• START
  • OM MIG
  • ALECCIS
  • PÄRLA
  • LILLIS
  • Ska slöa mig med lite SM-hoppning

    Yes, tänker parkera ass:et i sängen och ladda motivationsbatteriet ännu mer med lite YR-SM eller senior-SM, såhär i efterhand. Ger verkligen mycket att kolla och särskilt om det är vettiga kommentatorer med som faktiskt säger något mer än bara "detta är Arnold Hallelujasson och Paketet, som har hundraarton fel med sig sedan tidigare". Jag vill höra mer om att där gjorde ryttaren si, därför blev det så (oavsett positiv/negativ följd) hästen är byggd så, galoppen hit, avstånd dit osv.
     
    Morgondagen ser ut som följer:
    o åka Pärlahäst
    o åka Aleccishäst
    o fixa tjugo schabrak (tre bruna, tre svarta, tre vita, tre gula, fyra blå, fyra gröna = första omgången) för tvätt.
    o tvätta massa schabrak och jag vet inte riktigt hur det kommer gå till... eller hur resultatet kommer bli. Hatar att tvätta schabrak för de blir aldrig lika fina som de är otvättade. Har massa fler som också ska tvättas, men hur gör man när man bara har ett av varje; rosa och oreange t ex. Lönt att köra en maskin/schabrak. Eller inte.
     

    Förresten, imorgon är det torsdag. JA, helt ärligt. Min fjärde lediga dag, av sju. PANIIIK!

    Åskturer dagen till ära

    Regn, sa det. Åkte ut, gjorde allt klart. Det vräkte ner ett tag, fast av den mjukare varianten. Valde att rida Pärla barbacka faktiskt, mest pga vädret. Men när vi skulle ut så var det sol och blå himmel med några vita moln. Hade ändå både tjocktröja och höst-/mild vinterjacka och det var inte lite varmt vill jag lova! Kom åt henne bra till och från, men rätt som det var kom jag ur ridningen och försökte rädda med händerna = inget bra. Blev bättre i slutet igen. 1 h. Var ändå inte jättehårt, men ut och röra på sig fick hon göra.
     
    Det blev bra mycket mörkare med Aleccis sen. Kom även lite regn, fast inte alls så mycket. Lite utspridda droppar mest, men vad mörkt det var i skogen! Hade lika gärna kunnat vara skymning, fast det bara var eftermiddag. Det kom många åskknallar under tiden vi var ute. Både i följd och ensamma, allt ifrån höga, långa till smällar. Aleccis rörde inte en fena! Inte en enda reaktion! Det hade jag ärligt talat inte väntat mig. Men vad smidigt med en "åsksäker" häst, haha. Själva passet var vettigt tycker jag. När jag stod i galopp så var det nemas problemas. Det är alltid de där jäkla hindren som gör att problemen uppkommer. Störande.
     
    Började med att rulla på i trav, gjorde därefter tempoväxlingar. Övergick till galopp, kände på balansen nedsuttet, gjorde tempoväxlingar utan hand och hon lyssnar finfint på sitsen så länge min energi och kropp säger samma sak. Lät henne därefter ta "himlabacken" på några hundra meter upp = ett till perfekt tillfälle för mig att träna balansen. Hon tyckte det var lite jobbigt i slutet, latmasken. Skrittade bort till vändplanen, travade upp på toppen igen och skrittade nerför. Galopp ner till byn. Hit var det ett mycket bra pass! Men i byn blev hon rätt spänd och det var synd. Svårt att få igenom det jag ville helt, men var inte direkt katastrof heller. Blandade gångarterna, red över ena granngården hem och två gånger fick hon nästan panik ett ögonblick för att det plötsligt dök upp stutar som hon hade missat att se. Så slutet blev inte så jättebra vad gäller känslan.
     
    Hon har gått bättre de senaste passen, men det var inte asjättemegaskitdåligt så jag klagar inte. Lär ändå inte minnas detta passet om ett tag. Jag behöver generellt tänka mer på min inverkan på henne, och idag blev jag nog lite klen i hjälperna tror jag. Hon vill ha tydlighet och stabilitet men på ett fint och trevligt sett. Jobbar på det. Vi var ute i 1 h 5 minuter.
     

    Skritt nedför himlabacken (mindre än halva framför oss). Vi klarade oss nästan helt från regnet också. FLYT :D

    En ledig, slö onsdag

    Har ätit frukost till en repris (equisport.tv) av juniorernas final i SM:et och laddat upp motiavationsbatteriet. Nu ska jag ut och först rida Pärla och därefter Aleccis. Med Aleccis har jag tänkt att stå en del upp i lätt sits i galopp för att hitta balansen. Måste komma ur ovanan med tyglarna innan det går för långt (vilket det redan har gjort, men ändå)! Eftermiddagen/kvällen ser ut som så att min bil ska få sig lite kärlek. Han ska användas på söndag och dra biltransportkärra och eftersom vi ska en bit så vill jag att vi lagar dragkrokskontaken som just nu bara hänger och dinglar. Den ska bytas ut till en ny och sen hoppas jag elektroniken fungerar fläckfritt igen.
     
    Är jättesugen på att starta med Aleccis igen! Men det är en dryg vecka kvar innan det blir av nästa gång. Då kör vi en 90 och en 100 runda ute i Sävsjö. Målet är att ha bättre kontroll, bättre galopp, bättre balans och att rida bättre rundor än vi tidigare gjort. Jag vill ha henne "ren" mot hindren, och det var hon på alla större hinder i måndags när vi hoppade. Så sköter vi oss bara så ska hon/vi nog sluta bryta ut till slut.
     

    Glad över hästarna!

    Har inte skrivit några sådär fantastiskt intressanta dagens-ridning-inlägg på länge. Tror det var en vecka senast? Har verkligen haft fullt upp med jobb och hästarna.
     
    Men jag skrev ju om hur tittig Aleccis var och att det inte ens var kul att rida för hon var så jobbig. Jag skrev även att problemet är att hon måste tänka framåt, så vi behövde ut och gasa lite. Rida framåt, alltså.
     
    Två dagar därefter red vi och galopperade rätt mycket på en äng med rundbalar. Vi gjorde westernvändningar runt dem och blandade seriöst med oseriöst. Jag kände ganska snabbt skillnad -> förbättring. Och sen fick jag även känna på skillnaden på att ha lite mer fart och tryck i en inramad häst samt vad som händer när jag tappar henne och inte har henne inramad längre. Det är då hon blir stressad. Hon vill ha klara direktiv, klart och tydligt ska det var. Red därefter ut och gjorde det ett par gånger innan vi hoppade (igår). Det jag då kände "ute" var att den ridningen jag försöker lära mig nu ("sitsträning" och ny-ridning-träning med Pärla) har följt med mig upp på Aleccis. Egentligen kanske inte något som syns, men jag känner att min skalle rider annorlunda. Vänligt men mer bestämt; tydliga skänklar, tydliga nävar, tydlig energi på att DETTA är det som gäller, inget annat. Det har fungerat bra och hon är fin att rida!
     
    Det är så kul att min teori fungerade - FRAMÅT. Visst tittar hon lite, men det är numera "som vanligt" (dvs ganska lite) jämfört med innan som det var extremt.
     
    Hoppade igår och tycker att 100-"rundan" var helt okej. Känslan var okej, det var mer kontrollerat än okontrollerat. Kändes bra och inbjudande! Höjde därför upp till 110. På dessa tio centimeter så försvann nästan allt var kontroll heter. Men det var ändå inte "kaos", utan det GICK. Sen om det är bra eller dåligt är en annan femma. Känslan är ändå att jag vill fortsätta nöta på (upp tom) 110 höjd för jag måste bli bekväm med hindren. Det kändes inte hopplöst och jag har nu bestämt mig, nästan helt och hållet, vilka höjder det blir på de kommande P&Jerna. :)
     
    En sak jag däremot är väldigt missnöjd med är mina händer. Jag har börjat hålla balansen i tyglarna och det är inte okej någonstans att göra så! Har helt kommit ur balansen och därför blir det "lätt" att använda tyglarna. Morr, morr. Blir äcklad av att se det. SKÄRPNING! Även skänklarna har börjat fladdra. Började ju få skapliga skänklar över hindren, men de var som bortblåsta igår. Surt. Bara att fokusera på det och få tillbaka dem.
     
    Bevis (hatar printen...), måste ju bli medveten för att kunna åtgärda problemet:

    Över till Pärla dådå. Kämpar på med den nya "ridstilen" (mer sits-stil och tankegång än ren ridning vill jag påstå, men allt går ju hand i hand). Pärla har bara gått ute-pass sedan terrängen och jag tänker mycket på min sits och inverkan på henne. Det är så häftigt att de "omhållande" skänklarna har följt med upp på Aleccis. Vi fortsätter i stort sett med detta och sen bakar vi väl in lite hoppning framöver (över mindre hinder) för att få in den biten med. Har ingen tävling/P&J inplanerad mer än två KM till hösten. Blir lite lagom så för henne :)
     
     

    Jag gillar western!

    Har givetvis sett otrevliga varianter också, men trevlig western är så himla fint/häftigt! Ååååååh, jag skulle så gärna vilja prova en äkta westernhäst... Så kanske man borde skola om Pärla och Aleccis framöver?
     
     

    Viktbärande häst?

    I en fjordgrupp på facebook la någon upp frågan om tunga ryttare på framför allt fjordhästar. I en kommentar senare delades en länk från djurens rätt. Jag väljer att citera några stycken här nedanför, då jag tycker det är läsvärt!
     

     
    "Förr sa man att hästar kan bära 1/6 av sin egen kroppsvikt. Detta motsvarar ca 17%. Ta då till exempel en Islandshäst som väger ca 350 kg. 1/6 av 350 kg är 60 kg. Om man då inte räknar med att Islandshästen är mer viktbärande än någon annan häst i förhållande till storlek, bör man alltså inte rida om man väger över 60 kg vilket de flesta vuxna gör idag. En studie gjord på galopphästar (Roslund, 2002) där man satte extravikter på ryttaren visar att en viktskillnad på 10 kg på en distans på 1600 meter innebar en högre hjärtfrekvens och därmed högre arbetsbelastning för hästen. 10 kg låter inte så mycket, men gör alltså en stor skillnad på hästen i längden."
     
     
    "En studie har gjorts där man använde sig av åtta vuxna ridhästar som fick genomgå ett standard konditionstest under fyra olika villkor: att bära 15, 20, 25 eller 30% av sin egen kroppsvikt. Man frågade sig huruvida hästens vikt, skenbensomfång samt bredd på ländpartiet kunde användas för att bedöma hästens viktbärande förmåga. Under försöken övervakades pulsen före och efter träning, och direkt efter och tio minuter efter togs blodprov där man mätte mjölksyran. Prover togs även 24 och 48 timmar efter träning. Det gjordes också en subjektiv bedömning av muskeltäthet och muskelömhet 24 timmar före och 24 timmar efter träning. Hästarna varierade i storlek mellan 400 och 625 kg. Då hästarna bar 15 och 20% av sin egen kroppsvikt visade de relativt små indikationer på stress. Vid 25% däremot tenderade de att få en större skillnad vad gäller täthet och ömhet i muskulaturen. Då man gick upp på 30% lastvikt märktes en betydande skillnad. Bredden på ländryggen samt skenbensomfånget visade sig ha ett samband med hur mycket hästarna påverkades. Baserat på resultaten rekommenderar studiens författare att man inte belastar hästar med större vikt än vad som motsvarar 20% av hästens kroppsvikt, där då även sadeln bör räknas in. Intressant nog är det samma rekommendationer som finns publicerade redan 1920 i US Calvary Manuals of Horse Management."
     
     
    "I dagsläget finns inga vetenskapliga belägg för att vissa hästraser skulle vara mer viktbärande än andra."
     
    Hela artikeln kan du läsa här: http://www.djurensratt.se/for-att-hastar-ger-allt/viktbarande-hastar-sanning-eller-myt

    Aleccis



    Terräng

    Det är alltid roligt att prova något nytt! Idag plockade jag in min gamla feta gula arbetshäst och så begav vi oss till Vissmålen för att prova att hoppa terräng. De anordnade en pay and cross och om tid, möjlighet osv finns fler gånger så tänker jag absolut vara med igen!
     
    Vi fick ett stopp på ett hinder där precis alla andra ekipage också stannade. Haha, var lite kul att precis alla stannade där, för det var inget svårt/läskigt hinder egentligen. Sen kom vi inte över de små husen. Pärla verkade inte riktigt förstå att det var hinder. Vi kom väldigt (väldigt, väldigt) snett på ett annat hinder med som hon visst inte hoppade över knappt. (Såg på bild att det var värre än det kändes, trodde vi iaf hoppade över en del av hindret, men det var knappt.)
     
    Inget av ekipagen var felfria och det var med blandade stopp, både i antal och hinder, men vad härligt när alla typ blir på samma nivå. Men jag har högre krav nästa gång. :P
     
    De "naturliga" hindren var inga problem, men de konstgjorda var hon lite skeptisk inför. Men med tanke på att det ändå var 15 hinder så klagar jag inte. Tycker hon gjorde det bra! Det mesta hoppade hon ändå. :)
     
    Så ett tips är att om det är någon som bor i närheten av Jönköping och är sugen att prova så är detta verkligen att rekommendera! Trevligt, go stämning, inbjudande och inget alls att klaga på! Hinderhöjd 60-90 cm (stod det), med alternativ, tog ca 5,5 min att rida runt för vår del. Skitkul! :D
     
     
     
     
     

     
     

    Idag för ett år sedan

    Just denna dag för ett år sedan så tog jag med mig en av mina goda vänner och så åkte vi ner två timmar för att provrida en brun häst som jag redan hade bestämt mig för att köpa. Jag visste också från början att jag inte skulle klara av den, vilket jag inte gjorde heller.
     
    You know our story.
     
     
     
     

    Tjejhäst!

    När det är så varmt som det har varit nu så brukar jag försöka få undan manen på något sätt för att underlätta för Pärla. Den här gången blev det flätor och konstigt nog har de suttit hyfsat i flera dygn nu. Skönt för henne! Blir väldigt varmt där under, iaf när man rider så nu får halsen andas lite.
     
     
     

    Lyfta på fötterna

    Hoppade med Aleccis idag. Det känns rätt tråkigt, men ärligt talat så har vi tagit många steg tillbaka igen på dessa tre vilo-veckor. Det kändes inte som det brukar (brukade) och en annan sak jag märkte var hur hårt det har tagit på mig med alla vägringar jag har bett Pärla om. Jag sitter skitdjupt i träsket och har svårt att lita på att vi faktiskt ska hoppa. Det är inte bara tråkigt och jobbigt, utan det frestar på att inte kunna lita på sig själv längre. Jag vågar inte lita på att vi kommer rätt, fegar alltså redan där, alternativt skickar iväg henne och kommer vi då stort så bryter hon ut.
     
    Rent konkret måste jag försöka lägga henne närmare, mota med vänster skänkel och gärna leda litegrann med höger tygel för säkerhets skull. Men sen har vi allt det andra kvar, dels det mentala men framför allt mellan hindren. Usch, det tog en bra stund innan jag hittade någon acceptabel ridning. Dock blev det bättre! Jämför man början med slutet så blev det ganska mycket bättre. Men vill ju kunna fortsätta där vi var innan sommaruppehållet...!
     
    Det som fungerar bäst på oss (hittills, av det jag har provat) är att rulla på. Rulla över hinder efter hinder. Det är så vi kommer in i varandra och hoppningen. Men oj, vad långt vi har kvar innan det går att lita på att vi verkligen kommer klara av det. Att liksom gå in på banan och veta "att" och inte "om".

     
     
     

    Hästarna igår

    Red i tre timmar igår, i värmen. 1 h 40 minuter med Pärla och 1 h 20 minuter med Aleccis. Pärla och jag red lite som en mys- och busrunda. Myyyycket skritt, men lite trav och galopp med. Hon var bara svettig under sadelgjorden, så det var alltså himla lugnt. Red en sväng och bytte runda halvvägs så det blev väldigt mycket ridning i skogen på stigar och i rätt dålig terräng = gick bara att skritta. Men lät henne plasta lite och dricka ett par klunkar i en bäck. I den lilla nästan uttorkade bäcken så var det massa småfiskar! Hann se sju stycken på ett ställe och minst tre till på ett annat. Fler hann jag inte räkna. Tycker det var lite sjukt :P
     
    Red Aleccis sen och vi red Birgerssonrundan. Det var inget vidare bra pass. Hon var väldigt, väldigt tittig. Här är lite jag skrev igår, efter passet:
    "Försöka tänka outside the box. När jag skrittade fram Aleccis innan, och kände lite på henne, så kom jag att tänka på hur lydig hon ändå har blivit den senaste veckan. Så pass lydig har hon aldrig varit innan. Men hon har även blivit väldigt tittig. Så tittig så jag knappt orkar med henne och så tittig så att det inte går att rida henne som en vanlig häst... Ärligt talat är hon fruktansvärd just n...u. Ett rent helvete till och från. Inte så roligt, nej.

    När hon var som värst så startade jag hjärnkontoret och började tänka "varför?". Jag kom fram till varför, och det finns framför allt två alternativ till lösningar. Antingen sparkar man lite i sidorna och drar lite i munnen med mål att hon ska ställa, "böja" (dvs rotera ryggen i sann ridskoleanda = skadligt), och få henne att tänka på annat - på sätt och vis fortsätta med lydnaden. Detta är ett väldigt ytligt tänk som jag liknar vid veterinärernas arbete: behandla symptomen istället för det verkliga problemet.

    Vad jag i själva verket kom fram till är att i all lydnadsträning så har vi/Aleccis tappat det livsviktiga framåttänket. Hon är dels så uppmärksam att det blir ett "titt-problem" men det viktigaste är att hon tänker bakåt. Det är precis samma sak som unghästar gör när de reser sig eller bockar vid inridning. De måste tänka framåt!
    För att Aleccis ska börja tänka framåt igen så måste vi öka tempot. Alltså börja i den änden. Jag kan säga det att det är ganska spännande att driva på en så tittig häst som man håller på att ramla av flera gånger varje pass för att hon har blivit så oberäknelig... Jag börjar fundera på att montera dit antingen ett skrajsnöre eller kanske ett bälte?

    Nu ska vi alltså ut och öka på tempot. Sen blir det att fokusera på lydnad igen och någon gång framöver hoppas jag hitta balansen mellan framåttänk och lydnad.
    Jag menar, gissa hur lätt det blir att hoppa med en häst som inte tänker framåt?"

    Tycker det säger tillräckligt om läget just nu. 
     
    Pärliiiis<3

    HEEEELG!

    Tjoho, söndag klockan 21.30 - då tog jag helg. En hel dag faktiskt, ska det bli, nämligen hela måndagen. Lyx! Tisdag betyder back to reality. Men sen hinner jag andas lite innan nästa lite tuffare dagar. Det rullar på, och även att jag vråltrivs med jobbet så ska det bli skönt att vara fri lite.
     
     
    Red Pärla på mina fri timmar på eftermiddagen. Försökte tänka på sitsen och inverkan, det gick inte lika bra idag att känna hur det skulle vara men det är ju inte direkt konstigt med tanke på att allt är nytt och det är under experimentnivå. Sista galopperna fick jag dock till en bra sits och jävlar vilket tryck vi fick till! Både tryck och tempo fanns där och även bjudning. De galopperna var mums. Travade lite till, och skrittade därefter av vid hand.
     
    Båda hästarnas ögon har börjat rinna. Pärlas bara lite, litegrann men Aleccis rann ganska mycket i lördags. Tvättade rent med ljummet vatten och en svamp och torkade därefter torrt med papper. Hon tyckte sådär om det. Gjorde likadant idag, och då tyckte hon bättre om det. Tvättade även Pärlas ögon för säkerhets skull, och lät dem ha flughuvorna på sig. Hoppas det inte blir något utan att det räcker med skydd och att tvätta dagligen.
     
     

    Tips! "Logisk ridning"

    Här kan ni läsa en hel del. Jag själv har fastnat även om jag bara har läst en liten, liten del jämfört med allt som finns där. Det skulle vara så kul att äntligen få lära sig rida, så jag tänker fortsätta inspireras av denna kvinna.
     
    http://lindah.se/
     
     

    "Ny" ridning

    Efter jobbet drog jag ut och red. Började med Pärla och jag försöker prova den "nya" ridningen. (Samma mål kan man säga, men annan - bättre - ridning.) Jag har mycket kvar att läsa, och tar en sak i taget. Idag provade jag att sitta rätt i skritt. Ja, det är sant. Ridskoleridningen al á juckmodellen kan inte bli mer fel! Så den ovanan ska bort och istället ska där sitta en ryttare med kroppskontroll och med stor medvetenhet om sin inverkan. Så kul, men så svårt!
     
    Jag märkte ganska snart att Pärla var min "sitsträning" och Aleccis var..? Inte vet jag, men det var svårt att fokusera på det också tillsammans med de andra tusen grejerna och därför var det riktigt bra med en "sitsträning" innan för att ha bättre hum om sitsen.
     
    Iaf så red jag alltså Pärla i byn. Var noga med att spänna min rumpa/mage, men det var svårt att i övrigt vara följsam och inte bli passiv. Jättesvårt! Travade nedsuttet för att ha bättre koll på min kropp och mina muskler. Det sjukt roliga var att när vi travade en av de sista gångerna så kände jag hur hon sträckte ut och blev lång/låg, mer och mer för varje steg. Jag bröt ut i ett "ÅÅH, DUKTIG PÄRLIS!" För det var så himla fränt! Känslan<3 Det gick, äve om det var väldigt, väldigt lite så var det ett yttepytte steg i rätt riktigt. Det var inte bara min kropp som gick på högvarv, utan även hjärnan fick sig en omgång. Vad tufft det var att fundera ut hur jag skulle göra osv. Har träningsvärk i hjärnan nu ;) Nej men jag kände redan efter Pärlas tur att magen började kännas, dvs lite träningsvärk.
     
     
     
    Red därefter Aleccis och försökte fokusera på sitsen. Det gick bra i början och det var kul att känna hur vi tillsammans försökte göra det bra. Dock blir jag stressad av att hon blir så frustrerad på alla blinningar och flugor. (Jag blev även biten en gång!) Så jag ville helst komma igång i lite tempo just för att bli av med insekterna.

    Efter lite uppvärmning så gjorde vi de där wannabee westernvändningarna igen. Galopp - 180graders vändning - galopp åt andra hållet, på vanlig grusväg dock där den var lite planare i sidled. Mellan "vändplatserna" var det drygt 50 meter. Sedan la jag in halt eller galoppombyte mitt emellan ungefär. Var kul! Sen kom det några a-traktorungar som jag skrämde lite. Bara för att de kom så tänkte minsann inte jag avbryta vår övning utan fortsatte vända runt snävt. Det märktes på dem att de trodde det var hästen som var rädd för de stängde av sina fordon. Men vi fortsatte ju bara med övningen. Kan de ha, med sina livsfarliga pappa-betalar-maskiner! (HATAR a-traktorer!!!)
     
    Iaf så fortsatte vi sen. Gjorde även lite halter och idag var det hundra gånger bättre redan från början - kul! Jag märkte efter ett tag att jag hade fallit ur den där "nya" ridningen/sitsen, och det var svårt att återuppta den. Dock red jag betydligt mer med magen idag och det leder bland annat till "mjukare" knän vilket gör att jag inte studsar ur sadeln lika lätt. Måste tänka på det när jag låser knäna och börjar studsa -> spänn magen och ner i sadeln!
     
    Är iaf nöjd med båda hästarna. Det är extra kul att jag har hållt lydnadsfokus nu och det är redan bättre. Dock är det fortfarande störande att hon är så tittig. Pärla gick 1 h och Aleccis gick 55 minuter idag. Imorgon ska Aleccis vila och jag ska stressrida Pärla mellan mina båda arbetspass (delad tur).
     
     

    Pärla vilat klart!

    Nu har Pärla vilat klart. Hela fem dagar bjöd jag på och hon har redan börjat vänja sig vid det lata pensionärslivet. Kan ju vara kul för henne att lukta lite på det, för än så länge närmar hon sig det minsann inte! Skämt åsido, hon närmar sig det varje dag, steg för steg, men inte kommer hon ställas av förrän det är bättre för kroppen att vila än att träna. Och så länge man bara orkar är det bättre att träna och hålla igång och därför gör jag det. Jag vet även att hon mår bättre så länge hon får röra på sig och det är det viktigaste. Älskade hästen!
     

    Idag ska hon alltså börja ridas igen och eftersom även Aleccis rids så blir det första gången på några veckor som jag ska rida två hästar! Ärligt talat har det varit riktigt skönt att bara ha behövt hålla igång en i taget under sommaren med tanke på jobb, väder och sommarslöheten. Lyx, kan man nästan kalla det. Men nu börjar vardagen igen och det ska också bli skönt. :)

    Nästa start?

    Nu är det ju så att jag inte har hoppat min glada bruna häst sedan... sist? Minns inte när, antingen en hoppträning eller en P&J/den lokala? Så jag vet inte hur mycket vi har klivit tillbaka sedan dess, men ändå. Nästa gång vi hoppar bana, jag och Aleccis, kommer troligtvis bli den sjunde augusti. P&J på hemmaplan, antingen på grusbanan eller gräsbanan. Blir nyttigt!
     

    Kväll, fredag, fredagskväll..?

    Ja, sist jag kollade så är det fredagskväll just nu. Men inte för mig. För mig är det rena rama vardagen. Jag har jobbat ikväll och slutade ganska nyligen. Imorgon ska jag också jobba, börjar tidigt och slutar inte förrän på eftermiddagen. Blandadekänslor. Även på söndag blir det jobb, dubbelt upp dessutom. Så ja, alltså, ingen fredagskväll här inte. Annars var jag väldigt sugen på att dra ut och ta några varv i min älskade bil, men det blir inget med det.
     
    Red Aleccis innan idag och vad ska jag säga? Nu har vi haft två mycket nyttiga, men ändå inga "pang-pass", på raken. Idag fick jag verkligen känna hur LAT hon faktiskt är. Det brukar ju vara så att hästar åt det hetare hållet är väldigt lata och att det mer eller mindre är därför de springer. Jag har ju vetat att det "måste va så", eller hur man ska säga, men inte känt det så väl (för att jag uppenbarligen inte har krävt tillräckligt mycket av henne).
     
    Idag red vi lite annorlunda. Fortfarande fokus på halter och lydnad över lag. Övergångar, tempoväxlingar, inget konstigt. Vi red egentligen ganska likt som igår förresten, så något vidare "annorlunda" var det kanske inte. Men skitsamma.
     
    Började med att fokusera på halterna. Vänster bak, vänster bak, vänster bak... Det var som att börja från början, trots framgångerna igår, men vi hittade tillbaka igen tack och lov. Sedan var vi på den lite rakare delen av vägen där vi sällan rider, men där vi red igår och blandade gångarter med halter. Istället för att göra sådant idag, så la jag in en helt annan grej av lydnad. Alla vet ju hur bred en vanlig grusväg är, men när de var liiiite mer utrymme i sidled så gjorde vi en hundraåttio graders vändning och galopperade helt sonika åt andra hållet istället. Ascoolt! Och lite westerninfluerat. Sådant gillar jag! Aleccis fattade galoppen (höhö) och blev riktigt taggad, men ändå lydig. Sedan la jag in halter på det, dvs fram mot där vi vände - halt några språng innan - galopp några språng + vändning, galopp några språng tillbaka - halt, osv. Hon vänder dock bättre i vänster galopp där hon hamnar mer på rumpan och vänder runt sin bakdel. I höger galopp vill hon komprimera kroppen och lägga in flera kortkorta språng och galoppera runt med hela kroppen.

    Sen fortsatte vi iaf och hon var väldigt tittig neråt byn. Nästan jobbigt tittig eftersom det stör ridningen, dels med hennes uppmärksamhet men även för att hon blir spänd. Vi körde på och sen red vi lite på LP. Där gjorde jag lite samma sak. Ville se hur snävt jag kunde på runt henne och jävlar vad taggad hon blev! Gjorde det en stund i båda galopperna/varven/hållen.

    När vi hade gjort detta så ville jag bara rulla på lite, men när vi hade kommit in på LP så blev hon skrämd av en fladdrande presenning och den gav hon fullt fokus på, så i ena varvet gick hon bra 2/3 varje varv, men den sista tredjedelen av varvet så skulle hon typ fly från den där otäckingen. Bytte sedan varv och lät henne rulla på. Från det hållet såg hon den nästan hela tiden så då var det ingen stor grej utan det gick att rulla på. Det var här jag kände hur lat hon var! Efter denna "westernlydnadsgrejen" så hade jag fått igång henne och det var en annorlunda galopp hon bjöd på. Tydligast märktes det för att jag var tvungen att underhålla den för att hon skulle orka och la jag på en smackning så ökade hon istället tempot och så tappade vi allt. Hon kom tillbaka lika snabbt igen. Rätt häftig känsla när det blir så tydligt!
    Red därefter vidare hemåt. Men nu gjorde vi mycket halter igen och under tiden vi skulle framåt så var hon jobbigt på och sen var halterna lika illa som när vi började igen. Så vi gjorde mycket halter men jag blev inte nöjd. Ännu fler halter, och sen blev de bra. Så då vände vi tillbaka och gjorde om allt igen, men lät henne rulla på lite längre mellan dem. Det blev fina halter till slut och hon väntar redan bättre i dem.
     
    Lite annorlunda pass alltså, men ändå samma sak typ. Jag är nöjd med mig själv att jag tar tag i det till hundra procent och att det blir förbättringar, om än inga permanenta, men det blir det ju när jag fortsätter såhär. Kul också att jag orkar hålla fokus och koncentration och inte bara är ute och åker häst. Så ja, nöjd ändå även om jag egentligen inte är nöjd med andra saker. Det märks t ex att hon har vilat några veckor, men det blir ju bättre ju mer hon rids. Det värsta är ju att hon är så fruktansvärt tittig! Det måste BORT.
     
     
    En tanke jag har är att ta några språng med henne i början av nästa vecka. Längtar! En annan sak jag längtar till är när man far har slagit och plockat bort nästa skörd för då ska vi ut och räjsa! Haha, nej verkligen inte. Inte med det syftet iaf. Men vi ska ut och så ska jag dra upp tempot rejält för att få henne mer ridbar och lydigare i högre tempo. Det är svårt att göra det längs vägarna och det vill jag inte ens, men på en äng är det ju en annan sak och då blir det ju mer som en "gräsbana" med. Hade inte skadat om man hade några hinder heller så det gick att träna mer på riktigt. Det är ju på banan vi ska ha kontroll sen - full kontroll.

    Surpla i sig nya kunskaper

    Jag hamnade av en slump i en "ny" grupp på facebook. Helt annorlunda vad gäller ridtänk och detta med att hästen ska gå i form, böjas och arbetas korrekt. Med ens ser GP-dressyr ut som ännu mer djurplågeri än vad jag tidigare har tyckt och jag känner hur svårt det kommer vara att ens försöka mig på att tänka rätt. Ännu mer sedan att göra rätt och rida rätt och långsiktigt "skola om" oss. Men det är verkligen något jag VILL. Svårt bara när man endast har text och filmsnuttar till hjälp.
     
    Egentligen vet jag inte vad det är för ridstil. Det är något helt nytt, men ändå gammalt. Svårt att förklara. Lite westerninfluerat i tänket, men ändå inte westernridning. Akademisk ridning verkar lite "tabu" och vanlig hederlig engelsk ridning är skam = vi rider sönder våra hästar!
     
    Denna ridning bygger på att hästarna ska få använda sina kroppar och röra sig så naturligt som möjligt med oss där uppe med minska möjliga påverkan på kropp och rörelser. Men samtidigt vill vi inbjuda till korrekt ridning så att hästen blir starkare och "orkar" med oss. Jag kan inte förklara det bättre än så, och sen är detta som sagt nytt för mig.
     
    Det är väldigt intressant och det är en tjej som verkligen lägger ner sin själ i att försöka förklara både via bloggen (med hjälp av text, bilder och filmer) men även via fb-gruppen. Stämningen är genomgo och alla vill alla väl, det delas med av konstruktiv kritik och mycket tips främst vad gäller sitsen men även ridningen och hästarna såklart.
     
    Jag tycker mig ha hittat något som skulle kunna passa! Är ju egentligen väldigt glad i både western och akademiskt (även om jag nu har fått lite mer hum om AR - akademisk ridning - och blivit medveten om nackdelar), men ändå är det ju engelsk ridning jag sysslar med, mot hoppning. Det är svårt att ändra ridsätt, men vilken skillnad det gör genom att bara bli medveten!
     
    En sådan simpel sak som att skritta är en hel vetenskap. Ridskolan lär ut på ett sätt (FEL SÄTT) och så lägger man lite fokus på hästens naturliga rörelser och begriper att man hämmar den. En annan grej är när vi tror vi "böjer" våra hästar - det enda vi gör är att rotera deras rygg vilket i nästa steg leder till skador. Makes sense.
     
     
    Skickar med en film på något som egentligen är väldigt grundläggande men ändå svårt. Ekipaget på filmen har inte ridit jättelänge för den här tjejen men tillräckligt länge för att ta dessa steg och jag som har sett första filmen ser tydlig skillnad. Jag vill också kunna rida mina hästar rätt...
     

    Aleccis ikväll

    Red sent = skönt med tanke på temperaturen. Det var så gott som perfekt ute! Dock en hel del flygande kräk som Aleccis störde sig på. Tyckte hon var fin i början, och jag tänkte fokusera på halter och lydnad.
     
    Red längs en raka där vi sällan rider. Trav bort, blandat med halter, förflyttning och tempoväxlingar. Vände och galopperade tillbaka. Gjorde lite tempoväxlingar och halt innan vändningen. Likadant igen, men i andra galoppen tillbaka. Galopperade sedan bortåt, men gjorde halt halvvägs och bytte galopp. Även halt innan vändningen, men sedan trav tillbaka. Stod stilla ganska länge i halterna, var noga med att hon skulle vänta. Ryggade när hon blev för ivrig, oavsett gångart.
     
    Var precis klar just där och skulle vidare när det slöt upp en bil försiktigt bakom oss. Bilen var ingen big deal öht, men vi var på väg mot buskarna som hon reagerade kraftigt för igår (skyggade och blev jättespänd). Hon ville inte gå dit och när jag samtidigt skulle göra halt längs vägen och putta in vänster bakben som alltid är på vift framför allt i halter, så tog det hus i helvete och jag vet inte riktigt vad hon sysslade med om jag ska vara ärlig? Hon slog runt, kastade sig, gick tvärt emot vad jag än bad om. Eftersom jag inte lyckades få henne att vara stilla, än mindre att göra en rak halt vid vägen, så vände vi och mötte bilen (som stod still) i skritt. Inga problem. Men sen blev det cirkus igen. Hon kastade sig, snurrade runt, flög ner i diket och blev jättejättestressad. Eftersom hon gjorde exakt tvärtemot vad jag bad om så ekade det enda i mitt huvud just då: "mottrycksdjur, mottrycksdjur, mottrycksdjur". Instinkten får före det inlärda. Fakta. Något var det som hon reagerade starkt på och det enda jag kan komma på var de otrevliga buskarna som gav henne obehag igår och det samtidigt som jag krävde en rak halt ditåt med bilen bakom oss. Det blev en väldigt otrevlig upplevelse för henne. Mig med för den delen.
     
    För att komma ur den onda cirkeln så tänkte jag överdriva och verkligen försöka skjuta in vänster bak. Var inte nöjd med en halt även om hon stod still så länge vänster bak pekade ut i vägen. Gjorde om, gjorde om och gjorde om. Kom sedan åt henne och fick in benet. Mängdtränade därför en del och lagom när jag fick in hennes ben märkte jag hur tänket blev rätt. (Göra med min kropp så som jag vill att hästens kropp gör, kan man säga. En för mig ny ridstil jag vill ta efter.)
     
    Tryckte därför "in" mitt "vänstra bakben". Med fortsatt mängdträning och massa beröm så räckte det sedan med att bara ha benet emot. Skillnad! Red vidare och vävde in lite halter men istället för att bara fokusera på att hon skulle stå still och det "vanliga" så blev jag nu noggrannare med att halten även skulle vara rak. Det var så skönt att se sådan förbättring så "fort"! Red vidare och ja, hon var väldigt tittig idag... Det skymde och blev även mörkt medan vi var ute. Saker, djur och allt möjligt skrämde henne. En katt var livsfarlig t ex. Stutarna också.
     
    Den sista galoppen vi tog var även den fin och lugn, men istället för att bryta av till trav och låta henne trava av så gjorde jag en halt. Så långt var det bra och känslan var trevlig. Hon var fin. Men vi hann inte ens stå still en halv sekund innan det flög ut en fågel en meter framför och skrämde henne. Typiskt. Är ändå glad för att det var halt vi utgick från, för hade det gått i galopp hade jag kanske kanat av.
     
    Aja, mycket intryck för henne som redan är rätt tittig vad gäller omgivningen men sen dessutom i mörkret med. Även om passet inte låter som någon höjdare så var det ett mycket givande pass för min del. Jag har svårt att ta tag i saker som jag känner men det gjorde jag idag och eftersom det blev förbättring så var det extra kul. Fokuserade även hela passet på - utöver vettiga halter - lydnad i form av tempoväxlingar och övergångar, även min inverkan. Nyttigt! Såhär ska jag försöka tänka framöver också.
     
    Mycket text, men det är bara för min egen skull!
     

    Glad, men frustrerad, brun!

    Aleccis gillar inte flugor och andra insekter. Så då är vi två! Just nu börjar iaf dagens tur, och sen bär det av till Kalmar!



    Fundering

    Var länge sedan jag tittade på den här filmen, men gjorde det igår kväll:
     
     
    Vi hoppade ju en kombination, men när jag höjde till 115 så vågade jag inte ha kvar b-hindret på 1m utan la ner det som synes. När jag tittade nu så ser det ut som att det är lite tack vare den som hon hoppar hindret och inte kastar sig vidare. Hon brukar ju i sann Aleccis-anda slänga sig över och dra på i en jäkla hastighet efter hindren i vanliga fall. Så ja, det var en bra idé att ha något bakom som hon blev "så illa tvungen" att tänka på och anpassa sig till.
     

    Sugen!

    Vill komma ut och hoppa igen! Både P&Js och en och annan "riktig". Har förresten anmält oss till vår andra lokala start nu. Det blir om en månad, på min favoritklubb. Taggtagg!
     
     
    Satt och bläddrade igenom "kanalen" nu och kan inte släppa att det var så surt att 110-rundan från gräsP&Jn för en dryg månad sedan inte kom med på film. Hade verkligen så himla gärna haft dokumenterat. Vill iofs ha alla rundor på film. Men men, det kommer fler gånger.

    Aleccis

    Igår red jag Aleccis för första gången på tre veckor (minus en gång förra veckan). Hon var såå glad! Kunde knappt hålla sig i skinnet. Tycker inte att hon var så tittig heller, utan det var mer "kolla runt och checka läget". Tog det lugnt och fint och det blev bara en kort sväng på 45 minuter ungefär.
     
    Idag gick det sämre. Jag vill så gärna rida henne på det vanliga tredelade bettet men hon blir en helt annan häst på det! Red i skogen och lite på LP och det gick upp och ner. Är inte nöjd men vi var inte heller "ovänner". Tänker köpa fler mildare bett i Ullared sen för vill ha mer att variera med.
     

    Nu blir det snart jobb och det resten av kvällen. Är bara ledig en dag denna veckan och så jobbar jag delad tur på lördag... Blä, det värsta med sådant här jobb! Helgerna är heliga! Men är bara två veckor kvar och sedan får jag en veckas semester :)

    Transportkamera

    Med tanke på den långa resan så ville jag investera i en transportkamera. Fick tips om diverse olika backkameror och valde att köpa den här! En ganska billig men fullt användbar (över förväntan till och med!) Från Jula för 900kr. Helt klart värd pengarna! :)
     

    Rida storhäst!

    Idag har jag jobbat hela dagen, men det har gått bra och eftersom jag trivs så har jag inget emot det heller även om kroppen nog skulle behöva lite återhämtning efter helgens totalt 130 mil. Nu ska jag dock bege mig ut till djuren och så ska jag åka lite på min bruna, glada häst! ("Råkade" dessutom stoppa i henne massa havre igår med. De fick dela på den maten som inte gick åt. Så idag kan det vara så att hon är extra glad ...och tittig.)
     

    Trött på att vara nöjd

    Jag är nöjd. Hur kan jag vara nöjd jämt? Börjar faktiskt bli trött på att vara nöjd. Men nöjd kan man vara av flera saker. När man gör sitt bästa så bör man inte vara missnöjd för det är svårt att göra mer än sitt bästa.
     
    Det höll på att bli ett rent fiasko uppe på Fjord-SM i Tystberga... När vi kom dit efter fyra timmars körning så höll vi på att inte få starta. Gissa vad jag hade glömt?! Jävla pucko är vad jag är... Men det löste sig efter ett tag, men jag klarade inte av något så "spännande" direkt på morgonkvisten efter ytterst lite sömn och lång resa. Aldrig mer! Från och med nu ska jag ha stenkoll på våra grejer! (Hade skrivit en lååång packlista in i minsta detalj och konstigt nog så fick jag med allt på listan. Precis ALLT, men givetvis inte det jag glömde att skriva upp på listan! Ett kokt stryk skulle kanske sitta fint?)
     
    Pärla var iaf precis "som vanligt". Hon tog resan bra, faktiskt mycket bättre än jag trodde. Det märktes ingenting på henne. Vi hade lika gärna kunna ha åkt en timme med tanke på henne. Skönt!
     
    Hon kändes bra men hade inte fram henne önskat mycket så red som en kratta i första klassen. USCH på hur det såg ut!! En av våra värsta rundor tror jag. Sen gjorde domarna en grej som jag tycker är oförlåtligt i en förklass till ett mästerskap. Även om klassen är oviktig så är det betydande att göra rätt! Det ändrar absolut ingenting, men vetskapen att de gör fel stör mig.
     
    Alla vet att när man vägrar så finns det två olika varianter; den ena är om man stannar och inte snuddar hindret, dvs alla hinderdelar är på sin plats - då stannar man inte tiden utan tiden rinner på vilket brukar leda till flera tidsfel. Det andra är när man stannar så nära hindret att man river ner någon del/bom. Då SKA tiden stannas medan de bygger upp hindret igen och så får man en ny startsignal när hindret är klart och tiden startas när man är på samma plats som man tidigare vägrat. Så om någon av dessa varianter är "bättre" än den andra så är det alltså den sistnämnda. Det är sällan man kan styra över huruvida hindret kommer stå kvar eller inte vid en vägring, men ändå.
     
    På en linje med relaterat avstånd så kom vi fel i omhoppningen eftersom galoppen var större då. Därför kom vi för nära och vägrade i hindret varav minst en bom föll. Vad domarna INTE gjorde då var att stanna tiden, vilket de skulle ha gjort! Jag tog ytterligare en alternativ väg i omhoppningen som verkligen var osäker - men vi klarade den (detta efter vägringen) så OM de hade gjort rätt med tiden hade det varit kul att se om den vägen hade kapat någon tid eller inte jämfört med de andra ekipagen. Surt att jag nu fick en väldigt lång tid pga att de byggde upp hindret osv. Men sen bryr sig ingen annan än mig om det eftersom det inte ändrar något, men principen är viktig! Rätt ska vara rätt!
     
    Till andra klassen sen så var Pärla jättefin! Jag hade fått fram henne ordentligt och hon ville framåt, var framför mig osv. Allt var rätt så långt. Hindren på framhoppningen hoppade hon också jättefint och eftersom banan var väldigt inbjudande (dock var själva ridbanan fruktansvärt liten!) så hade jag ändå ett litet, litet hopp. Halva banan gick bra, men sen kom det en oxer som jag tyvärr var skeptisk mot, dock inte SÅ skeptisk så att jag "bromsade", vilket jag tyvärr har börjat göra nu för tiden. Trots bra tempo, väg och avsprångspunkt så ville inte Pärla längre än så. Men kom runt halva rundan iaf, och ibland får man vara glad för det lilla! :) 
     
    Men ändå är jag nöjd. Nöjd med insatsen och nöjd med att jag fick fram henne bra inför starten osv. Surt att vara nöjd när det egentligen inte finns något att vara nöjd med, men så är det. Finner ingen mening med att vara missnöjd.
     
    Tycker det ändå var värt det att vara med om detta! Det är första gången vi har åkt så långt för en tävling och det är helt klart en rolig och nyttig erfarenhet. Vädret var varmt men mulet (tack för det, för strålande solsken hade nog ingen av oss orkat med). Som sagt, nöjd med dagen över lag även om resultatet borde varit bättre.
     
    Har väl inte något mer att tillägga. Är som sagt väldigt imponerad av min älskade häst! Totalt nio timmar i transporten och hon var sig själv hela tiden, både före, under tiden och efter. Fantastiska häst! Tänk vad jag utsätter henne för en massa!
     
    Pärla fick prova på livet som fängelsehäst :) Sötnöt!


     

    Och upp vi far!

    Hej världen! Idag är det optimisten som talar.

    Har tagit några fler språng med Pärla idag. Vore mycket lättare om allt vore omhoppning för det är bara då jag rider vettigt (inte utseendemässigt, men då kommer inramning, tempo, avstånd osv mer naturligt). Hepp, vi gör vårt bästa och så ser jag resultatet som mindre viktigt. Huvudsaken är att komma iväg och ha trevligt ihop! :)
     
     
    Imorgon kommer hovslagaren och då blir det nya skor runt om på båda hästarna - det behövs verkligen! Aleccis har två skor kvar medan Pärla har alla fyra, dock i inget vidare skick. Är rätt akut nu så blir skönt att det blir gjort.
     
    Sen ska jag komma ut och galoppera lite med min Pärltant och därefter ska vi på något oplanerat sett åka nordväst på en roadtrip på ett par dygn. Skulle gärna vilja göra som "alla andra" och istället packa hästen och åka nordost till SM:et men det gör vi över dagen på söndagen.
     
    Nästa vecka och den kommande veckan därefter är knökafulla med jobb. Hualigen! Jobb och ridning blir det alltså. Ska ju rida igång Aleccis igen, dock kommer Pärlahäst få en veckas ledigt. Sen har jag faktiskt en tanke på att åka och prova på något annorlunda/nytt med Pärla. Hoppas det blir av!
     
    Det var en liten check angående läget. Jag har förresten jobbat idag och ska även göra det imorgon.
     

    Yesterday



    Red faktiskt Aleccis igår. Bara lite lätt, på en äng (med egentligen för långt gräs för att rida på, men "offrade" det den här gången för att kunna rida min glada bruna häst). Det kändes som hon reds igår ungefär, alltså inget nytt och inget konstigt. Det vi brukar misslyckas med, det misslyckades vi med (dvs utstickande kroppsdelar) och det som är bra, var bra. Rullade bara runt lite försiktigt men kände på alla gångarterna. Galoppen var fin! Dock ska det sättas mer tryck och mer ridbarhet i den framöver. Red i ca 35-40 minuter och jag fick verkligen mersmak! Längtar tills nya skor är på och tills jag har mer tid! :)

    Pärla fick vila igår och ta igen sig lite. Helt sjukt hur hon ändå villkorslöst kan gilla mig. Trots skiten jag utsätter henne för. :( Hon var lika glad som vanligt, samma milda blick och samma positiva uppsyn. Maaah, den hästen! <3 Men har så dåligt samvete...

    Red henne idag, dressyr i skogen, på LP och dahlseda. Jag hade jättesvårt för att motivera mig så det tog ett tag innan vi kom igång. Galoppen är fin nu alltså, båda två! Det har verkligen givit resultat med galoppfokus. Vi red i knappt 1 h 20 min och hon var rätt svettig efteråt. Därför spolade jag av henne riktigt ordentligt efteråt och oavsett om hon erkänner det eller inte så vet jag att hon tyckte det var skönt! Sen tog hon den obligatoriska rullningen efteråt och glömde inte en millimeter på kroppen.







    Uppgiven.

    Jag vet inte vad jag ska ta mig till. Bryter ihop fullständigt. Gång på gång, verkligen hela tiden. I omgångar. Det går inte. Det fungerar inte. Vet inte vad jag ska ta mig till? Orkar inte längre. Kan inte. Behöver tamejfan hjälp.
     
     
    Det allra, allra värsta är att Pärla var så JÄÄÄVLA fin! Hon har nog aldrig varit så fin tidigare. Helt gudomlig på framhoppningen; pigg, sökte hinder, bjöd på dem, var på rumpan - RIDBAR så in i bängen. Riktigt, riktigt underbar. Mjuk i kropp, sidor och mun. Lyssnade kanon och alltså verkligen så fantastisk så jag har nog aldrig suttit på henne när hon var så fin. Fick dessutom massa beröm för henne med, så även andra såg hur fin hon var! Det är det värsta. Hon var PERFEKT. Och så kan inte jag styra mitt mentala utan ALLT bara går åt helvete. IGEN! Jag mår så dåligt just nu. Vill inte åka till SM, vill inte rida, vill knappt inte ens se henne just nu... Jag bara förstör!
     
    Jag vet inte hur mycket jag har gråtit nu. Försöker tänka på annat, men ändå ligger det kvar där inne och stryper mig. Orkar. Inte. Mer.

    Ingen rast och ingen vila!

    Uppe i ottan! Kom i säng alldeles för sent igår (igen), men denna gång framför allt pga att jag jobbade till rätt sent och hade därefter lite ärenden. Men trots för lite sömn och svårt att äta på morgonen så ska jag försöka göra det bästa av dagen. Bra idé!
     
     

    Bästaste Pärl

    Vi hann ta en sväng mitt på dagen innan. Det var gassande sol och ja, Pärla var lite sommarslö. Blandade gångarterna ganska väl i början men lät henne sedan rulla på i lite galopp. Efter ett tag vaknade hon till lite och tuffade på. Sen blev det lite segare igen. Men när det var närmare 25 grader varmt ute så är jag nöjd med allt hon ger mig; lite som mycket. (Får dessutom dåligt samvete av att kräva av henne när det är så varmt).
     
    Turen blev mer en mysrunda och kvalitétstid än ett träningspass. Men huvudsaken är som vanligt att hon fick komma ut. Vi var faktiskt ändå ute i 1 h 10 minuter ändå.
     
    Jag uppskattar verkligen allt hon ger mig, underbara, fantastiska häst! Man får aldrig glömma bort vad de faktiskt ger oss och vad de ställer upp på, även om man ibland bara ser och märker vad de inte gör.
     
     

    Gårdagens ridning

    Red dressyr (inte på "bana") med Pärla igår. Ganska lugnt i början med en del skritt. Trappade upp litegrann i mitten ungefär och sedan blev det en stunds skrittande på asfalt. Hon var mjuk och fin igår; både i koppen och i munnen (försökte vara noga med att få med bakbenen). Är nöjd! Vi hade en trevlig tur. Den varade i knappt 1h 30 minuter.
     
     

    Jobba och slita!

    Har precis avslutat första arbetspasset av dagens två. Det känns bra, men visst lockar ledighet just nu. Strålande sol, en bit över 20 plusgrader och lite varm vind. Sommar! Jag måste hålla igång hela dagen för att hinna allt jag har tänkt, så jag hinner tyvärr inte njuta av vädret. Svetten lackar och en svag känsla av stress är vad jag får ta del av istället.
     
    Så är läget just nu. Om en stund blir det ridning - galopp!
     

    Att komma på tävling med Pärla!

    Jag hann knappt lasta ur min älskade gula häst på P&Jen sist innan jag hörde det första "Ååååh!":et. Så är det när man åker på tävling med Pärla. Det hörs återkommande både läten och fraser när man rör sig på olika anläggningar. Denna gång av en yngre flicka. Sen är ju inte jag dummare än att jag ser att folk tittar lite extra. Även ungdomar, medelålders och äldre. Det är kul!
     
    När vi hade startat våra båda starter med värdelösa resultat och vi skrittade av så hördes en bekant fras: "Där är den fina hästen!". Hihi, det är min Pärla det. :) Jag brukar även få höra: "En sån vill jag ha!" och liknande grejer. Alltid roligt! I våras blev vi även smygfotade lite diskret (alla vet hur det ser ut när man fotar med mobil ;)) vid transporten.
     

    Bilder från P&Jn - Pärla

    Tack för fina bilder Martina! (Bloggar på retardriders.blogg.se)
     
    Bilden nedan är från hindret hon inte såg (antagligen pga att solen var låg och bländade henne).
    Stackarn, se hur hon kickade upp bommen rätt på sitt huvud. :/
     
     
     
     

     
     
     
     

    Jobb

    Ny jobbdag idag. Det är från och med den här veckan som det kommer rulla på med ganska mycket jobb. Visst är det blandade känslor, men ärligt talat så är det ett jobb jag trivs med! Man får luft och man får se vädret, man får ta eget ansvar och så är det härliga människor.
     
    Men ikväll blir det inget kul för min del... Den dagen den sorgen, nejdå, men det blir ingen rolig helg. Jag ska i vilket fall som helst rida senare och sedan blir det väl till att förbereda sig på ytterligare en jobbdag, fast en delad sådan. Det blir speciellt att gå två pass på en dag!
     
     

    Vädret sa...

    Barbacka! Det regnade nämligen, men lagom till att vi skulle ge oss iväg så var det uppehåll. Men kände inte direkt för att offra mina fem timmar igår för att ta ut sadeln ifatt att himlen skulle börja kräkas igen. Så vi tog det säkra före det osäkra och red barbacka.
     
    Red i skogen och byn, hon var fin men orkade inte rida mer än "normalt", dvs orkade inte kräva massor av henne utan vi rullade mest på. Trevligt. Förutom alla tusen miljoner olika insekter och allt vad det nu är! Usch! Vi var ute i 1h och i ungefär 60 minuter av dem (-.-') så fick jag krupp på allt bzzzz:ande och blodsmaskande. Såg väl inte alltför harmoniskt ut när jag satt där och vevade med både armar och ridspö för att klå upp de jävlarna! Pärla bryr sig inte, och det var väl knappt så insekterna gjorde det heller.
     
    Var ändå skönt att komma ut en sväng, trots att jag var väldigt trött. Bästa känslan är alltid efteråt!
     

    Hästarna

     
    Tyckte Aleccis ena öga hade börjat rinna litegrann häromdagen.
     
     
    Inte mycket, inte ens så mycket så det syns på bild. Givetvis tycker ingen av mina hästar om alla insekter och flugor så de ruskar och skakar på huvudet regelbundet. Till slut gick Aleccis fram till Pärla med bestämda steg och körde huvudet rätt i sidan på henne. Nästan så att hon stångade henne, fast hon använde Pärla som "kli-stöd".
     
     
     
    Pärla är så tolernat och för snäll för att säga annat, så hon fick bara "ta emot" och finna sig i det där. Slängde därefter på dem en varsin flughuva. Vill inte ha dem när det är ostadigt eller regnar, men hela dygnet var det torrt och då får de använda dem.
     

     
    Det var en liten bildhistoria med korta texter. Spännande, spännande!

    Mina sadlar

    I brist på annat kan jag presentera fyra av de sex sadlarna jag äger. De andra båda, som inte är med, är endast dammsamlare och används alltså inte. Tre av dem tycker jag väl ändå är "okej", även om jag egentligen skulle vilja ha riktiga proffssadlar, medan den fjärde är en reservsadel som ändå är användbar men som bara används när de andra inte "duger".
     
     
    Sadel 1: tvåfärgad Lewa Ingolf som jag har haft i några år nu. Gammal och väldigt, väldigt sliten. Mer trasig än hel tyvärr, men tillräckligt hel för att kunna användas. Det är alltså sömmar som har släppt lite här och där. Det är den sadeln jag använde dagligen till både Pärla och Mellonie innan. Nu används den bara när jag hoppar Pärla.
     
    Sadel 2: det är min nyaste sadel men den köptes ungefär samtidigt som sadel 3. Märkeslös men har mina gissningar om att den kan härstamma från Hööks(?). Det är en allroundsadel som är lite mindre i sitsen (16,5") och den är lite dressyrbetonad. Jag trivs i den och rider gärna med den när jag rider mer "ren dressyr", även ut. Använder den mest (nästan bara) på Pärla.
     
     
    Sadel 3: Införskaffades i vintras/våras tror jag. Okänd märke men den har ett klart och tydligt "P". Har hittat väldigt lika Pfiffsadlar, men ingen identisk. Lite större i sitsen, tror den är större än 17" till och med. Egentligen för stor för min rumpa, men den har knästöd (eller vad det nu heter) och det var rätt trevligt att börja rida med. Detta är den sadeln som jag använder mest, det är Aleccis "förstasadel" och rids båda så är det denna hon har. Den används även till Pärla när vi rider "vanligt", galopperar eller något annat som inte har med ren hoppning eller dressyr att göra.
     
    Sadel 4: Reservsadeln. Har haft den ett par år och i början användes den regelbundet. Nu används den bara på Pärla när de rids samtidigt och Aleccis har förstasadeln. Dvs rider jag eller någon annan Aleccis  så har hon sadel 3, rider jag Pärla (samtigit) har jag sadel 2 antagligen, men kan även ha 1. Rider någon annan Pärla så har hon sadel 4. Jag har mina anledningar till detta. Just denna sadel är en märkeslös grej och trots att det är en sk "ekonomisadel" så har den inte ens levt upp till det. Läderkvalitén är urusel! Det är en av anledningarna till att jag ogillar den. Kolla bara på bilden på den. I sitsen är lädret "skrynkligt"/sprucket och där knäna vilar så har det släppt. Förutom det är den egentligen inte såå dålig som jag tycker, men den passar inte alls min rumpa så det är också en anledning till att jag inte tycker om den och alltså inte heller använder den (om jag inte "måste").
     

    Lång jobbdag på schemat

    Idag ringde klockan ganska tidigt. Jag går "heldag" och det blir min första långa dag. I måndags var min första jobbdag och visst var den bara halv, men jag hann ändå känna att det var ett trivsamt jobb som faktiskt är rätt kul! Det gick dessutom väldigt bra och jag fick mersmak! Idag blir det lite tuffare, även om det är roligt och väldigt trevligt, så är jag helt säker på att det ändå kommer kännas när dagen är slut. Det tar på en att jobba när man bara är van vid att gå i skolan.
     
    Efteråt ska jag äta något och sedan bär det av till stallet. Jag har inte planerat dagens ridning av Pärla så noga. Det får bli lite vad det blir. Något återkommande är alltid galopp så det blir det garanterat.
     
    Det blir en bra dag, även om den blir "ny" för mig. Nytt jobb, nya rutiner och sådär. Blir kul!
     
    Väldigt gammal bild.
     

    Film, Pärla några språng

    Här är en liten filmsnutt från när vi hoppade igår. Några språng bara, men vi hoppade inte direkt mer än såhär heller. Bara när vi värmde upp, vilket jag inte filmade. Har ju de gamla vanliga grejerna att tänka på, men så är det ju typ alltid.
     

    Promenix

    Idag tog jag och Pärlahäst en promenad på en timme ungefär. Så himla mysigt! Trevligt väder hade vi också, så jag klagar verkligen inte. Sen satte jag mig och började tvätta och smörja. Började, ja.
     
    Fem timmar tog det att tvätta och smörja fyra sadlar, tre gjordar och två grimmor! Alltså förstå hur skitiga de var och även torra! Fullkomligt dränkte dem i läderbalsam efteråt men borde nog ta ett lager till, iaf på den gamla som är mest använd. (Nu använder jag den bara när jag hoppar Pärla.) Först tvättade jag givetvis allt och det var så skitigt så jag var tvungen att byta ut vattnet. Bläää! Men skönt att ha det gjort iaf. Nu är det "bara" alla träns och matringaler kvar. Bara... Usch, träns är ju det träligaste att smörja. Så mycket flärpar och smågrejer!
     
    Innan jag satt igång.
     

    130606 - pay & jump med Pärla

    Här är vår 90-runda från P&Jn den 6 juni. Är nöjd med Pärla i helhet, men tycker väl inte det ser
    direkt trevligt ut när jag spöar upp henne inför femman... Annars kändes hon fräsch trots kilona!
     

    Aleccis Van De Nachtegaele

    Provade att göra dem ännu mindre nu. Hoppas det blir bättre kvalité nu då...
     
     
     
     
     
     
     
     
     

    Vart får vi alla i:n ifrån?

    En sak som jag lägger märke till när man skriver, men inte lika mycket när man talar, är alla i:n "vi" hästmänniskor stoppar in överallt när vi pratar om våra djur. "Halt i fram", "hur ser den ut i bak", etc. Ja, är hästen halt i vänster/höger fram, så varsågod, stoppa in ett i, men annars är jag lite frågande faktiskt. Jag antar iofs att det är en förkortning vi har dragit till med och sedan har den hängt med till övriga hästen, men ändååå.
     
     
     

    Lite mysigt, ändå

     

    Dagens planer

    Tanken är idag att skritta Pärla. Hon ska skrittas i bra tempo och det blir vid hand (annars får jag inte upp tempot ordentligt). Det kommer ta en timme och det känns som det är ett bra alternativ med tanke på kroppen. Därefter tänker jag ha lite lädervård och pyssla om vår utrustning. Hoppas hinna (och orka) så mycket som möjligt!
     
    Fotad av Martina som bloggar på retardriders.blogg.se :)

    Språng i kroppen

    Jag är ju inget fan av att hoppa mycket med hästarna egentligen. Men eftersom det gick så fruktansvärt dåligt på P&Jen i Sävsjö i torsdags så ville jag ha lite trevliga språng i kroppen inför nästa äventyr. Därför tog jag med mig min Pärla och så hoppade vi lite idag.
     
    Kan inte påstå att det gick jättebra. Hon var bättre än sist på alla sätt och vis och allt var enligt konstens alla regler. Men de sista sprången gav mig en riktigt aha-upplevelse (fast mer som "ja just det!-upplevelse"). Det är ju så att jag har glömt en liten detalj som har varit väldigt avgörande. Men när jag "återupptäckte"/kom ihåg det så blev de sista fyra sprången som flytande vatten.
     
    Känner mig askass som har glömt bort det, men nu minns jag och det känns bra. Förra året var ju vårt bästa år någonsin tillsammans. Men också det sämsta pga skadan. Och som ett brev på posten tappade jag allt under hösten, vintern och våren vad gäller att hoppa med Pärla. Hoppas nu inte misstagen sitter allt för djupt, utan att det går att vända båten på rätt köl igen!
     
    Lite halvdassiga printar för att liva upp det lite.
     
     
     
     

    Hey good looking!

     
     

    Så fantastiskt vacker!

     
    Särskilt nedre bilden gillar jag. Mums på den hästen!

    Fler bilder P&J

    Fotade av Wilma Petersson.
     
    Älsklingspärl<3 Inte vår dag, som sagt. Eller rättare sagt - gör jag rätt så gör Pärla rätt. Jag gjorde inte rätt. Med det sagt och med dessa bilder så lägger vi det bakom oss. Nu kämpar vi vidare.
     
     
     
     
     

     

    Pärlis

    Red dressyrbetonat idag (eller ja, igår). Men tycker Pärla var lite stark och även lite seg faktiskt. Det var iofs ganska mycket varmare idag än det har varit nu ett tag. Hon var seg i skallen. Svår att övertala till att ge fullt. Men det blev absolut bättre ju längre vi höll på. Var ute i 1h 15 minuter och höll igång skapligt hela tiden. Red i skogen och i byn - så skönt att äntligen få rida i lite sol och värme igen! :)
     
    Från idag.
     

    Ångrat mig

    Jag har ångrat mig. Jag har nämligen redan tröttnat på att Aleccis vilar (och hon också). Jag vill ju rida och träna med henne ju! Jäkla dum idé det här med semester alltså! Men så har jag inget val pga tappskon. Hovis har semester och jag är minsann en trogen kund ;)
     
    Nu, efter en dryg veckas vila, är jag mer sugen än någonsin att sätta igång igen. Ååh, det skulle varit klart nu. Färdigvilat. Men jag håller mig till planen för det är skönt att bara rida en och sen ha lite tid över. Plus att jag har mer "fritid" i stallet nu än jag har när jag rider båda. Nu går jag gärna och bara är, timme efter timme. När båda ska ridas blir jag väldigt tidsstyrd och vill vara effektiv i och med att jag vet att det ändå tar så pass lång tid som det ändå gör.
     
    Aleccis är lite rolig hon. Jag motionerade henne lite lätt genom att smacka igång henne lite i hagen. Hon tog några varv och sen kom hon till mig. Jag stod med näsan i kameran och bläddrade igenom bilderna, Aleccis hon upp bakifrån. Så ställde hon sig med nosen i nacken på mig och stod där och luktade en stund?! Alltså verkligen drog in luft och andades ut. Ett par minuter stod vi så. Sen tog hon fram huvudet så jag kunde klappa på henne. Hon har sina egenheter minsann!
     
    Från idag.
     

    Bilder P&J

    Fotade av Wilma Petersson - tusen tack! :)
     
    Det syns så väl på bilderna att hon inte är "där hon ska va". (Framför allt första bilden - framtung häst! Bevis på att jag inte hade fått upp henne.)  Allt var halvhjärtat och sinnesstämningen var helt fel. En sådan sak är så betydande. Men jag har ältat färdigt starterna, även om det grämer mig dagligen. Hur kan jag sätta henne i skiten sådär?! Hur kan jag ens utsätta henne för att finnas på en bana med hinder utan att vara mentalt förberedd och redo för det? Hemskt dåligt av mig. Jag borde vara tillräckligt erfaren för att komma i tid och rida fram min häst.
     
     
     
     

    Denna bild skulle varit väldigt fin, synd att den inte blev skarp :)

    Tvekönad häst

    I ett forum/grupp på fb var det en tjej som la upp detta:

    "Jag tänkte höra med er hur ni tror att intresset kan vara för denna skönheten och vilken prisnivå vi ligger på? Vicke är född 2007, u: Key to sophie xx e: For feeling ue: Eighty eight Keys xx. Hen är tvekönad och står som sto i passet, men har en stark hingstkaraktär. Vicke är ej inriden men är sadel och tränsvan. Hen är grön i hanteringen och har endast varit regelbundet hanterad de senaste 3 månaderna."
     
     
     
    Under samtalets gång delade samma tjej med sig av två filmklipp.
     
     
    Intressant, tycker jag! Har aldrig tidigare sett något liknande, så det är faktiskt spännande hur naturen ändå kan fungera, även om det inte är en "korrekt" individ, eller hur man nu ska säga. Jag kan dock inte låta bli att tycka synd om den. Stackars den, kan ju inte vara lätt! Men visst är den fin?!

    RSS 2.0