• START
  • ALECCIS
  • PÄRLA
  • LILLIS
  • Där satt den

    Sju timmar blev det i stallet (jag vet inte var all tid tog vägen?!), men det kändes inte som jag varit där så pass länge förrän vi kom hem med småhästarna, för då blev jag skittrött, haha. Men vi tar det från början!
     
    Jag red Aleccis först. Dressyr på ängen. Det började så himla bra! Hon var supermjuk, lugn och lydig. Det var till och med så att jag hann tänka att "skulle hon vara såhär varje dag skulle jag ha tröttnat på henne och hade nog sålt henne" HAHA. Det ska jag ju komma ihåg när det inte går att varken bromsa eller svänga ;) Men det tog inte många varv på mitt uppridna spår förrän hon var superspänd och urtråkig på ena kortsidan. Spänd, tittade bortåt och struntade blankt i mina hjälper. Suck. Aldrig kan det vara lagom av båda delarna, utan antingen på ena eller andra sättet. Hon var fin på resten av spåret men just på den kortsidan var hon väldigt spänd. Jag provade först att skita i vilket just där, men bytte snart taktik och var noga med att be henne om saker så hon inte skulle hinna spänna till. Genom hörnet, halt, rygga (rakt, eller försök till rakt), fram igen, genom nästa hörn och sedan fortsätta med den finfina hästen. Det gick betydligt bättre! Tills hon flög iväg i sidled för något. Det fabulösa med en tittig häst, haha. Ibland gav hon en riktigt, riktigt bra känsla och ibland var det inget att hurra för - men här är hon ju! Den där hästen med lite av varje. Bäst känsla ger hon i galoppen, och det är väl lite vad som känns viktigast. Vi var ändå rätt nöjda när vi skrittade hem igen <3
     
    Därefter så struntade jag faktiskt i alla bortförklaringar. Jag släpade fram arbetslampan, förlängningssladden, hörselskydd, regnställ, och dubbla klippmaskiner med nya skär till den stora. Sen var det bara hästen kvar. Behöver jag nämna att det var med skeptiska steg hon följde med ur boxen? Hahaha, hon har varit med ett tag nu men är fortfarande inte särskilt lättflirtad i sammanhanget. Men det gick bra! Eller ja, egentligen "bra" utan utropstecken. Kroppen är ju inga konstigheter, utan det är bog/hals och framför allt ju närmare huvudet man kommer, ju mer motvillig blir hon. Men det gick nästan över förväntan och jag vet ju var jag har att vänta mig så jag har blivit mycket, mycket bättre på att möta henne nu eller så. Jag blir varken arg eller provocerad, utan försöker bara göra det jag ska. Sen tar det såklart lång tid och vi har lite brottning när hon vill klämma in mig (haha) och jag trycker tillbaka. I en av oss knakar det i skelettet - och det är inte i henne xD Men jag kom på att om jag sänkta tyngdpunkten och liksom tryckte på hennes ben så kanade benet iväg lite och då kunde hon inte mosa mig riktigt lika mycket, haha. Vilket team vi är, jag och Pärl. ;) Äsch, det gick som sagt rätt bra. Jag var inte supernoga med linjen vid huvudet då jag inte kände att det hade någon betydelse. Men visst grämer det mig varje gång jag får till ett perfekt tag vid mankammen men precis innan jag är klar så nickar hon och så ryker halva manen. ÅÅH. Skit. Men jag är nöjd. Det gick på dryga timmen och nu är hon klar för sommarpälsen :)
     
    Sedan drog vi ut på tur! Jag och Ida med Pärla och Lillis. Mörkare än vanligt, isgata på byavägarna och snön har ju påbörjat smältprocessen och då dyker det upp mörka fläckar i snöhögarna. Han var rätt tittig och slö, men jag är övertygad om att han går bättre imorgon då han kommer ridas i dagsljus igen. Pärla såg pigg ut, garanterat piggare än Lillis i alla fall - men det är inte svårt att vara det, haha. De fick bra grepp och det var över förväntan att rida på isen faktiskt, så det gick bra och vi kunde rulla på som vanligt oberoende av underlaget.
     
    Hemskt ocharmig bild på Pärla (och nej, så mycket man blev inte bortklippt, haha *tragiskt skratt*, den är bara på andra sidan). Bild två och tre är när vi är på väg att ge oss iväg på en kvällstur.
     
     



    Kommentarer
    Evelyn

    Söta hästar

    2016-01-25 @ 23:25:43 | URL: http://wwwevelynwinroth.blogg.se


    Kommentera inlägget här:


    Namn:
    Kom ihåg mig?

    E-postadress: (publiceras ej)

    URL/Bloggadress:

    Kommentar:

    Trackback

    Aleccis

    Aleccis Van De Nachtegaele är min tävlingshäst. Det är ett sto född 2000 efter Opium De Laubry - Alcatraz. Vi tävlar i hoppning tom 120 cm och H90 i fälttävlan.

    Pärla

    Pärla 2855 heter min själsfrände. Hon är en fjording född 1990 efter Sindarve Tulling 143 - Bure 53. Vi har tillsammans startat Fjord-SM i hoppning och hon var min "tävlingsponny" förut.

    Lillis

    "Lillis" är mitt senaste tillskott. Han är en Welsh partbredvalack (wmn/swb) född 2011. Han är efter Stendyssen's Diablo RWM 61 - Chess 880. Så småningom kommer han vara till salu.