• START
  • ALECCIS
  • PÄRLA
  • LILLIS
  • Några dagars ridning, inkl. gårdagens fall (- kortfattat? Vad är det?)

    Dagen innan tävlingen, dvs i lördags, så red jag båda. Pärla gick dressyr och det märks så väl att jag kommer åt henne när jag rider henne på pelhamet. Hon har ridits både med det, det tredelade och med repgrimma nu förra veckan och det känns så bra att kunna blanda hejvilt mellan de så olika alternativen. Men vad jag skulle komma till var att i början av passet går hon självmant upp i en högre form och jobbar på bra. Men i slutet av passet så har hon "halkat ner" och det tycker jag är roligt att se då det märks så väl hur det ligger till med hennes styrka vad gäller dressyrform (som i alla år har varit min svaghet).

    Samma dag gick Aleccis ett kort men väldigt nyttigt och därför även effektivt pass på stubbåkern. Vi höll oss på en större volt och jag hade fokus på utsidan, framför allt att mota ytterbogen och få med mig hela hästen runt. Jag red med ytterst lite, nästan ingen, ledande innertygel. Detta för att det inte "behövs" kan jag tycka, men nog mest för att jag inte skulle kunna fasta där. Stark utsida; svänga för ytter runt inner. Vi tog ungefär två varv, sen gjorde vi en "u-sväng", som en halv liten volt och därefter ett byte. Två varv i nya varvet och likadant tillbaka. Det var väldigt effektivt! Där fick jag med nästan allt vi behöver träna på på marken just nu. Red bara i 45 minuter men det gav verkligen något och hon var så lugn och fin. Sen gick ju tävlingen skapligt dagen efter också. ^^

    I måndags fick Aleccis vila, medan Pärla gick ett barbackadressyrpass. Det var samma där; hon valde själv en något högre form i början men orkade inte hålla den hela turen igenom. Men shit vilken skillnad det är att rida henne, och då fick jag även sitta på ryggen på henne utan sadel, vilken var ett tag sedan nu. Vilken otrolig skillnad! Hon var rund och go att sitta på (in action) och det var inga spetsiga tornutskott som skar in i rumpan. Jag kände även hur hon kom upp med ryggen även då hon inte egentligen gick i korrekt (tävlings)form. Jag kommer alltså åt henne på ett annat sätt nu och jag hoppas verkligen det gör gott för hennes kropp.


    Igår började jag, precis som nästan varenda dag, med att rida Pärla och jag tyckte det var dags att galoppera igen. Sagt och gjort. Skogen (och det var en av de sista skogsturerna på länge. Man blir ju tokig för mindre... Ja, det är älgflugorna jag syftar på) och sedan i byn. Skrittade fram längre än vanligt. Travade igång och tog sen galopp. Galopperade en bra bit, och även halva den mastiga backen samt bort till en vändplan och tillbaka. Sen skritt nedför backen och galopp igen. Hon galopperade gärna och kändes bra. Men det var inte förrän vi gjorde tempoväxlingar nere i byn som hon kom igång på riktigt och sög framåt. Var ute i nästan 1h 15 minuter.

    Sedan var det Aleccis tur. Vi började skritta neråt, men kom väl inte längre än några hundra meter... Sen var det en blå grej (typ biltransportkärra de har bakom skogsmaskiner med en extern tank och lite annan bröte på) inbackad och den brukar inte vara där. Haha, Aleccis blåste upp sig och velade mellan att öka på framåt, nära högerkanten eller vända. Hon började röra sig framåt, men vände sedan runt en gång. Dit lät jag henne göra precis vad och hur hon ville, helt på hennes villkor - bara för att se hur hon skulle välja att göra. Liksom prova lite. Men efter hon vände så tog jag tyglarna och tänkte ta över kommandot, kan man säga. Började gå och det gick jättebra, men sen vände hon runt ganska häftigt och fattade galopp samt tog ett par språng hemåt. Jag vände runt henne och red mot "faran" igen, men sen gjorde hon - snabbt som attan - en ny vändning där jag inte hängde med. Så jag drog i marken. Tog emot mig med vänstra pekfingret och det tog rätt illa... Rev upp en stor skinnflärp och det pissade blod. Kände även att jag fick en rejäl smäll på höger höft.

    MEN, något som var så himla skönt var att jag släppte henne typ direkt. Jag har ju sedan jag åkte i marken och blev trampad på varit rädd för att bli det igen och därför har jag försökt hålla balansen i allt jag fått tag i vilket även har varit tyglarna. Det har givetvis varit oerhört otrevligt för Aleccis och jag har aldrig gjort det med flit utan det var undermedvetet. Nu, idag kunde jag utan problem släppa tyglarna och dunsa i marken utan att behöva skada Aleccis. SKÖNT! Hon tog något varv på stubbåkern men kom sedan galopperandes tillbaka till mig. Så himla sött!

    Vi gick upp till gården och så parkerade jag henne i stallet medan jag gjorde i ordning mitt skadade finger så gått det gick. Usch, usch, usch, usch, usch! Jag hatar blod! Klarar inte av det alls. Nu på äldre dar är jag helt genomklen med allt vad skador och blod heter. Jag kunde inte ens titta på mitt finger. Men stoppade under det under kranen och försökte inte dö... Mådde riktigt illa och trodde jag skulle svimma - SÅ klen är jag med blod och skinnflärpar som är där de inte ska vara osv. Var tvungen att gå ut och sätta mig lite en stund bara för att återfå förståndet, typ. plåstrade om ordentligt och avslutade med massa tejp för att det skulle vara på plats. Sen hämtade jag min bruna häst igen och så gjorde vi om samma sak. Denna gång utan problem. Eller ja, hon var ju nästan i diket, och höll högt tempo förbi, men inget mer än så.

    Min tanke var från början att göra lite samma sak som i lördags; dvs boghantering (<- haha?) på böjt spår på stubbåkern, men eftersom hon blev rätt spänd så slopade jag den idén om lösgjord trevlig häst. Men vi red ändå in och började med att värma runt så. Det gick sådär, men bättre i vänster där hon hade bättre uppsikt över den blå hästätargrejen. Avslutade när hon kom igenom även i högervarvet. Red därefter runt byn för att komma ut lite till och det var hon väldigt skeptisk mot. Hon tyckte väl att hon var klar, haha. Hon var sådär i början, men sen när vi hade tagit halva rundan ungefär så släppte jag stigbyglarna och kom ner så himla bra i sadeln. Genast blev hon skitfin! Tog lite högergalopp, trav och vänstergalopp och avslutade med trav igen. Åh, wow på det! Önskar att jag alltid kom ner så bra i sadeln. Så vi avslutade passet riktigt trevligt.

     
     


    Kommentarer


    Kommentera inlägget här:


    Namn:
    Kom ihåg mig?

    E-postadress: (publiceras ej)

    URL/Bloggadress:

    Kommentar:

    Trackback

    Aleccis

    Aleccis Van De Nachtegaele är min tävlingshäst. Det är ett sto född 2000 efter Opium De Laubry - Alcatraz. Vi tävlar i hoppning tom 120 cm och H90 i fälttävlan.

    Pärla

    Pärla 2855 heter min själsfrände. Hon är en fjording född 1990 efter Sindarve Tulling 143 - Bure 53. Vi har tillsammans startat Fjord-SM i hoppning och hon var min "tävlingsponny" förut.

    Lillis

    "Lillis" är mitt senaste tillskott. Han är en Welsh partbredvalack (wmn/swb) född 2011. Han är efter Stendyssen's Diablo RWM 61 - Chess 880. Så småningom kommer han vara till salu.