• START
  • ALECCIS
  • PÄRLA
  • LILLIS
  • Bakom kulisserna

    För ett år sedan red jag dagligen runt på mina båda ponnyhästar. Mellonie, mina fina lilla bruna D-ponny som är världens mest fantastiska ponny på alla sätt och vis. En kanonbra barnponny, kul trickponny, och en medelmåttig tävlingsponny. Med henne försökte jag göra allt, eller i alla fall det mesta, och allt man presenterade för henne fixade hon. När hon hade blivit riden i 2-3 månader så red vi mitt i stan bland bilar, folk och allt man kan stöta på. HUR fantastiskt psyke har inte den ponnyn?!
     
     
     
    Jag köpte henne 2008 - hela tiden med sikte på senare försäljning. Men dagarna gick, veckorna gick, månaderna gick och åren gick. Visst fanns det en känsla av att jag inte ville göra mig av med henne, men längst in visste jag det hela tiden för det var mitt eget val. Anledningen att åren gick var för att vi är väldigt självlärda och då tar utvecklingen mycket, mycket längre tid. Under tiden hon skulle utbildas, skulle även jag utbildas. Vi tog oss ändå till LB+ hoppning, hyfsad dressyr (hemma) och hon kördes in under en av vintrarna. Så ja, en bit kom vi och det där med att köra in henne hade jag inte planerat förrän då när det gjordes i stort sett; mest som en kul grej.
     
    Pärla känner ni till vid det här laget; min trotjänare, min fotölj (hahaha), min gula kärlek, min glädjespridare, min livslust och min fyrbenta livskamrat men även min tävlingskompis. Allt i ett, kan man säga. Hon är den som ska finnas i mitt liv tills döden skiljer oss åt. Ingen försäljning planerad som jag hoppas ni förstår. Aldrig, never ever.
     
     
    Men när åren går och man har tävlat fler år som överårig i avd B än vad man gjorde i avd A så kan jag inte mer än erkänna att man blir mer sugen på att få vara med "på riktigt" igen - men samtidigt vande jag mig vid avd B. När min mor trodde jag åkte runt och jagade rosetter(!!! ja, ni fattar hur stort intresset för min hobby/livsstil är där jag "kommer ifrån") så fick jag väl ett uppvak. Jag blev van. Den rätta historien var att min mor klagade på mig - det är dyrt att tävla och där åker jag runt med mina hästar runt 10 respektive 20 år och hoppar avd B bland alla barnen. Det störde inte mig; jag försökte gång på gång förklara VARFÖR och det var därför att Pärla kvalar på minst lokal nivå och för att kämpa vidare med Mellonie mot en senare försäljning...
     
    Sen såg jag en intressant häst och frågade min mor en enkel fråga; "om du nu tycker att jag borde ta steget upp på storhäst, får jag låna mellanskillnaden tills Mellonie är såld?" Halva summan hade jag kontant och jag sa att jag hade hittat en häst som "dög" och som fanns inom min prisklass där jag hade råd på ett eller annat sätt. Hon ställde upp.
     
     
    Därefter blev det snabba ryck; provridning, besiktning, köp av Aleccis, annonsering av Mellonie, provridning av henne, besiktning och försäljning. På två och en halv vecka blev två hästar tre och sedan åter två igen. Varav en av dem var hon "vilande" då hon sträckte sig någon gång i ihopsläppet och blev halt. Spekulanter hörde av sig både via telefon och mail. Det vanligaste var att de letade (tävlings)ponny till en dotter, det ovanligaste var en kvinnlig pensionär som sökte körponny att även rida men där kom vi fram till att Mellonie nog var för liten. Med tanke på de olika typer av intressenter tyder återigen på vilken allsidig ponny hon är!
     
    Men inget av detta var egentligen planerat att skriva. Vad jag tänkte skriva var att NU, idag, ett halvår efter hästuppdateringen och ett år efter att allt bara var "som vanligt", så sitter jag nu här med min storhäst. Jag tog steget - helt själv, helt utan krav och jag lyckades genomföra den plan jag satte upp för fem år sedan. Mellonie var hela tiden en investering för att jag någon dag skulle kunna köpa mig en storhäst.
     
    Men det är ingen annan än jag själv som satte upp det "målet", eller som hade de planerna. För mina föräldrar skulle det kvitta oavsett om jag hade haft kvar henne i hagen resten av livet eller om jag skulle ha... egentligen vilken eller vilka hästar som helst. Därför känns det bra att jag verkligen höll planen och genomförde den. Men känslomässigt var det oerhört tufft. Som ett svek. Men nu mår jag bra för jag har den där storhästen. Äntligen!
     


    Kommentarer


    Kommentera inlägget här:


    Namn:
    Kom ihåg mig?

    E-postadress: (publiceras ej)

    URL/Bloggadress:

    Kommentar:

    Trackback

    Aleccis

    Aleccis Van De Nachtegaele är min tävlingshäst. Det är ett sto född 2000 efter Opium De Laubry - Alcatraz. Vi tävlar i hoppning tom 120 cm och H90 i fälttävlan.

    Pärla

    Pärla 2855 heter min själsfrände. Hon är en fjording född 1990 efter Sindarve Tulling 143 - Bure 53. Vi har tillsammans startat Fjord-SM i hoppning och hon var min "tävlingsponny" förut.

    Lillis

    "Lillis" är mitt senaste tillskott. Han är en Welsh partbredvalack (wmn/swb) född 2011. Han är efter Stendyssen's Diablo RWM 61 - Chess 880. Så småningom kommer han vara till salu.