• START
  • ALECCIS
  • PÄRLA
  • LILLIS
  • Mer från tävlingen

    En kärring på parkeringen tyckte det var en skitbra idé att borsta av sitt ekipages benskydd rakt mot min bil!(!!!) när vi plockade in. Jag sa det till henne, att det inte direkt var uppskattat. Hon bad om ursäket men på ett så snoffsigt och skämtsamt sätt att jag blev riktigt förvånad. "blablabla, fast" - Vadå "fast"?! Du har gjort fel och kan inte komma här och försvara det - dessutom i samma andetag som din arroganta "ursäkt". Då menade hon på att hon kunde torka av det. Alltså GNO med en fucking trasa över SANDEN (=stenar!!!) och den saltblandningen som redan var appicerad på bildörren. Jag sa bestämt att NEJ, det är sju resor värre och jag vill inte ha (fler) repor på bilen. Springer bort och säger hej då till en kompis och kommer tillbaka. Då är dörren avtorkad med en trasa! (Ebba bevittnade) - alltså vad är det för fel på folk?! Tyvärr hade de lämnat platsen. Ebba såg dessutom (eftersom hon satt i bilen) hur tanten kollade sig omkring och sedan smygtog ett kort på mästerverket. Tyckte minsann att Ebba kunde säga till att jag ju, som sagt, föredrog att inte få min bil repad, men men, synd att jag var i väg. Det värsta är egentlingen inte hur min bildörr numera kommer se ut i solljus efter en tvätt, utan den princip om hur man beter sig mot andras grejer! Jag blir tokig! Man är fan rädd om andras prylar! Inte ens när folk parkerar som rövhål så anser jag att man t ex slänger upp en bildörr i sidan - för man gör bara inte så. På samma vis så skvätter man inte mängder av sand mot någons bil och ba; "märkte inte det". Nehe, men du märkte det uppenbarligen så pass att du inte gjorde så mot din egen jävla bil. Helvete.
     
    Jag är hundra på att avtorkningen var hennes sätt att "gottgöra", men när jag ordagrant sa att NEJ, jag vill INTE att du GNOR på skiten - då blir man fan lack. Som att jag råkar köra på hennes unge och ba; "förlåt, fast..." och när ungen inte går att återliva med min ursäkt (rocket science), så kör jag över henne med. ÖÖH, typ nej. Två fel blir inte ett rätt.
     
    Det var den glädjen det, hahaha. Vi hittade på olika scenarior och skrattade gott åt skiten på hemvägen dock (typ att Ebba skulle ha tutat när tanten tog sitt smygkort eftersom hon uppenbarligen inte märkte att Ebba satt i bilen), men jag står fast vid att man definitivt inte behandlar andras tillhörigheter som skit. Jag skulle fan aldrig stå och göra så. Aldrig. Fanns ju en hel jävla åker att stå och skätta mot om hon hade tagit två steg framåt. Och JAAA, jag hade reagerat likadant om det var en gubbe.
     
     
    Hade det varit mitt blå turboskåp så hade jag fan skurit sönder deras däck.
    Självklart hade jag ju bett om ursäkt efteråt. "...fast (...)"
    Eller vänta nu, ger man sig på andras prylar? I don't think so!


    Kommentarer


    Kommentera inlägget här:


    Namn:
    Kom ihåg mig?

    E-postadress: (publiceras ej)

    URL/Bloggadress:

    Kommentar:

    Trackback

    Aleccis

    Aleccis Van De Nachtegaele är min tävlingshäst. Det är ett sto född 2000 efter Opium De Laubry - Alcatraz. Vi tävlar i hoppning tom 120 cm och H90 i fälttävlan.

    Pärla

    Pärla 2855 heter min själsfrände. Hon är en fjording född 1990 efter Sindarve Tulling 143 - Bure 53. Vi har tillsammans startat Fjord-SM i hoppning och hon var min "tävlingsponny" förut.

    Lillis

    "Lillis" är mitt senaste tillskott. Han är en Welsh partbredvalack (wmn/swb) född 2011. Han är efter Stendyssen's Diablo RWM 61 - Chess 880. Så småningom kommer han vara till salu.