• START
  • OM MIG
  • ALECCIS
  • PÄRLA
  • LILLIS
  • Mot OS!

    Hej mina nya, fina kompisar! Nu kommer vi ta oss till OS på nolltid. Det vet ju alla, att det är så det fungerar. ✌




    Men egentligen vill jag bara lägga mig i ett hörn och gråta. Gråta så länge så klockan börjar gå åt fel håll... Sämsta dagen på jävligt länge igår.

    ÅÅÅHHH!!!! <3<3<3

    Jag är störtkär, och det är inte en häst i närheten, eller jo, en skvätt under huven ;)
     
    Råkade ringa på en alldeles för svindyr gammal volvo innan. Typ dyraste på blocket, iaf i jkpgs län och angränsande. Mötte upp honom och här är jag nu. Nästan hela lönen är borta, men istället har jag två blåa 945or på parkeringen, HAHA. Ytterligare en Classic. Jag verkar samla på dem nu. (Y)
     
     
    De kan ju för det ointresserade ögat se ganska lika ut, men icke! Båda är förvisso gamla volvobilar, båda är från 1998, och båda är classica, och till och med i samma blåa nyans. Men mitt gamla knäckebröd till höger är en slö lättryckare som är rostig och i allmänt skitdåligt skick. Han är slut runt om så man svajar omkring på vägen, haha. Men så har han ju gått det dubbla jämfört med den nya. För den nya är i betydligt bättre skick, och dessutom lite roligare då den är sänkt (kapade fjädrar = studsar omkring på vägen, blir väl riktiga sänkfjädrar i sommar) och omgjord till fulltryckare = den flyttar nästan på sig :D Dessutom är det rätt fint med fjärrlås, inte alla som har det på sina sjutton, arton (uttagen -97) år gamla bilar. Hade det bara varit taklucka med så hade det fan varit perfektion. Men close enough!
     
    Men att nu är jag fattig! Hejdå nya veredus skydd och soft up pro som jag tänkte införskaffa på GHS. Haha :( Så är det när man är sämst på att hålla i sina pengar. Lätt hänt ^^
     
    Åh, nu vill jag bara köra runt, runt med min nya roliga bil. Och denna ska fan tonas, så är det bara. Och lång board i framrutan.

    Ponny på vift

    Hahaha, att nu är han rätt odräglig, den där svarta. Han har med bestämda steg, klivit in i "jag-kan-själv-åldern" där självförtroendet är större än ponnyn själv. Jag hotade till och med med att skicka med honom med kalvbilen, men han skärpte inte till sig ändå, haha. Han är självutnämnd kung och en sådan tjabbar man inte med, serru. Full gas på framskrittningen (fråga inte...) och allmänt "hit ska vi" och "här ska vi springa", och skritt... vad fan är det? Ja, precis, den nivån snackar vi. Skrap, skrap med frambenen om den tråkiga ryttaren (äntligen, haha) får till en halt och allmänt rastlös så fort det inte händer något. "Han vill alltid vara där det händer något, och händer det inget så fixar han att det gör det!" - så sa förra ägarfamiljen, och ja, man kan inte påstå att de ljög i alla fall. Men han har smidiga sidor också, när vi var klara gick jag med honom till hagdelen längst bort och på väg dit går man förbi min bil, och eftersom jag är för lat för att gå tillbaka med grimma så tog jag honom bara rätt upp och ner i luggen istället. Så kunde jag åka direkt sen. Awesome. Så inte ska jag klaga för mycket, sånt är dumt. Det gäller istället att väga fördelarna och nackdelarna. Fördelarna brukar väga över, men just nu vajar det i mitten någonstans. Haha, charmhästen är grymt envis men himla bra också. Men äsch, jag tycker faktiskt om honom, egentligen. Det är bara det att någon har glömt att uppfostra sin ponny. När den lilla detaljen sitter (om sisådär 15-20 år någonting) då kommer han vara outstanding. Så är det bara. Och jag skulle inte byta honom mot någon annan ungponny för allt i världen (om det inte var ett sto då vill säga - eller ;) haha).
     

    Nu ska jag snart åka till min bästaste lastbilskompis! Tänk, vi har "bara" känt varandra sedan april -13, men är ändå grymt tajta! Det känns som vi föddes bredvid varandra liksom. Skippa den lilla detaljen att det skiljer över ett år emellan oss, och förresten! Detta är ju min enda kompis som är lika omogen som mig men som faktiskt är äldre! HA! Är ju alltid äldst och barnsligast oavsett vem jag leker med annars, höhö. Jag har rätt dåligt inflytande på mina kompisar, men brukar skylla på att det är tvärtom. Jag leker ledare och då blir det omogen-nivå, så är det bara. Och jag är så sjukt ödmjuk, sa jag det? :D
     
    Herrå!

    KOMPISDAG

    Efter stalltjänst tuffar jag iväg till kompis för att leka! Vi ska äta gott och se på bio, och kanske bada, haha! Har varit jättesugen på att bada skitlänge nu, men vi får väl se om vi orkar.
     
    Det är ingen hoppträning ikväll och därför tyckte jag det var lägligt att ge Aleccis en minivila med några dagars fritt. Hon har gått så bra nu hela första biten av året och jag tycker hon är värd det. Så för mig blir det också lite lugnt nu med bara Lillis att motionera. Jag gör vad jag kan för att locka upp min hovslagare också. Det går sådär...
     
    Hjärtat <3

    Resultat Värnamo Cup deltävling 2 med Aleccis (22/2)

    De flesta här känner nog till vilken ängel Aleccis är i precis ALL hantering och lastning är definitvit inget undantag. Hon går in själv, jag skickar alltså inte ens in henne, möjligtvis att jag pekar annars går hon in helt själv. Jag snuddar henne inte ens, från stall till transport. Säger bara "kom då" och står i mitten, i brytningen och pekar, eller går med ner bredvid när det är halt så det inte går att backa upp så man står närmare. Hon går alltså in själv, och många gånger med rätt hög fart. Snabb skritt eller det där mellanläget som blir precis när skritt blir trav. Men igår var det något nytt..! Jag gick med neråt som vanligt, var väl 15 meter någonting från stalldörr, till transport. Som vanligt snuddade jag henne inte ens, och inget grimskaft såklart. (Har hänt att jag hållit på att glömma grimma och åkt utan, kom på det i sista sekund en gång - när jag skulle knäppa fast henne, haha!) Och säkert minst fem meter från lämmen så springer hon ifrån mig. Travar iväg i hög fart - rätt in i kärran och hela vägen fram så hon står emot bommen. HAHA, så himla rolig är hon! <3
     
    Hon står som ett ljus hela vägen, och även under den väntetid som blir på en heldags tävlande. För in och ut fick hon gå många gånger innan vi var klara! När vi anlände hade de precis börjat gå banan till vår första klass, så det var bara att skynda in och börja memorera.
     
    100 cm A:0/A:0 (deltävling 2 i Värnamo Cup)
    Rundan flöt på bra. När jag gick banan var jag inte dummare än att jag fattade att sista hindret i grundomgången tills första hindret i omhoppningen är en riktig "tester" för mig som inte kan behärska mig. Linje, fem galoppsprång till räcke. Och så fort det heter omhoppning vill jag gärna gasa - så jag planerade att lugnt och fint vänta med omhoppningsfrestelserna till efter det hindret. Sen följde jag planen ganska bra måste jag säga, landa och svänga innan pyntet, och innanför ett hinder, över oxern och sen så snävt som möjligt utanför nästa pynt, över det hindret. Men sen tappade jag det lite, haha. Fastnade i innern, gled ut i svängen och blev inte klar till sista hindret så det är nästan ett under att hon hann upp med benen. Vi klonkade i den bommen, men hade sådan tur att det låg kvar. 0+0 fel och in på en andra plats, som vi roligt nog fick behålla genom resten av startfältet också!
     
    Dålig kvalité och suddig film rakt igenom, tyvärr. Teknikens fantastiska värld, haha.
     
     
     
     
    110 cm A:0/A:0
    Det var samma här, bra flyt tycker jag. Lite slarvigt klen ryttare ibland med tillhörande icke följsamhet och min ovana med slungande höfter. Lite samma sak här sista i grunden till första i omhoppningen, fast denna gång var första i omhoppningen en oxer. Började leda i hoppet och svängde innanför pyntet, över oxern och mellan hinder och innanför nästa pynt med. Här visste jag, när jag gick banan, att är det någonstans vi kommer riva så är det här. Jag kommer ha att göra för att hinna få med henne och få henne rak dit. Mycket riktigt, jag blev inte klar där utan hängde i innerhanden. Försökte rädda situationen genom att hålla stöd på ytter (= hela hemligheten med att kunna hoppa Aleccis öht), och då tog hon oss över, mindre graciöst, men över kom vi, och vidare rakt fram. Efter den oxern var planen att få tillbaka henne inför kombinationen för att försökte safea där. Hon var laddad som fan och jag fick skicka över lite stort över oxern innan, så det var klokt att ta sig tid och lugna ner henne lite snabbt där innan kombinationen. Det gick fortfarande lite fort där inne, men tillräckligt kontrollerat för att hon skulle hinna lyfta på alla fossingar i tid. Sen är det effektivare för mig att lägga på ett ytterben och svänga istället för att försöka bromsa. Var bara tvungen att låta filmen rulla när vi galopperar runt efter sista hindret. Direkt så är hon nere i lugn och "normal" sinnesstämning - direkt från omhoppning. Tidigare tog det ett varv i full galopp, efter grundomgången, för att försöka få tillbaka kontrollen. Så det är en betydelsefull detalj för mig. Och så hennes muntra uttryck när vi kommer upp på långsidan vid läktaren. Fin häst! <3 Vi red alltså felfritt och inte nog med det så gick vi även in på en andra plats här också - som vi fick behålla igen!
     
    Eftersom det var ganska många starter (63 i 100 cm och 43 i 110 cm) så ställde vi in Aleccis mellan runda och prisutdelningen, båda gångerna, så därför var det ett väldigt plockande med häst ut och in. Stackarn, haha. "Man kan ju fråga om man inte behöver ta med hästen in på prisutdelningen..." "Nej, men hon måste ju få vara med!" Haha, mamma tycker det är synd om hästen om den inte får ta emot sitt pris och springa ärovarv ;)
     
    Det blev ett kort klipp från första hindret till andra i denna film. Men blir bättre kvalité efter en stund.
     
     
    Ingen kan ju straffa mig med att se för glad ut i alla fall, hahaha. Men jag var glad, lovar! :D
     
     
    Fokuserad hösäck med trollhäst direkt plockad från hagen. Lantisarna är och turistar i stan ;)

    Huvudvärk och Lillis, men inte huvudvärk på Lillis (haha)

    Ohoj kamrater!
     
    Här vare dött. Men nu är jag tillbaka igen! Huvudvärken har varit min trogna följeslagare och det känns inte helt obefogat med tanke på gårdagens sömnmisshandel. Jag jobbade alltså natt och gick av tre timmar senare än ett normalt pass. Det kom hur mycket snö som helst så jag körde fast två gånger. Sista gången kom jag i alla fall loss själv, efter att ha skottat en halv gårdsplan med skyffel typ. Jätteroligt, rekommenderas starkt för den rastlöse. Gärna när man redan är sen och dessutom mitt i natten. Bästa dagen någonsin att just vara sen också, eftersom jag skulle på tävling dagen efter. Klockan 05.45 låste jag grinden, och vid 06.02 la jag mig. Alarmet ringde vid 07.00 - dags för tävling!
     
    Det gick ändå hyfsat hela den dagen för jag kände mig inte så himla trött som jag borde ha varit och känt mig. Gick och la mig vid 22-tiden igår, så ja, det måste ha varit någon form av nytt personligt rekord i lite sömn pga aktivt liv.
     
    Idag har jag som sagt blivit stalkad av den kära huvudvärken. Men eftersom jag vet varför den bor där den gör (sömnbrist ^^) och eftersom det fan var värt det(!) så gör det inte så mycket. Känner mest bara för att det är helt okej att ta det väldigt lugnt nu några timmar. Tidigare idag har vi åkt och hämtat sängar, bytt ut våra gamla och kört dem till respektive förvaring (dvs skräpcontainer respektive gamla "flickrummet"). Har även varit ute hos djuren och åkt på Lillis. Han var pigg och glad! Hade svårt att skritta, utan ville bara som minst småtrava eller springa fortare än så. Lite springig och okoncentrerad alltså, dagen till ära. Men han är en väldigt rolig ponny faktiskt - även om jag inte alltid målar upp honom som det ;)
     
    Tänkte nu faktiskt stoppa in gårdagens material från kameran till datorn, ladda upp filmer och skriva om tävlingen igår. Detta tillsammans med en bit cheesecake. Så värd det. (Eller...)
     

    Inte tillräckligt djup för begravning

    Detta var tredje begravningen på rätt kort tid, varav de båda senaste har varit på en månad. Sjukt. Men jag är fan inte tillräckligt djup för begravning. Jag är inte tillräckligt djup för någonting. Ärligt talat kan jag inte förstå hur man kan vara så... djup? Analysera, fundera, gå in på minsta lilla detalj - BRY sig om helt obetydliga saker. Om andra t ex, vad andra tycker, gör, klär sig, och blablabla. Och att vara noga med hur man själv verkar. En fasad av något slag. Orka bry sig så mycket om helt oviktiga saker?
     
    På tal om kylskåp så är det dags för tävling igen i morgon! Det ska bli jättekul, men jag måste ändå lägga in en skvätt missnöje, haha. För jag har jobbat natt och sen blir det som sagt tävling på det. Inga korrekta förberedelser och uppladdning där direkt. Hoppas bara jag orkar och att göra mitt bästa.
     
    Men för att ändå försöka göra det bästa av situationen har jag fixat chaufför, haha. Så jag "slipper" köra och ska försöka vila i bilen medan vi åker. Sen har vi bara några små detaljer som bråkar med mig... 1. Mitt hjärta svider och knyter ihop sig i bröstet. JAG HATAR ATT LÅNA UT MIN BIL. Ingen, ingen(!) har fan rätt att köra min bil. Egentligen. Men det här är en "nödlösning" för att fokusera på det som ska fokuseras på - tävlingen, och inte behöva koncentrera sig på vägen dit. 2. Någon annan ska köra på min häst. Alltså?! Hur ska jag klara av det?! Det gör också ont i hela mig. 3. Jag kan inte sova när någon annan kör för jag litar inte på att någon kan köra (baserat på egna erfarenheter. Folk kan fan inte köra!). Jag litar inte heller på att de bromsar för ev vilda djur, och nej, jag kan inte slappna av. Så det blir alltså en jävligt tuff resa för mig till tävlingen. Hua!
     
    Den som ska köra är själv lastbilschaufför och kört i många, många år. Så jag hoppas jag kan koncentrera mig på att slappna av och vila. (Herregud, vilka problem man kan ha, haha.) ... och jag som "inte bryr mig" - men jo, jag bryr mig om min bil och häst, haha.
     

    Inte bra... inte bra.

    Har halkat efter lite... Aleccis skulle få galoppera i lugn (mentalt lugn) galopp i vettigt, balanserat tempo. Länge, och uppför långa, långa backen i onsdags. Det blev inte riktigt som tänkt och det kan ha varit Aleccis favoritpass typ ever. Men för min del var det vårt sämsta. Inget bråk eller konflikter, ingen tålamodsprövning. Inte heller någon balans, eller något lugn. Hon drog på för allt vad hon var värd, halvstack flera gånger och nej, det var vårt sämsta pass hittills. Bra jobbat! Det kändes rätt värdelöst, ärligt talat. Vad gav det då liksom? Skit också. Men springa fick hon ju i alla fall göra (om nu det ens var bra? Det var i alla fall halvt om halvt planen).
     
    I torsdags hoppade jag igenom henne. Det luktar röd rosett i svansen... Hon har börjat ta sig friheten att lufta bakänden i galoppombytena, haha, så jag jobbar på att hålla i mig. Eller jao, hon är ju rätt försiktig i sina sparkar så det är inga problem. Hoppningen gick hyfsat med tanke på tidigare dagens idiotpass (hur fan tänkte jag?! #punkteringpåhjärncellen) och vi provade några språng på 120. Det sjuka är hur mycket mer man som ryttare behöver anstränga sig för att följa med i sprången då det blir lite högre. Sänkte ner igen och lät henne ta några små språng igen. Jag vill inte skrämma henne, och inte mig heller. Bara smyga upp och känna lite, sen backa ner igen. Det där självförtroendet hon har är jag så himla rädd om just nu. Det tog tid att komma tillbaka efter förra årets katastrofbörjan och halva året.
     
    Igår fick hon vila. Det var begravning och sen jobb.
     

    Lillis får guldstjärna för igår

    Nu har det töat en del och igår gick det att ta ut Lillis igen. Han var SÅÅÅ jävla fin! Fy fan vilken ponny! Vilken känsla han kan ge alltså. Vi red ner till byn, ett varv där runt varav han fick se tåget på 10-15 meters avstånd och skötte det såklart hur bra som helst. Han är en känslig ponny, och suger åt sig av all, all energi och ett tågs energi är brutal för en liten ponny, men det fixade han galant. I det läget bygger jag bara en ram, och där försöker vi att inte suga in all energi som den magnet han blir, utan försöka låta det passera oss. En bra början! Fortsatte upp till skogen sedan för att ta den vägen hem och på den vägen gjorde vi en enda sak, om och om igen. Galopp från skritt. Det kan tyckas vara lite "overkill" för en relativt nyss inriden nybliven fyraåring men det finns en anledning till att jag lägger in det i vardagspassen. Han har en galopp som kräver väldigt mycket av honom, för att hålla den och för att orka balansera upp sig med mig ovanpå. Man kan "rädda" galoppen genom att driva på; det gjorde jag lite lätt i början för att kunna berömma honom så han lär sig vad jag ber om så han förstår hjälpen. Men det är bland det värsta en häst kan lära sig; att rädda något med fart. Lär de sig att göra det så har man problem sen (se bara på Aleccis). För att han ska orka galoppera behöver han den styrkan omedelbart, och det enda sättet att stärka galopp är fattningarna. Därför jobbar vi med galoppfattningar från skritt - och det har redan givit ett fantastiskt resultat! Jag ser det lite som att bygga upp en minderårig människa. Då bör man verkligen inte arbeta med vikter, utan sin egen kropp är "tung nog" och effektiv att arbeta med. Samma tanke har jag som sagt med Lillis. Bommar och böjda spår osv, osv - det kommer senare. Just nu räcker det för honom att bygga upp kroppen genom att helt enkelt använda sin kropp.
     
    Jag skulle även vilja skriva ett inlägg om detta med energier och hästars möten med enorm energi för första gången. Men har inte kommit ihåg, hunnit eller varit inne i rätt mood än. Har dock planerat att det kommer så småningom!
     
     

    hjärtahjärtahjärtahjärtahjärta

    Under gårdagen tog jag ut min drömhäst på en, vad jag tänkte mig, lugn barbackatur. Vad sa hästen? Galopp, galopp, galopp. Ett alternativ till galopp var minigalopp, men där gick gränsen typ, haha. Nej, hon fick inte som hon ville, men hon var betydligt mer laddad än vad jag tänkte mig. Vi red i skogen och några varv på LP för att tagga ner och komma till seriös mindre oseriös ridning med i alla fall fokus på att inte busa. Sen var hon tillbaka i det blå i samma steg som vi gick ut därifrån såklart. Full gas på blankis och sväng - skitsamma, tyckte hon. Vardagen ska vara lite spännande minsann. Det är ju tur jag tycker om henne ändå, trots sina halvolydiga dagar ibland. ^^
     
    Idag var jag inne på om det inte skulle bli något ridning. Minns ju inte riktigt när hon vila de sist? Har fuskat rejält med min "överblick"-kalender, så jao. Dålig stil. Inte för att jag vill att hon ska vila, men när man är lite halvseg sådär så känns det som ett alternativ att övertala sig om att hon nog visst ska få vila en dag.
     
    Men så hamnade jag mitt i en liten blogg full av tjejens båda hästar och deras senaste hoppträning samt någon pay and jump de var på hyfsat nyligen. Och jag vet inte riktigt vad som hände, men jag fick ett sådant jäkla sug! Bara: "JAG. MÅSTE. RIDA." Hahah, blev riktigt sugen på ett bra dressyrpass och skyndade mig som fan för att hinna ut. Eftersom jag först hade bestämt mig för att ta det lugnt (jag och planer alltså...) så hade jag låtit timmarna rulla iväg lite.
     
    Ute på gården så kom de ner direkt, så efter att ha släpat på vatten gjorde jag i ordning Aleccis, med p3 dokumentär i öronen. Sen red vi iväg. Jag satte faktiskt till och med på gramenen idag då jag tyckt hon varit tråkig, svår och sned den senaste tiden. Men till min stora glädje har jag inte använt den ett enda steg. Hon var så fin! Lite ojämn och sned som sagt, men betydligt trevligare än jag trodde. Så vi tog oss ner till LP och dressyrade. Inget avancerat - för sådant sysslar jag inte med - bara fokus på mjuk och lydig häst som följer med. Bästa! <3
     
     
     
    Jag har ju bara en ridbar pålle just nu och det är Aleccis. De andra båda har problem med underlaget; Pärla med en halv uppsättning skor och Lillis utan = halt. Vet inte om jag vill slå på Pärlas igen då hon behöver skos helt och hållet. Vill bara ha tag i min ordinarie hovslagare... Ingen är så bra som hon är. Men hon har all rätt att fokusera på egna problem och händelser så jag kan inte tjata hur mycket som helst. Så det är så det ligger till.

    Ljög

    Jao, när man har drömhästen i hagen går det liksom inte att bara låta den förmultna. Barbacktur innan jobbet = fem av fem toasts.

    Slappis

    Idag ska jag bara slappa tills det är dags att jobba. Bara deega. Ska åka ut till djuren för att vattna och pussa på dem, men that's it. En lunch/fika är inbokad om en timme och sen kallar mjölkbilen. Idag sov jag faktiskt så länge jag behövde, utan väckarklocka. Det var länge sedan sist! Sen att det blev nästan 12 timmar är en annan femma. Orkade inte vara uppe så länge igår, utan tänkte att en 100% utvilningsnatt också kan vara lämplig inför nattpass.
     
     

    Resultat P&J i VRF med hela gänget

    Pärla var först ut! Tillsammans med Felicia skulle de ta sig igenom två starter. Det gick super och Pärla var mycket, mycket lugnare än i fredags, haha. Felfritt på hinder i båda starterna, men en volt på samma plats båda gångerna. De svängde åt fel håll efter ett hinder, och då blev det som det blev. Lätt hänt ^^ Andra rundan var det bättre flyt i, så den tycker jag var deras bästa.
     
     
    Av praktiska skäl gick Lillis och Pärla samma höjder, precis efter varandra. Det var ingen fördel för Lillis, utan det var för Felicias skull så jag kunde hjälpa henne med vilket hinder hon skulle hoppa. Å andra sidan fick ju Lillis ett mentalt stöd där inne. Han skötte sig hur bra som helst! Lite seg bara när vi skulle ifrån Pärla (haha) när vi red förbi dem i ena hörnet.

    30 cm LILLIS DEBUT. (hashtagstorgrabbnu)
    Jag försökte sätta upp lite fart för att hjälpa honom på så vis, men han hade såklart (med all rätt) fullt sjå med att kolla på massa saker, inkl. hindren, så farten liksom försvann längs vägen och så fick han lite halvskeptiskt kliva över utan fart. Travade runt, och alla bommar låg kvar i sina hållare.
     
     
    40 cm
    Satte upp tempot lite för jag är jättenoga med att prioritera bjudningen. Dessutom behöver han ha lite fart för att orka hålla galoppen - och så blir såklart sprången bättre. Här började han förstå vad det handlade om, men han glömde hoppa över tredje hindret, HAHA! Så det sparkade vi ner. Fick driva rätt aktivt för att hålla farten uppe, men denna rundan kändes faktiskt riktigt bra! Nästan över förväntan, med tanke på hur nytt detta är för honom. Duktig liten bäbisponny! :D
     
     
    Sedan åkte vi hem, med en häst i taget. På ditvägen tog jag med båda på en gång, men eftersom det är isig vinter och uppförsbackar tog jag det säkra före det osäkra på hemvägen. För tid, det fanns det gott om! Vi startade dessa runt klockan 11 på förmiddagen och skulle ha x antal timmar till Aleccis starter.
     
    Vi köpte frallor och semlor och fikade en och en halv timme någonting innan jag hämtade ner Aleccis och gjorde i ordning henne lite snabbt. Åkte in och då visade det sig att vi lätt hade kunnat fika en timme till... MYCKET starter idag! Startade närmare bestämt runt klockan 16(!), och då hade de ändå bra flyt på själva träningstävlingen. När det var vår tur sen så flöt det på bra. Aleccis var väldigt lugn och fin, och klockren på hindren.
     
    110 cm
    Mina damer och herrar, detta kan vara en av våra, om inte den allra bästa, rundan vi gjort tillsammans! Så lugn, jämn rytm och LÄTT. Det kändes verkligen lätt, alltså nästan patetiskt enkelt. Det flöt på sååå himla bra. Känslan var som att vi lika gärna kunde hoppat 70 cm. Det kändes så lågt, och enkelt. Helt fantastisk känsla, fast samtidigt nästan skrattretande. Hon var renaste guld alltså. Så jävla perfekt runda, sett till känslan då.
     
     
    110 cm
    Startade 110 två gånger och ville ha en lite mer "realistisk" runda i nästa start då hon är mer laddad på riktig tävling eftersom det är en annan stämning. Så jag la upp tempot lite och lät henne ta för sig av ännu mer framåtlägen på framhoppningen och ja, sen var hon speedad ;) Sen var jag bara dålig att jag inte red bättre efter de förutsättningarna när jag själv bad om dem, haha! (hashtagsopa) Blev lite trångt på en linje så en bom ner, och ja, en hastig och lustig, slarvig runda. Men det är ju roligare när det går fort så varför klaga? Känner verkligen hur mogen jag är alltså, haha!
     

    Har det så bra

    Just nu känner jag att jag har det så där himla bra igen. Blandar kvalitetstid med människor som ger energi, fyller ut dagarna med fina hästar och det känns bara så bra just nu.
     
    Idag red jag med Marie, hon fick ta Pärla och jag Aleccis. Vi var ute i två timmar i den underbara vårsolen. Det var huuur bra som helst! Från extra lång framskrittning till full gas på en snöväg, och mer eller mindre allt däremellan. Aleccis var förvånansvärt fin och lugn, och jag kände att jag behövde "ha igenom henne" lite åt vänster, så la in lite ställning och förflyttning. Fick igenom henne och hon var finfin större delen av dagen. Sen fick hon gasa på lite på en raka och ja, hahaha, sen var hon uppe i det blå emellanåt ;) Pärla lubbade på bäst hon kunde, och ja, hennes kondis är det verkligen inget fel på, även om hon går lite färre dagar än jag önskar.
     
    Efteråt tog jag ut Lillis i selen jag köpte nyligen. När nästan allt var i innersta hålen så var den inte riktigt på plats men med några extrahål framöver så kommer den sitta som en smäck. Han var totalt obrydd, såklart, och så tömkörde jag honom en stund. Fin, och glad. Nemas problemas, trots att det var ett bra tag sedan sist. Prioriterar ju ridningen och framförallt nu när vi har ett litet delmål framför oss.
     
    Var lite småbökigt att försöka fota/filma och göra nytta samtidigt, haha. Bild två försöker han verkligen göra rätt - bakifrån <3 Det är en riktigt fin början av att försöka vinkla sitt bäcken. Duktig!
     

    Fredagen den trettonde

    Igår åkte jag och Marielle ner till Växjö. Först ut var filmen "Fifty shades of grey"- och ärligt talat. Vad fan är det för jävla skit?! Syftar alltså mer på handling än själva filmen (skådespeleri osv). Jävla kräk, hur fan kan ens folk vilja se skiten? Jag har ju inte läst böckerna och hade inget större hum av vad filmen handlade om. Men jag vet detta:
     
    1. Hon vill inte, men han tjatar och tjatar tills han får som han vill.
    2. Han "köper" henne.
    3. Audi har sponsrat skiten. (Fast det var faktiskt en 745a med, haha #GOODTASTE)
     
    Jag HATAR när män ska dominera kvinnor; "nu är du min". Det kanske lät romantiskt, men nu snackar vi "nu ÄGER jag dig och du får inte ens hälsa på din mor utan min tillåtelse, blablabla". ÅHHHH TÅL DET INTE. Satt bara och var arg, haha. Dessutom så HATAR jag filmer innehållandes naket och sex. Varför, VARFÖR går det inte att strunta i sådant?! Men egentligen reagerar jag nog som jag gör eftersom böckerna har påståtts vara något bra och filmen är, än så länge, väldigt populär. Dvs, bara inte folk går på den här skiten och börjar med sånt här. Vet att det finns folk som har den "läggningen" även IRL och de borde fan lägga av. Sluta behandla varandra så!
     
    Förutom mitt lilla utbrott inom mig (haha) med tillhörande godis och chips till middag, så brände jag pengar på Hööks. Vi strosade runt i Grand Samarkand och avslutade med att stoppa i oss mer att äta. Men det gick knappt inte. Försökte desperat balansera upp kroppen lite, kan man väl säga. På hemvägen pratade vi våra olika versioner av vår uppväxt och annat intressant. Så bra dag innehållandes massa viktigt! (Dvs allt utom filmens innehåll.)
    SKRÄP. Våga vägra att bli dominerad, det gäller överallt i livet. Punkt.

    Super!

    Gick hur bra som helst att köra Lillis och Pärla till ett ridhus för att hoppträna lite inför pay & jumpen. (Vi kom förövrigt även hem, uppför backarna med båda kvar i släpet! :P Var nämligen inte helt säker på att det skulle gå, haha!) Lillis har skött sig hur bra som helst och även gått från "kliva över hindren" till att faktiskt göra riktiga språng. Verkligen guldstjärna till honom, och världens smidigaste även från marken - vilket jag ju kräver, men jag är ändå tacksam för det.
     
    Pärla däremot... Ojojoj. Felicia hade att göra! Pärla var såå pigg! Haha, satte iväg i ett jävla tempo ibland och svängde fort, fort. Redan på uppvärmningen så sprang hon över hindren - Felicia hade inte en chans, haha. Var rätt charmigt måste jag säga. Pärla är ju Pärla, så är det bara. Full Pärlafart! Problemet kom bara när hon blev så ivrig och svängde så fort efter ett hinder att Felicia inte hängde med och åkte av... Mindre roligt och kraschat självförtroende. Det är svårt att göra något i det läget, för är det något Pärla kan så är det att svänga! Minns så väl en tävling, när vi kom ut från banan var det någon som frågade mig "varför red du så korta väger i grunden?". Svar: Jag fick inte ut henne mer! Även på framhoppningen, i jag tror det var Växjö -12, så galopperade vi runt, runt på stora mittvolten på framhoppningen. Jag kunde inte ens styra mot hindren för jag fick inte ut henne! Hahah, så jag vet hur hon är när hon är riktigt taggad och drar mot hindren. Det är svårt, och framförallt när man är liten och inte har så mycket rutin. Fick backa tillbaka långt och börja om från början och försöka bygga upp igen. Väldigt tråkigt, men sådant som vi alla har varit, är, eller kommer vara med om. Skit händer. I slutet gick det bra igen, men vi kom inte tillbaka till samma "ställe" igen, tyvärr. Hoppas bara inte att det påverkar för mycket på söndag.
     
    Aleccis sedan gick mycket riktigt byn och LP. Kändes okej, eller ja, till och med lite bättre än så.
     
    Bild på Lillis från idag.
    Finns även en liten suddig filmsnutt på instagram för den intresserade (@jagheterjessica).
     

    Eyes on the prize

    Bratteborg, september 2013
     
    Norrahammar-Taberg, juni 2014
     
     
    Lenhovda, augusti 2014

     
    Ulricehamn, september 2014
     
     
    Bratteborg, oktober 2014
     
     
    Vetlanda, december 2014

     
     Värnamo, februari 2015
     
    Sakta men säkert går det åt rätt håll :)

    Hästarna, kompistid och LP

    Hästarna går på förmiddagen, och sedan, mitt på dagen ungefär, ska jag (på något underligt vis #hejhejtidsoptimist) vara resklar för att med en av de vänner jag har känt allra längst åka söderut för en eftermiddag i umgängets tecken. Ridsportbutik, bio, äta gott och bara prata skit - åh, jag ser fram emot massa kompistid! :D
     
    Kategori c:arna ska checkas lite inför söndag, och Aleccis kommer gissningsvis gå i byn och mjuka upp henne så gott det går med några volter och serpentinbågar på lilla LP. LP som ju står för "lokalenparkeringen". I byn finns en byalokal och utanför den finns en liten parkering. Den är hyfsat jämn, och så pass stor att det i alla fall går att ta några varv på böjt spår för att checka bl a ytterhjälperna. Storleksmässigt är den pytteliten, haha, ca 10x15 kanske? Underlaget är gräs på ena halvan och gräs med synligt grus under på andra halvan = ingen höjdare så fort det har regnat lite eller är allmänt mjukt och tråkigt i marken, eller på annat vis skeptiskt grepp. Det är så nära "ridbana" jag kommer. :P
     

    Aleccis och jag på lilla LP.

    Moonlight shadows

    Så mysig kvällstur. Klockan var närmare åtta när vi begav oss iväg, jag och Aleccis. Prestigelöst, som vanligt. Mjukisbyxor och stövlar, upp på den bruna, runda ryggen och så iväg ut i den svarta skogen. Precis vad vi behövde. Eller precis vad JAG behövde i alla fall. Aleccis sa inte emot. Sen att det bara blev en kort joggingtur, äsch, bättre än inget. Men herregud vad jag njuter när jag sitter på henne. Hon är bara mer och mer lik min drömhäst, om jag hade haft en sådan.
     
    Pärl och Lill's gjorde vad pensionärer och bäbisar gör bäst - jag har ingen aning, troligtvis störde sig på varandra, hahaha. Imorgon blir det andra bullar!
     
    Nu är jag sådär utmattat trött igen, som man bara kan bli efter ett par långa jobbdagar i kroppen. Men nu har jag HELG! Helg, du heliga helg.
     
    Det finns bara en av dig och det är du <3

    Tripp, trapp, trull

    Sådärja, alla hästarna är nu anmälda till P&Jn på söndag och det är med skräckblandad förtjusning jag ser fram emot helgen, haha ;) Det blir ett fasligt körande fram och tillbaka för att ha rätt häst på rätt plats vid rätt tid. Väglaget är ingen höjdare nu när det är isgata på grusvägarna, så det blir till att transportera en i taget.
     
    Hela helgen kommer bli himla bra faktiskt; från fredag, genom lördag och till sist söndag. Nackdelen med fullbokad helg är att den kommer gå fort, men finns det samtidigt något bättre än när man just har dagarna fulla av roliga aktiviteter? Skulle inte tro det.
     
     

    Morgonstund

    Haha, då sitter jag här igen. Med mitt kära morgonte. Under gårdagen var vi faktiskt och kollade på en annan lägenhet. Hur det utvecklar sig vågar jag dock inte yttra mig om då den är i renoveringsbehov. I och för sig vet ju hyresvärden om det, så förhoppningsvis passar det oss så småningom.
     
    När jag ändå är inne på boende så kan jag nämna att jag blivit tillfrågad om att hyra ett hus på landet, med stall med fyra boxar och belyst ridbana, dessutom nära till stan. Problemet är bara det att jag inte KAN ha mina hästar på box. Det går inte (och jag är inte heller intresserad av det), och det är inte pga hästarna utan pga mig. Mina arbetstider gör att de inte kan stå på box. Det kan liksom inte vara "kväll" ibland vid 03 och några dagar senare vara morgon vid samma tid. Blir inga trygga rutiner av det.
     
    Men så ligger det i alla fall till. Hade det varit lösdrift hade utgångsläget sett annorlunda ut. Inte för att jag vill flytta på hästarna egentligen, men klart man kollar sig omkring för att se vad som finns.
     
    Felicia och Pärlis
     

    Hoppträning

    Igår var det tisdag = hoppträning! Aleccis kändes helt okej redan från start och jag försökte värma upp henne genom att snirkla runt en hel del och försöka få med henne överallt; både utsidan som insidan. Gick helt okej, förutsatt att jag måste hålla mig till mycket rakt-fram-ridning till vardags = man kan inte trolla, inte ens inför träningar.
     
    Vi hade en bra träning igår. Fyra galoppsprång mellan kryssen, tre stycken, i ett S/en orm på långsidan. Där satte vi fyra galoppsprång alla gånger kvällen igenom, men med blandad snygghet. Det gick sämre när mitt "förarbete" innan långsidan var sämre, såklart, och då gjorde jag då att jag "försvarade" det med starkare händer i övningen. Inte så bra, och inte min tanke egentligen, men på så vis tog vi oss ändå igenom det vi skulle - med rätt galoppsprång. ALLA gånger (utom sista) när hon skulle byta galopp så sparka hon bakut, varav ett par gånger hon tog i rätt mycket och någon gång slog hon nästan knut på sig själv. Nödvändigt liksom. Lite som en ny ovana som kommer springandes. Jag skiter i det och rider bara vidare men lägger det på minnet såklart.
     
    Det var lite andra hinder med, med blandad ridning till dem, men som sagt kändes det ändå bra. Aleccis var stark igår, men styrkan hon visade var av vilja och självförtroende och absolut inget negativt även om jag ibland fick jobba hårdare för att få tillbaka henne. Det räckte inte bara med att sitta upp och hålla om utan hela jag fick jobba varje galoppsprång för att hon skulle samla sig.
     
    Avslutningsvis fick vi hoppa några lite högre språng för att få feedback i hur vi gör när det blir högre; alltså vår sits och position över hindren. Det kändes okej redan första språnget, men andra gången sa han åt mig att inte skjuta fram axlarna (visste inte att jag gjorde det?) och spänna magen. Då var balansen bättre över hindret och landningen var hundra gånger bättre vilket i sin tur gjorde att jag kom tillbaka fortare och hade, i teorin, kunnat rida vidare mot ett till hinder som hade kunnat stå relativt nära.
     
    Som sagt var hon fin igår. Dock petade vi några bommar vilket jag inte riktigt tycker är okej, men det är små detaljer som ska klaffa och jag blir lätt störd när det t ex är någon i vägen på en båge som i och för sig hinner flytta sig men jag vågar inte planera att jag ska rida där då för någonstans passar man upp så man inte ska rida på dem, t ex och liknande saker. Sådant stör min koncentration direkt, så det ska jobbas bort det också. Annars som sagt, en bra träning. Det känns att jag utvecklats och framförallt känns Aleccis riktigt bra. Hon strålar självförtroende nu och det, kan man säga, underlättar, haha! Som jag har fått slita med just det där självförtroendet.

    "Vad blir nästa? 110 och 120?"
    Eh, haha, nej inte än. Men bara att Lasse sa så tolkar jag som att han tycker att vi börjar bli redo. Och det är bra! För det känner även jag att det inte är orimligt långt borta. Snarare en mängdträna-på-120-hinder-för-att-inte-låta-höjden-skrämma-mig-och-förstöra-för-oss-fråga, sen så! :):)
     
    Stjärnan igår på träningen <3

    P och L

    Började med att ta med mig Pärla ut i det fortsatta våriga vädret igår. Pigg och glad var hon, och jag lät henne ta för sig. Det är så roligt att hon har fått en sådan bjudning nu den senaste tiden. Hon har ju alltid gjort det hon ska liksom, men nu väljer hon själv att sätta upp tempot lite mer än hon tidigare gjort om hon fått välja själv. Vi gjorde inget avancerat; bara en motionstur ute på vägarna.
     
    Lillis tänkte jag sätta lite mer krav på så vi halkade oss ner till oljetorpsvägen och därifrån tar han sig fram bra då det är oplogat. Sen red vi borta på en äng/hage och jag försökte börja rida igenom honom lite. Haha, men han hade andra planer. Han har nog blivit smittad av Aleccis för han tyckte att allt jag bad om - det gick att göra om till galopp ;) Serpentinbågar; GALOPP! Trav; GALOPP! Volt; GALOPP! Han var laddad och busig, så när jag märkte att han inte riktigt var med på noterna så rastade jag honom lite och lät honom få spring av sig. En gång red vi bort en bra bit och sen släppte jag honom. Jag gasade absolut ingenting, bara släppte honom och jääävlaaar vad den där lille hästen kan kuta! Hahaha, vilken fart han fick upp! Sen när han hade fått springa av sig lite så tog vi en paus och gjorde om. Då fungerade det mycket, mycket bättre så då kunde vi åka runt på våra serpentinbågar och volter på ett mycket trevligare sätt och där svarta hästen var med mig istället för att inte kunna koncentrera sig.
     

    GHS!

    JAAA!!! Nu är det bestämt! Tjohooo! I år kommer jag besöka Göteborg Horse Show! :D:D Dessvärre var jag, såklart, ute i sista minuten och fick inte tag i biljetter för lördagen som jag helst hade gått på. Men fredag kväll blir det i alla fall och vem vet, det kanske känns rätt lagom? Kanske, kanske, kaaanskeee, haha. Ska i alla fall invadera mässan också och kolla efter två saker. Två sviindyra och hemskt onödiga saker, men sånt är livet som hej-jag-hatar-mode-och-lägger-inga-pengar-på-kläder-så-därför-måste-jag-ju-lägga-pengarna-på-något, typ.
     
    Lillasyster, som är bosatt i Göteborg, är det som ska med och vi kommer ha en kvalitetstid-systrar-helg (nytt världsrekord i kass formulering, men i alla fall...). Hur nice? Ser nästan fram emot det mer än horse showen faktiskt. Det blir väl så när man vuxnar till sig och släkt och vänner piper iväg åt olika håll i världen. Det kommer i alla fall bli en fantastisk helg och jag längtar redan.
     
    Jag hoppas att tiden gör som Lillis; fjooooom!

    L+A+P

    När jag körde upp till gården tidigare idag kände jag att det visst nog kunde gå att köra! Så jag kopplade på kärran och började med att ta med Lillis till ett ridhus. Idag fick han se riktiga hinder för första gången och springa över dem några gånger. "Springa över" ja, haha. Det var vad han gjorde. Ingen vidare bam-teknik eller att överhoppa sig inte, men så var det ju självklart inga höjder eller annat skrämmande heller. Jag hoppas kunna ta med honom en gång till innan P&Jn, men sen är faktiskt tanken att han starta på söndag. Woho, livsdebut på g!
     
    Åkte hem och bytte häst lite smidigt. Tog med Aleccis och dressyrade. Hundra procent fokus på det som skulle göras och noll procent fokus på det runt omkring. Det blir rätt mycket lättare innanför fyra väggar. Ett halvbra pass. Ja, det var bättre mot slutet och det är ju det viktiga. "Halvbra" för att vi har kanat bak rätt många rutor, så att säga. Jag har tappat det helt och ovanorna, framförallt "otajmingen", är tillbaka. Mindre kul. Hon gör så gott hon kan, hon gör verkligen det, och det är inte hennes fel att jag är kass. Men att klaga är bara dåligt, för man måste ju kämpa för att ta sig vidare. Mina ben var heeelt döda efteråt btw. Ben, ben och ännu mer ben. Det kan man inte tro om den där hästen - men är det något hon kräver så är det fan massa ben. ^^
     
    Sist ut för dagen var Pärlhästen. Hon och jag tog en mysig barbackasväng i skogen och byn i vårsolen. För det var sol och det var varmt ute! Så himla skönt. Fåglarna kvittrade, snön töade och hela kroppen skrek vår - HEJ! Pärla galopperade gärna och hon valde själv att lägga in högre växlar. Bästa <3
     
    Innan jag var klar i stallet så tömde jag lösdriften och la in nytt strö. Det som är så roligt - eller inte. Men alltid lika skönt att ha det gjort!
     
     

    Februariplaner

    Den femtonde februari är nästa starter; vi fortsätter träna när det erbjuds, och startar alltså P&Jen som ordnas då. Det är i VRF. Helgen (och halva veckan) därefter blir riktigt knökafull;
     
    Ons 18; kalas.
    Tors 19; vad-det-nu-heter-hej-då-grej.
    Fre 20; begravning + nattjobb
    Lör 21; VRF anordnar pay & ride + nattjobb
    Sön 22; dvs trött som fan + lokal tävling i Värnamo.
     
    MEN TJÄÄNA vad smidigt. Allt, allt, allt pekar på att det blir sämsta tänkbara uppladdning redan som det är med nattjobb inför tävlingen i VBR. Skulle jag även starta P&R:en innebär det 100% vilodag pga tidsbrist på fredagen = känns rätt lönlöst att ens tänka tanken. Men hade jag däremot startat hade det nog varit vettig ridning inför tävlingen på söndagen. Jag vet bara inte om jag pallar ny uppladdning efter att ha vrålfokuserat på dressyrprogram och sånt där jobbigt och ansträngande, dessutom efter nattjobb och risken finns även att det är utan tillräckligt med sömn i kroppen. Jag hade gärna varit med, men jag kommer faktiskt inte starta P&Ren tyvärr... Tråkigt som fan faktiskt, jag hade gärna startat. All träning är bra träning. Men det blir så mycket den helgen ändå. Next time!
     
    Det lutar åt att även Pärlis kommer rastas den femtonde. Vi får väl se :))
    JAG. ÄLSKAR. DIG.

    Världens tråkigaste uppdatering, veeeeet

    Men hej fredaaag! Nej jag skämtar inte och nej jag driver inte ens (för en gångs skull). Det är så mycket fredag det bara kan bli och jag välkomnar den mer än någonsin. Damn, vad fint det sitter (Y) Det är det bästa med att jobba helg; fredagskänsla bland alla med söndagsångest, mmmmh! Har kört mina tre dagpass vilket för min del är det som frestar allra, allra mest på mig och som är "jobbigast" - mentalt. Men jag gillar att köra dag! (Jag gillar natt också, haha.) Särskilt när det har varit så soligt och vackert som det varit idag, och emellanåt även igår. Och imorgon har jag hört att det blir strålande solsken och 5(!) PLUS(!!!)grader. Sniff, sniff - luktar det vår tro?! Jag vågar knappt hoppas. Snarare känns det som hejhej geggtider. I och för sig är det inte helt ovälkommet det heller för det betyder två saker; jag kan rida min lilla svarta ponny som just nu har stooora problem... och så kan jag börja träna på (fortsätta, på just den punkten) transportering och nya miljöer med samma häst. Gegga däremot. Fy! Tänk på att jag har sju vita ben i min hage, plus fyra ljusgula. Weehoo.
     
    Igår hann jag aldrig rida... Var hemma för sent. Men givetvis red jag idag. (Skönt att det bara blev en vilodag i helgen.) Tänkte göra det bästa av situationen; jobbigt för Aleccis, icke jobbigt för mig - dvs så "oavancerat" som möjligt. Bättra på konditionen är bra! Tänkte faktiskt till och med damma av hackamoret och galoppera den sträckan som är längst och fordonsfri, dvs från byn och rätt ut i skogen på den längsta skogsgrusvägen och därefter himlabacken hela vägen upp och bort till vändplanen. Jag är ju väldigt slut i skallen efter långa, tidiga jobbdagar och därför lät detta helt perfekt. När det väl kom till kritan och jag stod och höll i hackamoret så ba: "eeeh... skulle inte tro det. Fel dag att dö på." Och så blev det träns med bett på istället. (Vårt standardbett<3) (Vilket skulle visa sig vara ett bra beslut). Sen red vi. Man kan väl säga som såhär att Aleccis var inget vidare. Så sjukt spänd, orolig, kollade sig omkring och gick runt med någon "inre stress". Var inte helt tillfredsställd och på sin vakt. Med andra ord heeelt fel dag för att låta henne rulla på i lugn, jämn galopp. Det hade blivit helt fel, och definitivt inte någon lugn, avslappnad galopp. Istället styrde jag in på LP och trimmade igenom henne lite. Där inne är hon trygg och vi fick ett bra, lugnt pass med fokus på följsamhet och lydnad. Men sen var det som att öppna dörren och släppa ut fiolsträngen herself igen direkt när vi gick där ifrån. Men skitsamma. Hon var mjuk och fin där inne, och framförallt sig själv, stressfri och trygg. Generellt var alla mina hästar på sin vakt idag, så det mest effektiva i det läget är att effektivisera efter-ridturen-grejerna och släppa ut dem så fort som möjligt. Aleccis är en dominant och tuff men rättvis ledare och hon blir lugn när hon får sin överblick och har koll på läget. Det finns ingen som helst anledning till att bråka med henne, eller någon av de andra.
     
    *Däckskrik* Wait, wait, wait! VADÅ STORA PROBLEM MED LILLIS?! Haha, tycker till och med synd om honom nu. Han tar sig inte fram på vägarna. Det går inte. Jag har iofs inte bett honom heller, men när jag hämtade dem idag gick vi över gården istället för genom hagen och jaa, där är det plogat. Vänster fram drog iväg åt vänster, höger bak drog iväg åt höger, HAHA det såg så roligt ut mitt i den lilla tragiska hala verkligheten. Bambi på hal is - in real life! Där är alltså problemet. Hur fan rent ut sagt ska jag kunna rida honom?! Vi kan ju inte ta oss någonstans; inte rida till något ridbart ställe, och inte lasta och åka pga väglaget och uppförsbackarna.
     
    I morgon går självklart alla djuren. På ett eller annat sätt. Även Lillis. På något vis SKA han motioneras, utan att bryta några ben.
     
    Hjärtat <3

    Vardag på helgen

    Så skönt med en bra dag. Det flöt på bra igår och jag var hemma så jag till och med hann rida Aleccis efter jobbet. Hur bra som helst! Dessutom gick hon bättre än hon gjort den senaste tiden och då blir genast humöret på topp! Vi red genom skogen ner till LP och väl där travade och galopperade vi runt lite. Red inte så länge eftersom hon var så pass fin, var ute i 45 min totalt. Däremot hem från LP så håller de på att gräva och jaaooo, min kära häst är ju rätt tittig, haha, så hon var så jävla spänd. Rätt surt efter ett bra pass, en jag borde väl bli van snart. Sen ryckte hon till eller frös till ibland över att vintervägen var sandad på sina ställen, hahah. Det gäller att vara på sin vakt så man inte dör ;)
     

    Idag är det tisdag. För mig i alla fall. Jag var så förvånad när jag handlade lite igår efter stallet och även hoppade in på chili thai för att köpa med ny favoritmaten (den berömda jordnötssåsen) hem - det var så mycket folk?! En vanlig måndagskväll liksom. Sen kom jag ihåg att majoriteten hade fredag, haha. Idag ska jag roa mig med att hämta ekologisk mjölk, så i eftermiddag tömmer jag i Jönköping. Jag gillar att få köra upp till "stora staden" och den civilisationen där uppe, så det blir trevligt. Håller tummarna att dagen flyter på bara så jag helst inte behöver köa ^^ Tänk om jag hinner rida i eftermiddag också? *drömmer* :]

    Snöplumsardressyr

    Lillis var först ut igår. Vi red bort och red upp ett litet "spår"; en fyrkant. Gjorde lite serpentiner och avslutade när det var bra. Jag vill rida (och framförallt svänga) med mycket ytterhjälper och eftersom vi inte svänger så mycket när vi är ute blir det inte på samma sätt ute som när vi är på en plätt. Man föll in i galopp ibland; dels pga att han trodde han skulle galoppera när jag la emot ytterskänkeln, dels för att han var pigg och dels för att det blev lättare för honom i snön. Några få volter gjorde vi också. Innan vi var nöjda så gjorde vi galoppfattningar från skritt och skrittade en "kortsida" (den lilla fyrkanten vi höll oss på är till och med mindre än lilla LP), galopp i början av långsidan och så långsida, kortsida, långsida och avbrott i slutet av andra långsidan. Skritt kortsidan, ny galoppfattning. Gjorde så tre gånger/varv och galopperade ett varv på en mittvolt i båda varven. Red sedan hemåt. Han var jätteduktig! Detta var det tuffaste passet rent fysiskt hittills och jag hade även högre krav på honom. Dagen innan var mer åt lek och bus, och denna dag lite seriöst arbete. Fungerade riktigt bra!
     
    Pärla och Aleccis reds på samma ställe; Ida red Pärla och jag Aleccis. Ida fick träna på bakdelsvändningar och galoppfattningar från skritt. Jag ville bara känna igenom Aleccis, nu försöker jag IGEN hitta den konsekventa ridningen där hon är med mig vilket tyvärr har flutit iväg lite. Kändes okej, då hon var bättre när vi avslutade än när vi började.
     

    Blåbärste

    Nej men här sitter jag och smuttar på blåbärste. Trevligt, trevligt. Och vad hade jag egentligen gjort utan detta kära blåbärste? Det är frågan. Ska snart bege mig då jag även ska posta ett brev på vägen. Jobbet kallar såklart. Ska förgylla arbetsdagen med Christer och Morgan rapporterar samt deras podd, Knyckare i p3, Vakna med NRJ, musik och troligtvis även en skvätt telefontid med Emilia. Låter inte helt tokigt alltså :):)
     

    Haha, så dålig

    Skulle upp och rida tänkte jag. Sen kom jag på att det var torsdag = ska rida med Ida sen, haha, så jag la mig igen. Blir ju lätt att lägga sig vid 18-tiden ikväll sen :P Min plan är i alla fall att rida Lillis (halka omkring lite, och sen träna galoppfattningar från skritt på någon snöklädd äng någonstans och så lite start, stopp och sväng på det), och därefter tar vi tanterna en vända.
     
    Men först; lunch och fika på stan! Det har blivit ett sådant viktigt, välbehövligt lyxinslag i vardagen att ses och snacka ifatt över lunch/fika. Som den halvstadsbo jag är...
     

    L, A och P

    Eftersom jag var så trött och sliten idag så måste jag erkänna att det tog lång tid innan jag lyckades övertala mig till att faktiskt gå ut. Behöver jag ens nämna att det såklart vräkte ner enorma snöflingor precis då? Haha, vädret alltså... Tajming (Y)
     
    Ute på gården var det desto lugnare i snövädret. Tog ut Lillis först och vi halkade oss ner till oljetorpsvägskälet, för att rida i skogen. Där är det oplogat och då tar man sig fram betydligt bättre när man är barfota. Det är så ruskigt halt på de plogade vägarna nu alltså. Han tar sig ju inte fram. Dessutom har jag en liten gnutta oro i mig sedan en vän berättade att hon och en kompis till henne var ute med två (lånade) oskodda hästar en vinter, varav den ena halkade och bröt benet. Ja, den blev avlivad på plats. Skit kan ju hända, liksom.
     
    I alla fall så gick det finfint att rida i snömassorna och han var riktigt pigg! Ville bara springa och springa typ, haha, överlycklig liten skitponny :):) En gång trodde jag till och med att det var dags att grabba tag i manen - hade han bockat där så hade jag flugit! Men nu är han ju rätt rädd om sin ryttare och försöker verkligen inte tappa den, så man behöver inte oroa sig för det. Han har aldrig ens försökt busa eller bocka med ryttare, vilket jag väl inte tycker är så värst roligt egentligen, haha. Han får gärna bjuda till lite ;)

    Vi red lite på LP sen och därefter försökte vi halka oss hem. Då tränade vi på att göra omvänd slide stop; framänden drog iväg och bakbenen försökte hålla balansen med kortkorta steg, HAHA, så synd om honom! Men det hindrade honom inte utan han gick glatt vidare när det greppade igen.
     
    Aleccis var näst på tur. Drog på dressyrsadeln och slängde in p3-dokumentär i öronen och sen red vi. Raka vägen ner till LP och dressyrade lite. Behöver vekligen rida igenom henne och gjorde det. Ett bra pass faktiskt där jag var tydlig och tålmodig. Fin häst!
     
    Pärla sist ut och nu hade himlen öppnat sig igen. På de sekunderna det tog att vända mig om och stänga stalldörren när hon gått ut hann det mörkblå fleecetäcket bli vitt. Helt sjukt vilket snöfall det var! Rejäla flingor både i mängd och antal. Vi red nämligen barbacka, byn fick det bli. När vi red iväg var det nyplogat och när vi kom tillbaka var det många centimeter med nysnö. Och vi såg även ut därefter!
     
    Är så nöjd med att jag, trots tröttheten och slöheten, tog tag i dagen och fick ridningen gjord. Det flöt på bra och alla hästarna var fina. Det är ju så, när man går ut vid 16 och vet att man inte kommer vara inne igen förrän kl 21 igen när alla ska ridas, haha, då lockar det inte jättemycket, men så blir det när man fyller upp stallet ^^
     
     

    Matlagningsblogg

    Jag har varit så trött idag. Sov nästan 12 timmar men var ändå inte utvilad. Men gissa vad?! Jag har faktiskt gjort mat idag, och inte bara det utan dessutom använt rester! Fyfan, lite nöjd med mig själv faktiskt.
     
    Vi åt tacos i helgen och hade en del tacosköttfärs kvar. Tog den, lök, grädde, mild tacosås och voalá! Som en köttfärssås, fast ändå rätt långt därifrån. Mer tacossås. Pasta till det, ost på toppen och så den döviktiga ketchupen på det. Det satt faktiskt riktigt fint!
     

    Och gårdagens mästerverk:
     

    Nu ikväll blir det våfflor med sylt och grädde. #beach2015

    "Du får inte rida så fort"

    Hoppträning igår. Jag hade världens sämsta uppladdning; lång (jobb)dag bakom mig, dåligt skött med maten och ärligt talat rätt trött/sliten. Kände mig otroligt svag och långt ifrån i bra tränings-skick. Dessutom valde jag att rida in henne eftersom det börjar bli svårt att komma uppför backarna nu hemma. I och med att det är en nittiograders sväng innan backarna kan man inte direkt ta sats och sen har jag inga som helst dubb kvar i däcken så det spinner bara för minsta lilla. Vi kom iväg sent och jag var tvungen att, tyvärr, hålla lite tempo på ditvägen. Det var ju när jag red dit som jag kände hur otroligt svag jag var. Jag orkade inte ens hålla om henne, bara stå där och rulla på i galopp, medan hon vinglade hit och dit (och tyckte vissa snövallar var läskigare än andra, haha). Så när de andra red igång så "stressade vi ner" och tog det lugnt. Tog några varv i trav och galopp precis innan samlingen.
     
    Själva träningen sen då. Var fortsatt svag och red rätt kasst. Kom på mig själv, efter varje gång vi hoppat, att jag satt otroligt illa. En hösäck hade varit att föredra. Aleccis var springig och tyckte vi skulle skynda oss. Sista svängen sen var faktiskt bra, då var jag lite mer bestämd om tempot och ansträngde mig lite mer att hålla om och ihop henne. Så njae, ingen höjdarträning igår och det tar jag på mig helt och hållet.
     
    Lasse sa det att jag inte får rida så fort i omhoppningarna... För då blir Aleccis "såhär". Jag ifrågasätter inte och säger inte emot, men jag vill bara nämna det att jag inte riktigt köper det generella att man "skyller" på hästarna ibland. För jag vet att det finns andra anledningar (också?) som påverkar att hon var springig igår; JAG var inte i min bästa mentala form utan var lite hetsig mot hindren - vilket mycket väl kan ha följt med sedan omhoppningarna i och för sig. Och jag har lärt mig efter dessa år med Aleccis att hon blir som en svamp och suger upp det jag utstrålar direkt, oftast innan jag vet om det själv Sen att jag var så sliten och inte orkade hålla ihop henne med min kropp (armar räknas såklart inte, utan ben - framförallt ben - och mage, rumpa, jo men resten.)
     
    På tisdag tar vi nya tag!
     
     

    Crazy horselady

    Nu, eller ja, för ett tag sedan, så har jag faktiskt kommit så långt att jag inte vill sälja Lillis, haha. Fast han ska ju säljas, och "är" ju till salu hela tiden (fast inte officiellt/på annons). Det som är bra med det är att jag tycker om honom. Det dåliga är att det blir jobbigt att sälja - såklart. Haha, vem förväntar sig ens något annat när man köper ny häst?
     
    Tänk vad lätt det är att vara hästsamlare. Bara köpa, hiva in dem i hagen och så TADAA! Bara för att. Eller för att man är egoistisk nog att tro att hästarna har det bättre som hagprydnad istället för att få hamna hos sin alldeles egna människa som dödar ALLT i sin framfart bara för att få umgås med sin häst. Inte för att jag har mina hästar som hagprydnader direkt, hahaha, rätt långt ifrån - förutom ibland, någon/några dagar när det skiter sig tidsmässigt. Helt och hållet ofrivilligt och rejält mot min vilja.
     
    Om jag ska vara ärlig så är jag rejält allergisk mot just hästsamlare. Eller inte samlare i sig, utan det som kommer sedan. För hästsamlare brukar tyvärr vara synonymt med hagprydnader och det är liksom där skon klämmer. Vad har hästarna gjort för att få det hemska ödet? Och hur kul kan det vara att ha hästar (de kostar ju pengar även om de bara går i hagen liksom, så man kommer ju inte direkt "undan") när det enda man gör är att titta på dem lite ibland? Njae, så not my cup of tea. Men vem är egentligen jag att döma..?
     
    Grejen är bara att det inte blir kul att sälja Lillis sen när det väl är dags. Skit också, haha. Det hade varit så mycket lättare om det bara var en pälsklump som andades och gjorde saker per automatik helt och hållet utan egenskaper och egenheter. Men då kanske jag skulle börja sticka istället?
     

    Lill.

    God morgon

    Då drar jag alldeles strax till jobbet för att halka runt på småvägarna kommande halvdygn (halvdygn?). Föredrar att inte halka, haha, så tar det såklart försiktigt. I kväll sedan är det hoppträning! Wiho! Är såå redo för att bli bättre, bättre och ännu bättre. Då sitter det helt klart bra med hoppträning ^^
     
    Sommarrrrrr!

    Pannkakor, såklart!

    Har jobbat halva natten, och hela dagen typ. Var hemma vid fyra och åkte snabbt ut för att vattna djuren och byta täcken på dem. Slängde på vintertäckena igen - i varmaste laget, men det ska vara minus hela veckan så då passar jag på. Vill ju hellre ha favvotäcket på Aleccis som sitter så himla bra på (dvs inte på) bogarna, haha. Dividera i lastbilen på hemvägen huruvida jag skulle hinna jogga Aleccis eller inte, men hur mycket jag än vill så finns det inte en chans i världen. Jag måste prioritera min sömn, så enkelt är det bara. Hade jag stått på en industri eller liknande hade sömnen kvittat, men eftersom jag är på vägarna så är det en helt annan grej.
     
    Trots att jag egentligen skulle behöva äta något riktigt var jag för trött för att laga något och tänkta nöja mig med en kopp av mitt favoritte. Men sen fick jag världens pannkakssug... så nu osar det pannkakor i hela lägenheten och jag är ganska nöjd med att det blev pannkakor istället för te, trots att jag skulle kunna gifta mig med det där teet.
     
    Pannkakor for life!
    Såg förresten på bilden jag la upp igår (haha, ibland behöver man se saker "utifrån" för att se det man inte ser när man är hemmablind) att Aleccis är i bra form faktiskt. Inte tjock och inte tunn - ser typ lagom ut <3 (Till skillnad mot de feta kategori c:arna... Ehm.)
     
    Gammal bild.

    Resultat lokal hopptävling i Värnamo med Aleccis

    Jag älskar min häst! Nu spelar vi liksom på samma lag, sen att passningarna inte riktigt sitter... Äsch, finslipa på detaljerna - det har vi hela året på oss att göra!
     
    Årets första tävling och Aleccis var taggad! På framridningen hade hon bara två gångarter; skritt eller galopp. Antingen eller liksom, och det finns ingen anledning att bråka med henne så då rullar vi igång i galopp helt enkelt. På framhoppningen kunde vi i alla fall trava lite. Ren och fin på hindren, inga konstigheter.
     
    100 cm A:0/A:0 (deltävling 1 i Värnamo Cup)
    Jag hann kika på några ryttare innan det var dags att ta ut min bruna stjärna. Förvånat kunde jag snabbt se ett mönster där samtliga (rättelse; alla utom en av dem jag hann se) satte upp ett undertempo redan från början så jag påminde mig själv med att galoppera på redan från början. Anledningar: 1. Häst vill ha lite tempo 2. Häst ska orka över hindren 3. Ryttaren backar inte av Häst mot alla hinder om vi har bättre grundtempo.
    Jag satte upp en galopp med lite tempo, men kära hästen tyckte vi skulle skynda oss lite till så man kan väl säga att vi kompromissade fram tempot som vi sedan höll. Hon flöt på fint över alla hinder och i omhoppningen (utan alternativa vägar, buhu, borde vara straff på sådana tråkiga omhoppningar!) så red jag som om jag stulit hästen, haha! Det gick fort och vi hade en bra tid på g. Men så är det ju inte Pärla utan Aleccis jag sitter på så då kan man inte bara skicka iväg hästen hur som helst och skita i att visa hindret... Såatteeh, hon ville även ha bättre stöd (dvs stöd överhuvudtaget i yttertygeln - som jag släppte) till sista sa hon. En "olydnad", som det så fint heter, där. Riktigt surt, men jag har bara mig själv och mitt ivriga jag att skylla. Aleccis var asbra! Pallade att jag till och med drev i omhoppningen. Fina vännen! <3 Resultatet blev 0+4 fel.
     
     
    Passade på att äta och ta det lite lugnt i värmen i cafeterian en stund medan Aleccis fick ungefär samma uppladdning i transporten. När vi skulle ta ut henne igen sen så var hon riktigt laddad, haha. Söte! Sen var det samma visa igen; skritt eller galopp på framridningen, men på framhoppningen kunde vi trava litegrann. Lika fin och luftig över hindren där inne som tidigare.
     
    110 cm A:0/A:0
    Tänkte direkt ha bättre och mer noggrann ridning. Inte skicka iväg henne (haha), men tänka lika mycket framåt dock utan att ha samma tempo, däremot mer ben om henne så hon blir mer påverkbar. Tanken var att göra en satsning mot kombinationen om vi tog oss till omhoppning.
    Den här rundan var bättre, just av de anledningarna jag precis nämnde. Det flöt på himla fint här med, och men jag var efter i vissa språng (kändes som hela tiden). Vi tog oss vidare till omhoppning och planen var såhär: LUGN SOM FAN över och efter nian och en jävla massa ben för att kunna korta ner henne med så mycket tryck som möjligt där mellan och kunna ta tillbaka henne mycket för ge henne så mycket plats som möjligt att kunna sikta och sedan rida framåt, nästan i lite icke önskvärd, attack-ridning. Det gick nästan perfekt, jag var visst lite otydlig så hon undrade vilket håll hon skulle, haha, men sen var det bara att köra vidare. Tråkigt nog fick jag dåligt med höjd i henne över nästa hinder sen så vi klonkade ner det. Gick mellan två hinder mot sista och över det. Snabbaste tiden (med över en sekund, haha)! Men som sagt med ett hinder nedpetat längs vägen. 0+4 fel men räckte ändå till 5te placeringen!
     
     
    Som sagt har vi haft en BRA dag, vi spelar i samma lag och kommer överens, kämpar för det mesta ihop men återigen en hel del detaljer att slipa på så det räcker hela vägen. Bra start på året!
     
     
    Kelly var jättesnäll och följde med. GULD värt! Därför har jag, som synes, till och med filmer att bjuda på. Släng gärna iväg tankar om rundorna i en kommentar :)

    Like the star you are

    När jag scrollade i bildarkivet för att leta efter bilder på en tjock svart ponny så scrollade jag iväg lite väl och hamnade mitt i sommaren! Jag bara måste publicera dessa bilder igen. Min fina häst, så sjuuukt jävla duktig! Är enormt imponerad, och rejält stolt över henne. Min tittiga häst fattade (efter ett tag, haha) att det var hinder och så tog vi oss igenom vår första pay & cross felfritt. Dessutom den enda startande som var felfria. Har jag sagt att hon är bäst eller?! <3
     
    Något skeptisk dock, haha. Älskar hennes uttryck!
     
     
    När hon fattade att det konstiga "skräpet" som var utspritt faktiskt var hinder, haha!
     
     
     
    Nästa gång siktar vi fasen till vänster!
     
     
     
     
    Fantastiska hästen. Väl värd sin rosett efteråt (;
     

    RSS 2.0