• START
  • ALECCIS
  • PÄRLA
  • LILLIS
  • Ibland blir det bara fel

    Hon skulle aldrig, ALDRIG, i min närhet eller under mitt ansvar använda det emot någon. Verkligen aldrig. Det sätter jag mitt liv på. Därför tyckte jag att det bara, hundra procent, var en kul grej. Att lära henne att stegra på kommando; både från ryggen och från marken. Hon var så stabil och visste precis vad som gällde - på ett bra, avslappnat och "ömsesidigt" sätt. Rätt och fel, svart och vitt liksom.
     
    Jag har gränser, rättvisa gränser, och har alltid haft. Jag behöver inte hävda mig för mina djur, de vet vad som gäller ändå. Vi har en väldigt kärleksfull relation och jag kan säga att jag är övertygad om att de alltid vet att de är älskade. Och det går hand i hand = gränser och kärleksfulla relationer.
     
    Genom att veta EXAKT vart jag har mina hästar, och då framförallt denna underbara ponny, då kan man lära dem "fula" saker. Det är ett förtroende, kan man säga. Som inte de förstår, men från min sida. Förmänskligande skitsnack, vet det, men när man känner djuren så väl. Utan och innan. Hon var en spegelbild av mig själv.
     
    Men allt är inte för alltid.
     
    Mellonie<3
     
    Halsring. Alltså, den ponnyn var himla bra på himla mycket.
     
    Jag har pondus, och då ifrågasätter inte hästarna vissa saker. Men när hästen flyttar, blir någon annans ansvar. Utan samma gränser, utan samma pondus, utan samma känslor. Man måste veta vad man vill, för att kunna utstråla det så hästen har en chans att göra det som förväntas av den. Finns det inget sådant, så kommer hästen ta egna initiativ. Märker den att det fungerar så kommer den ta över mer och mer. Det är vad vad som hände. Hon gjorde stegringarna till ett övertag som var till hennes fördel - och det blev ett problem.
     
    Vad har vi lärt oss av det här då? 1. Lär inte hästen att stegra. 2. Lär framförallt inte hästar som ska säljas att stegra/dylika saker. 3. SÄTT GRÄNSER. Gränser av kärlek. Men jag vet att man inte kan lära sig att ha pondus, men fler borde verkligen prova det. Saker blir så mycket lättare. För hästen.
     
    Grejen är inte att jag inte skulle vilja fortsätta lära mina hästar att stegra. Sanningen är faktiskt den att jag älskar sådant. Stegra är kul, och det är ett sätt att ladda upp. Tagga. Men nej, inga av mina hästar kommer numera att få lära sig sådant längre. Tyvärr. Och ja, det tycker jag är tråkigt. Men det är ett sätt för mig att ta ansvar. Nu har jag kommit så långt i mitt liv. Ansvar. Ansvar. Ansvar.


    Kommentarer
    Ester Häggfors

    Jag älskar Mellonie utöver allt annat. Hon är världens underbaraste ponny, ingen annan i stallet har träffat någon snällare häst. Du ska veta att hon ALDRIG stegrar sig mig med!
    Hon visar inga tendenser till det! :)
    Jag är såå glad att du gjorde henne till en sådan lugn ponny 😍
    Har börjat hoppa små banor med henne och hon är ju sååå duktig 😍 Så hoppglad, du har utbildat henne jätte bra :)

    Svar: Vad skönt att du säger det :) Då behöver jag inte känna oro för det längre. :)
    vinna.blogg.se

    2014-12-11 @ 23:17:02 | URL: http://www.limellonie.blogg.se


    Kommentera inlägget här:


    Namn:
    Kom ihåg mig?

    E-postadress: (publiceras ej)

    URL/Bloggadress:

    Kommentar:

    Trackback

    Aleccis

    Aleccis Van De Nachtegaele är min tävlingshäst. Det är ett sto född 2000 efter Opium De Laubry - Alcatraz. Vi tävlar i hoppning tom 120 cm och H90 i fälttävlan.

    Pärla

    Pärla 2855 heter min själsfrände. Hon är en fjording född 1990 efter Sindarve Tulling 143 - Bure 53. Vi har tillsammans startat Fjord-SM i hoppning och hon var min "tävlingsponny" förut.

    Lillis

    "Lillis" är mitt senaste tillskott. Han är en Welsh partbredvalack (wmn/swb) född 2011. Han är efter Stendyssen's Diablo RWM 61 - Chess 880. Så småningom kommer han vara till salu.