• START
  • ALECCIS
  • PÄRLA
  • LILLIS
  • Hoppning på schemat

    Precis all glädje och taggad förväntan gick ur mig när jag på eftermiddagen meddelades att Lasse inte kunde komma idag och ställde in hoppträningen med kort varsel. Besvikelsen... Men vi var ändå några som hoppade tillsammans under kvällens träningstider.
     
    Latoya först ut för min del. Hon var väldigt, väldigt ojämn idag. Antingen var det verkligen full gas och noll kontroll eller också gick hon emot hjälperna och stod emot. Hon upplevs inte annat än ifrågasättande faktiskt. Men stundvis flöt det på bra. Vi lyckades tyvärr inkassera rätt mycket dåliga språng idag. Men när varken hon eller jag kan och det dessutom är ojämnt "och dant" i känsla, bjudning och hur hon lyssnar... Det kan bara bli bättre! När jag ser filmen så blir jag lite irriterad över min väldigt snåla eftergift. Det måste genast förbättras! I slutet hoppas hon en hel del hinder i följd och det var lite av ett test för att checka av henne. Jag har ju som sagt planerat in vår p&j-debut och känner att jag ville hoppa lite mer av en lite längre bana inför den. När hon rullade på kändes hon super, men jag känner att jag verkligen måste börja få in någon form av lydnadsridning (utb) i den dagliga ridningen nu. Visst, det kanske ändå inte skulle fungera bland hinder, men som det är nu är det mer av en chansning huruvida vi råkar hamna på en vettig avsprångspunkt eller inte. Hon är helt opåverkbar i anridningarna. Inställningen är det dock inget fel på!
     
     
    Aleccis var sist ut. Det kändes bra över småhindren när vi värmde upp, och ja, det kändes bra på de stora med. Nu har jag dessutom bekräftat att jag, direkt när det "flyter på", backar tillbaka till "normal-stöd" istället för extra-stöd. Hur svårt kan det vara?! Åh, så irriterad jag blir på mig själv. Nu fungerade det dock ändå. Men jag rider ju inte som jag har bestämt mig, och det gör mig tokig. Jag vet ju exakt hur jag ska göra - i teorin. I praktiken är det så himla lätt att "göra som man brukar". Just nu känner jag mig inte alls glad och nöjd, utan är på riktigt så jävla körd. Jag känner mig inte alls som den där "vinnaren" och är typ odödlig. Aleccis är TOPPEN, hon hoppar bra, är med på noterna, gör det jag ber om, är positiv och bara kör. Jag gör förvisso mitt bästa, men det är inte bra nog och jag har tappat allt hopp om mig. Nu är det lite ombytta roller mig och Aleccis emellan. Blä vad krossad jag är inombords. Och det är verkligen bara jag, jag och jag. Jag tvivlar något in i helvete på mig och precis allt i ridningen, eller ja, hoppningen. Jag behöver nog bara bryta ihop och komma igen, förhoppningsvis.
     


    Kommentarer


    Kommentera inlägget här:


    Namn:
    Kom ihåg mig?

    E-postadress: (publiceras ej)

    URL/Bloggadress:

    Kommentar:

    Trackback

    Aleccis

    Aleccis Van De Nachtegaele är min tävlingshäst. Det är ett sto född 2000 efter Opium De Laubry - Alcatraz. Vi tävlar i hoppning tom 120 cm och H90 i fälttävlan.

    Pärla

    Pärla 2855 heter min själsfrände. Hon är en fjording född 1990 efter Sindarve Tulling 143 - Bure 53. Vi har tillsammans startat Fjord-SM i hoppning och hon var min "tävlingsponny" förut.

    Lillis

    "Lillis" är mitt senaste tillskott. Han är en Welsh partbredvalack (wmn/swb) född 2011. Han är efter Stendyssen's Diablo RWM 61 - Chess 880. Så småningom kommer han vara till salu.