• START
  • ALECCIS
  • PÄRLA
  • LILLIS
  • Hoppdag!

    Min plan för idag är att givetvis rida alla hästarna. Helst Pärla först, därefter hoppa Lillis (vattenmatta, vattenmatta, vattenmatta..!) sedan är tanken att tajma hovslagaren med Aleccis för att sedan avsluta dagen med att med henne (<- dagens höjdpunkt). Det hade ju, vilket inte är konstigt alls, känts bättre att hoppträna en hederlig vanlig tisdagsträning, men hellre en träning utan tränare än ingen hoppning alls.
     
    Tanken är att Lillis ska komma igång ännu mer efter hans två månaders hoppvila som han hade vid årsskiftet, så jag tänker bara rulla lite hinder med honom. Tanken med Aleccis är att hitta, och sakta men säkert befästa, den fantastiska känsla vi hade i 115-klassen sist. Jag har tänkt mycket på det där. I början gick tankarna och känslorna (man tänker i känslor, och sätter ord på dem först när man ska beskriva dem) att jag inte kommer hitta det igen och blablabla. Men sedan visualiserade jag att jag var där på framhoppningen igen. Och hur jag fick henne precis där och dit jag ville. Därför antar jag att det blir lättare att hitta den känslan när hon är extra taggad, vilket hon var då, och att det blir svårare att hitta den känslan när hon är lugnare.
     
    Anledningen till detta är att jag bestämde mig att hon fan ska vara HOS mig, mellan mina hjälper. Typ som en cirkel, på ett vitt papper, med ett tjockt jävla svart streck som kontur. Och där inne ska hästjäveln in. Haha, alltså det jag vill poängtera är att jag var väldigt, väldigt målinriktad och SKULLE TILL VARJE JÄVLA PRIS ha hästjäveln att lyda. Inte bara låta mig övertalas, som vanligt. Men samtidigt var det samma ridning och samma jag och samma häst som jag tycker så himla mycket om. Så känslan jag hade var offensiv, men jag var inte fysiskt offensiv mer än att jag red med stadigare bål för att ha hjälp av sitsen. Tydlig, kanske någon skulle kalla det. I vanliga fall är jag fladdrigt otydlig.
     
    Så "hästjävlen" ska inte "in innanför ett jävla streck" imorgon, haha, utan nu ska vi hitta känslan av att vara mellan hjälperna utan att det är känslor inbladat; inte glad, mesig, arg, irriterad, svag, obrydd, eller något annat. Inte känslor alls. Detta för jag vill befästa denna ridning oberoende av känslor. Jag vill plocka fram en bra ridning även om det handlar om att styra igenom en 50 cm-studs eller en 120-bana, en cup-final eller en OS-final. Oberoende av nervositet och att vara laddad och spänd, ni vet den där skräckblandade förtjusningen när man har målet framför sig men lika gärna kan skrota det totalt. Inga känslor, bara ridning. Bra ridning. Och allt blir bättre av mängdträning.
     
    Mjo, jag skulle ljuga om jag inte påstod mig ha lite halvhöga förväntningar på känslan för idag. Det återstår att se om jag lyckas närma mig den eller om det tar längre tid, vilket jag i och för sig antar att det kommer göra.
     


    Kommentarer


    Kommentera inlägget här:


    Namn:
    Kom ihåg mig?

    E-postadress: (publiceras ej)

    URL/Bloggadress:

    Kommentar:

    Trackback

    Aleccis

    Aleccis Van De Nachtegaele är min tävlingshäst. Det är ett sto född 2000 efter Opium De Laubry - Alcatraz. Vi tävlar i hoppning tom 120 cm och H90 i fälttävlan.

    Pärla

    Pärla 2855 heter min själsfrände. Hon är en fjording född 1990 efter Sindarve Tulling 143 - Bure 53. Vi har tillsammans startat Fjord-SM i hoppning och hon var min "tävlingsponny" förut.

    Lillis

    "Lillis" är mitt senaste tillskott. Han är en Welsh partbredvalack (wmn/swb) född 2011. Han är efter Stendyssen's Diablo RWM 61 - Chess 880. Så småningom kommer han vara till salu.