• START
  • ALECCIS
  • PÄRLA
  • LILLIS
  • Aleccis på klinikbesök 1&2

    Jag tyckte att Aleccis kändes lite konstig för en månad sedan ungefär. Kunde inte sätta fingret på det men misstänkte någon form av låsning typ. Ringde till kliniken för att kolla henne kiropraktiskt, tänkte jag. Åker hem med en häst som är liksidigt halt, bara på böjda spår. Helt ren på raka spår, ingen som helst reaktion vid böjprov (ändå rätt bra för att vara en sjutton år gammal häst) och fick beröm för väldigt välmusklad och jämnt musklad. Även helt rak i rygg och bäcken. Så faktiskt mycket bra och mycket beröm, men också en liksidig hälta. Hon behandlades och vi åkte hem. Medicin, vila och promenader stod på schemat, och återbesök om tre veckor.
     
    Precis när vi (Ebba följde med) åkte hemåt så hade jag faktiskt inte så dålig magkänsla ändå. Klart att det är skittråkigt och jag kände mig som världens sämsta djurägare men å andra sidan så är det dels liksidigt och dels rider jag på nästan bara raka spår. Så jag känner att jag vill försvara mig med de orden. Men ändå. Fortfarande dåligt samvete deluxe liksom.
     
    Men ju mer dagarna gick och framför allt dessa veckor, så har en sämre och sämre magkänsla krupit sig på och jag har den senaste tiden varit rejält orolig och rädd. Tänk om det är så att hon sprungit runt med någon skit i kroppen och egentligen är så dålig att hon inte ens ska behöva lida i sin egen kropp?! 
     
    Artros, cystor, något-mer-som-jag-inte-minns-namnet-på eller yttre trauma... Det är de "vanligare" alternativen som finns när man pratar problematik i knäna, fick jag veta. För idag var vi nämligen på återbesök. Aleccis var mycket bättre än sist och jag fick välja om jag ville rötga eller inte. Jag valde att röntga. Det är typ den viktigaste i mitt liv. Jag kan inte bara tro, hoppas och vara nöjd utan att veta. Jag måste få veta. Så vi röntgade. Utan sedering. Hon är ju världens bästa häst, liksom. Men hon sa att det var lite läskigt när röntgenmaskinen "jagade" henne från taket, haha.
     
    Hur lättad blir man inte när röntgen inte visade något konstigt alls?! Hon var helt ren och fin i båda knäna!! ÅÅÅH, så jäääävla skönt! (På svenska: hon är alltid inte döende.) Hon fick en dos till, och jag har fått ett försiktigt igångsättningsschema med först fortsatt vila/skritt vid hand, därefter uppsutten skritt för att "känna efter", och om allt är som det ska så byggs det på allt eftersom. Vi ska ha telefonkontakt, dels om några veckor (om allt känns bra) eller tidigare om det inte går som det ska.
     
    Just nu så lever hoppet och jag hoppas innerligt att vad det nu var (inflammation? obs, min gissning. Det är ju vad mina knän sysslar med...) ger sig och att allt bara kan bli som vanligt igen. Jag saknar henne <3
     
     
    Sedan är frågan om inlägg likt dessa är att dela med sig av för mycket informaiton... För många djurägare är det känsligt med skadehistorik. Men å andra sidan så lämnar inte den här hästen min sida levandes ändå, så det spelar ju inte så stor roll.


    Kommentarer


    Kommentera inlägget här:


    Namn:
    Kom ihåg mig?

    E-postadress: (publiceras ej)

    URL/Bloggadress:

    Kommentar:

    Trackback

    Aleccis

    Aleccis Van De Nachtegaele är min tävlingshäst. Det är ett sto född 2000 efter Opium De Laubry - Alcatraz. Vi tävlar i hoppning tom 120 cm och H90 i fälttävlan.

    Pärla

    Pärla 2855 heter min själsfrände. Hon är en fjording född 1990 efter Sindarve Tulling 143 - Bure 53. Vi har tillsammans startat Fjord-SM i hoppning och hon var min "tävlingsponny" förut.

    Lillis

    "Lillis" är mitt senaste tillskott. Han är en Welsh partbredvalack (wmn/swb) född 2011. Han är efter Stendyssen's Diablo RWM 61 - Chess 880. Så småningom kommer han vara till salu.