• START
  • ALECCIS
  • PÄRLA
  • LILLIS
  • Resultat klubbmästerskap i Vetlanda, med Pärla och Aleccis 23/11-13

    Det började inte så himla bra då Aleccis (som i vanliga fall lastar sig själv, jag stannar utanför på lämmen) inte ville gå på när det var smalt, så fick vänta ut henne lite. Så vi kom dit lite senare än tänkt, men det påverkade inget. Tog på Pärla sadeln, med täcke över och ställde in dem.
     
    Klubben hade ett annat upplägg med betydligt fler klasser i år än tidigare och därför visste jag inte riktigt hur de har tänkt det med banor (samma banor, olika banor, bangång mellan klasserna osv), men sen fick jag kläm på läget och då blev det inte så bråttom mellan hästarna trots allt, skönt!
     
    Pärla var först ut och hon var på strålande humör, haha. Okej, hon skrek på Aleccis en del (som inte brydde sig) och det var väl snarare som att hon tänkte "om jag skyndar mig så blir jag klar tidigare", fast så fungerar det ju givetvis inte riktigt, haha. Hon var i alla fall med på noterna och kändes bra (med något dålig broms). Värmde upp väldigt sporadiskt och begav mig sedan in på framhoppningen med henne. Inga problem, pigg och glad och tog det som erbjöds.
     
    LD bed. A:0/A:0
    Hon var så fin! Däremot var det faktiskt lite smålurigt ibland att lägga henne rätt, framför allt på så här små hinder, när jag nu för tiden är mer van vid Aleccis. Men vi tog hinder efter hinder och fortsatte vidare mot omhoppningen. Tog sjukt illa vägar (det allra, allra kortaste som gick) men Pärla tog allt och vi hade snabbast tid. 0+0 fel.
     
    Sedan fick jag veta att de hade andra regler, så jag fick betala fullpris men fick inte vara med. Lite surt att de inte ens kunde underrätta mig om specialregeln innan, för då hade jag nog inte ens startat omhoppningen. Men, men, sådant som händer. Till nästa klass var hon lika fin, och denna gång låg hindren på framhoppningen på kat d-nivå, så vi hoppade dem på 90 cm istället. Hoppade räcket, och därefter oxern - som vi rev, men struntade i det och väntade på att få gå in på banan.
     
    LC bed. A:0/A:0
    Funktionärerna hade glömt att höja (var ett b-ponnyekipage först, och sedan kat c som redan hade börjat när de hade kommit på det = de struntade i att höja) och dessutom var det samma bana. Så det var lite tråkigt faktiskt. Ville ju gärna hoppa 80 istället, men å andra sidan fick Pärla känna hur himla lätt det var. Gjorde allting väldigt likt som tidigare runda. Men glömde först att svänga innanför till sista hindret och tappade galoppen. Eftersom vi ändå inte räknades så lät jag henne gå i trav och då rev vi sista också. 0+4 fel.
     
    Men Pärla kändes TOPPEN hela dagen! Positiv och med på noterna. Hon tyckte det var roligt att få komma ut, det märktes. Är bara så himla tråkigt att hoppa så lågt, men nu börjar jag vänja mig och det viktigaste är som sagt att ha roligt och framför allt för Pärlas del. Hon måste känna att det är lätt, och detta - det ÄR lätt! :)
     
     
    Filmerna på Pärla behåller jag för mig själv.
     
    Hade sedan lite go dötid där vi satt ner och kollade på lite av ponny KM-klassen. Det är precis vad jag behöver mellan hästarna. De är så olika och det är inte alltid skallen hänger med i bytet av stämning genom att gå direkt från Pärla till Aleccis, så det satt som sagt riktigt bra med en liten paus.
     
    Aleccis var så lugn och fin när jag red fram. Men vet ju att jag inte får ha henne FÖR lugn utan försökte ändå bjuda in liite mer energi efter en stund, dock fortfarande lugn sådan. Ville börja där och i så fall behöva öka på istället för att förstöra om hon blir för peppad och sen bli tvungen att "bråka" ner henne igen. Men hon kändes hur fin som helst!
     
    På framhoppningen var jag noga med att sitta upp och ha henne framför mig med tydliga skänklar om henne. Inga konstigheter. Hon var dock nästan lydigare än vanligt och definitivt lydigare än jag trodde och därför såg det nog inte så bra himla ut. Hon vände runt snabbt efter lilla och jag hängde knappt med ibland, haha. Tog lilla, och därefter oxern och sist räcket som var sänkt (tänkte inte hoppa det öht först, men eftersom det var lågt så tog vi ett språng). Hon kändes riktigt fin! Väntade sedan en stund och valde då att stå helt still för att jag skulle kunna vara helt sansad. Det är verkligen något jag måste jobba med, men då var det inga problem.
     
    100 cm bed. A:0/A:0
    Jag tappade henne på kortsidorna och mellan tvåan och trean. Sen fyran till femman visste jag skulle ställa till problem, men min "taktik" var att leda och styra in henne mot hindret och strunta i resten. Visste att om hon hinner se hindret och hoppar det så är risken stor att vi river, men hellre det för jag måste lära mig att leda henne i god tid så hon får en ärlig chans att ens hoppa. Sagt och gjort, ledde in henne, hon bjöd, vi gick på ett språng för lite och rev med bak. Lät henne rulla på linjen fem-sex också, men det satt bra med fyra framåt. Var osäker på min stegning däremellan men visste det skulle bli fyra så får väl vara nöjd med det. Inte en så himla dålig runda ändå. Det kändes i alla fall bra. 4 fel.
     
     
    Till nästa start hade jag samma upplägg. Lugnt, hästen framför mig osv. Men när jag hade travat lite på framhoppningen så var det bara tre kvar innan jag skulle in och då började jag känna lite stress. Tog lite galopp, sedan lilla någon gång och därefter fetingoxern. För ja, den var STOR! Numera tycker jag inte att 110 cm är högt längre och därför vet jag att den var absolut 115, om inte till och med närmare 120. Men den var ledig och jag brydde mig inte om att försöka be någon sänka något hål (varför lägga tid på det liksom). Så satte mig till rätta, höll om och lät henne gå. Hon klippte den som ingenting. Tog den en gång till för att få lite flyt och då kom vi lite, lite nära så hon fick hoppa upp sig lite mer. Det var två riktigt fina språng hon bjöd på!
     
    110 cm bed. A:1a
    Aleccis var på, fast inte stressad. Men hon ville ändå iväg och jag fick henne inte att stanna upp så det blev någon ordentlig fattning. Sen kom vi iväg och första linjen var samma som fyr-femman i klassen innan. Där hade jag denna gång tänkt att helt enkelt ta lite i henne för att få mer tryck i galoppen. Det gick hur bra som helst och denna gång gick vi på "rätt" antal, nämligen sex och hon hoppade fint över räcket som därför låg kvar. Därefter tänkte jag lägga in en mer mental halvhalt för att få med henne runt mot kombinationen. Hon lyssnade så väl och hoppade bra. Efter den var jag sedan dum nog och göra första missen. Jag tänkte att "hon var så himla fin och med mig så jag inte får glömma att njuta av det här" ungefär, och därför slappande jag av mot fyran. Aleccis hade både fått se hindret och vi låg inte tokigt - men hon ville ha med mig och då gick det inte när jag slappnade av och tappade fokus. Kom igen utan problem, gick på linjen på fyra som tidigare. Vände runt, hoppade över sexan men sen bortåt tappade jag henne rejält och pratade massa, haha. Nu väntade vår största prövning för dagen. Bruten linje åt höger, skarp sådan med ett inbjudande hinder rakt fram. Jag ville ha med mig henne ordentligt här, ville ha tillbaka henne och försöka vara tydlig. Men det gick inte så bra. Hon var lite i det blå och jag fick bara med mig henne till 60% ungefär. Hoppade över sjuan och jag planerade för att svänga höger. Det gjorde inte Aleccis, men det var inte problemet just nu. För jag tappade balansen över sjuan och skulle sedan ta hjälp genom att lägga vänsterhanden på halsen och räta upp mig, men missade(!) och la mig nästan enda nere på henne. Hehehee, vackert. Eftersom jag tittade höger och la om benet så började hon vara med lite lite, men hon bjöd mot hindret rakt fram. Ett kort tag tyckte jag att vi var på väg "mellan" och där stod funktionärer så jag skrek till då jag trodde vi skulle rida på dem. Men som tur var tog Aleccis saken i egna hovar och hoppade räcket rakt fram och sparkade samtidigt ner det rätt ordentligt. Vilken himla tur! Var riktigt glad för hennes val där, ärligt talat. Så en uteslutning fick vi (eftersom vi hoppade fel hinder), men det var ingen "uteslutningsrunda" och det kändes SÅ himla bra. Ute.
     
     
    Missarna var jättestora och något jag absolut bara lägger på mig själv. Förutom dem är jag ändå hyfsat nöjd med min ridning under hela dagen. Jag är riktigt, riktigt nöjd i helhet. Verkligen flaggan i topp som avslut vad gäller känslan och rundorna var tusen gånger bättre än de varit de senaste månaderna. Det känns riktigt bra.
     
    Jag har denna gång valt att ta bort ljudet helt och lagt till musik. Inget jag egentligen gillar när jag brukar kolla, men skit samma. Jag pratar så himla mycket och det stör mig, haha. Eller nej, jag pratar inte utan det är mina tankar som jag helt enkelt tänker högt. Det fungerar för mig och egentligen inget jag tänker på eller ibland ens märker förrän jag kollar på filmerna efteråt.


    Kommentarer


    Kommentera inlägget här:


    Namn:
    Kom ihåg mig?

    E-postadress: (publiceras ej)

    URL/Bloggadress:

    Kommentar:

    Trackback

    Aleccis

    Aleccis Van De Nachtegaele är min tävlingshäst. Det är ett sto född 2000 efter Opium De Laubry - Alcatraz. Vi tävlar i hoppning tom 120 cm och H90 i fälttävlan.

    Pärla

    Pärla 2855 heter min själsfrände. Hon är en fjording född 1990 efter Sindarve Tulling 143 - Bure 53. Vi har tillsammans startat Fjord-SM i hoppning och hon var min "tävlingsponny" förut.

    Lillis

    "Lillis" är mitt senaste tillskott. Han är en Welsh partbredvalack (wmn/swb) född 2011. Han är efter Stendyssen's Diablo RWM 61 - Chess 880. Så småningom kommer han vara till salu.