• START
  • ALECCIS
  • PÄRLA
  • LILLIS
  • Svar på fråga/fundering

    Fick en kommentar som jag gladeligen svarar på. Det är sådana här kommentarer som är roliga! Där man märker att någon faktiskt hajar till och det kommer en fundering och även tar sig tid till att - på ett icke otrevligt sätt - fråga. Och ärligt talat är jag förvånad att ingen har frågat just detta tidigare.

     

    Jag undrar bara en sak: Du har ju ridit och tävlat Pärla på vanligt tredelat, eller? Varför tar du helt plötsligt på henne ett pelhambett? Vad jag ser så går Pärla BRA, på vanligt bett, men du betslar upp henne? Varför? 
    Vill inte verka nedlåtande, bara en undran. Jag vet ju inte heller om du kommer fortsätta rida henne på det bettet, men som sagt bara undrar :)

     

    Ja, jag har ridit och tävlat henne på tredelat i säkert de senaste 4-5 åren. Och ja, det fungerar. Det har även fungerat bra och vad jag då syftar på är att det är inga problem att gasa, bromsa eller svänga (förutom att hålla ut henne i svängar där hon bara kapar när hon är på väg till hinder, men där spelar det ingen roll vad som sitter i munnen). MEN däremot kan jag inte rida henne i korrekt form. Hon är en väldigt framtung häst och jag lyckas inte få henne där jag vill ha henne på detta bett. Det har väl gått till och från, någorlunda, men aldrig till 100% och i och med hennes ålder vill jag göra allt jag kan för att få henne att hålla så länge som möjligt. Hon har dessutom en gammal knäskada som gör att jag vill göra mer än vad jag kan idag, i alla fall vad det gäller med tredelade bettet. Hon behöver "mer hand" eller vad man ska säga, men på ett mjukt och stadigt sätt. Det kan jag inte jag ge henne. Jag kan rida henne mjukt och trevligt, men inte så att hon bär upp sin kropp och mig. Vad som händer när jag ska försöka ge mer stöd till henne leder bara till att jag blir hård/stark och då blir hon starkare och ännu mer framtung.

     

    När jag fick hem henne gick hon på gag, och därefter på pessoa innan jag klarade av att... ja, bromsa helt enkelt, på vanligt tredelat bett. Både gag och pessoa är ju hissbett, medan pelham är ett helt och hållet hävstångsbett. Det är enkelt så långt; jag kan ha mjuk, följsam hand medan hon får "mer hand" och stöd i munnen. Hela "pelhamgrejen" var egentligen ett experiment. Helt enkelt se OM det var som jag misstänkte och med facit i hand kan jag säga att det stämmer. Hon går BRA på detta, om man utgår från formen. Dessutom kan jag underhålla bakbenen mer samtidigt som jag inte tappar henne framtill. Hoppas du förstår vad jag menar. Jag känner att hon är annorlunda (till det bättre) att rida. Det ger mig "wow-känsla" och jag har fått fler än en aha-upplevelse.

     

    Sedan är det en annan grej med detta pelhambettet och det är att eftersom det givetvis är skarpare än det tredelade så kommer medryttaren som både är kort i rocken och rätt ung, ha en förhoppningsvis annan och bättre kontroll med detta bett. Idag är Pärla för stark med tredelat. Eftersom vi rider tillsammans blir hästarna givetvis extra glada, då de sällan går samtidigt, och Pärla blir extra stark redan som det är.

     

    Nej, det är inte, och har aldrig varit, meningen att det ska bli ett permanent byte till pelhambett. Senast i söndags tävlade jag henne återigen på det tredelade. Jag vill däremot prova, känna och se vad som händer/hur hon reagerar och vad som händer med kroppen osv. Kommer det hjälpa oss till en hållbar häst är jag öppen för förslaget att blanda in det i den vardagliga ridningen. Gör det däremot inte det så blir det bara en "nödbroms" till medryttaren.

     
     
    Framtungt, dålig bakbensaktivtet och även om ryggen har varit sämre, så ska den upp mer. Bild två av dessa är bättre vad gäller ryggen, men kolla bakbenen - "vilka bakben?" Men jag kan ju självklart ha fel.

    Detta är ändå två bilder som förskönar hur det faktiskt kändes. Och sen måste det även läggas till att underlaget inte var optimalt vilket också givetvis kan kopplas till varför hon inte tar för sig osv. Men en bra dag är det ungefär så här jag kan rida henne. En BRA dag, de inträffar kanske 10 ggr på ett år, högst.

     

    Bakbenen är med i detta ögonblick, likaså ryggen och det är där det tar stopp. Visst handlar det om styrka osv, men det är inte tillräckligt bra. Dessutom blir hon ruggigt stark så fort jag får med bakbenen och då var vi där igen med starka händer = starkare framtung häst.

     

    Sen är jag alltid öppen för förslag, tips och konstruktiv kritik. Jag strävar efter att bli bättre och ibland (ganska ofta) är erfarenhet mer värt än utbildning. Nu låter det som att jag vinklade hela inlägget att pelhambettet är bra, och ja, det har fungerat bra hittils, men jag vill återigen påminna att det inte ska användas dagligen framöver. Helst inte alls till slut, men det är trevligt att få känna hur det ska kännas som omväxling. Förhoppningsvis ger det nytändning på det tredelade bettet. Målet är alltid så milt som möjligt i munnen (oavsett häst), men inte på bekostnad av hästens hälsa och hållbarhet.



    Kommentarer
    Emma

    Jag håller med dig och fattar vad du menar, jag har ett ganska skarpt bett på Nicke typ en gång varannan vecka. Just för att han ska bära sig själv eller gå att stoppa i skogen om jag känner på mig att han kommer vara busig :)

    2013-09-03 @ 18:36:49 | URL: http://xoffbeat.blogg.se/
    elin

    Vilket härligr svar! Blir glad över hur du formulerar dig :) jag känner dig ju inte så visste inte riktigt hur du skulle reagera på mig fråga, men du tog den på helt rätt sätt och jag fick ett bra svar påig fråga.
    Tack :)

    Svar: Vet inte riktigt vad jag ska svara på det här, haha. Men generellt ska man inte vara så snabb på att hugga, tror jag :)
    vinna.blogg.se

    2013-09-04 @ 13:00:21


    Kommentera inlägget här:


    Namn:
    Kom ihåg mig?

    E-postadress: (publiceras ej)

    URL/Bloggadress:

    Kommentar:

    Trackback

    Aleccis

    Aleccis Van De Nachtegaele är min tävlingshäst. Det är ett sto född 2000 efter Opium De Laubry - Alcatraz. Vi tävlar i hoppning tom 120 cm och H90 i fälttävlan.

    Pärla

    Pärla 2855 heter min själsfrände. Hon är en fjording född 1990 efter Sindarve Tulling 143 - Bure 53. Vi har tillsammans startat Fjord-SM i hoppning och hon var min "tävlingsponny" förut.

    Lillis

    "Lillis" är mitt senaste tillskott. Han är en Welsh partbredvalack (wmn/swb) född 2011. Han är efter Stendyssen's Diablo RWM 61 - Chess 880. Så småningom kommer han vara till salu.