• START
  • ALECCIS
  • PÄRLA
  • LILLIS
  • Språng i skogen

    Jag tänkte det var dags att låta Aleccis lyfta på fossingarna idag, så det gjorde vi. Efter framskrittning så värmde vi upp lite i trav och galopp. Hon var väldigt pigg och lyssnade inte tillbaka riktigt så väl som jag skulle önska, men jaja, inte så lätt att göra något åt det. Jag hittade en liten björkstam som låg på marken (typ 20-30 cm) så den rullade vi över några gånger bara för skojs skull men sen fick jag en sådan där oansvarig, barnslig idé som jag bara var tvungen att prova! (Hur gammal är jag egentligen, haha.) Vi skulle prova att hoppa stenmur, tänkte jag. Ca 1m långt, men inte alls högt, nästan i jämnhöjd med marken. Satte fart och Aleccis bjöd; men sen var det väl bara det att hon inte riktigt såg det som det hinder jag såg det som, HAHA, för hon klev på stenarna och galopperade bara rakt över utan att bry sig det minsta, hahaha. Så himla skön är hon! Och visst tar hon sig över "stock och sten" minsann, dock vet jag inte om hon är något "fälttävlansämne" direkt. Men jag hade gärna provat att hoppa henne på fälttävlanshinder. Men nästa gång ska vi nog allt ta och styra mot en högre stenmur, höhö.
     
    Vi hoppade sedan hindren på (bredvid) vägen och hon var jättefin, eller så "jättefin" som hon kan vara när hon inte går att bromsa. Det tog dubbelt så långt som vanligt när jag skulle bromsa och vända, men just nu bryr jag mig inte utan det känns underbart att hon tar sikte på hindren och sen kör hon. Inte en endaste liten tendens till att bryta ut eller kasta sig åt sidan. Det börjar kännas betydligt bättre nu, men än "ropar jag inte hej" utan jag avvaktar tills vi har hoppar några gånger till innan jag vågar yttra mig om huruvida hon har släppt den tanken eller inte.
     
    Angående detta med bromsen så är det inget jag skyller på Aleccis. Det är nämligen så att när jag blev avslängd och sparkad/trampad på så tog det ju rätt illa på diverse muskler i min kropp och en av dem som fortfarande inte är återställd är den muskeln man använder när man "vadderar" vänster sittben. Detta gör att jag inte kan komma ner i sadeln som jag vill då det gör oerhört ont och när jag inte kommer ner så kommer det som ett brev på posten att det blir svårt att bromsa. Bromspedalen är ju den jag inte kommer åt när rumpan lättar. Tråkigt nog så kommer hon ju undan lite nu och kan "dra ut" på bromssträckan, men vafan, hellre att vi kommer över hindren känner jag just nu efter de senaste gångernas strul. Bromsen kommer så småningom tillbaka när min kropp är återställd och jag kan använda alla muskler igen.
     
     
    Zoom-zoom.

    En kort filmsnutt ligger ute på instagram; jagheterjessica.


    Kommentarer


    Kommentera inlägget här:


    Namn:
    Kom ihåg mig?

    E-postadress: (publiceras ej)

    URL/Bloggadress:

    Kommentar:

    Trackback

    Aleccis

    Aleccis Van De Nachtegaele är min tävlingshäst. Det är ett sto född 2000 efter Opium De Laubry - Alcatraz. Vi tävlar i hoppning tom 120 cm och H90 i fälttävlan.

    Pärla

    Pärla 2855 heter min själsfrände. Hon är en fjording född 1990 efter Sindarve Tulling 143 - Bure 53. Vi har tillsammans startat Fjord-SM i hoppning och hon var min "tävlingsponny" förut.

    Lillis

    "Lillis" är mitt senaste tillskott. Han är en Welsh partbredvalack (wmn/swb) född 2011. Han är efter Stendyssen's Diablo RWM 61 - Chess 880. Så småningom kommer han vara till salu.