• START
  • ALECCIS
  • PÄRLA
  • LILLIS
  • Trött på att vara nöjd

    Jag är nöjd. Hur kan jag vara nöjd jämt? Börjar faktiskt bli trött på att vara nöjd. Men nöjd kan man vara av flera saker. När man gör sitt bästa så bör man inte vara missnöjd för det är svårt att göra mer än sitt bästa.
     
    Det höll på att bli ett rent fiasko uppe på Fjord-SM i Tystberga... När vi kom dit efter fyra timmars körning så höll vi på att inte få starta. Gissa vad jag hade glömt?! Jävla pucko är vad jag är... Men det löste sig efter ett tag, men jag klarade inte av något så "spännande" direkt på morgonkvisten efter ytterst lite sömn och lång resa. Aldrig mer! Från och med nu ska jag ha stenkoll på våra grejer! (Hade skrivit en lååång packlista in i minsta detalj och konstigt nog så fick jag med allt på listan. Precis ALLT, men givetvis inte det jag glömde att skriva upp på listan! Ett kokt stryk skulle kanske sitta fint?)
     
    Pärla var iaf precis "som vanligt". Hon tog resan bra, faktiskt mycket bättre än jag trodde. Det märktes ingenting på henne. Vi hade lika gärna kunna ha åkt en timme med tanke på henne. Skönt!
     
    Hon kändes bra men hade inte fram henne önskat mycket så red som en kratta i första klassen. USCH på hur det såg ut!! En av våra värsta rundor tror jag. Sen gjorde domarna en grej som jag tycker är oförlåtligt i en förklass till ett mästerskap. Även om klassen är oviktig så är det betydande att göra rätt! Det ändrar absolut ingenting, men vetskapen att de gör fel stör mig.
     
    Alla vet att när man vägrar så finns det två olika varianter; den ena är om man stannar och inte snuddar hindret, dvs alla hinderdelar är på sin plats - då stannar man inte tiden utan tiden rinner på vilket brukar leda till flera tidsfel. Det andra är när man stannar så nära hindret att man river ner någon del/bom. Då SKA tiden stannas medan de bygger upp hindret igen och så får man en ny startsignal när hindret är klart och tiden startas när man är på samma plats som man tidigare vägrat. Så om någon av dessa varianter är "bättre" än den andra så är det alltså den sistnämnda. Det är sällan man kan styra över huruvida hindret kommer stå kvar eller inte vid en vägring, men ändå.
     
    På en linje med relaterat avstånd så kom vi fel i omhoppningen eftersom galoppen var större då. Därför kom vi för nära och vägrade i hindret varav minst en bom föll. Vad domarna INTE gjorde då var att stanna tiden, vilket de skulle ha gjort! Jag tog ytterligare en alternativ väg i omhoppningen som verkligen var osäker - men vi klarade den (detta efter vägringen) så OM de hade gjort rätt med tiden hade det varit kul att se om den vägen hade kapat någon tid eller inte jämfört med de andra ekipagen. Surt att jag nu fick en väldigt lång tid pga att de byggde upp hindret osv. Men sen bryr sig ingen annan än mig om det eftersom det inte ändrar något, men principen är viktig! Rätt ska vara rätt!
     
    Till andra klassen sen så var Pärla jättefin! Jag hade fått fram henne ordentligt och hon ville framåt, var framför mig osv. Allt var rätt så långt. Hindren på framhoppningen hoppade hon också jättefint och eftersom banan var väldigt inbjudande (dock var själva ridbanan fruktansvärt liten!) så hade jag ändå ett litet, litet hopp. Halva banan gick bra, men sen kom det en oxer som jag tyvärr var skeptisk mot, dock inte SÅ skeptisk så att jag "bromsade", vilket jag tyvärr har börjat göra nu för tiden. Trots bra tempo, väg och avsprångspunkt så ville inte Pärla längre än så. Men kom runt halva rundan iaf, och ibland får man vara glad för det lilla! :) 
     
    Men ändå är jag nöjd. Nöjd med insatsen och nöjd med att jag fick fram henne bra inför starten osv. Surt att vara nöjd när det egentligen inte finns något att vara nöjd med, men så är det. Finner ingen mening med att vara missnöjd.
     
    Tycker det ändå var värt det att vara med om detta! Det är första gången vi har åkt så långt för en tävling och det är helt klart en rolig och nyttig erfarenhet. Vädret var varmt men mulet (tack för det, för strålande solsken hade nog ingen av oss orkat med). Som sagt, nöjd med dagen över lag även om resultatet borde varit bättre.
     
    Har väl inte något mer att tillägga. Är som sagt väldigt imponerad av min älskade häst! Totalt nio timmar i transporten och hon var sig själv hela tiden, både före, under tiden och efter. Fantastiska häst! Tänk vad jag utsätter henne för en massa!
     
    Pärla fick prova på livet som fängelsehäst :) Sötnöt!


     


    Kommentarer


    Kommentera inlägget här:


    Namn:
    Kom ihåg mig?

    E-postadress: (publiceras ej)

    URL/Bloggadress:

    Kommentar:

    Trackback

    Aleccis

    Aleccis Van De Nachtegaele är min tävlingshäst. Det är ett sto född 2000 efter Opium De Laubry - Alcatraz. Vi tävlar i hoppning tom 120 cm och H90 i fälttävlan.

    Pärla

    Pärla 2855 heter min själsfrände. Hon är en fjording född 1990 efter Sindarve Tulling 143 - Bure 53. Vi har tillsammans startat Fjord-SM i hoppning och hon var min "tävlingsponny" förut.

    Lillis

    "Lillis" är mitt senaste tillskott. Han är en Welsh partbredvalack (wmn/swb) född 2011. Han är efter Stendyssen's Diablo RWM 61 - Chess 880. Så småningom kommer han vara till salu.