• START
  • ALECCIS
  • PÄRLA
  • LILLIS
  • Glad över hästarna!

    Har inte skrivit några sådär fantastiskt intressanta dagens-ridning-inlägg på länge. Tror det var en vecka senast? Har verkligen haft fullt upp med jobb och hästarna.
     
    Men jag skrev ju om hur tittig Aleccis var och att det inte ens var kul att rida för hon var så jobbig. Jag skrev även att problemet är att hon måste tänka framåt, så vi behövde ut och gasa lite. Rida framåt, alltså.
     
    Två dagar därefter red vi och galopperade rätt mycket på en äng med rundbalar. Vi gjorde westernvändningar runt dem och blandade seriöst med oseriöst. Jag kände ganska snabbt skillnad -> förbättring. Och sen fick jag även känna på skillnaden på att ha lite mer fart och tryck i en inramad häst samt vad som händer när jag tappar henne och inte har henne inramad längre. Det är då hon blir stressad. Hon vill ha klara direktiv, klart och tydligt ska det var. Red därefter ut och gjorde det ett par gånger innan vi hoppade (igår). Det jag då kände "ute" var att den ridningen jag försöker lära mig nu ("sitsträning" och ny-ridning-träning med Pärla) har följt med mig upp på Aleccis. Egentligen kanske inte något som syns, men jag känner att min skalle rider annorlunda. Vänligt men mer bestämt; tydliga skänklar, tydliga nävar, tydlig energi på att DETTA är det som gäller, inget annat. Det har fungerat bra och hon är fin att rida!
     
    Det är så kul att min teori fungerade - FRAMÅT. Visst tittar hon lite, men det är numera "som vanligt" (dvs ganska lite) jämfört med innan som det var extremt.
     
    Hoppade igår och tycker att 100-"rundan" var helt okej. Känslan var okej, det var mer kontrollerat än okontrollerat. Kändes bra och inbjudande! Höjde därför upp till 110. På dessa tio centimeter så försvann nästan allt var kontroll heter. Men det var ändå inte "kaos", utan det GICK. Sen om det är bra eller dåligt är en annan femma. Känslan är ändå att jag vill fortsätta nöta på (upp tom) 110 höjd för jag måste bli bekväm med hindren. Det kändes inte hopplöst och jag har nu bestämt mig, nästan helt och hållet, vilka höjder det blir på de kommande P&Jerna. :)
     
    En sak jag däremot är väldigt missnöjd med är mina händer. Jag har börjat hålla balansen i tyglarna och det är inte okej någonstans att göra så! Har helt kommit ur balansen och därför blir det "lätt" att använda tyglarna. Morr, morr. Blir äcklad av att se det. SKÄRPNING! Även skänklarna har börjat fladdra. Började ju få skapliga skänklar över hindren, men de var som bortblåsta igår. Surt. Bara att fokusera på det och få tillbaka dem.
     
    Bevis (hatar printen...), måste ju bli medveten för att kunna åtgärda problemet:

    Över till Pärla dådå. Kämpar på med den nya "ridstilen" (mer sits-stil och tankegång än ren ridning vill jag påstå, men allt går ju hand i hand). Pärla har bara gått ute-pass sedan terrängen och jag tänker mycket på min sits och inverkan på henne. Det är så häftigt att de "omhållande" skänklarna har följt med upp på Aleccis. Vi fortsätter i stort sett med detta och sen bakar vi väl in lite hoppning framöver (över mindre hinder) för att få in den biten med. Har ingen tävling/P&J inplanerad mer än två KM till hösten. Blir lite lagom så för henne :)
     
     


    Kommentarer


    Kommentera inlägget här:


    Namn:
    Kom ihåg mig?

    E-postadress: (publiceras ej)

    URL/Bloggadress:

    Kommentar:

    Trackback

    Aleccis

    Aleccis Van De Nachtegaele är min tävlingshäst. Det är ett sto född 2000 efter Opium De Laubry - Alcatraz. Vi tävlar i hoppning tom 120 cm och H90 i fälttävlan.

    Pärla

    Pärla 2855 heter min själsfrände. Hon är en fjording född 1990 efter Sindarve Tulling 143 - Bure 53. Vi har tillsammans startat Fjord-SM i hoppning och hon var min "tävlingsponny" förut.

    Lillis

    "Lillis" är mitt senaste tillskott. Han är en Welsh partbredvalack (wmn/swb) född 2011. Han är efter Stendyssen's Diablo RWM 61 - Chess 880. Så småningom kommer han vara till salu.