• START
  • ALECCIS
  • PÄRLA
  • LILLIS
  • Awesome stalldag!

    Började med att ta med A och hoppa henne. Hon var super! Fast det var bara halva sanningen. Jag känner mig jävligt dålig just nu, och väldigt, väldigt rostig. Det är som ett lotteri varje gång vi ska hoppa; kommer vi få till det, eller inte. Jag har lyxen att ha en fantastisk häst som alltid är glad och jämn i humöret. Jag vet på så vis egentligen alltid vad jag har att vänta mig. Ändå kan resultatet från varje ridpass vara så varierande. Så är det att ha en energikänslig häst och själv vara ojämn och allt annat än konsekvent.
     
    Vi rullade först över hindren när de låg på knähöjd. Jag gör det SÅ dåligt. Är rädd för att backa av, så låter henne vara, men vill ändå lägga mig i och rätta om det är på väg att bli tokigt så det blir lätt ojämnt, och blir väldigt lätt passivt och det är inte heller bra. La sedan upp det på metern och rullade ett varv. När det blir lite mer luft upp till bommarna så blir det genast lite lättare, anser jag. Jag har nog mest rutin på att rida på just en meters hinder, så det är väl naturligt att jag har lättast att måtta in på dem..? Inte vet jag, men det kändes i alla fall bättre. Sen är det så att jag mååååste träna på att hoppa högre. Jag har så mycket känslor i kroppen när hindren blir högre och jag måste lära mig att lita på mig, hästen och att sedan få undan de jävla hjärnspökena som jag tyvärr planterat så fort vi ska hoppa 120 - i regel inte på träning, men på tävling. Så jag måste bli mer säker på träning så jag inte ser det som berg att bestiga på tävling.
     
    La därför hindren på 115, men gula oxerns bakbom är 120 för det blev så när jag höjde. Kändes bra, men så tog jag mig en kort funderare och stoppade bara in tankarna i rätt fack innan jag började. Såg över hur jag skulle göra, satte av i galopp och gjorde så som jag skulle göra. Det vill säga galopp framåt, galoppera ur svängarna, sitt upp och spänn magen, stötta med ben och stadig hand och låt hennes mun vara i språnget. Det gick SÅ JÄVLA BRA!!! Vi fick till en helt fantastisk känsla och även att jag red framåt så upplevdes det inte hetsigt eller stressigt. Jag hann med och A accelererar inte heller utan hon bjuder friskt men förskjuter sin egen vikt i anridningen vilket inte riktigt upplevs som att hon backar av utan snarare en kombionation av taxering (även fast vi kommer bra på hindren) och fokus på att hoppa felfritt. Hon gav en riktig fighter-känsla, men det var mer som att det var jag och hon mot hindren och ibland blir det snarare jag och hindren mot Aleccis - vilket inte fungerar. Nej, men känslan idag vill jag verkligen kunna befästa. Det var den där beslutsamheten som kom fram. Fan vilken fin häst jag har. Så vi rullade totalt tre varv över hindren och sen var jag skitnöjd. A blev lite svettig av ansträngning men inte alls sådär stress-svettig som hon blir ibland. Det kändes alldeles lagom. Kul när det fungerar!
     
    Åkte hem och red sedan Latoya på ängen. Det var fruset och helt okej att rida på! Latoya blev så glad när vi styrde in på ängen så hon drog en bock och skakde på huvudet i galoppen. Fina lilla hästen. Även hon var kanontrevlig att rida idag. Vi kämpar på med vänsterbogen och stundtals var det RIKTIGT bra, men sen föll hon gärna tillbaka in ibland, och så var det bra igen en stund och tillbaka igen. Men ändå ett roligt pass och även nyttigt. Gjorde några framdelsvändningar och lite skänkelvikingar också, och några galoppombyten och fattningar från skritt. Så mest basicgrejer bara. Nu har vi bara en ridtur kvar innan vintervilan. Känns tråkigt, men innan jag vet ordet av så har veckorna gått och det är dags att börja rida igång igen. Så det blir nog bra. Som jag nämnt tidigare så har jag lite planer för Latoya under vilan för att stimulera henne. Det känns faktiskt extra bra. Jag tyckte ju rätt synd om henne i somras när hon vilade, hehe.
     
    Plockade därefter in bommarna som fortfarande låg kvar på ängen. Skönt att ha det gjort. Ville inte köra ut med bilen och kärran när det var så mjukt i marken (och har ju inte kunnat rida över dem på ett tag, av samma anledning). Men nu är det gjort och det var ett litet "måste" som lättade från axlarna. Jag har tänkt att plocka in dem länge, och när snön kom kändes det verkligen att jag låtit tummen sitta för länge.
     


    Kommentarer
    Henny :)

    Kul med en bra känsla :D vem är det du börjat träna lite annat för, benämnt "K"? :D

    SV: ja nej det var så jag resonerade och är nu i efterhand ganska nöjd över det beslutet :)

    2016-11-30 @ 10:02:54 | URL: http://hennyvinlof.blogg.se


    Kommentera inlägget här:


    Namn:
    Kom ihåg mig?

    E-postadress: (publiceras ej)

    URL/Bloggadress:

    Kommentar:

    Trackback

    Aleccis

    Aleccis Van De Nachtegaele är min tävlingshäst. Det är ett sto född 2000 efter Opium De Laubry - Alcatraz. Vi tävlar i hoppning tom 120 cm och H90 i fälttävlan.

    Pärla

    Pärla 2855 heter min själsfrände. Hon är en fjording född 1990 efter Sindarve Tulling 143 - Bure 53. Vi har tillsammans startat Fjord-SM i hoppning och hon var min "tävlingsponny" förut.

    Lillis

    "Lillis" är mitt senaste tillskott. Han är en Welsh partbredvalack (wmn/swb) född 2011. Han är efter Stendyssen's Diablo RWM 61 - Chess 880. Så småningom kommer han vara till salu.