• START
  • ALECCIS
  • PÄRLA
  • LILLIS
  • Resultat Gislaved-Anderstorp med Aleccis (24/7)

    Hur svårt ska det vara att rida?
     
    Häst var kanonjävlaskitjättefin. Bästbästbäst! Helt perfekt på framhoppningen. Guld. Ja, ni fattar. Kom in på banan. Ett, två var bra. Trean gjorde jag en större grej av än det var. Ville så gärna få till den svängen men la mer vikt i hur jag skulle rida än själva svängen så flöt ut där och plockade sedan i henne för att måtta in på så vis och tada var språnget förstört och hon fick kravla sig över... Fem galoppsprång till en oxer. Ja, men gissa tre gånger? Precis, en linje - med identiskt kravel där med och jag ville bara skrika "förlåååt för att jag är så jävla dålig!" till min älskade häst, men se så fungerar det inte utan istället sa häst "nej tack" vid nästa hinder. Kravel är ingen optimal hoppteknik och eftersom hästen är 1. rädd om sig 2. lättkränkt och har lätt för att tappa självförtroendet 3. lat och vill inte ta i - så fick vi ta det igen på ett nytt försök. Inga problem. Men problem fick vi till kombin som var sjätte hindret. Även jag fick ju min smäll av det där självförtroendesaneringen, såattääh. Men ändå var inte ridningen sämre än att hon hade kunnat ställa upp. Men sådant sysslar inte min häst med.
     
    Nästa klass var lite som en repris. Häst var superfantastisk på framhoppningen. Igen. Går in på banan. Stopp på första jävla hindret?! Så oprovocerat, så dåligt. Och så jävla nedpressad man blir. Like, byebye själförtroendet - och varför försöker jag ens? Nytt försök, kort anriding - häst hoppar. Två och tre går som tåget, men sen är det dags för fetingoxer som även är hinder ett av två på linje och hon vågar inte. Hon vågar inte ta av. Bara slutar springa och stannar. Bara att åka hem och träna vidare. Mest träna på min ridning. Men hade hindret stått på träning hade det inte varit några problem. Men där rider jag med ett övertygande stöd. Här var det mest bullshit, och hon är en jävel på att se när man bluffar. Dock var det inte så illa att hon hade behövt stanna. Egentligen. Jaja, inga bortförklaringar. Bara träna mer.
     
    Ärligt talat. Det är en jävla grej för mig att ta mig vidare. Jag vill, men har svårt att styra känslorna på något vis. Jag har aldrig, aldrig kunnat prestera under press och därför lär det ju ta ett tag - för att få rutin - innan jag kan r-i-d-a i dessa klasser. Så är det bara. Eftersom vi är anmälda och avgifterna betalda plus att det är nära, så kommer jag ge det ett nytt försök redan nu i helgen. Men sedan backar vi. Vi kan träna på höjden, på distanser och på allt det fysiska - men vi kan inte träna på tävlingsstämningen. Den finns bara på tävling.
     
     


    Kommentarer


    Kommentera inlägget här:


    Namn:
    Kom ihåg mig?

    E-postadress: (publiceras ej)

    URL/Bloggadress:

    Kommentar:

    Trackback

    Aleccis

    Aleccis Van De Nachtegaele är min tävlingshäst. Det är ett sto född 2000 efter Opium De Laubry - Alcatraz. Vi tävlar i hoppning tom 120 cm och H90 i fälttävlan.

    Pärla

    Pärla 2855 heter min själsfrände. Hon är en fjording född 1990 efter Sindarve Tulling 143 - Bure 53. Vi har tillsammans startat Fjord-SM i hoppning och hon var min "tävlingsponny" förut.

    Lillis

    "Lillis" är mitt senaste tillskott. Han är en Welsh partbredvalack (wmn/swb) född 2011. Han är efter Stendyssen's Diablo RWM 61 - Chess 880. Så småningom kommer han vara till salu.