• START
  • ALECCIS
  • PÄRLA
  • LILLIS
  • 2017-01-01

    Klockan är halv ett och jag är precis klar med mina hästar och har ätit lite "mellanmål" typ. Tio i tolv vid midnatt under natten var jag ute hos hästarna för att kolla hur de reagerade. Som väntat, skulle jag säga. Pärla är rädd, uppjagad, stressvettas och springer runt. De andra springer också. Hela flocken rörde sig tillsammans i trav, fram och tillbaka och lite runt, runt. Aleccis tog det bäst, och Latoya var mittimellan. Det handlar snarare om energier för A och L, än ren rädsla som i Pärlas fall. Mycke energi, de kan inte "hantera det", utan blir tvättsvampar som suger åt sig och rör sig sedan av den anledningen. Hade smällandet bara varit säg tio minuter precis vid tolvslaget så hade det varit betydligt bättre, än det är nu när det smäller hejdlöst från tidig kväll till långt in på morgonen, dock som mest runt tolv till klockan ett ungefär. I det fallet hade energin varit "hanterbar" för dem.
     
    När jag kom ut så var Pärla redan varm och pälsen hade lagt sig, medan de andra båda inte var varma. Jag kände på den regelbundet (utan att kräva att de skulle vara hos mig, men när de kom fram själva alltså), och efter en halvtimme någonting så var även Latoya varm. Aleccis var normaltempererad, trots aktiv trav, längre än så. Hon började också bli lite varmare sista gången jag kände innan jag lämnade dem.
     
    Jao, men det var väl en väntad reaktion som sagt. Det fanns inga planer på att fly utan de rörde sig "innanför staketet" och visade aldrig några andra tendenser heller. Man ska ju aldrig mata en rädd häst, men jag tog ändå med godis till hagen. Detta helt och hållet som ett experiment slash bekräftelse typ. Alla åt alla de tre, fyra gånger jag sträckte fram en godisbit var. En riktigt rädd häst äter ju inte.
     
    Däremot så travade de runt största delen på det allra brantaste stället i hagen (som är på ett berg). Så dels på grund av natten över lag, men framför allt av den anledningen så planerad jag lugna, korta små lydnads-/dressyrpss idag. Om det var så att de skulle ha mjölksyra. Det suger ju rätt duktigt i musklerna av att springa upp och ner, upp och ner, och längs med en rätt skarp lutning.
     
    Idag när jag kom ut möttes jag av två hästar som låg och gottade sig mot den geggiga marken. Kul, haha. Som tur var så var det Pärla - som ändå inte ska ridas - och Aleccis - som går som nummer två; dvs hinner torka litegrann innan hon ska dejta borsten.
     
    Red Latoya först och det var ängen som gällde. Hon kändes helt obrydd efter natten och var positiv och hyfsat pigg (dvs kunde skritta i ett inte jättehögt tempo men det gick i alla fall framåt hela tiden). Trav och galopp, med fokus på att forma för innern, rida henne mellan innerskänkel och fånga upp på yttertygeln. Det gick varierat men kändes hyfsat bra och jag är nöjd med hennes insats.
     
    Aleccis gick även hon på ängen och med henne fokuserade jag på delvis samma sak, men allra mest på att korta upp tyglarna och liksom "inte ge henne en fråga" - dvs hon ska inte ifrågasätta tygellängden, stödet, handen, osv. Mina ostadiga händer ställer ju frågor till A konstant som hon försöker svara på vilket blir... inget bra i slutänden, när tyglarna glider och jag inte rider med ett stöd. Så det var min tanke idag, och just i vänstervarvet så är det 100% på vad jag gör med högertygeln/handen och vad jag gör med vänstertygeln/handen - och flytta över all ridning med innertygeln till stöd på yttertygeln. Jag är sååå tacksam att jag fått veta detta problem, för nu när jag vet om det så märker jag hur A har svarat på mina frågor när jag ridit henne med mer vänterhand än högerhand i båda varven. Nyttigt! A var fin och jag kunde för första gången någonsin rida hela vårt pass med så gott som samma tygellängd! Dvs jag märkte när/om de höll på att glida och kunde samla upp dem igen. Hon ifrågasatte inte handen eftersom jag försökte hålla den stadig och rättvis. Inte hårt, men samtidigt ett stöd som hon kunde lita på. Det känns riktigt lovande! Jag är nöjd med båda hästarna. De var ute i ca 40 minuter var.
     
    Alldeles strax väntar nästa stall och dagens tredje och sista häst. Det vankas hoppning!
     


    Kommentarer


    Kommentera inlägget här:


    Namn:
    Kom ihåg mig?

    E-postadress: (publiceras ej)

    URL/Bloggadress:

    Kommentar:

    Trackback

    Aleccis

    Aleccis Van De Nachtegaele är min tävlingshäst. Det är ett sto född 2000 efter Opium De Laubry - Alcatraz. Vi tävlar i hoppning tom 120 cm och H90 i fälttävlan.

    Pärla

    Pärla 2855 heter min själsfrände. Hon är en fjording född 1990 efter Sindarve Tulling 143 - Bure 53. Vi har tillsammans startat Fjord-SM i hoppning och hon var min "tävlingsponny" förut.

    Lillis

    "Lillis" är mitt senaste tillskott. Han är en Welsh partbredvalack (wmn/swb) född 2011. Han är efter Stendyssen's Diablo RWM 61 - Chess 880. Så småningom kommer han vara till salu.