• START
  • ALECCIS
  • PÄRLA
  • LILLIS
  • "Hatar" är ett starkt ord, men...

    Jag skriver ofta om hur Latoya älskar saker och ting, och allt som oftast är väldigt glad och lite "lätt och luftig" i kroppen. Hon är en väldigt sammarbetsvillig häst och trots den självständiga sidan hos henne så är hon lika intresserad av att "vara med" som hon kan vara ointresserad av samma sak. Men nästan alltid så vill hon vara i knät. Nära, nära, nära. Uppmärksamhet är liksom meningen med livet. Trånga utrymmen, skrikande klippmaskiner och nya, orutinerade, ryttare bekommer henne inte. Får hon bara vara med så är hon skitnöjd. Ingen har någonsin gjort henne illa, och japp, jag vet vad ni tänker; alla älskar henne. I alla fall i hennes ögon. Hon litar på alla, och en så länge kan jag nog säga att det är en häst att lita på till mångt och mycket. Hon har levt upp till alla förväntningar. Dålig gaspedal är ju liksom en yttepytteliten detalj sett till helheten av den individ som anlände till gården i april förra året.
     
    Meeeen, here it comes. Det finns en sak som denna Latoyahäst djupt ogillar.
     
    Det är så att hon inte har samma regler som de andra (dvs de andra får inte gå ut även om dörren är öppen, men hon äter "ute", dvs utanför lösdriftsboxen, så hon måste givetvis få gå ut och äta sin mat - därav denna specialbehandling). Men det ena har lett till det andra och numera går Latoyahäst ut och in som hon vill när jag är i stallet. Hoppsan, typ. Orkar inte bry mig, hahaha. Den går ju ändå inte så långt, slash, den kommer tillbaka, osv. Men ibland så behöver man hämta hästen (typ som när den PROMT ska vara i grannarnas trädgård fast att den har en hel jävla gårdsplan plus vår trädgård att vara på... suck.), och det är inte alltid man orkar hämta grimma först. Så därför har jag krävt att hon ska vara ledbar i pannluggen. Och det är här hatet kommer in, haha. Hon hatar det! I början så kastade hon med huvudet och skickade arga ögat på mig. Men ni vet ju hur det är att ha häst; går armen ur led så är det värt det, och hellre att man flyger med än att man, gud förbjude, tappar taget. Så jag har stenhårt hållit i varje gång så att hon förstått att det inte finns några alternativ. Sura kan man göra, men följa med SKA man. Så det så.
     
    Ibland är den inte på så gott humör, haha. (Men jag tycker om den ändå <33)


    Kommentarer


    Kommentera inlägget här:


    Namn:
    Kom ihåg mig?

    E-postadress: (publiceras ej)

    URL/Bloggadress:

    Kommentar:

    Trackback

    Aleccis

    Aleccis Van De Nachtegaele är min tävlingshäst. Det är ett sto född 2000 efter Opium De Laubry - Alcatraz. Vi tävlar i hoppning tom 120 cm och H90 i fälttävlan.

    Pärla

    Pärla 2855 heter min själsfrände. Hon är en fjording född 1990 efter Sindarve Tulling 143 - Bure 53. Vi har tillsammans startat Fjord-SM i hoppning och hon var min "tävlingsponny" förut.

    Lillis

    "Lillis" är mitt senaste tillskott. Han är en Welsh partbredvalack (wmn/swb) född 2011. Han är efter Stendyssen's Diablo RWM 61 - Chess 880. Så småningom kommer han vara till salu.