• START
  • ALECCIS
  • PÄRLA
  • LILLIS
  • Nej till detaljklippning

    Jag ser mig som en hoppryttare som "satsar så mycket jag kan", men jag vågar inte kalla det för satsning när någon som faktiskt satsar, hör. Tidigare har jag nämnt vad det är som gäller för min del, och jag står fortfarande kvar vid det; jag vill komma så långt jag kan, men utan att kompromissa bort det viktigaste i hästarnas liv. Det vill säga hela deras livsstil. All deras utevistelse, och kontakt med varandra. Rent konkret innebär detta att jag för allt i världen inte vill stoppa in mina hästar i box varje natt. Och defintivt inte med galler mellan varandra. Ohumant.
     
    Genom att de får vara ute hela tiden så får jag helt fantastiska hästar. Jag tror, och hoppas, att alla ser lyckliga, välmående hästar när de tittar på sina hästar men då ska vi veta att de är vanedjur. Ja, de "vill gå in" när klockan slår 13, 16, 18, 20, eller 23 - beroende på vad som alltid, alltid, alltid är planterat i dem. De "vill gå in" för att det finns mat där inne. Well, om så inte vore fallet; sluta mata hästen inne alternativt lämna samtliga dörrar öppna och se var hästen tar vägen efter den har ätit upp sitt mål (förutsatt att den inte är lärd att stanna kvar inne förstås). Jag över övertygad om att den inte kommer stanna kvar där inne. Sedan kanske inte alternativet (en otäckt liten hage) är drömmen heller, men i teorin - om alla hästar gick i flockar över stora, kuperade marker. Det finns inget snack. Jag tror inte på att den sportavlade dressyrhästen skulle få panik och blablabla. Vänj in den bara. Precis som den blir invand vid att gå i, i mina mått mätt, en sjukhage året runt. Men samtidigt - nej, den lider inte. Inte "aktivt" i alla fall. Man ska passa sig för att tycka synd om våra svenska, välmående djur. Även den mest puttinuttiga häst lever världens glassigaste liv jämfört med djuren utomlands. Det är värt att ha med när tankarna drar iväg.
     
    Pärla, som inte längre rids regelbundet utan är pensionär med sin ålder, får ha sin enoooorma päls i fred. Och även hovarna. I min värld är det en självklarthet att det naturliga kommer först om vi inte "brukar" hästen så den därför behöver en annan behandling. Det skulle inte falla mig in att klippa henne, om hon nu inte skulle få någon form av sjukdom i pälsen eller liknande. Jag sträcker mig dock så långt att jag möjligtvis kan tänka mig att klippa henne senare för att underlätta pälsfällningen för henne. Men that's it. Varför klippa hästen när det inte behövs? Hur man än vrider och vänder på det så är det sämre för hästen att gå klippt och täckad än vad det är att den har sin päls. Det gäller precis överallt förutom såklart när vi vill träna den. Sen är det ingen hemlighet att jag hellre hade haft henne klippt av rent estetiska, väldigt, väldigt egoistiska, skäl - och just därför kommer hon absolut inte klippas. Hon går ju inte heller skodd längre, av samma anledning. Hovarna mår bäst av att få vara som de blev tillverkade. Men bara till den grad att det fungerar. Hade det inte fungerat hade jag sett till fungerande alternativ, typ fortsatt sko eller skaffat sådana boots som täcker hela hoven.
     
    Att sedan ha hästar på lösdrift och kombinera amatör-hård träning är efter mina tio år inte så svårt det heller. Jag skulle givetvis ALDRIG i helvete ens fundera på att klippa hästens ben. Hästen kommer gå och stå i snö (förhoppningsvis, får jag väl ändå säga. Hellre snö än gegga...) i några månader - och den kommer nästan inte ifrån snön. Mina väljer i alla fall inte att gå in och stå och glo i lösdriften vintertid (det gör de endast på sommaren) - och skulle de göra det, så torkar de inte ändå. Det är för fuktigt i luften vintertid i den här delen av landet. Nu har hästen inga muskler nedanför "knät"/carpus, but still. Det är fortfarande en levande varelse med blodcirkulation och "levande material" - att sedan klippa bort dennes enda skydd är bara... brutalt. Faktiskt. Benen är fuktiga i stort sett hela vinterhalvåret, i all fall de "vintrigaste" månderna, och att därtill tvinga in snön inpå benen är inget jag skulle välja att utsätta mina djur för, när de som sagt går ute dygnet runt. Det är på sätt och vis tillräckligt illa att klippa resten av kroppen - men samtidigt är det inget jag funderar över alls. Kroppen klipps för att jag ska kunna träna och tävla. Benen sparas för att det inte påverkar träningen. Enkel matematik.
     
    Sedan att jag snarare påstår att det är en politisk ståndpunkt gör det bara roligt, tycker jag. Flickor ska inte behöva raka benen, duh. ":)"
     
    För att fortsätta på det estetiska planet är det dessutom det fulaste som finns att klippa benen på en häst av kallblodstyp - exempelvis fjordingar. De blir så gräsligt oproportionerliga att det borde vara straffbart, hehe. Spinkiga varmblodshästar är inte riktigt samma sak. Det är fortfarande onödigt, men det skär inte i proportionerna på samma vis.
     
    Men jag har väl också fallit för grupptrycket, eller något. Har ju tidigare sparat pälsen på hela hästens huvud, men numera klipper jag ganascherna - av just den anledning att det är snyggare så. Tragiskt att man blir så påverkad av ytlighet, men det är väl bara att sucka och konstatera. Ytligheten finns med oss överallt i samhället.
     
     


    Kommentarer
    Evelina

    Att klippa hakan och ganascherna är snyggt - men ännu mer praktiskt! Finns inget värre än att knäppa träns och trassla in skägget i knäppena 😂

    Svar: Sant! Vet dock inte om jag tycker den anledningen egentligen är tillräcklig eller om den största må vara just att det är snyggt ;)
    vinna.blogg.se

    2016-11-04 @ 14:29:34


    Kommentera inlägget här:


    Namn:
    Kom ihåg mig?

    E-postadress: (publiceras ej)

    URL/Bloggadress:

    Kommentar:

    Trackback

    Aleccis

    Aleccis Van De Nachtegaele är min tävlingshäst. Det är ett sto född 2000 efter Opium De Laubry - Alcatraz. Vi tävlar i hoppning tom 120 cm och H90 i fälttävlan.

    Pärla

    Pärla 2855 heter min själsfrände. Hon är en fjording född 1990 efter Sindarve Tulling 143 - Bure 53. Vi har tillsammans startat Fjord-SM i hoppning och hon var min "tävlingsponny" förut.

    Lillis

    "Lillis" är mitt senaste tillskott. Han är en Welsh partbredvalack (wmn/swb) född 2011. Han är efter Stendyssen's Diablo RWM 61 - Chess 880. Så småningom kommer han vara till salu.