• START
  • ALECCIS
  • PÄRLA
  • LILLIS
  • En stel och en mjuk

    Efter "L" åkte jag raka vägen ut till mina lortgrisar. Konstigt nog gick dem till öppningen långt bort i hagen = motsatt håll än till stallet, där jag har tagit ut dem den senaste tiden när jag kom. Tillfällighet? Eller medvetet? Intressant i alla fall.
     
    Började rida Pärla. Jag har kommit någon svacka där jag känner mig sned hur jag än sitter, så jag skippade sadeln och red barbacka. Då sitter man bäst! Vi busade lite först. Jag höll inte i alls (tyglarna var i en knut) och varierade mellan skritt, trav och galopp. Inga problem. Men jag la märke till att hon bara fattade höger galopp, oavsett vilken jag bad om. Tänkte inte mer på det, och snart tog jag tyglarna och så skulle vi rida vettigt. Skrittade, travade och galopperade. Inget konstigt. Tog sedan vänster galopp - något stod inte rätt till. Det liksom "tog emot" och gick trögt, som att det var något som hämmade henne. Hon hade fortfarande öronen framåt och hela Pärla hade samma inställning och utstrålning som vanligt. Så hennes allmäntillstånd var precis som det brukar. Men något stämde inte riktigt och jag är säker på att det är bak. Tog det försiktigt hem, men hon var mjuk och fin i trav och höger galopp (som jag provade igen efteråt). Red bara dahlsedarundan, vilken tog 55 min så vi tog det alltså lugnt. Tråkigt.
     
    Det känns som det handlar om stelhet och stelhet "lagar" man inte genom att låta hästen vila. Men jag ska ge henne två dagars fritt, därefter köra på måndag och prova att rida barbacka igen på tisdag. Så får vi se om det är någon skillnad. Hon var fin i båda bak när jag kollade henne efteråt, vilade lite på båda efteråt, en i taget - inget märkvärdigt. Allt är precis som vanligt, förutom att det är något som hämmar henne i just vänster galopp. (Vänster galopp har den senaste tiden varit lyx. Hon har varit så mjuk, fin och hon har orkar bära sig mer där än resten gångarterna.)
     
    Därefter var det Aleccis tur. Anatomiskt tredelat och utan nosgrimma. Vi red inte raka vägen till LP utan tog den längre svängen. Det gick väl rätt bra, förutom att hon ligger på i galopp. Hon har två varianter; antingen lägger hon sig i handen och till slut lättar jag från sadeln = hon ökar. Eller så lägger hon sig i handen och så länger jag tyglarna. Hon följer med ner och blir väldigt låg, och sen blir det glappkontakt och så ökar hon. Haha, "ute" har jag verkligen problem att ha henne "kvar" hos mig. För nu har hon ju kommit på hur hon kan komma undan och öka. Men vi jobbar på det!
     
    På LP var hon riktigt fin! Jag hade planerat för mer galoppjobb idag och efter att ha skrittat, travat och galopperat lugnt på en stor volt så gick vi vidare. Först var hon väldigt låg och sen kunde jag behålla henne i en inte lika låg form. Alltså hon blev inte hängande utan var kvar - tyglarnas längd var samma och hon var där jag ville och försökte ha henne. Framsteg! Sen provade jag även att göra en liten volt i den stora och det var jobbigt, sa hästen. Höger gick betydligt bättre än vänster. Hon kämpade på bra, och jag också. Det kändes himla roligt när vi fick till lugna, små volter med hästen kvar lågt. Hellre lågt än giraffstyle + tjocka på underhalsen ännu mer och dessutom mot hand. Så även om det är överdrivet åt det hållet, så är det ändå ett steg åt rätt håll!
     
    I vänster varv var den lilla volten betydligt jobbigare. Hon "hävde" sig runt och volten blev större än tänkt, huvudet kom upp och munnen var okänslig. Hon stod emot, och eftersom det var jobbigt och det i sådana lägen blir svårt att bara sitta och rulla med, och försöka hjälpa henne, så blir hon lätt stressad. Det märktes jätteväl vart hennes svaghet sitter. Men vi fick till det bättre än det var i början, även om det inte blev lika bra som i höger, så jag avrundade där och lät henne rulla lite mjukt på volterna innan vi red hemåt.
     
    Det var ett svettigt pass, och även om det nog låter enkelt och rätt basic - som det ju är, eller borde vara - så har vi mycket att jobba med. Men det gav faktiskt något och det bästa av allt; det gick att börja arbeta och sträva vidare! Hittills har fokus mest varit lugn, följsam häst som "släpper efter" i munnen (tack vare mitt eftergiftsfokus) så jag kan börja rida på ett mjukare och känsligare sätt för att så småningom nå en helt annan form än den lydnad vi har idag. Jag är jättenöjd med henne och ja, det gav verkligen något idag.
     
    Varje gång vi är klara för dagen så längtar jag till nästa dag bara för att få rida henne igen. Det är den känslan man vill uppleva med sin häst - och det är först då man är där det är roligt att rida hästen varje dag.
    Det tog 55 min, från stalldörr till stalldörr.
     
    Happyface!


    Kommentarer


    Kommentera inlägget här:


    Namn:
    Kom ihåg mig?

    E-postadress: (publiceras ej)

    URL/Bloggadress:

    Kommentar:

    Trackback

    Aleccis

    Aleccis Van De Nachtegaele är min tävlingshäst. Det är ett sto född 2000 efter Opium De Laubry - Alcatraz. Vi tävlar i hoppning tom 120 cm och H90 i fälttävlan.

    Pärla

    Pärla 2855 heter min själsfrände. Hon är en fjording född 1990 efter Sindarve Tulling 143 - Bure 53. Vi har tillsammans startat Fjord-SM i hoppning och hon var min "tävlingsponny" förut.

    Lillis

    "Lillis" är mitt senaste tillskott. Han är en Welsh partbredvalack (wmn/swb) född 2011. Han är efter Stendyssen's Diablo RWM 61 - Chess 880. Så småningom kommer han vara till salu.