• START
  • ALECCIS
  • PÄRLA
  • LILLIS
  • Träningstillfällen som slukas av att nöta omgivning

    Det är svårt att inte känna lite, lite grann att träningstillfällen försvinner mellan mina fingrar. Viktiga träningstillfällen. Jag måste lägga så otroligt mycket tid på att vänja henne vid omgivningarna så att vi därefter kan börja träna på saker. Det försvinner timmar, dagar, veckor och månader - känns det som. Hon är fyra och borde i alla fall smaka på lite träningspass för fullt just nu. Istället åker vi ett varv i byn på några kilometer i en halvtimme för att nöta, nöta och nöta omgivningarna. En sak i taget. Vänja huvudet vid intryck och att sedan kunna stoppa in dessa i facket "normalt" i huvudet så vi kan addera fokus på någon form av arbete.
     
    Ett varv som igår till exempel ger mig en häst som såklart borde bli rätt geggig i skallen av att det händer så mycket runt omkring. När vi kommer hem är hon snustorr, även under sadeln, men snäppet varmare på halsen än när vi red iväg (observera att all vinterpäls inte har släppt heller). Hon blir alltså inte svettig och vi tränar inte på någon aktiv kondition. Å andra sidan ska hela hennes unga kropp hinna med att utvecklas, växa, stärka sig och hela den biten att det på ett sätt blir ett väldigt naturligt och logiskt sett att bygga upp henne. Skritt och trav men lite korta galoppinslag. Ingen stress, ingen press. Lugnt och fint, men ändå med mål att vi ska framåt. Jag tror att detta egentligen är bättre än vad jag tror. Visst, jag förlorar pass där vi kan träna på lydnad och börja befästa lite vanliga ridhästsaker, men den där superviktiga uppbyggnadstiden som är så lätt att "glömma" för att man just vill börja med det arbete som "syns". Att arbeta mot, och se när, mätbara mål uppfylls. Det är i regel det som driver unghästutbildarna, säger de. Det ger så fort resultat med en unghäst, och det är absolut sant.
     
    För samtidigt som vi vinglar fram i seriously FULL fart i trav, så har hon redan gjort framsteg; från att ta 5-10 minuter på sig att ta sig över en järnvägsövergång, till att ta 1 minut. Från att rida i skogen, rider vi nu i byn. Från att just hålla oss i skogen för att ha fullt sjå med (att lära känna) varandra till att nu mött vår första bil. Visst är det mätbara mål det också! Och det ska ju ske oavsett, så det är lika bra att ta tag i direkt. Så jag får väl trösta mig med att jag ändå någonstans där inne har börjat bygga på hennes unga kropp och släppa tankarna på prestation och rena tävlingsmål (tills vidare).
     
     


    Kommentarer


    Kommentera inlägget här:


    Namn:
    Kom ihåg mig?

    E-postadress: (publiceras ej)

    URL/Bloggadress:

    Kommentar:

    Trackback

    Aleccis

    Aleccis Van De Nachtegaele är min tävlingshäst. Det är ett sto född 2000 efter Opium De Laubry - Alcatraz. Vi tävlar i hoppning tom 120 cm och H90 i fälttävlan.

    Pärla

    Pärla 2855 heter min själsfrände. Hon är en fjording född 1990 efter Sindarve Tulling 143 - Bure 53. Vi har tillsammans startat Fjord-SM i hoppning och hon var min "tävlingsponny" förut.

    Lillis

    "Lillis" är mitt senaste tillskott. Han är en Welsh partbredvalack (wmn/swb) född 2011. Han är efter Stendyssen's Diablo RWM 61 - Chess 880. Så småningom kommer han vara till salu.