Skulle aldrig passa som hemmafru. Först omgången tvätt är klar och soporna tömda (var en hel del!). Sen har vi haft ett litet laboratorium i kylen med operation "hur lång tid tar det för maten innan den kan gå ut därifrån av sig själv?" - kylskåpsrensning behövdes! Det viskade lite lätt att sommarens prioriteringar har legat någon helt annan stans. Typ på jobb och hästar för min del, och garagetid för gubbens del. Sköta hushållet? VA?! PÅ SOMMAREN?! Men nu ska vi hitta tillbaka till en fungerande vardag - och jag har höga krav på mig! Från och med nu ska det fasen lagas mat. Kilona kommer rusande, och som ett brev på posten kommer då även sämre psykisk hälsa osv.
Idag har jag faktiskt till och med lagat mat. Fast... "lagat" i det här fallet innebar ägg, mjöl, mjölk lite salt och margarin. Addera detta, vispa en sväng och stek till skiten i ett par stekpannor. Simpelt (men det tar lång tid för relativt lite mat). Jag tror fan det är min favoritmat för tillfället. Pannkakor<3 Blev ju nyförälskad när jag köpte rabarbersylt av Annika. Hade kunnat leva på det, mmm! (Hur många andra tjugotreåringar har pannkakor som favomat? HAHA!)
MEN, det kanske ser ut som att det blev något gjort idag men det är inte riktigt rätt. Disken skvallrar om att mobilen blev högre prioriterad, och duschen väntar också. Sen hade jag tänkt ta tag i massa grejer i datorn med, typ bunkra upp med lite stålar på TDB inför augustis starter, anmäla två hästar till diverse äventyr osv. Men jag orkar faktiskt inte det just nu.
Känner att det blir bra med en dusch och sedan blir det ny dag imorgon. Och ett nytt försök, med andra ord.
Men vad jag skulle komma fram till var (så typiskt mig att bara babbla och aldrig komma fram till poängen). Jag fastande i mobilens värld. Eller nej, i dagens, moderna Sverige. I värmeböljan, sommaren och torrheten. Och i denna fruktansvärda skogsbrand. Jag mår så dåligt när jag tänker på det. Fruktansvärt dåligt. Alla vilda djur som stryker med, alla djur och människor som måste evakueras och alla hus och gårdar som brinner ner, alla skördar och annat som också kommer gå upp i rök. Det är så tragiskt. Det kommer bli så stora problem för många och ja, det är jobbigt för "svensson" - men för alla bönder då?! Alla som har ansvaret för mängder med djur, antingen kor, hästar, grisar, får - alla.
Jag kan inte föreställa mig hur stort det är. Eller att vara i den situationen att man skulle tvingas till något sådant. Men det är många som tvingats göra det. Men anledningen till att jag fastnade denna gång med mobilen i näven är följande:
Innan vi deppar ihop helt så finns det godhjärtade människor där ute. På facebook försöker hästfolk hjälpa varandra; alla som har minsta lilla utrymme eller hagar att låna ut ställer upp och gör vad de kan. I den stora lastbilsgruppen skriker folk att de vill hjälpa till. De letar tankbilar/trailrar och allt som går att frakta vatten i. De vill köra dygnet runt på det som skulle ha varit deras semesterar. De ringer runt, drar i alla trådar de hittar och gräver i kontaktnäten på andra vis. Folk vill verkligen hjälpa till, och givetvis jag också. Gav förslaget att mejerier har reservbilar som står; några hade de säkert kunnat låna ut. Hoppas så många som möjligt lyckas få loss bilar, chaufförer, platser för djur, foder framöver osv, osv. Nu är det kris. Detta är största skogsbranden i Sverige så det är verkligen akut.
Hoppas nu verkligen vädret kan vända och dränka markerna i det vatten vi människor inte kan frakta dit. Det är så otroligt mycket som brinner. På grund av hettan tar det sig direkt och det brinner i ALLT.