• START
  • ALECCIS
  • PÄRLA
  • LILLIS
  • Hästarna ljuger aldrig

    Aleccis talade sitt tydliga språk idag; jag har återigen halkat tillbaka ner i min ovana att fastna i handen. För det har jag uppenbarligen råkat göra nu den senaste veckan. Det blir lätt så när jag rider ofta på pelhamet, tydligen och tyvärr. I och med att jag har haft rätt ont, framför allt förra helgen och i början av veckan, så orkade jag inte rida henne ordentligt; min kropp orkade alltså inte det, så därför har jag ridit henne på pelhamet den senaste veckan, alla dagar utom två.
     
    Idag red jag nämligen på det anatomiska tredelade bettet igen och ja, Aleccis sa som sagt att jag inte har gjort min läxa... Så för att få henne att ens lyssna så var jag tyvärr tvungen att rida henne med rätt mycket hand för att sedan kunna ge rejäl eftergift. Men det tog lång tid innan vi ens kom överens någorlunda. Jag behöver jobba mer med sitsen, alltså få ner ända ordentligt ner i sadeln och så "padda" barajävlarrrrrrr.
     
    Vi gjorde hundra igångsättningar och avbrott, först trav-skritt, sen även med halter och till slut lite galopp. Men hon var inget rolig! Så småningom gick det i alla fall betydligt bättre, men jag fick inte med mig henne förrän vi gjorde små, små krumelurer och krusiduller. Typ fem mini volter längs långsidan åt varannat håll; typ som åttor, elller ja, en och en halv volt per volt. Svårt att förklara, men först då började det fungera som sagt. Sen bakade jag in skänkelvikningar från medellinjen och ut till långsidorna och lite annat. Avslutade med en större volt, men så fort vi började galoppera igen så föll hon ifrån mig mer och mer, och i vänster (svårare varvet) så drar hon iväg och springer ifrån mig med jämna mellanrum och då är det som att börja om från ruta ett igen. Mindre roligt. Men nu ska jag skärpa till mig och inte fastna i handen, inte glömma skänklarna, inte glömma att "padda" och inte tappa min balans i svängar - mycket att tänka på!
     
     
    Efteråt red jag Pärltanten. Hon är stark och orkar gå väldigt samlat just nu. Förresten så var det inte förrän idag, efter att ha ridit världens minst genomridna häst Aleccis som jag kände hur himla fin Pärla är alltså. Verkligen! Hon lyssnar för minsta lilla, lyder minsta vink och är bara helt underbar att rida. Förut (några år sedan) jobbade jag på galoppfattningar från skritt men det var knappt att hon orkade det. Eller alltså, hon orkade om man "eldade" på lite och gav en fattning med jättemycket energi. Men nu, nu fixar hon galoppfattningar från halt med till och med en energifattig fattning. Det är mycket jag egentligen borde tänka på att uppskatta istället för att bara klaga på hur (fram)tung och långsam hon är. En gång provade jag att galoppera henne bättre "uppåt" och det var första gången på länge som jag verkligen fick henne att galoppera i den "hoppgaloppen" som jag alltid strävade efter förut (senast förra året). Så det är verkligen en färskvara allt med ridningen och hur man väljer att träna.
     
     


    Kommentarer


    Kommentera inlägget här:


    Namn:
    Kom ihåg mig?

    E-postadress: (publiceras ej)

    URL/Bloggadress:

    Kommentar:

    Trackback

    Aleccis

    Aleccis Van De Nachtegaele är min tävlingshäst. Det är ett sto född 2000 efter Opium De Laubry - Alcatraz. Vi tävlar i hoppning tom 120 cm och H90 i fälttävlan.

    Pärla

    Pärla 2855 heter min själsfrände. Hon är en fjording född 1990 efter Sindarve Tulling 143 - Bure 53. Vi har tillsammans startat Fjord-SM i hoppning och hon var min "tävlingsponny" förut.

    Lillis

    "Lillis" är mitt senaste tillskott. Han är en Welsh partbredvalack (wmn/swb) född 2011. Han är efter Stendyssen's Diablo RWM 61 - Chess 880. Så småningom kommer han vara till salu.