• START
  • ALECCIS
  • PÄRLA
  • LILLIS
  • Resultat i Bratteborg med Aleccis (15/5)

    Väderwidgeten hotade med regn, men vi klarade oss hemma då det bara var mulet och grått, men inte så fuktigt ännu. Vem vill hämta en geggig, genomblöt häst i hagen när man ska åka på tävling liksom? De är nog få, haha. Hon var förvånansvärt ren också, så jag klarade mig riktigt bra, då jag verkligen trodde att hon skulle se ut som sju svåra år. Regnet kom däremot längs vägen, och väl på plats regnade det. Över lag hade vi dock tur med just den våta delen. Det regnade som sagt när vi kom, och när jag tog ut henne och började skritta henne men sedan var det bara mulet och fuktigt, tills det var dags att lasta in och åka hem igen. Kallt som fan var det däremot, men hellre det än både kallt och genomblött. Underlagen var också vettiga, så nepp, finns inget att klaga på.
     
    Aleccis kändes trevlig. Lugn och fin i början när jag lät henne jogga igång i trav och galopp efter skritten, men svarade bra när jag ville ha engagemang. Pigg och sög rejält på hindren på framhoppningen. Det kändes bra. Trots att jag startade tidigt, så blev jag inte stressad eller störd av det. Skönt.
     
    110 cm A:0/A:0
    Ridningen överlag var lugnare, och mer av det defensiva slaget än vad den brukar. Det berodde framför allt på för lite sömn och ingen mat = jag var rätt trött. Inne på banan kändes hon bra. Ridningen var trevlig, jag hann med att andas och det kändes så... bra. Nästan lite proffsigt. Vi var jämna och det rullade på, det var jätteroligt att få starta och hoppa. När jag höll på att lägga henne lite, lite stort så svarade hon direkt framåt, och så kom hon tillbaka direkt efter hindret. Tyvärr snuddade vi näst sista hindret, en oxer. Frambommen med bakhovarna. Och den valde att åka i backen. Så surt. För rundan var värd att vara felfri. Jag är så nöjd med min ridning. Om jag hade för lite tryck (men oxern var dessutom liten) eller om jag blev för kvick med överlivet är frågan. Men å andra sidan var det ett typiskt kvar-i-handen-fel, så om jag ser tillbaka på tidigare rundor så finns risken att jag omedvetet blev sen med eftergiften. Jag kan inte dubbelkolla, då det inte finns någon film. Jag är verkligen jättenöjd med känslan och till stor del (allt utom sjunde hindret) ridningen också. Det satt bra i själen, haha. 4 fel.
     
    Det var så få starter att det inte var lönt att ställa in Aleccis, utan vi skrittade runt vid hand, kollade lite på några unghästar och snart var det dags att så smått börja värma upp igen för andra klassen. Aleccis kändes fortsatt bra när jag satt upp på hennes rygg. Men denna gång ville jag rida lite mer offensivt men inte göra några stora förändringar då det kändes så himla bra i förra rundan. Här fanns värsta läget att bli sönderstressad; för jag överslagsräknade lite och tänkte att jag skulle rida fram till ett visst klockslag och därefter sticka bort en snabbis till framhoppningen. Men precis när jag går ut från ridhuset för att gå bort till framhoppningen så är banan öppen. Hoppsan, och jag startade som nummer två. Men det var bara att gå banan, relativt lugnt, och sedan hann jag hoppa räcket en gång och oxern två gånger på tävlingshöjd och sedan hade vi till och med några minuters skrittpaus före start. Så det klaffade och jag blev, skönt nog, inte alls påverkad utan höll min plan. Jag hoppar ju i regel inte fram länge ändå, och det passade extra bra att det var till andra klassen det råkade bli en miss, för nu var hon ju redan framriden och framhoppad en gång.
     
    115 cm A:0/A:0
    Hon kändes super. Men tyvärr så blir jag lite ivrig och rider iväg henne lite till tvåan - inte hela vägen till hindret utan det blev ett dåligt språng, och vi river. Klantigt. Eftersom det inte var jättehög nivå (upplevde jag det) så tänkt jag att en snabb fyrafelsrunda kan räcka en bit, och då är det ju en fördel att riva tidigt. Så jag gjorde så att jag snävade upp vägarna litegrann och flöt på. Genast rider jag bättre, stöttar bättre, får ett bättre öga och litar på mitt öga(!), tror på oss och ja, jag skulle alltid behöva hoppa på tid (typ A:0:or) för att tända till och ge Aleccis bättre förutsättningar. Ett språng längs banan blev rätt illa, och jag ser inget uppenbart fel, men visst - alla kan missbedöma. Så vi hade kunnat få ett till ner, men A fick upp alla benen i tid och vi kunde avsluta med bra språng. Ärligt talat var känslan lika underbar i denna klass. Synd att jag tabbade mig bara. 4 fel. (Och första utanför placering. Nu var det iofs ett väldigt litet startfält, but still.)
     
    Jag frågade en funktionär om hon kunde filma - så här finns det film. Snällt! :)
     
    Jag kan inte minnas när jag senast startade med vantar. HATAR vantar. Men det var så himla kallt. Tyglarna är därför tre kilometer långa för de glider redan som det är när jag inte har vantar, och när jag har det... Jao, jag håller uppenbarligen inte i tyglarna, haha. (Har svårt att korta dem under tiden, av någon konstig anledning.)
     
    För ärligt talat. Denna ridning borde premierats, jämfört med när det blir hejsan-hoppsan och vi råkar vinna, haha. Men jag är SÅÅ glad, och till stor del nöjd. Jag har verkligen hittat en helt fantastisk känsla och vi hade roligt tillsammans. Det slår ändå alla rosetter (och prispengar...?) i världen. Vad som är lite irriterande ändå är att man nog inte egentligen ser någon större skillnad mot "vanligt", men det kändes stor skillnad. Återigen får man bevis på att man ska lyssna på känslan, och att den inte alls behöver rimma med hur det ser ut. Det ser inte förjävligt ut förvisso, men jao, det ser bara som vanligt ut, haha.
     
    Det är också nyttigt för mig att känna att jag måste ha en viss typ av offensiv ridning på banan, för rider man helt defensivt tappar vi tryck och ja, det krävs så lite för att bommarna ska falla. Lärorikt! Jag vet inte om jag någonsin har ridit såhär jämna rundor och fått en sådan insättning på pluskontot sett till känsla och självförtroende. Aleccis har bara fått ännu fler positiva upplevelser av denna dag, och det har jag också. #mersmak


    Kommentarer


    Kommentera inlägget här:


    Namn:
    Kom ihåg mig?

    E-postadress: (publiceras ej)

    URL/Bloggadress:

    Kommentar:

    Trackback

    Aleccis

    Aleccis Van De Nachtegaele är min tävlingshäst. Det är ett sto född 2000 efter Opium De Laubry - Alcatraz. Vi tävlar i hoppning tom 120 cm och H90 i fälttävlan.

    Pärla

    Pärla 2855 heter min själsfrände. Hon är en fjording född 1990 efter Sindarve Tulling 143 - Bure 53. Vi har tillsammans startat Fjord-SM i hoppning och hon var min "tävlingsponny" förut.

    Lillis

    "Lillis" är mitt senaste tillskott. Han är en Welsh partbredvalack (wmn/swb) född 2011. Han är efter Stendyssen's Diablo RWM 61 - Chess 880. Så småningom kommer han vara till salu.