• START
  • ALECCIS
  • PÄRLA
  • LILLIS
  • Kors i taket

    Tänkte roa mig med att åka på Pärltanten utan utrustning idag. Provade lite smått på gårdsplanen här om dagen ochdet gick ypperligt (tills häst tyckte hon var för långt ifrån Aleccis och vände för egen maskin... Men bara i trav.) Tog på repgrimman och hade ett grimskaft runt halsen på henne.
     
    Alltså den hästen är förvisso min själsfrände och allt sådant där, men idag gick hon mig nästan på nerverna. Pärla är Pärla, så enkelt är det och när hon sätter emot så är det bara att inse att det inte kommer gå om man inte gör på något annat vis. Vi började skritta iväg, sen drog hon mot en äng. Jag satt av, ledde henne en bit och varje gång jag var på väg att hoppa upp igen så var hon på väg att vända. Jag fortsatte därför att gå en bit till. Till slut hoppade jag upp och provade i alla fall. Vid det här laget hade jag trätt grimskaftet igenom "ledar-öglan" på grimskaftet men icke. Hon löd inte. Vände eller gjorde en stor u-sväng och traskade rakt igenom skogen. Hon förstår SÅÅÅ väl, men har man inte utrustning så man "vinner" (hatar den formuleringen, men den förklarar bra) så är det lönlöst. Hoppade av och släpade upp henne på vägen igen. Fäste därefter grimskaftet i vardera sida på redgrimman (som om man hade ridit i en vanlig grimma) och vips så förstod hon super vad jag ville. ÅÅÅÅH, #¤&¤#&häst! Så red vi i skogen och i byn och hon löd minsta vink förutom att hon tog fel galopp en gång. Nej men typ så. Det säger ju en del om henne. Hon var alltså finfin resten, om det inte framgick.
     
    Red därefter Aleccis och det är en styck häst som inte riktigt pallar detta med att vila fem dagar på en vecka och lite till. Hon låg på, tittade på allt och var småjobbig. När hon inte lyssnar, och även om jag kämpar allt jag orkar med att rida tydligt, lugnt och allt sånt där, så blir hon stressad av sig själv, för jag får ju inte tillbaka henne som jag vill och hon blir aldrig riktigt lugn och tillfreds. Gav upp idén om att det skulle gå ute, så red in på LP och sedan red jag hem med en hyfsat trevlig häst faktiskt.
     
    Först red vi på det som kan liknas vid en 20m volt, alltså en större volt på halva banan, men den blir inte 20m. La in små, små volter vid A/C (vad det nu kan tänkas vara om man fick för sig att sätta upp bokstäver) och vid X. Det är så att min lilla glada häst få va lite olydig när hon är på det humöret, men hon är väldigt lättlärd. Så hon vet snart vad komma skall och efter några gånger är hon såå fin! Bär sig mycket bättre, är lugn och ja, för att kunna vända runt på en liten, liten volt så kan hon ligga på varken framåt eller på bogarna, eller för den delen flyta ut hejvilt så därför för jag litegrann "gratis" med denna "övning". Ju fler varv vi kör (aldrig mer än två varv/ varv än så länge, därefter halt eller varvbyte) desto finare blir hon och det relativt snabbt. Antingen gör vi en volt eller en halt, i början mer halter med tillhörande ny fattning och efter några minuter mer volter.
     
    Detta med att hon är lättlärd är ju inte alltid positivt, då hon inte är dummare än att hon vet hur hon ska få mig ur sadeln/ur balans/liknande för att kunna pinna på ibland. Tänkte bara nämna det. Förutom volterna i galopp så skrittade vi en stund och då gjorde vi en del skänkelvikningar, från kvartslinjen och ut mot det som ska föreställa en "långsida", sedan öppna till kortsidan, vände upp med framdelsvändning på kvartslinjen igen och så gjorde vi så en stund. Sedan bytte jag ut öppnan till galopp med volt innan kortsidan och sedan en halt men fortfarande samma framdelsvändning och följt av skänkelvikning. Det var väldigt effektivt och himla roligt! Aleccis måste ju bli underhållen i huvudet hela tiden, så det passar henne jättebra med saker som följs av varandra hela tiden samt repetitioner även om hon är lite väl het på gröten emellanåt och inte väntar riktigt. Ja, hon hade även huvudet med tillhörande fokus bortåt ibland, men det störde aldrig och jag struntade i det för så länge hon lyssnade så kom hon tillbaka till mig snabbt och då finns det ingen anledning att bråka. Hon är dominant och vill ha koll på omgivningen - allt det kan jag inte ta ifrån henne. I alla fall inte där vi är just nu. Det krävs mycket mer lydnad och tillit oss emellan innan hon ger mig "hela" henne.
     
    Det var ett roligt pass, helt klart! Jag höll dessutom fokus och det gör det hela ännu bättre och ännu roligare. Jag var osäker på om underlaget höll först, då det regnade senast igår och inte var jättetork i luften idag. Det är ju en hel del gräs där på LP. Men å andra sidan var jag ju så illa tvungen att balansera upp henne med innerskänkeln när hon var lite väl snabb runt i volterna får då fanns risk för att vi skulle kana omkull annars. Det är väl sådant jag behöver för att verkligen bestämma mig; rid ordentligt eller ramla. Detsamma gällde ju de små hindren vi hoppade på oljetorpsvägen i vintras. Det var svinhalt och isfläckar på vägen, men inte i mitten. Alltså fanns det bara ett alternativ och det var att hålla hästen RAK. Då gick det ju bra också! Jag behöver motivera mig för att hitta denna beslutsamhet även när det inte är "på liv och död" (nåja, men på frisk- vs skadad-nivå i alla fall).
     
     
    Angående rubriken så knarrade sadeln så fasligt illa att det knappt gick att hålla koncentrationen på något annat än just knarrandet så jag smörjde faktiskt både den, gjorden och Aleccis träns efter ridningen. Skönt att ha det gjort! Det var ju år och dar sedan sist, kan man säga. I och med att stallet är så "luftigt", öppet och sådär så är det omöjligt att smörja vintertid (när det är minus, nu har det ju inte varit så mycket minus och definitivt inte den senaste tiden) för då fryser det istället för att sugas upp i lädret. Men nu vankas det sommar, och vad mycket smidigare det hade varit i längden om man tog lite, lite varje dag istället för att behöva lägga mååånga timmar för att ta allt då och då.
     


    Kommentarer


    Kommentera inlägget här:


    Namn:
    Kom ihåg mig?

    E-postadress: (publiceras ej)

    URL/Bloggadress:

    Kommentar:

    Trackback

    Aleccis

    Aleccis Van De Nachtegaele är min tävlingshäst. Det är ett sto född 2000 efter Opium De Laubry - Alcatraz. Vi tävlar i hoppning tom 120 cm och H90 i fälttävlan.

    Pärla

    Pärla 2855 heter min själsfrände. Hon är en fjording född 1990 efter Sindarve Tulling 143 - Bure 53. Vi har tillsammans startat Fjord-SM i hoppning och hon var min "tävlingsponny" förut.

    Lillis

    "Lillis" är mitt senaste tillskott. Han är en Welsh partbredvalack (wmn/swb) född 2011. Han är efter Stendyssen's Diablo RWM 61 - Chess 880. Så småningom kommer han vara till salu.