• START
  • ALECCIS
  • PÄRLA
  • LILLIS
  • Resultat från Aneby med Aleccis

    Jag brukar se Aneby som en trevlig anläggning. Det brukar vara bra funktionärer (vilket det även var idag) och en av få klubb med betydligt mindre prestige än det brukar vara inom denna sport. Men det var en milt uttryckt vidrigt otrevlig man ur tävlingsledningen som var så sjukt dryg och otrevlig att jag funderade på vad jag ens gjorde där... Anledningen? Uppenbarligen anser vissa att det borde vara utslutet att åka iväg på tävling själv med sin häst. Men skitsamma, det löste sig.
     
    Det var framförallt två jättesnälla tjejer som ställde upp med massa tjänster jag bad om (eller två; hålla häst och filma :P) och till dem vill jag bara säga stort TACK (igen)!
     
    Aleccis var lugn och trevlig från början. Hittade den där bra galoppen så rullade några varv på en volt med en (för att vara Aleccis och inte inom några staket/väggar) väldigt avslappnad, låg häst - trevlig känsla! Framhoppningen var - förutom livsfarlig med det där endast-ett-varv-hittepå't (man kan ju inte ens göra en volt, och alla hamnar "på varandra" ibland då det blir en följa John av allt ihop - gillar det inte det minsta) - annars bra för vår del. Hästapållen vaknade, kan man säga.
     
    105 cm bed A/A:0 med totalfel
    Red riktigt, riktigt dåligt från början. Galoppfattningen gick inte fram så fick ta fel och byta, och sen gasa lite för att komma in i någorlunda rytm. Ingen vidare bra känsla från start. Ettan och tvåan gick ändå bra, till trean var det katastrofdåligt ridet! Hej sopa! Och sen körde vi på uttrycket; "when nothing goes right - go left" och så kom vi från vänster istället. Red inget bra där mellan heller - 6,5 galoppsprång och stackarn var tvungen att göra ett hemskt språng på det hindret... Red inte alls därefter. Blev passiv, hon tar kommandot, det går fort, okontrollerat och jag känner mig långt ifrån säker. Styr mot kombinationen och känner att en utbrytning är given pga mitt värdelösa ansvarstagande där uppe. Men stöder med smack och det blir så himla dåligt alltihop. Hemskt språng in, men fick in två galoppsprång där inne och ett ändå, med tanke på omständigheterna, okej språng ut. På väg mot sexan började jag försöka ta tillbaka ansvaret och började rida. Tänkte att när det ändå gått så illa så kunde vi lika gärna träna på att svänga snävare, så gick innanför efter sexan till sjuan, fick ändå med henne hyfsat där men med dåligt tryck i språnget och en bom ner. Sen red jag inte igen men styrde på åttan som hon bussigt nog hoppade, men jag fattar inte varför jag är så jävla mesig?! I och med att jag inte rider så känner jag att det "inte går" dvs en känsla av att vi inte får plats(!) och så gör vi, typ, ett gemensamt beslut att gå bredvid. Gör om - hoppar. Börjar bli lite sur för när jag väl ber om något så händer det inget så efter nian tar jag faktiskt tag i henne. Sen känns det riktigt bra mot och över både tian och elvan. Hundra miljoner fel alltså, fast på pappret står det "7+18" dvs 25 fel. Jävligt bra jobbat. Eller inte...
     
    BJUUDEEER jätteskitmycket på filmen. Blev ingen film från 110 pga missförstånd (film från mitten av den korta stund vi var på banan, så är inget att se).
     
    På nästa framhoppning så går de inte längre att styra. Fattar inte vad fan jag sysslar med så jag uppmuntrar henne till att inte svänga?! Hon går som en ostbåge och ja, ostbågar kan liksom inte hoppa... När vi är raka och så balanserade vi bara kan bli så hoppar hon klockrent, men det är inte världens lättaste att svänga, räta upp och balansera en ostbåge.
     
    110 cm bed A:0/A:0
    Stopp på första. JÄTTEKUL. Tar om, hoppar, går finfint över andra. Stopp på tredje. Bestämmer mig för att utgå när vi har hoppat det. Hoppar det, men rider vidare ändå. Uteslutna på fjärde. Tar första igen - bästa jävla språnget på hela dagen. Uteslutna igen.
     
    Känslan är verkligen att det inte går att svänga. Jag måste träna på att 1. svänga 2. svänga och hoppa hinder på kort anridning 3. räta ut och balansera 4. sluta mesrida(!!! dvs prova att börja rida istället för att åka) 5. tänka framåt men rida lugnt. Och hundra saker till men orkar inte rabbla allt.
     
    Sen så är det ju detta med att tänka positivt och leta bra saker. Det finns en bra sak. Eller två faktiskt. Jag börjar få upp ryggen på Aleccis! Observera att det är lååångt kvar, och att jag skrev "börjar". JAG ser skillnad. Gjorde det i Nässjö på framridningen (ridhus med speglar) och jag ser på filmen att det är förbättring. Så det är himla kul. Är ju ändå det jag kämpar med, och det är svårt ute på vägarna med en spänd, tittig häst. Sen har jag helt okej sits över hindren. Inte alltid, över precis alla hinder, men för det mesta är det "okej" och ibland är det till och med bra! Så det känns bra att det börjar komma mer och mer av sig självt.
     
    Alltid, alltid klapp innan utgång - oavsett resultat. Oavsett munter ryttare eller inte.


    Kommentarer


    Kommentera inlägget här:


    Namn:
    Kom ihåg mig?

    E-postadress: (publiceras ej)

    URL/Bloggadress:

    Kommentar:

    Trackback

    Aleccis

    Aleccis Van De Nachtegaele är min tävlingshäst. Det är ett sto född 2000 efter Opium De Laubry - Alcatraz. Vi tävlar i hoppning tom 120 cm och H90 i fälttävlan.

    Pärla

    Pärla 2855 heter min själsfrände. Hon är en fjording född 1990 efter Sindarve Tulling 143 - Bure 53. Vi har tillsammans startat Fjord-SM i hoppning och hon var min "tävlingsponny" förut.

    Lillis

    "Lillis" är mitt senaste tillskott. Han är en Welsh partbredvalack (wmn/swb) född 2011. Han är efter Stendyssen's Diablo RWM 61 - Chess 880. Så småningom kommer han vara till salu.