• START
  • OM MIG
  • ALECCIS
  • PÄRLA
  • LILLIS
  • Tant på vift

    Har precis skrivit om gårdagens tävling, men varken bilder eller filmer är med så jag har inte publicerat det än. Däremot så är jag DÖD i kroppen idag. Träningsvärk blandat med heeelt slut och brutalt stel i tamejfan varenda centimeter på hela kroppen. Det var spännande att jobba idag, kan man säga. Jag gick som en 80-åring och precis ALLT var tungt, eftersom jag inte har en fräsch muskel i hela kroppen just nu. Hoppas på betydligt bättre skick imorgon. Hua, det var med andra ord ansträngande igår :P
     
    Egentligen var jag lika trött i huvudet som i kroppen, men Aleccis var TVUNGEN att gå idag för att röra på sin kropp. Sedan kommer hon få en lugnare vecka med flera vilodagar på raken; antingen två eller till och med tre. Pärla måste också gå, så jag tog ut dem båda i skogen; Pärla lös. Men de hade hällt ut äpplen på ett ställe så där tappade vi Pärla. Jag tänkte bara att vi tar med henne hem sedan, då vi ridit den rundan i skogen ett varv. Men när vi kom dit så var Pärla borta HAHA. Tänkte att hon nog börjat gå hemåt, men precis då ringde telefonen; Pärla var i byn och letade efter oss. Så vi galopperade ner och hämtade henne där i stället. Grejen är att vi typ alltid rider ner till byn efter att vi ridit den vägen, men så tänkte jag inte göra idag. Jag tyckte vi skulle hålla oss i skogen så folk inte skulle bli så provocerade, höhö. Men Pärla "gjorde som vanligt" och följde istället den vägen. De hade släppt in henne i en hage, men jag sa bara att de behövde öppna så kommer Pärla. Mycket riktigt, där kom min tjocka, fluffiga tant skrikandes, haha. Sen styrde vi hemåt efter en väldigt annorlunda ridtur ;)
     
    En halvtimme efter att vi kommit hem så kom veterinären och vaccinerade hela gänget. Jag fick även utskrivet ett recept på lugnande medel så jag kan försöka klippa Pärla. Men jag blev varnad; tänk på att det är en gammal häst. Hua, ja som om jag inte var tillräckligt orolig och nojig redan. Hon lyssnade på hennes hjärtljud för säkerhets skull, men hörde inget konstigt alls. Still going strong, den där fantastiska hästen. (Trots övervikt...)
     
    I vanliga fall brukar jag ju röra på dem i samtliga gångarter, men lugnt och utan flås/svett. Men denna gång tänker jag faktiskt låta dem vila allihop några dagar. Mest för att jag känner att jag måste ta lite ledigt. Jag är så slutkörd just nu att jag verkligen måste ha en kortare återhämtning.
     

    Snabbis - igen. (Standard nowadays!)

    Stilterräng med Aleccis i Udden i fredags. P&J med Lillis igår. Fälttävlan med Aleccis i Udden idag. HON ÄR SÅ JÄVLA BRA! (Lillis med, haha, men Aleccis levererar och levererar!). Placerade i vår andra fälttävlan! Den ni :D 6a blev vi. <3 Bäst, bäst, bäst! Jag vill ta detaljerna i ett eget inlägg. Men så är det alltså. Vilken häst jag haaar!
     

    Korta versionen

    ... i form av ett par bilder. Hon är så söt, för i nerhopp önskar man att de "droppar" ner, dvs inte hoppar ner. Men Aleccis ska alltid hoppa uppåt-neråt. Det syns inte så väl, men bilden nedan är ett nerhopp. :P

     

    Hoppträningen

    I tisdags var det dags för säsongens första inomhusträning. Vi började pang på med framhoppning över ett räcke, som därefter blev räcke-räcke, bruten linje, fyra galoppsprång. Och inget jävla såsande, haha. "Och det är ju inte KORTA galoppsprång!" sa Lasse menande från början, men ändå gick några på fem först så jag drog fördel av detta och lät Aleccis ta för sig framåt. Fyra. Och fyra. Och fyra. Varje gång. Men lite väl mycket framåt, gav hon i alla fall känslan av. Efter hindren var hon inte superrolig utan låg på ganska duktigt, men jag försökte lägga på ytterben och gå in på en volt och rida ner henne i balans och bryta av därifrån.

     

    Därefter skulle vi hoppa oxer till studs på ena långsidan. Där skulle vi få tillbaka dem på bakbenen (eftersom vi nyss ridit dem lite framåt. Framåt med tanke på hinderhöjden på uppvärmingen i alla fall.) Första gången gick det bäst, men överlag blev hon ju lite studsig och låst = jag flyger som en vante på ryggen och studsar runt i sadeln, och vi fick inte till det lika bra någon av gångerna därefter.

     

    Som Lasse sa så är jag van vid att jag måste ta mycket i henne mellan hindren, men egentligen behöver jag inte det . Däremot tycker jag att det är svårt att "minnas det" mellan hindren, då muskelminnet sätter in och "bara gör".

     

    När det sedan blev en bana började man på sagda oxer till studs, vidare diagonalt tillbaka över en oxer, sex galoppsprång lite framåt på böjt spår till samma oxer, därefter till ett plank som kom ganska fort då det stod relativt nära kortsidan. Plank till räcke på fem galoppsprång, varvbyte med snett igenom inklusive galoppombyte, upp på uppvärmningslinjen; bruten linje räcke-räcke fyra galoppsprång.

     

    Jag skulle säga som så att vi red precis utanför vår "bekvämlighetszon"; lite snabbare än vanligt, men det kändes lite flängigt och ogenomtänkt. Detta sa jag, men det var tydligen ingen annan än jag som tyckte det, haha! De andra såg en fin häst som hoppade, citat; "jättebra!". Jag kände mig som sagt inte riktigt bekväm i tempot (litar ju inte på att vi har balans och kontroll efter några språng när vi håller det tempot - men samtidigt krävs det ju för att sätta distanserna och även hoppa hindren bra), så jag halkade fram med överlivet, och böjde armarna samt tog upp händerna som jag tyvärr gör emellanåt. Hade jag bara kommit ner i sadeln hade hela känslan varit bättre. Men den var inte dålig - Aleccis är en stjärna!

     

    Det var en väldigt nyttig träning kände jag, där jag verkligen förstod varför vi gjorde det vi gjorde och även höll det träningen igenom. Dvs, vi måste ur bekvämlighetszonen om vi ska utvecklas. Högre klasser kräver bättre tempo, och kontroll i detta bättre tempot är allra viktigast - bekvämt blir detta tempo när man vänjer sig. Så jag är glad att vi höll tempot, även om det kändes hastigt. Roligt att vi (jag och Lasse) inte delade uppfattning, haha, och att det såg bättre ut. (Det brukar ju som bekant vara tvärtom annars, HAHA.)

     

    I helgen blir det fälttävlan, och tävlingen därefter (två veckor senare) är det dags för 120 igen!

     

     

    Flyter

    Jag ligger faktiskt i med gymmandet och simningen. Simmade en timme i morse, och det gick ganska lätt och smidigt idag. Förra veckan verkade tiden så stilla, men idag flöt det på. Jag har även börjat få in en ganska ekonomisk teknik, men så fort jag inte tänker på den så plaskar jag fram som en hund eller något. Genom att göra kroppen stabil går det mycket bättre att simma. Något jag däremot inte kan är att "inte tänka på något". Alltså vara helt tom i huvudet och inte tänka en enda tanke. Jag kan inte det? Folk verkar kunna det, men inte jag. Det är ju ypperligt för mig att även vila huvudet då jag har fullt upp just nu, men så fort jag ska försöka att inte tänka på något så repeterar jag bara "inte tänka på något, inte tänka på något, inte tänka på något" i huvudet. Värdelöst..! Men det kvittar ju, för idag gick det sagt bra att simma.
     
    Har därefter faktiskt hunnit slöa lite med en skål flingor till frukost. Det har regnat ganska mycket större delen av morgonen och förmiddagen så jag har dragit mig lite för att gå ut och rida. De båda små ska gå nu snart, därefter ska jag rida L och slutligen avslutas min dag med hoppträning tillsammans med Aleccis! Första inomhus faktiskt. För övrigt så klippte jag henne igår. Det gick som vanligt jättebra för hon är världens snällaste när det gäller precis allting. På tal om världens bästa Aleccis, så åkte vi efter klippningen till dressyrträningen och dressyrade på. Det var första gången jag fick henne så lösgjort som tränaren (och jag, men jag har inte så bra koll än) vill ha henne. Aleccis var verkligen super. Hon var lagom pigg, lyssnade och det gick att rida och påverka henne. Ibland måste jag bli snabbare att hinna känna vad det är jag behöver göra och när, och genomgående behöver jag planera bättre. En träning till har vi på oss innan nästa fälttävlansstart!
     
     

    Love her

    Resultat från Bankeryd med Aleccis, dag 2, regional hopptävling (13/9)

    I samband med att jag åkte ut för att morgonfodra så tog jag även ut Aleccis på en promenad. Tyvärr hade hon under natten blivit lite svullen i bakbenen - vilket inte är ett dugg konstigt eftersom hon är van att röra på sig dygnet runt och inte stå stilla så mycket i sträck. Men inget ont som inte har något gott med sig; svullna ben tyder på att hästen varit stilla - en häst som stått still tyder på en lugn häst. Dessutom hade hon tydliga spår i form av spån av att ha legat ner under natten och det, mina damer och herrar, är ju inte helt fel att se att hästen ändå trivts helt okej på "hotell" (eller fängelse, det beror lite på hur man ser det ;) höhö). I övrigt var hon precis sig själv och i gott mod och allmäntillstånd. Allting var nästan över förväntan, måste jag säga.
     
    Jag åkte ner till min kära poooolare för lite frukost och när vi kom tillbaka inom en timme så skrittade jag henne vid hand och travade lite med henne för att dubbelkolla så att allt var i sin ordning. Därefter veterinärbesiktigade jag och var noga med att berätta för veterinären om att hon inte brukar stå still (med fokus på att jag ville att eventuella inputs om att det är en dum idé att rida eller dylikt skulle komma fram). Men han sa bara "att det är sånt som händer" och "vi ska se här" och "det ser bra ut", ungefär. Och visst, jag kände inte heller att det skulle vara några konstigheter men eftersom jag aldrig varit med om svullna ben pga stillestånd tidigare, så vill jag bara ha mitt på det torra, så att säga. Däremot så struntade jag i att ta på henne benskydd bak. Det är ju ändå frambenen man vill skydda primärt. Svullnaden gick för övrigt ner när hon rört på sig, precis som det brukar i sådana tillfällen, då blodcirkulationen kommit igång bättre igen.
     
    Efter att ha kollat på några ekipage så var det dags för framridning. Hon var fortsatt lite väl på inne på framhoppningen, men jag ville få henne lugnare och få intill henne lite mot hindren. Det var en sväng i omhoppningen som jag kände var lite väl knivig att sätta, och om jag skulle lyckas med den skulle hon verkligen behöva vara både lugn och med på noterna, både mentalt och fysiskt. Regionalt startfält brukar tyda på högre standard, så jag var ganska sugen på att prova den där svängen - men det berodde på hur Aleccis skulle kännas. Många gick utanför det där hindret, men sen var det en som gick innanför och gick upp i ledningen med tre sekunder och då förstod jag att det var den svängen som var skillnaden.
     
    110 cm A:0/A:0
    I och med att jag skickade iväg henne dagen innan var jag väldigt noga med att ha kvar henne och vara lugn denna dag. Grejen var bara den... att vi då såklart gick på ett för mycket på distanserna i stället denna gång! Dessutom kände jag mig som Yves-Bost då jag var väldigt ostadig och fladdrande vad gällde sitsen. Det positiva denna runda var att även om vi la in ett extra galoppsprång så var alla åtta, istället för sju, och sju istället för sex, galoppsprången jämna - och det är ju ändå mindre dåligt i sammanhanget. Sista distansen gick vi i alla fall på rätt antal; sex galoppsprång. Linjen 4-5ab; sex galoppsprång till kombination med två galoppsprång var lite av mitt lilla hatobjekt, haha - men det gick ju som sagt bra. På sju, HAHA. Till sista i grunden så taggade hon till (vilket hon nästan får göra mot vilket hinder hon vill - men inte hindret före en snäv sväng..! Det blir lite jobbigare då, haha). Men det var bara att försöka vara tydlig och få med mig henne. Jag blev visst kvar i innertygeln och blev klar väldigt sent, nästan inte över huvud taget faktiskt. Men hon är rädd om sig och vill hoppa felfritt. Så bommarna var på vår sida. Däremot tyckte jag att det räckte med den svängen, för genom att sätta den så låg vi ändå bra till, och jag försökte sedan bara flyta på sådär trevligt och inte stressa. Men sista linjen i omhoppningen fick jag total blackout på. Jag visste att det skulle vara sex galoppsprång även där, och började räkna; ett, två, tre... sen känner jag att jag inte vet vad jag ska göra. Bara noll koll och vet inte någonting. Det blir bara att jag slutar engagera mig och låter henne gå av på fem istället. Touch, men bommen låg kvar. In på en andraplats som vi sedan roligt nog även fick behålla! 0+0 fel och 2:a!
     
    Jag gillar att vi fick galoppera ärovarv till Tenacious D! Dessvärre tyckte nog inte speakern samma sak då han ursäktar det dåliga låtvalet, höhö. (Edit: Men ååååh, så har youtube tagit bort ljudspåret pga upphovsrätt, vet dock inte om det var pga låten vi red till eller Kickapoo).
     
     
    Återigen samma uppladdning som igår; mat och dryck i boxen - och mat och dryck till mig. Det gick dock lite snabbare än gårdagen för jag hann bara slänga i mig halva portionen innan det var dags för bangång till helgens sista klass, och resten fick jag kasta i mig efteråt innan det var dags att ta ut hästen igen. Det är ju inte sådär superduperbra uppladdning att kasta i sig mat, så jag kände mig nästan som dagen innan. Lite halvloj och med knökafull mage, haha. Målet för sista klassen för helgen, som också var den, för oss, största klassen, var att rida en bra runda och vara nolla i grunden.
     
    Återigen var det samma häst jag hade på framhoppnigen. Hon vill köra sitt eget race och kutar mot hindren - precis som hon alltså gjort hela helgen igenom. Fördelen är ju att hon känns glad och fräsch samt detta självförtroende hon (vi) arbetat fram så länge verkar stanna.
     
    115 cm A:0/A:0
    Nu behövde jag en bättre rytm för att inte plocka ner henne och lägga in fler galoppsprång på distanserna. Och om jag ska vara ärlig så kändes det så himla bra. Hinder efter hinder bara flöt på. Det kändes nästan oförskämt bra! En riktigt bra runda för att vara oss faktiskt. När vi kom vidare till omhoppning försökte jag behålla känslan och flyta på, men jag kan inte dölja omhoppnings-känslan så Aleccis snappar ju direkt upp vad det är som håller på att hända. Min "favoritlinje" (eller inte, haha) var denna gång med omhoppningen i stället. 6+2, 9 till 10 ab. Efter nian drog hon på men jag kände bara NEJ, du ska gå på sex, typ. Så fick hålla henne där emellan men tack vare det så satte vi hela linjen inklusive kombination med två galoppsprång. Räcket därefter var inga konstigheter och till nästa räcke försökte jag tighta till svängen lite men då började hon bli lite stark så jag fick prata med henne, vilket jag i och för sig gjorde och alltid gör hela banan igenom. Avslutningsvis sex galoppsprång till sista oxern. 0+0 fel och inte nog med det - 3:a!
     
     
    Detta var nog vår allra bästa runda i helgen, och så himla roligt att ta en placering - och till och med en av de främsta! Jag är väldigt glad över att jag kunde ändra på det som jag ville ändra på, start efter start. T ex hålla ihop henne bättre inför andra 110n, och då blev det för mycket tillbaka, så därför behövde jag sedan hitta en bättre rytm i nästa - och så lyckades jag med det. Fantastisk känsla det där, samt att jag inte idiotridit i omhoppningarna eller ridit iväg henne på sista linjen (förutom min blackout). Så ja, jag är riktigt nöjd över helgen och med våra insatser!
     
    <3
      
    Som jag nämnde i förra inlägget så var tävlingen sponsrad av Hööks. När jag såg att tvåan vann en lädergrimma när vi vann 100 cm's klassen, så skämtade jag till Emilia sedan och ba; "det hade varit bättre om vi vann grimman - för en sådan behöver jag, haha". Sen kom vi tvåa och vann en grimma - flyt! När vi kom trea vann vi ett schabrak. Sedan vann vi även lite pengar. Våra första vinstpengar, HAHA! 300 kr/klass, guttgutt, gratis stallplats och lite till vafan (Y) :D Jag såg sedan på TDB att vi även vunnit våra första poäng (sådant som jag inte fattar, but still!). Vi vann vårt första poäng i Tingsryd - vilket jag då precis kom på faktiskt var vår första regionala placering. Nu när vi tog två till så fick vi lite poäng till. Fränt, nu är vi lite mer "på riktigt" ;)
     
     
    Det är kul att vinna priser, pengar och springa ärovarv - det måste vi göra oftare ;)

    Resultat från Bankeryd med Aleccis, dag 1, lokal hopptävling (12/9)

    I helgen var vi i Bankeryd för att starta mitt och Aleccis första lilla meeting, med övernattning, lördag-söndag. Jag var lite i valet och kvalet hur man gör/hur jag skulle göra med klasser; skulle hon gå tre eller fyra klasser, två plus en, eller två plus två? Jag tänkte att vi "tar det som det kommer" och anmälde till fyra klasser; 100+110+110+115. Det kommer bli ganska långa inlägg (jag kan aldrig vara kortfattad, haha), så jag tar varje dag i varsitt inlägg.
     
    Vi anlände i god tid på lördagen och började med att göra oss hemmastadda i boxen Aleccis skulle bo i under helgen. Det kändes helt okej, både med boxen och hästgrannarna. Framför allt ett team (de jag träffade mest, de andra såg jag inte lika ofta) var väldigt snälla och tillmötesgående så jag kunde fråga tusen saker och på så vis få koll och olika inputs; både i frågan om hur många klasser deras hästar normalt går på ett meeting och hur de lägger upp sin "stallhelg" så att jag kan anpassa lite tider och sådär så vi klaffar någorlunda så hästarna t ex äter ganska samtidigt.
     
    Eftersom klockan var runt 12 nu, så började vi med att äta en varsin dagens före helgens första klass. Eller jag skojade bara, höhö. Eftersom min kära kompis är laktosintolerant så fick hon en portion med sådan mat (vilket de hade! Pluspoäng på det!), men först råkade de ge henne fel och annars skulle de slänga den så jag frågade om jag kunde få den istället, haha. Så jag åt två portioner och var så jävla fullproppad i magen att jag egentligen nog inte orkade rida, HAHA. Så jävla typiskt mig alltså att äta tills jag spyr, typ. Jag bestämde mig därför för att börja helgen med en lugn runda i 100 cm. Banan var väl helt okej, men i omhoppningen fanns det inga alternativa vägar så planen med att bara lugnt rulla på kändes bra. Däremot låg b-hindret i kombinationen risigt till. Kombinationer med två galoppsprång är definitivt inte mina favoriter... Det blir ofta trångt!
     
    Aleccis var ganska lagom på framridningen, men på framhoppningen ville hon inte riktigt ligga kvar och vänta på hindren utan rusade mot dem, så uppladdningen där var väl inte tipptopp, men å andra sidan är hon glad, full av självförtroende och vill inte riva - så jag klagar verkligen inte på henne. Men det är ju ganska trevligt om man får komma intill med sin ridning också och inte bara bli "överkörd" av hästen, haha.
     
    100 cm A:0/A:0
    Denna rundan blev himla bra! Jag fick med mig henne överallt och kunde ganska smidigt få ihop henne något och rida på rätt antal galoppsprång på samtliga distanser. Det kändes okomplicerat, förutom kombinationen men jag försökte verkligen sitta upp och jag blev så glad när b-hindret fick ligga kvar. När det senare i banan var dags för omhoppning så glömde jag bort att vi bara skulle rulla på lugnt, och jag förde fram händerna något så hon kunde ta för sig lite mer och sedan flöt det bara på. Vi fick framåtlägen på första och lite väl framåt mot andra, i svängen gick vi lite tightare inpå än jag planerat. Vi skulle komma nära, men då gjorde jag som jag gjorde med Pärla förr i tiden. Styrde lite höger precis innan hindret för att vinna lite, lite plats och bommen låg kvar. Därefter var det sex galoppsprång fram till sista i omhoppningen - och detta är ju en stor svaghet jag har, för jag brukar ju låta henne gå på och så brukar vi riva sista. Men nu var jag noga med att verkligen rida på sex galoppsprång och så gjorde vi det(!) och gick i mål med samtliga bommar kvar. Jag trodde inte det skulle leda till vinst, men placering kändes det som. Roligt nog så är hon ganska snabb min häst - och jag måste lära mig att det är till vår fördel när det inte finns alternativa väger - för vi gick upp i ledning och behöll den även när de sista ekipagen startade. 0+0 fel och vinst i första klassen för helgen! :D
     
     
    Helgen var sponsrad av Hööks, så vi vann ett ländtäcke från dem, utöver rosett, plakett och anm.avg. åter. Vårt första (men inte så stora :P) vinsttäcke! Lyxigt nog gick det ju att stoppa in hästen i boxen efter ärovarv och avskrittning så länge för optimal uppladdning med mat och vatten inför nästa klass.
     
     
    Till nästa klass var det in favoritbedömning. Målet var, såklart, att sätta en felfri grundomgång för att få hoppa omhoppningen efter att alla gjort sin grundomgång. Aleccis var som tidigare rätt "på" inne på framhoppningen.
     
    110 cm A:1a
    Det började ganska bra. Men vi kom lite, lite stort på hindren. Det syns, inte med det kändes som att det var lagom avsprångspunkt på 120-hinder ungefär, så ingen stor diff men lite stort. Detta gjorde att när jag gång på gång måttade lite fel blev jag osäker på mitt öga och vågade sedan inte hålla ihop henne utan jag släppte iväg henne. På båda de sista distanserna lät jag henne ta av på fem istället för sex. Hela rundan kändes ganska dålig när vi gått i mål och jag var missnöjd. Vi har ju slutat gå på för få galoppsprång ju! Trodde jag i alla fall... Jag tycker inte att det ser så illa ut som jag förväntade mig, utan det är mycket riktigt de sista linjerna som jag låter henne springa iväg på. Dessutom kom jag såklart efter i kombinationen - jag var ju så mån att hinna räta upp mig emellan..! Nollan satt i vilket fall där och det var bara att vänta på omhoppning! Dessvärre, i detta fall, så var det väldigt hög standard och nollrundorna ramlade in en efter en. Totalt 15(!) ekipage till omhoppning, dvs halva ordinarie startfältet och vi skulle slåss om 7 placeringar. Mina tanke var följande; att "bara" rida nolla räcker inte långt i det startfältet, och då kan man lika gärna strunta i att hoppa omhoppning för man får typ plats 15 oavsett. Vill man var med och fightas så är det att kriga och satsa som gäller, så jag ansåg mig inte ha något att förlora och satsade friskt. Vi började bra, men det blev trångt i kombinationen och b-hindret ner. Sedan fick jag inte riktigt upp henne på räcket efter heller, och jag ska erkänna att det var tufft för mig efter en ganska lång dag. Mina ben var spagetti! Så jag var inte missnöjd alls, utan vi försökte men fick med oss typ halva banan istället, haha. Hade jag bara gett henne lite mer plats så hade vi kunnat ta hem det, för vi var i alla fall snabbast! :P 0+8 fel.
     
     
    Aleccis verkade trivas i stallet. Hon åt och drack och var lugn (men gnäggade när jag kom). Så jag kände ändå att det var helt att lämna henne för natten sedan när hon hade fått sista målet mat.

    Uppdatering kommer...

    Men inte än. Det är fullt upp, precis som vanligt. Tänkte dock slänga in några bilder från helgen så länge.

     

     
    <3

    Tankar om vårt första lilla meeting

    Woaaah! Imorgon börjar det bli dags! Dags att ta packandet och planerandet på allvar. Sedan åker jag och Aleccis på tävling på lördag - och kommer inte hem förrän på söndag! Vårt första lilla meeting :D Hemma lämnar vi de små som får klara sig själva med sällskap av varandra.
     
    Jag har bestämt mig för några "regler":
    Absolut inte säga hejdå till Aleccis på lördagskvällen på ett ledsamt sätt/dåligt samvete-vis. Hon vet inte att "det är synd om henne" som blir inlåst hela natten, och jag behöver inte tala om det för henne ;) Att göra en grej av saker är det absolut sämsta man kan göra. Så det blir svårt, för jag kommer lida något oerhört av att lämna henne. Men det är bara en natt och hon kommer ha sällskap och så kommer jag tidigt. (Plus att jag vill lämna henne så sent som möjligt). Inte dalta, inte dalta, inte dalta. Neeejdå, eh, eller...
     
    Övriga tankar angående övernattningen:
    Vi startar de sista klasserna på lördagen vilket innebär att vi anländer relativt sent ändå; runt lunchtid närmare bestämt. Tävlingen håller på till eftermiddagen och sedan är min tanke att lämna henne ett par timmar, sedan komma tillbaka och ta en promenad med henne på ca en timme. Därefter lämna henne ett par timmar och komma tillbaka en gång till och ta ut henne på en promenad/låta henne beta ytterligare en halvtimme till en timme någonting. Och denna gång lämna henne för natten. Sedan åker jag ut tidigt och promenerar henne på morgonen också. (Håller tävlingen på till 15/16, så promenad vid typ 17/18, och en till vid ~21, beroende på ev. regler och önskemål hos boxgrannarna på plats.)
     
    Jag tror det kommer gå superbra faktiskt. Är lite orolig för stresstendenser, men tror inte de hinner uppkomma på ett halvt dygn. Däremot vill jag försöka stimulera hennes huvud så gott jag kan, för jag vill inte ha en överladdad stresskanon att försöka styra runt på söndagen. Men vi kommer åka iväg för att prova. Det är det som är själva grejen; ha kul, och prova hur det fungerar att ha henne på box på ett (mindre) meeting.
     
    Egentligen hade jag behövt klippa henne, en det är ett medvetet val att vänta till någon gång efter denna helg. Med päls mår hon som bäst och kan styra kroppstemperaturen själv. Skulle jag klippa henne vet jag inte riktigt hur jag ska täcka henne (typ ett fleecetäcke, i guess - absolut inte varmare iaf), och det är skitdumt att experimentera på plats, känner jag. Så pälsen får vara kvar. Sedan får hon helt enkelt tävla med det duntäcket i pälsväg hon redan satt.
     
    <3

    Hurtig och hoppträning

    Jag är hurtig som fan nu för tiden. Utöver 30 Days challenge så fortsätter jag med gymmandet och simmandet. Sprang i tjugo minuter som uppvärmning och använde samma bål- och ryggmaskiner som sist, plus div annat. I tisdags simmade jag en timme i ett sträck på morgonen innan frukost. Dessvärre kände jag av knät då, och jag hade tänkt gymma igen på onsdagen men jag var så omotiverad och framför allt rädd. Jävla knä. Det skrämmer mig - jag vill ju hålla! Så jag höll igång en halvtimme på crosstrainern jag köpte för ett bra tag sedan man bara använt då och då i omgångar.
     
    Tisdagens hoppträning var inte vår bästa. Det började ganska bra. Lite svårt att trava in i kombaintionen - travbom, litet räcke, ett galoppsprång, oxer. Hon vill gärna komma i galopp, men jag lärde mig hur jag kunde hålla henne i trav i slutet. Sprången över oxern var bra och jag hade bra sits i samtliga språng och var upprätt i landingen. En gång sprakade hon bakut som fan efteråt med vriden rygg så hon var i luften skitlänge och vred och vände på sig. Andra gången sen så la hon av ett bocksprång efteråt, haha. Då kändes hon så himla nöjd med sig själv, så hon kunde väl inte riktigt låta bli ;) Vi byggde på en bana sedan, och första gången kändes hon jämn och fin. Dessvärre så försvann det sedan och det blev av och på resten av träningen. Var svårt att hålla en bra rytm.
     
    Efteråt stod vi och pratade lite och ja, jag har ju lite av en grej att jag gillar att spela dum ibland, haha, typ som på Maxi en gång;
    Jag: Vi skulle bo i Tyskland... :]
    Min sambo: ? o.O
    Jag: ... då har man ju semester från typ april till september. Då är de ju här! :D
    Min sambo: Men det fattar du väl att alla inte har det så? :O

    HAHA, alltså, jag veet! Och det är ju det som är kul. Spela på lite och dumma sig, höhö.
     
    Så jag försökte driva lite, men det gick inte alls hem HAHA. Fan, Lasse ville typ skjuta mig kändes det som. Totalflopp, höhöhö. Så nu vet jag det. Träningarna är på blodigt allvar och man ska inte försöka skämta/spela extra dum när det diskuteras t ex sådant livsviktigt som typ säkerhet. ;)
     

    Resultat P&J i Bråtåkra med Aleccis (6/9)

    Nu för tiden hade jag egentligen velat rida fram Aleccis på det tredelade bettet och sedan bytt till pelhamet när vi ska in på framhoppningen, men det känns inte riktigt som det håller rent tidsmässigt, haha. Grejen är att jag inte vågar ta i henne öht nu (förrän vi fysiskt styr mot hinder), men å andra sidan är vi ju inte på en framridning för att träna dressyr - utan för att värma upp. Därför låter jag henne mest bara rulla på framåt. Jogga igång i trav, ställa lite åt båda hållen, rulla i galopp i lätt sits och sedan göra några tempoväxlingar innan vi går in på framhoppningen. Hon ska ju bara bli "varm i kläderna" så att säga, så jag tror egentligen att jag bygger upp ett problem med mina tankar i detta stycke.
     
    Hon var i alla fall framåt och bjöd på hindren, kändes ärlig på dem och ren i sprången. Hon var lite småhet emellanåt och när jag samlade henne lite blev det som sist; hon blir kort, ryckig och markbunden i galoppen, så jag försökte få henne att galoppera runda språng och försökte hitta en bättre galopp där vi kunde kompromissa; så runt som möjligt och men inte för sakta. Hon gav en bra känsla.
     
    Angående banan. Det började med en linje, som jag fick till 22 meter, dvs 5 galoppsprång när hästen är framme. Det kändes som det skulle vara svårt att rida på fem där, i och med att det var hinder ett och två, och började med ett räcke. Trean stod på diagonalen, fyra till femman var en linje - som jag fick till typ 23(?) meter. Litar inte riktigt på min egen stegning alltid, men tänkte mig att det nog var 22 där med - 5 galoppsprång. Sexan var en oxer diagonalt tillbaka, sjuan ett räcke diagonalt mot femmans oxer som även var det avslutade åttonde hindret. Där kände jag att det skulle bli svårt att hinna svänga, i alla fall i andra starten, haha. Stegade och fick det till typ 20 meter någonting - dvs trångt på 5. Jag vet inte vad som var tanken när de byggde banan (om det var 5 galoppsprång? Jag brukar alltid stega, men sen om vi rider på rätt antal eller inte - det är lite som att skrapa en lott, haha), men tänkte sikta på fem (eller fyra på sista beroende på känsla).
     
    110 cm
    Första linjen gick vi på sex galoppsprång. Det var förvisso sex jämna och kändes inte som det var ett för mycket. Höll på att komma något nära på trean så gjorde som Lasse sagt (framsteg, höhö!) och rätade upp mig och höll om. hon bjöd bra mot fyran och med lite mer framåtgripande galopp gick vi på fem på den linjen. Svängen mot sjuan var det vi hade mest problem med i båda rundorna. Vi fastnade lite i den svängen och det var dåligt med sug framåt genom svängen och mer uppåt. Jag blev låst i kroppen och lite framåtlutad. Hade svårt att vara följsam i den anridningen. Gick på fem även på den sista, brutna, linjen men var snarare fyra jämna och ett kort sista galoppsprång där vi kom nära hindret. Hon är kvick i fram så hann upp ändå. Felfri runda som kändes relativt okomplicerad, jämn och trevlig.
     
     
    120 cm
    Här hade jag bättre galopp i henne från början och vi fick in fem relativt jämna, men ganska framåtgripande, galoppsprång på första linjen. Jag var så nöjd att jag inte kunde låta bli att säga "fem" och flina till Ebba som filmade, haha. Hon började rinna ifrån mig lite där men låg ändå kvar hyfsat. Jag missbedömde lite över trean så blev lite efter i språnget över det hindret. Efter trean började hon ligga på lite väl, så jag fick göra en tydligare förhållning innan fyran. Språnget över fjärde hindret blev rätt kort och det märktes väl att Aleccis hade siktet inställt på nästa så det språnget blev inte så bra, haha. Jag tänkte inte på att det blev kort, utan började hålla i henne, men det blev istället långt på fem på den distansen så vi fick ligga på där och accelerera de två sista sprången och kom stort på femman. Vet inte om det egentligen är önskvärt att göra så, eller om man ska gå på ett extra i de lägena? Förstår ju att jag måste lära mig känna skillnad på sprången och kunna påverka henne direkt i landingen istället. Ska försöka komma ihåg att nämna det för Lasse det på träningen idag och se vad han säger. Bästa språnget på hela denna runda skulle jag säga var över sexan. Jag fick tillbaka henne även om hon ville gå framåt och vi hade god balans både före, över och efter hindret. Därefter kom svängen till sjuan som ställde till det igen. Hon kändes lite "hävande" där, dåligt på bakbenen, dålig höjd men framför allt så kastade jag fram överlivet och språnget blev därför för snabbt = vi rev med bakbenen. Därefter hade jag fullt sjå att få med utsidan och kunna sikta på nästa hinder varav hon passade på elda iväg och vi gick av stort, och på fyra språng. Sparkade ner den med. Det blir ju så när hon ligger på och jag tyvärr låter henne. Då blir det dåligt med höjd i sprången och bommarna faller. Så sista linjen var inte så bra, annars tycker jag vi gjorde bra ifrån oss. Orutinen knackar på axeln regelbundet, men jag tycker ändå vår utvecklingskurva pekar uppåt för varje start vi gör mer eller mindre. Känslan var bra och jag är nöjd med rundan i helhet. 8 fel kan vi leva med, i alla fall så länge känslan är bra - vilket den var!
     
     
    När jag "tror att vi kan" - då är det inte alltid Aleccis tror på mig. Men när hon "tror att vi kan" - då kan vi! Idag var en sådan dag. Hon har massa självförtroende och det är bara att försöka rida så bra som möjligt. Underbara häst <3
     
    Dessutom börjar jag hitta ett system. Systemet för hur mitt överliv framöver kommer börja fungera, och inte överge mig så jag är halvvägs av efter vissa språng, haha! Även om Lasse (och Sofia) säger det, och jag försöker, så är det ändå en annan grej när man verkligen känner det själv. Svart på vitt liksom. Så nu ska jag verkligen försöka tänka på mitt överliv framöver så ska vi se om jag kan komma ur dykarmönstret och få till en permanent stadig sits, framför allt i landningarna. Men oavsett vad - så känns det just nu himla bra faktiskt. :)

    Ny livsstil

    I tisdags vilade alla hästar, och därför passade jag på att besöka gymmet. Jag gick runt där som den nybörjare jag är och använde de grejerna som var till för framför allt bål och rygg - då det är här jag behöver stärka mig. Dessutom är ju målet att bli en bättre ryttare, och då är det bål-/ryggmuskulaturerna som behöver stärkas. Jag gjorde även lite övningar på en pilatesboll och lite arm- och benstyrka också.
     
    Igår hade jag träningsvärk och var såå jävla stel! Tänkte därför sticka bort och simma på kvällen, men efter alla andra punkter på dagordningen så hann jag aldrig. Därför gick jag idag upp strax efter 06 och åkte och simmade nu på morgonen. Dessutom har jag och en kompis startat "30 Days challenge" - en med situps och en med plankan. Nu jävlar!
     
    Natten till igår var jag sen på jobbet, så var inte i säng förrän 04.30. Upp fyra och en halv timme senare för att åka ut och rida L, därefter galoppera Lillis en sväng i byn, sedan kom hovslagaren och putsade upp Aleccis fossingar. Därefter åkte hon, Aleccis alltså höhö, och jag på dressyrträning. När vi kom hem bytte jag batteri i bilarna så jag kunde åka ut så vi kunde få bukt på oljeläckaget. Det är ju svårt att se var det kom ifrån, men förhoppningsvis är det tätt nu. Sedan var klockan 20.00 och dags att laga mat. (SVINHUNGRIG.) Var rätt trött efter det och sedan var det dags att sova.
     
    Min dag i dag ser ut som följer; först simningen med magövningarna, som sagt, nu ska jag slänga i mig en banan och snart åka för att rida L igen. Därefter går Aleccis och Lillis. Sedan ska jag tvätta kärleksbilen och handla lite inför dagens ost- och skinkpaj med sallad jag tänkte göra. Därefter ska jag hålla i en träning.
     
    I morgon påbörjar jag min arbetshelg. Som vanligt lär jag inte hinna så mycket mer än att rida och jobba, men jag ska även se till att göra min "challenge" så den inte rinner ut i sanden. (Lätt hänt, haha!) En annan viktigt detalj jag måste prioritera är matlagningen. Jag har lagat mat hela veckan än så länge - det tar sig!
     
    Pusskalas i tisdags <3

    RSS 2.0