• START
  • ALECCIS
  • PÄRLA
  • LILLIS
  • TÅGENERGI

    Vi har alla sett ett tåg passera. De flesta av oss på väldigt, väldigt nära håll. Har ni tänkt på exakt hur mycket energi det är i ett tåg i rörelse? Nu pratar jag inte om den faktiskta, enorma rörelseenergin. Utan att det blir en ganska laddad känsla just i passerandet.
     
    Vad gäller mina erfarenheter så har olika hästar reagerat olika på tåget. Olika mycket, skulle jag kunna säga. Men just på nära håll, precis vid järnvägsövergången, brukar reaktionen bli väldigt lika. Förutsatt att de har varit med och sett i alla fall lite trafik tidigare. Loket och de första vagnarna brukar aldrig vara några konstigheter, men ju längre tåget håller på att passera, vagn, efter vagn efter vagn, ju mer tryck blir det i hästen som till och med kan börja vrida och vända, liksom skruva på sig lite. Så mycket energi.
     
    Lillis och jag såg tåget på någorlunda halvlångt avstånd. Som närmast var väl tåget ca 50 m och en kort bit går vägen och spåret parallellt på det avståndet, för att spåret sedan styr utåt, lätt diagonlat bortåt. Vi hade ridit i byn och var på hemväg. När jag hörde att tåget var på väg så gjorde jag halt. Brukar inte "göra en grej" av saker då det ger precis motsatt effekt än vad många tror. Reagerar hästen för något ska man tvärtemot INTE bråka och gå fram och tillbaka vid det "otäcka" hundra gånger för då har man precis talat om att japp, här behöver vi vara på vår vakt, typ.
     
    Men jag gjorde i alla fall en halt. Ville att han skulle ha möjlighet att se tåget från början. Det dörnar och vibrerar i marken. Ett godståg är ju långt ifrån en mesig historia. Först tittade han. Sen börjar den här energin bli så stor att han inte längre kan ta in den, ta hand om den. Men han är ju så rätt ute i huvudet att han alltid tänker framåt - vilket är precis vad man önskar, i precis alla lägen. Det allra, allra viktigaste när man jobbar med och rider en unghäst. Han började försöka trava, korta steg, mer i sidled, fram och tillbaka, än framåt. Sen gick han över i galopp. Det är så otroligt mycket energi att han verkligen inte kan ta hand om den. Han galopperade på stället. Tåget passerade, och han var såååå laddad. All energi kryper in i hans kropp och det enda han kan göra - utan att han vet/märker det - är att göra sig av med den energin.
     
    Tåg ÄR fyllda av energi. Det sprutar energi om dem och detta trycks in i oss. Det var väldigt häftigt att känna det så tydligt. Han var inte rädd, men han blev så laddad. Kroppen och huvudet sammarbetar inte i det läget, utan han kan inte behärska sig. Det är lite som att nysa när man behöver nysa - man kan inte hejda det, även om någon säger att man inte får.
     
    Han stack inte, och skulle heller aldrig göra. Och det är ingen dålig bortförklaring att låta hästen göra en urladdning bara för att den har fått så mycket energi. Det är absolut inte vad jag menar. Det jag ville ha sagt var bara hur väl det märktes. Tåg är häftiga.
     
    Vi red sedan vidare hemåt.
     
     


    Kommentarer


    Kommentera inlägget här:


    Namn:
    Kom ihåg mig?

    E-postadress: (publiceras ej)

    URL/Bloggadress:

    Kommentar:

    Trackback

    Aleccis

    Aleccis Van De Nachtegaele är min tävlingshäst. Det är ett sto född 2000 efter Opium De Laubry - Alcatraz. Vi tävlar i hoppning tom 120 cm och H90 i fälttävlan.

    Pärla

    Pärla 2855 heter min själsfrände. Hon är en fjording född 1990 efter Sindarve Tulling 143 - Bure 53. Vi har tillsammans startat Fjord-SM i hoppning och hon var min "tävlingsponny" förut.

    Lillis

    "Lillis" är mitt senaste tillskott. Han är en Welsh partbredvalack (wmn/swb) född 2011. Han är efter Stendyssen's Diablo RWM 61 - Chess 880. Så småningom kommer han vara till salu.