• START
  • ALECCIS
  • PÄRLA
  • LILLIS
  • Resultat fälttävlan i RK Udden med Aleccis (27/9)

    Klockan 03.00 ringde klockan, från gården rullade vi kvart, tjugo över fem. Två timmar senare anlände vi till Udden ungefär samtidigt som solen kravlade sig upp på himlen. Dags för vår andra fälttävlan! Samma klass som sist; H90. Efter att ha visat vaccinationsintyget och betalat veterinär/ambulans så gick jag hoppbanan. Därefter såg vi ett par ekipage dressyra innan det var dags för att lasta ur Aleccis och börja göra oss redo för dressyrmomentet.
     
    Jag försökte rida fram henne bra, men jag märkte att hon var lite ofokuserad och att hon var lite på och skulle ha svarat på ett icke önskvärt sätt om jag var på henne lite mer. Jag hade önskat henne mer lösgjord och lite mer inramad generellt, men jag kunde inte få henne dit för då hade jag nog kunnat bli lite frustrerad vilket bara hade blivit pannkaka. Så jag fokuserade på att vara glad, lugn och avslappnad själv och försökte bjuda in henne hos mig. Det kändes ändå hyfsat, faktiskt. Klart jag vet att vi kan bättre, men vi behöver rutin i dressyrsammanhang och det måste jag låta oss få, tids nog. Hon var fin på böjda spår, ofokuserad på raka och föll iväg lite med någon bog i en del svängar, men det var bara att försöka fjäska lite och vara väldigt tydlig.
     
    Dressyrmoment: Sv. Fälttävlan Debutantklass (A) 2007
    Det började ganska bra. Sötnöten sprang och kollade på annat i uppridningen, haha, men annars var hon rätt rak faktiskt. Volterna kändes okej, den andra bättre än den första, jag fegade medvetet i längningen då hon har börjat falla in i galopp och det ville jag verkligen inte. Halten (som vi fick 7,5 på!) var lite kort rent tidsmässigt, men jag ville inte att hon skulle tröttna och försöka skritta, så jag valde medvetet att skritta igång henne igen. Skritten går alltid att förbättra. Dags för galopp och det vet hästen. Ingen kanonfin fattning, och jag kände direkt att hon var på hugget. Hyfsad volt, men tappade rytmen helt uppe vid domaren när hon blev lite het. Tänkte att det inte skulle bli lätt med en galoppökning... Så undermedvetet höll jag nog igen lite där, för det syns ingen skillnad alls tyvärr. Lite skillnad var det faktiskt uppifrån ryggen på henne. Tillbaka igen och avbrott. Hon ville galoppera igen, så jag blev själv rätt spänd i traven där, då jag inte ville göra något som skulle råka skicka in henne i galopp igen. Satt och pratade med henne i hela den traven. Bakdelen flöt runt lite som den ville bakom mig när vi vände över ridbanan, men hon låg i alla fall kvar i trav. Mellan mitten på kortsidan och hörnbokstaven skulle det vara galopp, men Aleccis fattade själv galopp exakt vid C. Jag flöt bara med, så det skulle se planerat ut, haha! Vilken tur att hon inte fattade galopp tidigare..! Här började hon faktiskt kännas riktigt trevlig. Rimlig galopp, avbrott, uppridning och halt. Spårade väl inte riktigt i galoppen och lite mer tryck i henne hade inte skadat, men som sagt så vågade jag inte alls leka med några tryck, med tanke på att hon var på g mest hela tiden. Det där med att en del har hästar som dör på banan - jag tillhör inte dem, kan man säga, HAHA. Jag måste även säga att domaren dömde rätt snällt, och jag blev mäkta förvånad när jag såg vårt resultat; 62,25% - vilket inte bara är rekord, det är också en ökning med tio procentenheter sedan vår förra start. Med detta red vi in på plats 11 av 28. 56.6 straff.
     
     
    Direkt bort för att byta utrustning. Benskydd på, byte av bett och sadel. Iväg till framhoppningen där bara två andra ekipage var på plats. Skönt. Det gav en helt stressfri känsla. Däremot var det riktigt, riktigt svårt att hoppa de där, nu för tiden, små hindren. 95 cm från gruset är inte mycket att sikta på. Skämt å sido, men vi fick inte till en pang-känsla då jag förväntade mig mer luft, medan Aleccis bara hoppade "lagom". Annars är hon som vanligt rädd om sig, bjuder på hindren och ja, vi är liksom hemma bland hindren. Lite skillnad från dressyren, om man säger så.
     
    Hoppmoment: 95 cm
    Banan var lite som serpentiner fram och tillbaka längs banan. Det svåraste för oss var kombinationen som såklart bestod av två räcken med två galoppsprång emellan = inte min favorit. Aleccis var rätt lugn, men jag ville ha lite bättre rytm i henne ändå. Ettan och tvåan gick bra, men till trean skulle vi in med sex galoppsprång. Jag såg att det skulle bli långt och fick driva på henne för att nå. Ja, hon var nästan för lugn(!), haha. Därefter så gick hon på mer framåt, såklart. Fyran, femman flöt på bra. Sexan var kombinationen och då börjar hon ladda på. Nej, känner jag, men vad ska man göra? Lite för nära för att kunna göra stora förändringar. Jag var bara noga med att räta upp mig och inte råka ta i henne över hindren, framför allt över b-hindret då det kom en snäv tillbakasväng efteråt, utan verkligen låta henne hoppa klart - och därefter börja svänga. Ytterben på, så svänger hon utan problem. Sjuan, åttan var inga konstigheter men vi var i dem. I och för sig kändes det som vi skulle peta var och varannan bom då jag inte alls hade det vanliga trycket i henne. Men vi tog oss runt, även om det inte var den bästa runda vi gjort, och vi var felfria samt inom maxtiden. Detta gjorde att vi avancerade upp till plats 8 efter två moment.
     
     
    Nu väntade fyra timmars... absolut ingenting. Klockan var 10.30 när jag äntligen hann äta frukost. Var rätt hungrig vill jag lova, haha. Först satt jag och kollade på hoppningen, sen kollade jag på lite allt möjligt, bland annat hur vi låg till och information om terrängen. Därefter gick jag terrängen, och hästen gick jag såklart till också och vattnade bland annat. När det var en timma kvar la jag mig på en filt i gräset i solskenet och vilade. Så jävla skönt. Sedan dubbelkollade jag terrängstarten en gång till innan det var dags att ta ut Aleccis och göra i ordning henne för terrängen. Det var sju placerade, och vi låg åtta, som sagt. Här började det faktiskt krypa fram lite, lite nerver tillsammans med ett avlägset hopp om ett riktigt roligt resultat. Tänk om..?
     
    Det var uppsutten bangång. Vi traskade igenom banan en gång, och precis som två dagar tidigare så var hon helt och hållet obrydd om samtliga hinder. Däremot märkte jag att hon föredrar genomskinligt vatten där man ser botten, för hon gick sakta, sakta i vattnet, haha. Inte så att hon tvekade på själva vattnet, utan det var mer försiktiga steg där man märkte att hon kände sig lite "blind". Sedan var det så småningom dags för att rida fram henne inför själva starten.
     
    Hon kändes superfräsch, glad och ja, det känds som att hon visste vad som väntade. Ärligt talat låg hon nästan på lite för mycket - dvs hon var inte särskilt lydig, utan jag fick göra tydliga förhållningar för att få tillbaka henne. MEN det positiva är att dessa förhållningar gjorde jag med sitsen - medan jag stod kvar i lätt sits. Det kunde jag inte göra förut. Upp med överlivet och tänka tillbaka, spänna rumpan, eventuellt förstärka med kramade tygeltag.
     
    Terrängmoment: H90
    Jag vill inte jaga iväg henne, utan önskade en bra galopp med lite stöd mot första hindret; bara för att vara på den säkra sidan. Eftersom hon låg på var det svårt att taxera och vi kom nära så hon slog i det hindret lite. Ja, inte var jag förvånad direkt men klart jag önskar bättre språng så hon inte råkar slå sig. Sedan drog hon på rejält! Vi fick dock bättre läge till tvåan. Om hon låg på mot tvåan var det inget mot galoppsträckan mot tredje hindret. Jävlar vad hon lubbade! En bra bit innan hindret satte jag mig till och med i sadeln för jag kände att jag behövde få tillbaka henne ganska mycket för att vi skulle kunna hoppa hindret bra. Hon ville inte riktigt komma tillbaka men jag hann bli klar innan hindret. Mot fyran låg hon också på - alltså hon var extrem i denna start! Hon hade tagit mitt fokus så jag höll på att glömma bort vart vi skulle och fick göra en annorlunda sväng till femman. Egentligen skulle man ha hållit lite höger och passerat ett annat hinder på högersidan för att få rak väg till femman, men jag råkade fortsätta rakt fram för att sedan passera hindret på vänster sida och styra upp först höger, sedan sikta på hindret lite snett med kortare anridning. Just då var jag glad att hon är banhoppningshäst, för det var inga bekymmer. Vidare mot sexan som flöt på bra. Mot sjuan gick det såklart fortsatt fort. Här började det kännas som det hade kunnat skita sig - att hon sprang för mycket så det inte skulle gå att hoppa. Därför försökte jag få tillbaka henne lite igen (gick sådär) och balansera upp, och rama in. Det kändes bättre när vi hade hindret framför oss och hon seglade över. Åttan, som var vattnet, kutade hon igenom så det plaskade långt upp på mina lår, haha. Efter vattnet hoppade vi nian, men därefter kändes de som hon accelererade lite igen och det kändes som det kommande upphoppet, nr tio, kunde bli farligt om hon inte skulle uppfatta nivåskillnaden. Så jag gjorde några förhållningar och fick tillbaka henne i en balans och galopp som fungerade. Lite nära, men inget konstigt. Elva a och b satt jag och ptro:ade oss igenom, haha. Tolvan gick bra och även tretton var inga konstigheter alls. Sedan var det fullt ös till sista, och därefter in i mål. 0 fel på hinder, men ingen aning om tiden. 3.03 var optimaltiden. Senare såg jag att vi hade en tid på 3.01(!). Wow, inte illa pinkat där alltså!
     
    Hinder 3-13 på filmen.
     
    Om jag ska vara ärlig så kändes det ungefär såhär; Vi hoppade ett, två, tretton och fjorton. Det kändes inte ens som vi varit runt och hoppat de andra hindren. Man är ju hela tiden så långt före i tanken och så har man ett annat flow, så det flyter på, på ett helt annat sätt än på t ex en banhoppning. Men vad roligt det är! Vi älskar det!
     
    Totalt klättrade vi ytterligare lite till och slutade på en 6e placering - woho! :D Aleccis är en stjärna på alla sätt och vis. Så jävla bra! <3 Och hon tycker det är så hiiimla roligt - jag också ;)


    Kommentarer
    Emma

    Wiiie grattis igen!! Snyggt ridet!

    Svar: Tack! :D Grattis själv! ;)
    vinna.blogg.se

    2015-10-04 @ 00:11:53 | URL: http://xoffbeat.blogg.se


    Kommentera inlägget här:


    Namn:
    Kom ihåg mig?

    E-postadress: (publiceras ej)

    URL/Bloggadress:

    Kommentar:

    Trackback

    Aleccis

    Aleccis Van De Nachtegaele är min tävlingshäst. Det är ett sto född 2000 efter Opium De Laubry - Alcatraz. Vi tävlar i hoppning tom 120 cm och H90 i fälttävlan.

    Pärla

    Pärla 2855 heter min själsfrände. Hon är en fjording född 1990 efter Sindarve Tulling 143 - Bure 53. Vi har tillsammans startat Fjord-SM i hoppning och hon var min "tävlingsponny" förut.

    Lillis

    "Lillis" är mitt senaste tillskott. Han är en Welsh partbredvalack (wmn/swb) född 2011. Han är efter Stendyssen's Diablo RWM 61 - Chess 880. Så småningom kommer han vara till salu.