• START
  • ALECCIS
  • PÄRLA
  • LILLIS
  • Sporr-tankar, fossingar och en skvätt pikar till svensk ridning

    Jag har en helt fantastisk relation med Mellonies (min förra ponny) nya ägare. De skriver och frågar om de undrar något och det känns verkligen så underbart med så öppna människor - fantastiskt! En fråga var om sporrar, och jag som aldrig kan hålla mig kortfattad skrev ett relativt långt svar. Delar av det tänkte jag dela med mig av, då jag känner att argument alltid kan göra gott, någonstans.
     
    Så, detta är mina sporr-tankar:
     
    Tänk dig in i situationen att du själv ska slappna av i hela kroppen och rätt som det är så petar någon dig i sidan. Vad händer då? Man rycker till och spänner den sidan där "petet" kom. Det är en reflex, och reflexer kan man inte träna bort. På samma vis fungerar sporrar mot hästens sidor. En hästs som rids med sporrar är sällan "genomlugn" för den vet att det rätt som det är kommer ett pet, så sidorna är ofta spända. :)
    Jag har, innan jag förstod detta med sporrar, använt det på Mellonie men bara på tävling. Numera använder jag det inte ens på Pärla för jag märkte att har jag inte energin så spelar det ingen roll om jag så driver med eller utan sporrar. Dålig (= "trött") energi = ingen reaktion, bra (= "pigg") energi = reaktion även utan sporrar. Så ett tips är att försök busa mer! Bus gör att du utstrålar positiv energi vilket gör att hästen blir betydligt piggare. Det är svårt att säga hur man plockar fram energi då det är en känsla, men du kan säkert komma på något.
     
    För att "väcka" henne är tempoväxlingar och övergångar att rekommendera. Då är det viktiga - eftersom du vill ha mer energi i henne - att få explosiva ökningar. Alltså gå på henne lite mer men på ett tydligt, rättvist och vänligt sätt och beröm mycket när hon gör rätt.
     
    Men som sagt, det mest effektiva är att busa för att få igång den rätta energin. Ridning är kul och när bjudningen finns där så går det lättare att utvecklas.
     
    Min favoritbild på den där fantastiska ponnyn, fotad av urgrymma Theresia Sandahl.
     
    Men sen kan man även vinkla det rent fysiskt. Dagens moderna svenska äckelridning inbjuder till Charlie Chaplin-fötter. Vem gynnar det egentligen? Ingen. Och släng dessutom på ett par sporrar. Inte direkt ögongodis med den spända, svankande nackkrökande stackars hästen.
     
    När kroppen gör rätt; bäcken, ben, överkropp, blablabla - rubbet, så ska fötterna peka framåt. Vi snackar att spänna rätt leder och fokusera på rätt tår. Jag skojar inte. Det är svårt! Det är en sak att spänna rumpan, och en helt annan sak att vinkla in fossingarna. Det är jättelätt att göra en sak i taget, men flera saker samtidigt (på rätt sätt), woaaaaah, det är så svårt! Jag tränar varje pass. Kolla på dessa bilder från mitt senaste fotograferade pass;
     
    Dåliga fossingar a la Charlie Chaplin. Säg att det hade suttit sporrar på dessa fötter - när hade jag kunnat styra om jag velat använda dem eller inte? Njae, det blir inte så himla lätt. Men folk svarar ofta så, på frågan vem som har rätt att bära sporrar; "rutinerade ryttare som kan styra när de vill använda dem och inte" - exakt, och med "fel fötter" ingår man inte i den gruppen. Observera att "rutinerad ryttare" inte per automatik kan sitta rätt. Men någon som kan sitta rätt kan absolut vara rutinerad. Tolkning på den?
     
    Bättre fossingar. Men fortfarande inte bra nog.
     

    Det ÄR svårt med ridning! Varenda detalj ska vara rätt, göra rätt och inverka rätt i rätt tid tillsammans med rätt energi. Jag suger också, men jag är i alla fall medveten om det (en sak i taget) och försöker verkligen för allt vad jag är värd att utveckla mig.
     
    Gå nu för skojs skull in på det kära internetet och kolla in våra stjärnryttare. Hur är fötterna? Framförallt europeiska ryttare. Här är t ex en bild på Marcus Ehning. (Psst, och ja, killar har det enklare än tjejer pga kroppen. Den orättvisan kommer vi aldrig komma ifrån - vi får helt enkelt jobba hårdare!)
     


    Kommentarer
    Evelina Blomqvist

    Fast hur är dåliga skänklar "svensk äckelridning"? Hur ofta har din tränare bett dig att peka utåt lite mer med tårna, egentligen? ;) Jag personligen har aldrig fått lära mig det, i alla fall. Sen hamnar vissa i den positionen ändå, precis som att jag faller framåt TROTS att min tränare ber mig att sitta på röven ungefär varje varv. Mitt dåliga överliv är inte svensk äckelridning, det är mina personliga brister som mina jättesvenska tränare försöker förinta, haha ;)

    Svar: För att ingen av oss båda har fått lära oss från ridskola/i början av vår karriärer att öppna, vinkla bäckenet, komma ner, hitta rätt cyklande rörelser och därmed automatiskt få korrekt benställning med tillhörande fotställning och att använda de rätta musklerna. Och nej, inte ens tränarna har fått lära sig de grunderna. Det är mer basic än allt annat och det är så tragiskt. Idag ska det gå så fort att man liksom vill bygga väggar och tak, innan man har grunden = hur stadigt står man då? :)
    "Min tränare", så var vi där igen ;) Nej, det har de inte. Men de har inte heller talat om varför de inte ska peka utåt och hur djupt man måste gå för att få fötterna att bli rättvinklade. Dvs det är inte bara att vrida in foten (som diverse ridskolelärare har försökt lära sina elever. Men det går inte att göra så, för vi är inte skapta på det viset utan det grundar sig djupare än så. ^^)

    Men att luta sig framåt behöver inte vara dåligt. Heta hästar behöver ofta bli ridna så, men jag behärskar inte det så jag behöver också sitta på röven även om det inte är optimalt alla gånger för hästens skull. Däremot fungerar det bättre för oss när vi ska hoppa :)
    vinna.blogg.se

    2014-07-12 @ 20:53:26 | URL: http://epicevelina.blogg.se/
    Evelina Blomqvist

    Det var mer ett exempel att jag behöver komma tillbaka mer. ;)

    Jag har definitivt fått lära mig samtliga av de saker du nämner ovan; även om jag i många fall praktiserar dem dåligt. Nu vet jag att du inte tränar regelbundet för någon tränare, men det är ju ett "aktivt" val. ;) Jag skulle vilja lova att 80% av de jag tränat för förklarat grunderna och lagt vikt vid allt det där som är "idiotbasic." Alltså, min poäng som jag kanske inte ens fått fram är att jag inte ALLS förstår vad som är sämre med svensk ridning än tysk, amerikans, fransk eller spansk. Har du sett amatörerna utomlands? Hej och hå. Hjärtat gråter. ;)

    Svar: Då är du, faktiskt, en av få och jag hade varit otroligt tacksam om jag också hade fått lära mig det från början. Det hade varit så mycket lättare då, än att försöka lära om nu på "äldre dar" :P Sen vet jag inte om det kan vara olika på olika delar i landet?
    Den svenska ridningen (som säkert kan vara på samma nivå som internationell amatörridning, inte vet jag :P) inbjuder till nackböj och svank, men det är ju iofs FEIs fel ;)
    vinna.blogg.se

    2014-07-12 @ 21:31:11 | URL: http://epicevelina.blogg.se/
    Evelina Blomqvist

    Där har du nog helt rätt, det kan säkert vara olika beroende på vart från det här landet man kommer - Skåne är ju hästskåne, utbudet är ju betydligt större än i övriga delar (på gott och ont, haha).

    Svar: Ja, jag tycker också det känns som Skåne håller högre standard :) Däremot finns det såklart bra tränare men en hel del so inte håller måttet också. Och då tycker jag det är illa - om man som outbildad begriper att informationen är felaktig (med dess argument). Men som sagt, alla ska ju lära sig och börja någonstans. Sen är det inte alla som vill lära sig rida "på riktigt", utan det är genvägar och framgång som är det som hägrar och då är det ju ett val som får stå för dem. Ibland håller det, och ibland inte. Så jao vi är olika. (Y) Jag vet vad jag vill dock ;)
    vinna.blogg.se

    2014-07-12 @ 21:44:29 | URL: http://epicevelina.blogg.se/
    Evelina Blomqvist

    Jo - tränarvariaten vars "träning" går ut på att byta till en lite bättre häst varje termin finns även i Skåneland. Inte särskilt tilltalande varken för plånbok eller utbildning, hahaha ;)

    2014-07-12 @ 22:10:57 | URL: http://epicevelina.blogg.se/


    Kommentera inlägget här:


    Namn:
    Kom ihåg mig?

    E-postadress: (publiceras ej)

    URL/Bloggadress:

    Kommentar:

    Trackback

    Aleccis

    Aleccis Van De Nachtegaele är min tävlingshäst. Det är ett sto född 2000 efter Opium De Laubry - Alcatraz. Vi tävlar i hoppning tom 120 cm och H90 i fälttävlan.

    Pärla

    Pärla 2855 heter min själsfrände. Hon är en fjording född 1990 efter Sindarve Tulling 143 - Bure 53. Vi har tillsammans startat Fjord-SM i hoppning och hon var min "tävlingsponny" förut.

    Lillis

    "Lillis" är mitt senaste tillskott. Han är en Welsh partbredvalack (wmn/swb) född 2011. Han är efter Stendyssen's Diablo RWM 61 - Chess 880. Så småningom kommer han vara till salu.