• START
  • ALECCIS
  • PÄRLA
  • LILLIS
  • Resultat från Värnamo med Aleccis

    Jag föredrar att ha med mig sällskap när det vankas tävling, men visst är det mysigt att bara packa in hästen och åka själv också. Så fick det bli idag. Bara jag och Aleccis, kvalitetstid. Som efteranmäld startade jag tidigt i första klassen och såg till att anlända till Värnamo redan innan åtta. Gick banan, visade papper, tog ut hästen och red fram.
     
    Värmde upp så mycket som möjligt på hennes villkor, men är lite bitter på bogarna som gör lite som de vill. Men vi är inte där för att bråka, så jag lät henne mest rulla igång. Valde att galoppera henne både i lätt sits och nedsittning, och fick bra känsla. Hoppade fram och hon var taggad och helt perfekt. Accelererar mot hindren, men backar faktiskt av lite själv, medan jag sköter min del och är nöjd med min ridning också till stor del.
     
    110 cm A:0/A:0
    Kände att jag backade av lite mot vissa hinder, men det positiva i detta annars rätt tråkiga beteendet är att jag gjorde förhållningar med båda tyglarna, hupp-hupp, typ och gav henne sen fri mun så hon kunde hoppa av lite nära också utan att vara nära att riva. Så det är både bra och dåligt. Annars kändes det bra. Vi hade bättre flyt i omhoppninen, rätt bra svängar. Förutom mot räcket nere i högre hörnet, nummer tio, där backade jag och la in ett extra galoppsprång, fastnar med blicken i det hindret och har för "låg blick" i landningen. Är väldigt, väldigt mån om att inte röra henne i sprången för det har vi minsann lärt oss att det är så man får bakbensfel i omhoppningar, haha. Så när jag hade fått upp min blick - det räcket med att det är ett halvt galoppsprång för sent - så skulle det bli för stor brytning att hajaaa-svänga innanför pyntet, så red utanför. Hade planerat att rida innanför, såklart. Går i mål med en ganska snabb tid och ligger i ledningen länge. När jag satt på läktaren såg jag att det var en del som red innaför pyntet, men som ändå var långsammare än oss. Aleccis är bra på att svänga. Hon fastnar inte - det är en klar fördel i denna sport. Tyvärr så blir vi nedpetade en pinne när ett ekipage har betydligt bättre flyt än majoriteten, samt planerar bättre än mig och rider innanför. Tror det var 13 hundradelars marginal. Skit och helvete, haha. Jag tänkte ju vinna! 0+0 fel, 2a. (Men är ändå väldigt nöjd med framför allt Aleccis och känslan!)
     
     
    Var taggad på revansch i 115 cm (HAHA, kände mig ärligt talat som största jävla förloraren på hela tävlingsplatsen över att ha missat den svängen och varit tvungen att gå utanför så vi red bort vinsten). Red fram på nytt efter någon timme eller så. Jag tog inte med A in på prisutdelning pga 1. sur (hahahaha #dåligförlorarenr1) och 2. skulle bli bökigt att jaga fatt i någon som kunde hålla vid nästa bangång. Nu smög jag ändå inte lite mer bogen-på-plats-ridning och eftersom vi hade gått om tid så kunde jag sitta och leka/lirka/känna efter lite, och fick helt okej respons. Hoppade sedan fram i pausen (vi startade först efter pausen), och Aleccis var SÅ JÄVLA FIN på framhoppningen! Jag kom verklingen på plats i sadeln, hade henne balanserad, mellan hjälperna och även om hon drar mot hindren (vilket jag vill att hon ska göra <- förtydligande) så bjöd mon på en kanonkänsla. Alltså hon var verkligen jättejättejättefin! Sista språnget vi tog klämde hon i som fan. Käääänsan! *hjärtanögon*
     
    Banan gick jag innan jag red fram och det fanns lite att tänka på, men inget som störde direkt eller provocerade fram någon form av spärrar eller frågetecken. Eller mjo, ettan var på diagonalen, men tvåan-trean var på ca 30 m, dvs 7 eller 8 språng. Jag avvägde lite, men valde sedan att vi skulle gå på 8 språng. Trots att jag trodde det skulle bli bättre och jämnare flyt om vi gick på 7. Gick resten av banan och blablabla. Satt på läktaren och hann se en handfull ryttare typ, eller några fler. Typ alla gick på 7 och höll ett bra flyt. Där och då bytte jag plan. 7 it is!
     
    115 cm A:0/A:0
    Red igång och kom lite väl stort på ettan, men hon klippte av bussigt ändå. Hoppade tvåan, galopp, galopp, galopp. Närmar mig trean och ser att vi inte kommer räcka fram (eftersom jag bara rullat på, skulle m a o ha tänkte lite framåt, japp). Aleccis ser samma sak som mig och viker milt av, gör en volt och rider an igen. Nej, det hade inte varit omöjligt att få henne att gå på det, men det blev lite som en överraskning för mig och jag red inte med den typ av ridning som hade övertalat henne (dvs mycket stöd och hjälpt henne att tro). Tar självklart på mig detta helt och hållet. Låter det inte påverka mig, utan rider klart banan enligt plan. Resten är fan bra alltså, förutom sista hindret som vi åter är på väg mot stort och jävligt. Men upptäcker det i tid och rider på, och stöttar. Hon klipper. Vi klarade ändå tiden, och rider i mål med 4 fel. Det kändes inte som en stopp-runda. Det kändes faktiskt riktigt bra, och jag vet vad som hände och vad som ska åtgärdas. (Det blev alltså inte så mycket av den där revanschen, ehm.)
     
     
    Det som suger är att det inte är första jävla gången jag byter plan och mååånga gånger förut har det slutat på samma vis. Jag måste våga lita på mig själv och hålla mig till min plan - oavsett hur de andra gör! Det är samma sak som det där med att svänga i luften så vi har rivit såå många hinder i omhoppningen för att jag inte gett fan i hästens mun över hindret, och blir för ivrig. Det har jag lärt mig av och är mångt och mycket noggrann med att verkligen låta henne vara i språnget. Så det är ju inte omöjligt - man ska tydligen bara göra samma misstag hundra gånger först, innan man begriper att skärpa till sig, haha.
     
    Jag är nöjd med mycket idag. Eller ja, det mesta. Nästan allt. Bättre planering hela vägen till mål, och hålla mig till MIN plan, som jag sett ut ska vara den bästa för OSS. Det är läxan. :) (Fick förresten beröm för min väluppfostrade häst samt hantering av parkeringsvakten som var imponerad. Kul! Även att jag vet att jag har världens bästa häst, så är det ju alltid kul att få positiv respons.) Som vanligt är Värnamo ett föredöme vad gäller tävlingsarrangemang. Från standarden på banorna, till funktionärerna (som även ställde upp och filmade, hehe).
     
     
    Jag vet att jag tjatar men KOLLA VAD FIN HON ÄR I GRÖNT! Jag får väl se mig besegrad över ekonomiansvarig i hjärnan och påstå att det var ett bra köp ändå, det där schabraket. Perfekt nyans! Skarpt, men på ett milt sett. Och världens bästa häst.


    Kommentarer


    Kommentera inlägget här:


    Namn:
    Kom ihåg mig?

    E-postadress: (publiceras ej)

    URL/Bloggadress:

    Kommentar:

    Trackback

    Aleccis

    Aleccis Van De Nachtegaele är min tävlingshäst. Det är ett sto född 2000 efter Opium De Laubry - Alcatraz. Vi tävlar i hoppning tom 120 cm och H90 i fälttävlan.

    Pärla

    Pärla 2855 heter min själsfrände. Hon är en fjording född 1990 efter Sindarve Tulling 143 - Bure 53. Vi har tillsammans startat Fjord-SM i hoppning och hon var min "tävlingsponny" förut.

    Lillis

    "Lillis" är mitt senaste tillskott. Han är en Welsh partbredvalack (wmn/swb) född 2011. Han är efter Stendyssen's Diablo RWM 61 - Chess 880. Så småningom kommer han vara till salu.