• START
  • ALECCIS
  • PÄRLA
  • LILLIS
  • Latoys i byn

    Latoya kändes väldigt pigg och alert redan när hon kom travandes och lätt gnäggandes till mig i hagen. Sen gick hon över mig (haha, nja, hon skulle gå "där" tyckte hon och då råkade jag också tycka att jag skulle gå där, så ja, det är ju standard just nu. Klumpiga unghästen är ständigt i vägen när man är i hagen, haha!) och så var det fullt fokus på maten nere i stallet med raska steg i den riktningen.
     
    Jag jobbar aktivt på att vänja henne vid att vara ensam. Hon fungerar ensam, men känner sig såklart ensam och skriker lite när hon blir lämnad i hagen, och blir lite stressad när hon tas ner själv, eller om vi ska ut och jag släpper ut de andra. Men det släpper med tiden. Bara att nöta på!
     
    Sedan har hon ju börjat få svårt att stå still när jag ska upp. Alltså, så klassiskt. Vem har inte envisats med unghästar just vid den punkten? Samma där, nöta och nöta. Envisa häst! Hon vill ju bara iväg, haha. Ja, men kanske med mig på först, känner jag.
     
    Påbörjade därefter vår andra runda runt byn. Det gick bra att skritta fram och ta första traven. en jävlar så ostadig jag var idag! Denna gång gick hon fram till järnvägsövergången, tittade skeptiskt, backade ett steg och gick sedan över med "darrande" ben, tada, över på en minut istället för fem eller vad det var sist, inte mer än tio i alla fall. Den obligatoriska galoppen uppför dahlsedabacken. Sedan var det vingligt som fan ett tag. Mycket att hålla koll på och en kombination av "galopp blir till trav, eller ska vi trava, ja vi travar, fort vill vi trava"-hästens förslag. Red förbi ett hus som hon kollade lite på. Travade sedan på raksträckan och här fick hon jävlar upp farten! Hej vad det gick i travar-traven, haha. Alltså, hon tycker om att trava har jag märkt, gärna i släng-varianten ;D Jag försökte för mitt liv rida lätt sakta för att sänka energin och tempot, det gick väl... sådär, ärligt talat. Där hade vi lite oflyt sedan, för när hon kände sig supercool och travade på så kom sedan travarna i byn i sin hage i full fart med slidestop och bus, och hon vet ju knappt att det bor hästar där, så hon fick sig en chock och blev rätt spänd. Därefter var hon tyvärr fortsatt spänd, men när hon har gått runt denna by i 300 varv så är hon van. Det släpper med tiden, höhö. Spänt uppför backen till de husen, och en gnägg vid nästa järnvägsövergång, men samma sak där; över så gott som direkt. Duktig! Lite mer trav med vingel och sedan var det fladdrande plast längre fram. Hon stannade, tittade och gick sedan. Uppmärksam, men fokus framåt. Bra huvud på den hästen! Jag nynnade Harry Potter-theme'n (eller vad det heter) rundan igenom. Hade den i huvudet och vad är bättre än att "låtsas som att det regnar" när hästen upptäcker världen? Självklart blicken åt ett helt annat håll än dit hon kollar, och helst rakt fram om det inte är där hon tittar, alternativt "bakom" det hon ser. Och aldrig what so ever besvara hennes energi.
     
    Provade galopp uppför nästa obligatoriska galoppbacke och här var hon förvånansvärt balanserad! Hon gör ju några "duttanden" med baken, typ hotar att sparka men sparkar aldrig, men annars rullar hon på. Hon har trevlig galopp faktiskt. Lite skillnad mot att hålla på att vingla ner i dikena som vi gör i traven, haha. Travade en sista bit och därefter avskrittning på långa tyglar. När vi hade skrittat typ hundra meter så var vi med om vårt första möte med bil. Jag tog god tid på mig att skritta bort till en öppning till en åker för att kunna ge henne lite plats om hon skulle reagera oförutsett. Men det gick super. Alltså travhästarna, järnvägsövergångarna, plasten och allt annat hon visat uppmärksamhet idag var helt klart dödsfarligt jämfört med bilen som hon knappt ens gav en blick. Skönt ändå, även om jag inte förväntade mig något annat. Alltid trevligt med bekräftelse på ens känsla, eller vad man ska säga. Man läser ju ändå av djuret och baserar framtida händelser efter det - sedan behöver det absolut inte stämma iofs. Skrittade resten som om vi aldrig gjort annat men sedan blåste hon upp sig och spanade efter kvigorna. De stod och åt så vi kunde gå förbi i någon rekord-skritt (haha) utan att träna på dem idag; på gott och ont. Just idag har hon faktiskt fått intryck så det räcker, tycker jag, så det var lika bra.
     


    Kommentarer


    Kommentera inlägget här:


    Namn:
    Kom ihåg mig?

    E-postadress: (publiceras ej)

    URL/Bloggadress:

    Kommentar:

    Trackback

    Aleccis

    Aleccis Van De Nachtegaele är min tävlingshäst. Det är ett sto född 2000 efter Opium De Laubry - Alcatraz. Vi tävlar i hoppning tom 120 cm och H90 i fälttävlan.

    Pärla

    Pärla 2855 heter min själsfrände. Hon är en fjording född 1990 efter Sindarve Tulling 143 - Bure 53. Vi har tillsammans startat Fjord-SM i hoppning och hon var min "tävlingsponny" förut.

    Lillis

    "Lillis" är mitt senaste tillskott. Han är en Welsh partbredvalack (wmn/swb) född 2011. Han är efter Stendyssen's Diablo RWM 61 - Chess 880. Så småningom kommer han vara till salu.