• START
  • OM MIG
  • ALECCIS
  • PÄRLA
  • LILLIS
  • Heja Forserum!

    Jag bara måste ge cred till Forserums Ryttarsällskap efter helgens tävling. De har jobbat hårt (hörde jag, och kan jag tänka mig!) och fått ihop väldigt, väldigt bra och generösa priser på deras tävlingar! Jag vann 100 cm (dvs "bara" en 100-klass, om man nu ska vara sådan) och fick förutom rosett och plakett även segertäcke(!) till att börja med. Sedan hade jag en hel påse med priser att hämta i sekretariatet. I den låg tre presentkort (en klädaffär, en frisörsalong och akupunktur(!)) totalt värda 1250 kr(!) och utöver det även andra prylar (ljuslykta i glas och bäddset, plus godis, en dricka, och ytterligare ett tillgodo-kort men de sista sakerna gav jag bort till Ebba och Linus. Inte så mycket kanske, men bättre än inget (A) :)
     
    Nog för att Värnamo brukar vara generösa, men detta tog verkligen priset. Så himla roligt att de verkligen lyckats få ihop så bra priser. Helt seriöst så slog tanken mig här om dagen att jag snart borde klippa mig, och haha, ja, klart jag ska nyttja presentkortet! Tror det kan täcka hela klippningen faktiskt. Hade ju varit nice :D Akupunktur har jag aldrig provat, men är det gratis så säger man ju inte nej, hehe. Det ska bli kul! Får unna mig en dag i Nässjö snart, helt klart!
     
    Aleccis och jag i Forserum.

    Mat, jul, jul, mat och ännu mer mat

    Dagen före julafton, dvs i fredags, så ville min lillasyster Becka och vår systers bonusbarn Felicia rida. Fine, för min del, hehe. Aleccis tränade dagen innan så hon kunde gått och väl få ett litet longeringspass bara, och så fick Pärlis följa med ut. Latoya lekte vi med, och filmade den film som är i förra inlägget.
     
    Ingen vill frivilligt rida Aleccis när det finns andra att välja på, vilket är obefogat för Aleccis är väldigt, väldigt snäll. Men Felicia klagade inte när hon blev tilldelad Aleccis (bc Becka: "jag vill ha Pärla!"), så då fick det bli så då. Felicia är tio år gammal, har ridit lite till och från men aldrig så mycket att hon blivit koordinerad på ryggen, så hon är fortfarande nybörjare. Safety-snöre på A så skulle inget kunna hända.
     
     
     
     
     
    Det var lite kul för jag hade ett hål längre läder än vad som är mina hoppläder så de kändes ändå inte skitkorta. Men jag längde tre hål till Felicia. Dvs tio år, haha. De var ändå för korta så fick länge lite till. Det är då jag känner mig väldigt lång, eller inte, hahaha. Felicia ville för övrigt bara skritta och trava, så det var planen. Men missuppfattningar betyder galopp, så det blev lite galopp också. Dock lugnt och fint, så var inga konstigheter. (:
     
     
    Becka ville också prova A (på snöre). Gick också bra, såklart. Är ju världens bästa häst - vad kan gå fel?
     
    Julafton innebar rätt kravlöst i skogen och byn och sedan två hushåll (+två snabbesök) á la julfirande.
     
     
     
    Juldagen innebar ridning igen och sedan mer julfirande i ytterligare ett hushåll. På annandagen köpte jag GoPro'n och red givetvis A, därefter skulle vi till ytterligare ett hushåll men nu fick det vara slut på julmat, haha. Vanlig mat stod på bordet, skönt det! Vidare till ett annat hushåll för julgröt direkt efter.
     
    Vi har alltså ätit helt sjukt jävla mycket och inte bara mycket i mängd utan även antal gånger. Så nu är matsäcken extra uttöjd och jag blir hungrig hela tiden. Direkt efter att vi har ätit så är jag hungrig igen, haha. Bra osv.
     
    Igår åkte jag till storbyn och mina goda vän Emilia som jag inte träffat på ett tag. Men först red jag, såklart. Sedan var det full fart till Jönköping och gissa tre gånger vad vi började med? ;) ÄTA såklart, HAHA. Åt på Jensens och var inte särskild nöjd faktiskt. De har fan tappat det, där borta. Synd. Är ju mitt favoställe... Sedan finkammade vi Charlies, men jag köpte ändå bara en pälsglans (som inte ens var på rea), därefter gjorde vi stan och gick i mycket affärer. Blev sedan godissugna och bestämde oss för att gå på bio senare. Nu var klockan alltså 14/15-ish. Filmen vi ville se började 21.15(!). Jao, vi hade ju inte direkt tidspress. Gick förhållandevis noga igenom affär efter affär, men hade inte tänkt köpa något. Förutom en ny plånbok/korthållare. Men jag vill ha en exakt likadan som jag har - så här lät vår konversation;
     
    Emilia: de har nog sådana där inne! *pekar*
    Jag: det måste vara en sådan här.
    E: ja men det har de nog där inne.
    J: den ska vara exakt såhår; inga jävla fack i.
    E det har de nog där inne
    J: och den får inte vara tjockare...
    E (för femtioelfte gången) : det har de nog där inne
    J: ... och så måste stå VOLVO över hela.
    E: det har de nog inte där inne.
    HAHAHA. Det fanns en smal, utan fack, väldigt lik min gamla. Men det stod inte VOLVO på... Fick nöja mig ändå. RIP halva min värdighet. ;'( hehe
     
    Sedan kom vi på att vi var hungriga(!) på kvällsmat, så vi bröölade biltemakööörv över halva stan och tog Biltema på vägen till a6. Fan vad jag älskar fransk hotdog med masssor av vitlökssås. Det var fan nästan till och med bättre än Jensens... (och mycket billigare)
     
    Tog oss därefter igenom Hööks, och därefter a6. Nu började vi faktiskt gnälla lite på rätt onda ben/fötter. Beslöt oss för att gå där så länge vi kunde (pga tid att döda) och därefter köpa typ en te eller något på ett café och sitt där och vila/vänta in den sista tiden. Sagt och gjort; med en och en halv timme kvar till bion, så intog vi ett närliggande café. Det var sååå skönt att få sitta ner ett tag. Vidare till bion - och mer att äta. Popcorn, chips, godis, läsk. Man måste ju tänka på figuren!
     
    Filmen vi såg var komedin "Why him" som faktiskt var över förväntan. Jag skrattade till och med högt ett par gånger - den ni! Rätt bra betyg alltså, från någon som annars möjligtvis bara drar på munnen om det är något kul på duken. Sedan sa vi hejdå och jag var hemma till midnatt.
     
     
    Idag har jag ridit Aleccis och därefter Sacke. I morgon går Latoya igen! Det känns som hon kommer vara glad. Jag har taktiskt inte lekt med henne på några dagar nu för att förhoppningsvis ha lagrat lite energi så hon är extra busig också. Finns inget så underbart som glada, busande hästar :D *hearteyes*

    GoPro Hero5 Black

    NEW IN!
     
    Jag har givetvis inte fått någon GoPro i julklapp haha, den kostar för fan nästan lika mycket som min bil. (Dyr kamera eller billig bil..?) Men jag fick lite pengar, och då jag har velat ha en GoPro så betalade jag nu mellanskillnaden och slog till! Det var tänkt att bli en GoPro Hero4 Silver, men sen såg jag att 5:an bara kostade 100 kr mer - så det fick bli femman! Är väldigt förväntansfull och har stoora förväntningar på bra resulat, med tanke på att den lågbudgetactonkameran jag tidigare använt inte alls har fungerat som headcam och särskilt inte till ridning. Men nu blir det ändring på det!
     
     
     
     
     
    Nu kommer ni få följa med oss inte bara ut på fälttävlansbanorna utan säkert på några vardagsturer också. :D

    Relaterar

     

    En ny nivå

    Min framhöftade tidsplan var rimlig, och jag kunde gå och lägga mig klockan 05 i morse, efter drygt 12 timmar i lastbilen under eftermiddagen, kvällen och natten. En kompis följde med, och vi skreksjöng tillsammans tills vi fick ont i halsen och öronen, haha. Alltså jag älskar det! Mata mil och skråla till bra musik. Livskvalité.
     
    Åkte och lämnade kompis innan jag kunde åka hem och sova. Två timmar sömn blev det totalt. När klockan ringde var det verkligen inga problem att kliva upp, konstigt nog. Däremot var jag såklart inte ett dugg pigg, utan snarare dötrött. Orkade inte ens stå i duschen utan satte mig ner och blundade och försökte vara halvproduktiv samtidigt. Effektivitetsnivå: 0,5 av 5 toasts. Tuffade upp till Jönköping i passagerarstolen då gubben också hade ärende, så försökte vila på vägen. Men det gick sådär. Jag är kontrollbehovets moder och har svårt att koppla av och vila/sova när någon kör. Men det fick duga. Hade vilat ögonen lite om inte annat, i alla fall.
     
    Sedan är det detta med att ta för sig stå på sig, höras och synas. Det ÄR provocerande för vissa med folk som tar plats, och jag är en sådan. I detta fall försökte jag snyggt lägga fram att jag borde få vara först (pga min jobbnatt och lite sömn), och det gick bra för de andra med, så jag var klar tidigt. Hade inte orkat äta något innan, så efter avslutat ärende så gick jag och gubben och fikade frukost i a6. Åt en stor, jättegod räkbaguette och tog en varm chokad till. Satt så himla fint. Kollade lite lätt några av affärerna i a6, men tog sedan Ekohallen (Latoya är dyr i hästgodis just nu... Hm, hon är också ett riktigt litet as pga detta. *...skyldig*) innan vi åkte hem igen.
     
    Startade igång andra bilen med starthjälp och bensindunk och gick sedan och la mig och sov i två-tre timmar till. Sov som en jävla gris. Det var fantastiskt, haha. Vaknade som en ny människa, dock lite nyvaken och slö, och tog sedan stallet; vattna, mata med godis, pussa och klappa, och checka allmäntillståndet. Valde faktiskt ändå att inte rida idag. Jag har nått en ny nivå av trötthet denna tisdag och har bara förstökt göra det allra viktigaste idag. Nu blir det vågrätt läge tills det är dags att sova igen. Imorgon är det dags för nya tag!
     
    Hjärtisar <3

    Power of love

    Blev det någon träningsvärk?

    Det är alltid så underligt tycker jag (som inte har så himla stenhård koll på anatomi). Jag sprang igår, vilket jag inte är van vid och det leder till träningsvärk. Makes sense och så, så långt. Men först motionerar jag, sen går dagen och den går bra. På kvällen börjar det ta emot, och nästa dag är det rejäl träningsvärk. Varför kommer den inte direkt?
     
    I vilket fall som helst så går jag illa och resa sig upp men även att gå uppför/nedför i trappor är rätt spännande nu, haha. Men det är samtidigt skönt med träningsvärk. Den bästa typen av värk, helt klart.
     
    Nu puttrar potatis på spisen och tanken är att göra mos. Potatismos. Oookej, märk trycket i orden när jag säger såhär: JAG TYCKER INTE OM POTATISMOS. Men, så var jag i en butik utanför Göteborg med massa prylar, kläder, godis osv (typ som ett mini-Gekås men inte riktigt så bra priser) och där fanns en restaurang i slutet. Stannade och åt innan jobbet kallade och det som fanns på menyn var potatismos så jag provade. Döm om min förvåning när det var ett riktigt gott mos! Det var inget vanligt mos, utan det var gott. Men jag fick en liten nytändning och kände att det var dags att prova igen. Gott mos. Om jag bara visste vad den hemliga ingrediensen är... *dreaming*
     
    Kokekorv och potatismos. Rena rama finmiddan. Bättre än Nymans! (Hoppas jag.)
     
    Bildresultat för lotta på bråkmakargatan

    Funderar lite

    En liten tanke har börjat gro.. Det handlar om det där provet. Vad fan är det nu det heter? Aja, skitsamma, men det skrivs ju typ i april och tar några timmar. Haha, jag minns verkligen inte vad fan det är det heter?! Man skriver det, får ihop ett visst antal poäng/en siffra med en decimal och så kan man söka till olika utbildningar. Det provet snackar jag om. Svårt som fan, och inget jag ens funderat på eftersom jag typ är rädd för det, haha. Av den anledning att jag hört att det är svårt. Högskoleprovet! Så heter det!
     
    Jag känner att det är en bra idé att göra det. Inte för att jag vet om jag kommer ha nytta av det, eller om jag ens vill plugga. Men jag känner ändå att om jag skriver det, så har jag liksom gjort det. Då finns det där och jag kan antingen använda det, eller också se vad det innebär och därefter göra fortsatta val. Typ skriva det igen för att försöka förbättra det. Vad som helst.
     
    De säger att man ska förbereda sig, vilket inte låter särskilt ologiskt. Låna böcker på biblioteket och verkligen försöka anstränga sig. Men jag är så himla lat... Förresten så begriper jag inte matte, så den delen kryssar jag nog oavsett.
     
    Bildresultat för böcker

    Story of 2016

     

    22 mars 2012

    Jag grävde i arkivet för att ta reda på vilka år jag jobbade var. Fick flashbacks av detta inlägg och delar med mig av det för att fylla ut le blog lite.
     
     
    "Lääääget

    Ja, hur är läget egentligen (såhär runt kvart över ett en onsdagnatt..)?

    Jag sitter här, efter en kväll på Mc. Jobbade över en stund med, och då lockade datorn efter lite feeet mat. "En chicken McJunior tack." Haha, jag fick en sådan beställning en gång. Självklart förstod jag ju vad han menade, men det tog en stund innan jag kom på (var tvungen att repetera några gånger i huvudet först) vad som var fel. Ett annat exempel på ett sådant ord är "skallfärm". 

    Just nu är RoadHouse Classic på kampanj (eller wtf) och man blir inte lite snurrig efter att ha bytt "oa/ou"-ljudet några gånger. Det blir lite "raaaouudhawse" och "roudhoooose" ibland. Men det är ju stajling, höhö. Tänkte på en sak förrut faktiskt. På vissa ställen (ser det typ ut som att) gör chefen ingenting. Men på McDonalds vill man isf inte vara chef för att "slippa" stressen och kunderna - nejförlåt, jag menar GÄSTERNA. För de (chef, arb.ledare mm) gör precis som vi andra. Fast kanske inte riktigt lika mycket då de även gör pappersarbete.

    På tal om kunder/gäster. Det är fel att säga kunder (förutom i DTn = förkortning på driven = Drive Trough [thru:wh] <- min stavning är kung? nej.) för de är gäster. Men gäster? Jag brukar inte ta betalt av mina gäster. "Välkommen på kalas! Det blir mat, tårta och kaffe. 80 kr för maten, 20 för tårtan och 15 för kaffet. Men väljer du allt får du paketpris - bara 100 kr!" Njae, så jag vettifan. De köper ju även en tjänst, så därför heter de gäster.

    På tal om Mc-snack. Jag har lärt mig något nytt idag! (Som jag har funderat på, fast inte just nu/idag.) I tyskan till exempel så heter det ju Die, Das eller Der i bestämd form beroende på om det är så kallat feminint, maskulint eller neutralt. Die Tante, Der Hund och Das Auto till exempel. I svenskan har vi n- respektive t-ord; en bil, ett träd. Men jag har aldrig riktigt hört/tagit reda på om något är maskulint eller feminint - men det är det! Ett är feminit och en är manligt. Ett sto, en valack. (Bara för det så sa min inre röst "en tjej" men aja, antingen är tjej maskulint eller också är det återigen ett undantag som bekräftar regeln.)

    Sådant tycker iaf jag är både kul och intressant. Jag älskar dialekter och faktan bakom. Så jag kollar till exempel gärna på språkprogram som "Värsta språket" eller det som går nu, vad det nu var... typ dialektresan/-jakten? Har bara sett det en gång men ändå! Vet jag att det ska gå på TVn så kikar jag gärna.

    Men tyvärr så är jag jävligt kass på engelska. Ett exempel från högstadiet när jag skulle berätta för mina kära vänner om titanic: "like a pile down to the bottle" HAHA, jajamän, klockrent MVG (eller, njaaa). Jag har även råkat säga (på McDonalds) i brist på annat, när jag inte finner rätt ord: "I came with it". FEL, FEL FEEEL! Hahahah, det där med att böja ord och framför allt hitta rätt ord är inte min starka sida. Så då blir det lite "tager vad man haver" i ordförrådet och mja... det blev inget vidare. Men - GÄSTEN förstod. Allting gott, slutet gott :)

    Jag måste alltså lära mig en bättre fras och/eller BÖJNING innan nästa engelskspråkiga gäst kommer... Det kan bli väldigt fel annars. :$

    Nu är det sovadaaags. Blir svårt/tråkigt/jobbigt utan min käre Emil som jobbar natt just nu. Aja, jag sover tills jag vaknar. Imorgon väntar stallsysslor, ridning av brunis och förhoppningsvis (beror väl iofs på hur tummen mår ><) en jogging(/rask promenad)tur.

    typ tjugo minuer senare säger jag: God mittinatten.
    Förresten så kan jag inte räkna! Råkade ta för lång rast för jag räknade fel. BRA där. (y)"

     

    Thank god för att man blir lite, lite äldre ändå.

    Desperat

    Hm, jag uppskattar inte detta! Jag har iiiingenting att göra - inga hästar att rida, inga sysslor att göra. Och nej, ingen att leka med, haha. Så jag vet inte riktigt vad jag ska hitta på? Jag klättrar på väggarna av tristess och försöker verkligen komma på något att göra för att inte känna dagen som helt bortkastat när den är över ikväll sedan. Skitdagar! Ge mig hellre en lista på 200 grejer och låt svetten rinna och stressen blixtra. Detta är inte my cup of tea.
     
    Borde börja tona rutorna på bilen, iofs... Men är snål nu efter att ha gått lös på FHS-shoppingen.

    Lastningstankar med Latoya

    Latoya anlände till mig efter en lång resa från Estland som hon gjorde med en tvåhästarslastbil som man brukar kunna framför på b-kort. Hon pausade i Stockholm, så resan gjordes inte i ett sträck. Vad jag vet så har hon inte åkt så mycket mer än den resan.
     
    Först presenterade jag henne för transporten och hon följde glatt med in och åt godis. Hon var däremot inte intresserad av att stanna kvar där inne, utan backade ut igen. Så höll vi på när hon fick lära känna transporten; av och på, av och på. Att sedan börja lasta för att köra henne gick i samma stil; in, ut och in igen och stänga när hon stannade kvar någorlunda länge. Hon stod bra från början och har inte haft problem med balans eller att åka smalt.
     
    Men något jag måste lägga in här är det ansvar man har med hästen där bak. Det går inte att köra "som vanligt", så som man gör utan kärra. Det handlar om planering och "mjuka", försiktiga förändringar. Man behöver inte smyga fram, för det handlar inte om ren hastighet (det gör det för en unghäst eller annan otrygg, osäker eller rädd häst) utan det handlar om att visa hästen hänsyn och sänka farten försiktigt, öka försiktigt men för guds skull planera svängar, korsningar, rondeller och även placeringen på vägen! Försiktigt innebär inte snigelfart, det är lika irriternade det. Att i snigelfart fortfarande bryta en sväng skarpt hjälper föga. Det handlar om att planera sin väg och placering. Göra svängen mindre skarp och snäv om möjligt, mjukt hålla jämn fart genom svängen. Att hänsynslöst sicksacka runt och dessutom helt utan känsla för hur hästen serveras varje sväng och förändring - det må väl vara hänt om det är en stadig, rutinerad häst som åker och man råkar missbedömma något (jag menar, skit händer i trafiken, vilda djur mm), men att köra vidrigt respektlöst med en unghäst är bara så illa. Det är som att tigga och be om att den ska tycka hela grejen; från lastning till körning och urlastning, är en dålig idé och bädda för problem. Nej, jag skäms å hästens vägnar när körningen inte alls rimmar med den last man har. Det finns nog ingen stans i hästhanteringen man har så mycket ansvar som när man stänger in ett flykt- och flockdjur ensamt i en trång, mörk låda och kör vilt. Även lastningen är av enorm vikt. Den ska vara lugn, trygg och "saklig" = svartvit. Inget daltande, men inte heller temperamentsfullt. Bara rättvis, det är allt.
     
    Tillbaka till Latoya.
    Snart var Latoya inte lika intresserad godis längre, så då bytte vi "metod" och kombinerade ett pet på rumpan i kombination med en framåt-impuls av energi och att be henne gå fram genom ett lätt drag i grimskaftet. Det gick super och hon tog ett lydigt steg in och så väntade vi lite innan vi gjorde såhär ett par gånger till, tills hon stod inne.
     
    Detta fungerade ett par gånger, sedan kom hon på att hon kunde gå till vänster, bredvid lämmen. Suck. Det hjälpte inte att parkera folk som en vägg på vänstersidan utan hon gick dit ändå. Så sedan satte jag fast en longerlina på vänstersidan och la den bakom rumpan. Tråkigt att behöva tvinga in hästen, men efter 40 minuter vill man bara kunna börja åka hem. Jag har alltid varit noga med min energi och att vara lugn och positiv. Aldrig göra en grej av något, utan sakligt visa vad jag vill och försöka få henne att tycka att det är en bra idé.
     
    Nästa gång vi skulle åka med henne så gick jag på som vanligt, men hon stannade vid lämmen. Efter att bara sträcka linan (bredvid henne, så den snuddade inte ens) så gick hon rakt på. Detsamma har hon gjort därefter när vi åkt. Så just nu är linan med för säkerhets skull när vi åker.
     
    Jag är noga med att alltid ge henne en chans att göra rätt innan jag kräver att hon ska gå på. Nu senast när vi åkte så följde hon med mig in direkt, fick godis, men backade ut. Gick på igen men klev bara på med frambenen på lämmen. Då sträckte vi linan och så gick hon snällt på, och stannar. Så det är bara en tidsfråga tills hon slutar ifrågasätta situationen och kommer följa med in och stanna där, det är jag övertygad om.
     
    Dessutom kommer jag alldeles snart ställa mig bredvid, utanför transporten och be henne gå in själv. Nu vet hon vad det handlar om, och hon har aldrig varit rädd, så det är dags att ta nästa steg så att jag snart kan åka själv med henne om det skulle skita sig med sällskap.
     
    När jag lasttränade Lillis, som har ett heeeelt annat temperament (dvs hård som sten men säger ändå "okej" när man ber om något och skulle hoppa från berg för att få godis) använde jag direkt metoden att stå utanför och be honom gå in själv. Latoya däremot väljer jag att inte göra så med från början i och med att hon har mycket åsikter, tar egna initiativ men dessutom är obrydd så risken finns att vi skulle hamna i ett "dött lopp" med ett regn av åsikter och då skulle det definitivt inte bli "svartvitt" och "enkelt". Det gäller att läsa av och välja metod efter hästen. Jag är egentligen mer för Lillis metod, men vet helt säkert att det inte skulle vara mest optimalt med Latoya.
     
    Mina tips generellt är att du ska själv känna dig trygg med transporten, dvs var inte rädd för den. (Det är vanligare än man tror, oftast för att den som lastar hästen ser framför sig hur hela situationen kommer skita sig.) Nästa steg är att förvänta dig att hästen kliver på, precis som du tänkt dig. Därefter ska du vara noga med hur du beter dig; var står du, hur står du, hur pratar du, vad gör du med ditt kroppspråk, hur bemöter du hästen (drag i grimskaft t ex), osv. Så att kontrollera sig själv är alltid steg ett. Vad gäller hästen så vill jag alltid ha intresse framåt/inåt. Den får inte hålla på att glo på annat runt omkring. Sedan ska gaspedalen fungera; den ska gå fram när man ber om det. Det där med att "vinna" hit och dit tror jag inte riktigt på. Behöver man göra ett nytt försök, så gör det. Men det känner man också på situationen. Det ska inte stjälpa, utan hjälpa. Hästen ska inte få fördel av att man gör ett nytt försök, men det är heller inte att "förlora" om man behöver göra om. Och kom ihåg att aldrig "fråga" hästen - det enda alternativet är att gå på.
     
     Först är det Lillis i början, sedan är det en lite mer rutinerad Lillis. (Varje gång jag hade åkt med Aleccis så brukade jag skicka in honom en gång i transporten bara för att.) Sedan är det räven Aleccis som kan det där med att åka på äventyr. <3 Jag har faktiskt ingen lastningsfilm på Latoya.
     
     

    Lillis (som ju inte alls åker särskilt ofta 😉). Sist han var iväg var för en och en halv månad sedan. Äsch, inget att skryta med direkt, men jag kräver detta av mina hästar: 1. Intresse. 2. Gaspedalen ska fungera. Har gått ifrån att skicka (med energin på väg in), till att bara be - utan att "skicka". Det ska inte finnas några frågetecken i hästhanteringen: "nu ska jag lasta hästen", "nu ska jag klippa hästen", "nu ska hästen stå där jag ställer den". Det ska vara trevligt utanför transporten, men trevligare där inne. En kanske skulle börja hjälpa folk med lastträning? 😂 #lastträning #4yo #ungponny #training #young #pony #horse #trailer

    Ett filmklipp publicerat av @jagheterjessica Mar 25, 2015 kl. 1:21 PDT

     
     

    Något rätt måste jag ju göra minsann 😁😁 Såhär lastar jag min fyraåring ❤ Kung Lillis jao ✌ #crazy #horselady #horsemanship #trolleritrollera #abrakadabra #hokuspokus #driver #haha #lol #detgårförsakta #trailer #bonnahäst #såhärgörvipålandet #part2 #welsh #partbred #still #4yo #pony

    Ett filmklipp publicerat av @jagheterjessica Jul 20, 2015 kl. 4:10 PDT

     
     

    På väg till dressyrträning! 💪 Glömt grimma som vanligt? Inte denna gång - men lätt hänt 😁😁 #att #lasta #häst #summer #august #2015 #2k15 #swedish #svensk #sommar #augusti #horse #pferd #cheval

    Ett filmklipp publicerat av @jagheterjessica Aug 20, 2015 kl. 2:58 PDT

     
     

    And off we go 😊🐴 #horse #horsemanship #nh #naturalhorsemanship #suntförnuft #bondhäst

    Ett filmklipp publicerat av @jagheterjessica Jun 4, 2016 kl. 10:42 PDT

    Födelsedag

    Ångestdag menar jag. Fy fan. Men de är ju bara en gång om året, så vad fan ska man göra. Efter jobbet pussar jag på mina djur och sedan har jag faktiskt tänkt att ha ett litet kalas. När man fyller 25 så måste man ha kalas, det bara är så. Nu kommer jag inte undan längre... Prinsesstårta ftw!
     
    Jag ska verkligen försöka hålla humöret uppe den här gången. Eftersom detta är tidsinställt så vet jag inte alls hur min dagsform är men jag tror jag har nämnt att jag brukar må skitdåligt psykiskt när jag fyller år. Aja, det borde i så fall gå över tills imorgon!
     
     

    Tränar på att fota manuellt

    Igår när jag ändå inte hade något bokat så passade jag på att ta tag i saken och lära mig ställa in kameran och börja fota manuellt. Givetvis ville jag praktisera mina nya färdigheter (haha) direkt, och tog med kameran när jag ändå åkte och tömde pappersinsamlingen. Bytte därefter bil för att fotografera min true love i sommarsolen.
     
     
     
     
     
    Min gubbaräser. Har blandade känslor till den bilen (#trååååkiig, men trevlig dragbil, även om min blåis är bästbästbäst på allt). Förresten! Jag hittade en turbogrill under luckan i bagaget! Vafan sitter inte den på liksom? Den ska på! Jag har varit skitnära att köpa en för en 500-ing, men säljaren visste inte vilken generation den passade på så då vågade jag inte chansa. Tur för mig!
     

     
     
     

     
    Men vad gäller bilarna skulle jag ha haft det objektiv jag oftast använder och som brukar hänga med på tävlingarna för att få kortare skärpedjup. I vilket fall så var det ändå kul att prova själv och inte bara vrida in auto-läget, som vanligt.

    Rätt nöjd ändå

    Jao, alltså det känns inte riktigt som ledighet när klockan ringer 03, så mitt inlägg i morse var väl en halvlögn. ;) Är lite mör nu denna tid, men tack vare en tupplur efter jobbet på 20 minuter så har jag ändå lyckats göra rätt bra ifrån mig.
     
    Alltså min prioritering ser alltid ut såhär: 1. det som är roligast. 2. det som är roligast. 3. det som är roligast. 4 det som är roligast. 5. oj, trött, sova. 10. Viktiga saker. Såå, det är inte världens mest strukturerade här och ligger mycket kläder i drivor både här och där - jag kommer sällan ner till punkt tio på listan, m a o. Tog i alla fall tag i en hög det första jag gjorde. Och hängde upp lite regnkläder och annat som inte behövs exakt just nu. Laddade diskmaskinen, vek torr tvätt, slängde soporna, åkte ut och red med Ida, hängde upp tvätten, laddade en ny maskin, gjorde en (rätt äcklig, haha #ruttnabananer) paj av det som fanns hemma, handlade när den var i ugnen och nu sitter jag här. Tvätten är klar om ca en halvtimme och helst ska jag ha duschat innan den, men eftersom jag fastnade här så lär det bli gjort efteråt. Pappersinsamlingen är kvar till morgondagen. Den orkade jag inte ta tag i, och egentligen har jag minst tre, men gärna fyra, maskiner till som behöver tvättas men det tänker jag definitivt inte göra ikväll. Nackdelen är att det inte finns tillräckligt med utrymme att hänga allt på tork, men någon omgång ska jag försöka tvätta även imorgon. (Japp, nu har jag fått upp ångan!) Tvättade även min älskade, älskade blå bil tidigare idag. Finns ingen bil som den bilen. Skulle gifta mig med den om jag kunde :]
     
    Gubben min är på (bil)tävling i helgen, och jag fick något ryck att försöka göra lite rätt för mig och faktiskt anstränga mig lite här hemma. Ärligt talat så är han betydligt bättre än mig på den delen. Bäst är han <3 Det kaaan vara så att jag ångrar mig (lol) men just nu är jag sugen på att göra en riktig storstädning inklusive både dammsugare, torkning av golv och mörda lite tidnings/reklam/randompappershögar med mera. Får se om jag minns detta även imorgon (kan ju ha råkat falla bort under sömnen, menar jag ;)).
     
    I stallet väntar motion av de bruna hästarna. Som det ser ut nu så blir det tyvärr ingen dressyrträning imorgon(?), men det är inte hela världen. Gräset är slaget och väntar på att pressas, så det är bara en tidsfråga tills jag kan nyttja vallarna igen. Jag har inte bestämt mig vad Aleccis gör imorgon (eftersom jag hade tänkt träna dressyr). Latoya går sin sväng i skogen, och imorgon blir det även Himlabacken igen. Det var ett tag sedan nu, och är dags att fortsätta bygga lite rumpa och uthållighet lite försiktigt igen.
     

    RSS 2.0