• START
  • ALECCIS
  • PÄRLA
  • LILLIS
  • Orättvist?

    Vet ni vad... Nej, förstås inte.
     
    Jag läser bland annat Linn Strelins blogg. Jag var inne på måfå ibland och detta var när hon hade storhästen Putte (och även hennes nuvarande ponny Picasso). Deras historia höll på att ta slut och han skulle somna in för gott. Jag tycker det är så sorligt och även obehagligt så jag "bojkottade" helt enkelt bloggen i några veckor. Jag tyckte helt enkelt att det var så sorligt att jag inte ens ville läsa om det... :(
     
    Nu har jag precis läst att Elvira Henningssons fd ponny som hon bland annat har tävlat SM med (jag följde hennes blogg lite tidigare, men har inte gjort det på länge nu) har fått gå vidare. Man ser minnesbilder från deras tid på ett lyckligt ekipage och någonstans kan jag inte föreställa mig det. En fruktansvärt tragisk händelse som jag dock inte vet något om, men jag kan inte ens relatera till att förlora ens absolut bästa vän.
     
    Det samma gäller även Johanna Grant som tyvärr var tvungen att avliva sin underbara ponny Chaboukie. Ena dagen är allt frid och fröjd, livet leker och stegen styr mot nya mål. De åker på träning och sedan finns inte ponnyn mer. Från en dag till en annan. Hur otäckt som helst egentligen.
     
     
    Vad jag vill komma till är hur glad jag egentligen ska vara. Väldigt glad. Men jag har många gånger suttit framför datorn, kollat på bilder och filmer på Pärla och gråtit i timmar bara för att jag är så rädd att förlora henne. Det samma i stallet. Jag har stått där, pysslat, borstat, pussat och kliat på henne, och nästa sekund stått och hulkat i manen.
     
    Varför ska jag vara så rädd för att förlora henne? Varför kan jag inte bara vara glad och lycklig för att jag har henne? Att hon är förhållande vis hel, frisk, i bra skick och med en enorm livsglädje? Hon är 22 år, och många hästar i hennes ålder har ett slött pensionärsliv medan hon går som vilken tävlingsponny som helst (bortsett från skadan i somras).
     
    Det är dags att jag börjar leva i nuet, vara glad för att jag har henne och njuta av vår tid! Man vet aldrig hur lång den blir.
     
     


    Kommentarer


    Kommentera inlägget här:


    Namn:
    Kom ihåg mig?

    E-postadress: (publiceras ej)

    URL/Bloggadress:

    Kommentar:

    Trackback

    Aleccis

    Aleccis Van De Nachtegaele är min tävlingshäst. Det är ett sto född 2000 efter Opium De Laubry - Alcatraz. Vi tävlar i hoppning tom 120 cm och H90 i fälttävlan.

    Pärla

    Pärla 2855 heter min själsfrände. Hon är en fjording född 1990 efter Sindarve Tulling 143 - Bure 53. Vi har tillsammans startat Fjord-SM i hoppning och hon var min "tävlingsponny" förut.

    Lillis

    "Lillis" är mitt senaste tillskott. Han är en Welsh partbredvalack (wmn/swb) född 2011. Han är efter Stendyssen's Diablo RWM 61 - Chess 880. Så småningom kommer han vara till salu.