• START
  • ALECCIS
  • PÄRLA
  • LILLIS
  • Vem är du och var är min häst?!

    Fick sådan jävla känsla med Pärlhästen idag! Vi fortsatte som igår, fast vi höll oss på stubbåkern idag. Övergångar, övergångar och ännu fler övergångar, fast först rullade vi igång maskineriet. I början var hon som igår; blev lite stark och travade med miniministeg istället för att bryta av till skritt. Såg till att bestämma mig och verkligen fokusera på avbrotten och inte bara "göra dem" och vara kvar i traven i huvudet. Detta tillsammans med mer arbete med säte (bättre rumpa och mage) gav resultat! Sen längde hon ut sig rejält, gick kvar där och gjorde övergångarna så jävla bra! Fasen vad fin hon kändes! Övergick till galopp - halt - galopp. Hon använde verkligen hela sin kropp och tog för sig. Rejäla, stora galoppsprång och sen tillbaka. Bytte ut framåttänket till uppåt efter några längor fram och tillbaka och ja, vad ska man säga. Det är en stark häst! Hon kändes så fysiskt stark. Helt underbart pass hade vi. Effektivt, men inte så långt, typ 40 min. Jag ville inte rida henne så himla svettig, men det hjälpte ju inte att passet var kort. Märktes att vi gjort något bra idag. Min fina, älskade gamling! <3 På något vis så har jag lyckats hitta någon form av motivationstopp med henne just nu. Välbehövligt!
     
    Därefter Aleccis. Och det är här rubriken kommer in. Det hände något idag. Något helt sinnessjukt. Helt, helt galet. Jag har inte ord för det. Men jag brukar ju nämna detta med betten och så. Att jag har svårt att rida henne på det tredelade för att det är en mental spärr hos mig som till stor del kom efter att hon stack barbacka och hela den grejen. Så jag har, i omgångar, lagt mer eller mindre fokus på den delen och just nu vill jag inget hellre än att rida ALLA pass, som inte inkluderar hinder, på just detta bett. På pelhamet är jag mentalt trygg och där är hon rena rama filbunken för det mesta. Men idag hände något.
     
    Jag vill inte rida henne på stubbåkern eftersom det är lite mjukare där och hon ju trampade av sig en sko sist (som jag hittade innan jag märkte att skon var avtrampad. Slump!) men jag ville inte bara rida massa böjda spår hit och dit, så tänkte att vi började med byn och sen tar några varv på LP för att det ska bli lite häst av henne några minuter i alla fall. Skrittade fram, red ner mot dahlseda, travade på rakan, skritt nedför backen, trav över deras och galopp uppför backen. Trav bort till nedförsbacken, skritt i backen, och sen... Rakan där vi "alltid" galopperar. Tänkte trava först, men valde ändå galopp sen. Hon var lugn, och stadig. Så jag släppte tyglarna. HELT. Lät dem bara hänga. Jag stod i lätt sits och lät henne flyta på. Det gick ovanligt lugnt, och hon ville ha halsen relativt utsträckt med huvudet "rakt", inte uppåt, inte neråt. Allt eftersom tog hon för sig och ökade lite, men fortfarande lugn i huvudet. Så sjukt häftigt. Jag har aldrig vågat göra så innan. Tänkt inte mer på det sen. Men efter nästa galopp (där jag gjorde samma sak, fast höll i tyglarna, i knäppet, men denna gång sprang hon fort, haha) kom jag på att jag ju inte ens hade min nödbroms. Så jävla skönt att det mentala äntligen börjar släppa! Jag trodde aldrig jag skulle våga prova "och se vad som händer" med Aleccis genom att bara ge henne långa tyglar när vi alltid brukar vara så spända, uppe i varv och hon är dessutom tittig. Men det var sjukt häftigt.
     
    Red därefter in på LP. Travade på en av volterna. Red lätt. Vänster varv först. Släppte sedan innertygeln helt och hållet. Lät den hänga och dingla. Fortsatte rida henne på volt med endast yttertygel och skänklarna. Jävligt fränt! Det gick! Men den blev lite smått kantig här och där och så ställde hon ut lite, lite och då framförallt i början. Men gud vad coolt! Bytte varv. Svårare i höger! Kämpade på några fler varv innan vi tog oss runt som önskat. Övergick till galopp. Långa tyglar, enhandsfattning. Fattade galopp från skritt efter att ha skrittat lugnt och trevligt en liten stund. Vänster först igen. Hon sänker huvudet, länger halsen, galopperar lugnt och följer minsta hjälp. HUR COOLT SOM HELST! Bytte varv. Tappade galoppen en gång ganska snart så började om. Lugn skritt, ny fattning. Råkade ge henne en drivande skänkel en gång istället för stark ytterskänkel och sen var det kört... Kämpade på lite till men var sedan tvungen att ta båda tyglarna. Räckte med ett varv för att komma i balans igen och då sänkte hon ner huvudet och jag lät tyglarna glida mellan fingrarna. WOW. Det är mentalt och det är balans och det är styrka - allt från min sida. Vi har varit och nosat här då och då, men med lätt kontakt i tyglarna. Nu kan ju inte hästen arbeta med ryggen utan stöd (det stämmer, det är fysiskt omöjligt), men det är lugnet, balansen och att få henne att länga ut ordentligt som jag är ute efter. Jag är så rädd för att rida ihop henne så illa att hon får KS med tanke på hur spänd och svankigt hon springer så jag blir helt lyrisk av att få henne så lugn och verkligen få ut henne. Mmm! Skrittade sedan hem hela vägen. Ville inte förstöra känslan. Hon var så underbart fin!

    "Ta för givet att hästen lyssnar, gör den inte det får du korrigera" - Jens Fredricson. Jag önskar att jag snart kan sitta upp och ta för givet att hon verkligen kommer lyssna. På allt.
     
    Avslutade sedan hästdagen med att åka en sväng på Lillis för han skulle fortsatt träna på att inte tappa ryttaren ;) Stubbåkern och svängträning. Går bättre och bättre! Red på en rektangel igen, några varv i alla gångarter åt båda hållen. Red sedan lite "serpentinbågar" i mitten ungefär, uppåt för att vara någon annanstans och fortfarande kunna svänga. I trav. Höger går bättre än vänster. I vänster är det som att rida på en falukorv, haha! Men han försöker verkligen! Och så försöker han också säga: "nu är vi klara" varje gång han ser utgången. Men så lätt kommer han inte undan! Tog galopp på en stor volt också, i båda varv, innan vi var nöjda. Duktig ponny!
     
    Vi ska bli BRA.


    Kommentarer


    Kommentera inlägget här:


    Namn:
    Kom ihåg mig?

    E-postadress: (publiceras ej)

    URL/Bloggadress:

    Kommentar:

    Trackback

    Aleccis

    Aleccis Van De Nachtegaele är min tävlingshäst. Det är ett sto född 2000 efter Opium De Laubry - Alcatraz. Vi tävlar i hoppning tom 120 cm och H90 i fälttävlan.

    Pärla

    Pärla 2855 heter min själsfrände. Hon är en fjording född 1990 efter Sindarve Tulling 143 - Bure 53. Vi har tillsammans startat Fjord-SM i hoppning och hon var min "tävlingsponny" förut.

    Lillis

    "Lillis" är mitt senaste tillskott. Han är en Welsh partbredvalack (wmn/swb) född 2011. Han är efter Stendyssen's Diablo RWM 61 - Chess 880. Så småningom kommer han vara till salu.