• START
  • ALECCIS
  • PÄRLA
  • LILLIS
  • Fake it 'til you make it - tävlingsdag ett av tre

    Hua, jag skulle ljuga om jag inte är lite orolig. När Aleccis inte tror på sig själv, så tror inte jag på mig heller... Fan vad vi suger när vi suger och fan va bäst vi är när vi är bra. Inte så jämnt direkt. Hellre arton fyrafelsrundor i så fall än att vinna åtta starter och vägra ut sig i de kommande tio. Yeey.
     
    Nej, nu släpper jag det där. Jag har försökt förberda mig på bästa möjliga sätt genom att leta efter mental-styrka-podcasts att lyssna på. Utöver det ska jag försöka "fake it 'til you make it" och låtsas att vi är kungar. Hästen är kung och jag ska verkligen första få henne att känna sig som det också <3
     
    Jag vet inte vad jag kan göra mer faktiskt. I hjärnan ska jag se till att ett av mina favo-citat ur en random tyngdlyftningspod rullar; "Jag ska inte in och uppfinna hjulet - jag kan ju det här!", känslan jag ska bära ska vara stolthet och självsäkerhet. Jag måste ge Aleccis det. Jag vill fan inte svika henne nu.
     
    Usch, vilken ond cirkel jag hamnat i.
     
    Jag fick en kommentar för kanske 1,5 år sedan eller något, då när vi i alla fall var djupt nere i stopp-träsket. Den löd något i stil med att tjejen i fråga inte hade velat/kunnat ha en sådan häst, för den hade förstört hennes självförtroende. Well, vi kan väl säga att jag är där nu. Men då är vi tillbaka på första stycket; vi är ju väldigt bra när vi väl är bra. Frågan är bara om det hjälper? Aja, jag har min plan och den är det enda jag kan planera för dagen. Resten innebär känslor, och känslor styrs av tankar. Känner jag fel känslor, måste jag byta tankar. Även om det inte är så lätt. Känslor som Aleccis läser, tolkar och "lever upp till". Känslor som jag inte kan ljuga om.
     
    Huvudsaken är ändå att det är samma häst som åker med hem, som dit. Det är en tröstande tanke, för jag kommer inte lägga någon skuld i hennes hovar om det är så att det skiter sig. Det är vi båda som måste jobba vidare i så fall. Och jag älskar henne precis lika mycket om vi vägrar ut oss på första hindret, som om vi vinner. Det känns ändå bra. Alltså, knäpp tanke, men ändå. Det är så viktigt att komma ihåg att känna. Allt hon gör, gör hon för mig. Allt jag kan göra är att älska henne som den hon är; både med sviktande självförtroende eller som odödlig. Men tillsammans ska vi se till att bli odödliga.
     
     
     
     
     
     
     
     
     
     
     
    Yes, we can! Yes, we can!


    Kommentarer


    Kommentera inlägget här:


    Namn:
    Kom ihåg mig?

    E-postadress: (publiceras ej)

    URL/Bloggadress:

    Kommentar:

    Trackback

    Aleccis

    Aleccis Van De Nachtegaele är min tävlingshäst. Det är ett sto född 2000 efter Opium De Laubry - Alcatraz. Vi tävlar i hoppning tom 120 cm och H90 i fälttävlan.

    Pärla

    Pärla 2855 heter min själsfrände. Hon är en fjording född 1990 efter Sindarve Tulling 143 - Bure 53. Vi har tillsammans startat Fjord-SM i hoppning och hon var min "tävlingsponny" förut.

    Lillis

    "Lillis" är mitt senaste tillskott. Han är en Welsh partbredvalack (wmn/swb) född 2011. Han är efter Stendyssen's Diablo RWM 61 - Chess 880. Så småningom kommer han vara till salu.