• START
  • OM MIG
  • ALECCIS
  • PÄRLA
  • LILLIS
  • Aleccis

    Hovslagaren kom förbi och slog på en ny sko på Aleccis igår. Det är så kul att höra när andra också märker skillnad på hästarna. Hon kommenterade att hon verkligen har landat och det stämmer verkligen! Aleccis stod nästan med nosen mot golvet ibland. Hon är genomlugn, trygg och stabil. Dessutom är hon ju även väluppfostrad, men det kan jag inte ta åt mig äran för, haha, för det var hon redan innan jag köpte henne.
     
    När hon stod där på försäljningsstallet kände jag bara en sak: Jag vill rädda henne! Ta med henne hem och ge henne ett fantastiskt hästliv. Återigen menar jag inget illa mot försäljningsstallet; det var bara så att det inte passade Aleccis och det syntes så himla väl.
     
     

    Hej höst

    Uh... Det är ruggigt, kallt, blött och grått. Hösten kör helt enkelt en repris. Jag sitter här och slänger i mig fyra leverpastejmackor (lunchbreak) och sen blir det fortsättning på "programmet".
     
     
     
     
     
    Imorse när jag red så var det verkligen kolsvart ute. Jag saknar snön! Det är verkligen otroligt vilken sjuk skillnad snön gör på ljuset. Regent föll medan jag red Pärla, men sen var det uppehåll när jag red Aleccis. Pärla var finfin, med extra plus för galoppen framför allt i slutet. Aleccis fick galoppera ganska mycket, men det är för att jag vill bygga upp galoppen. Hon var också fin men ibland kunde hon bli lite väl taggad, dock hade jag inga problem med att få ner henne på jorden igen.
     

    Aleccis i lördags

    I lördags, när jag blev fotad och filmad när jag red, så hann jag bara rida en halvtimme pga att vi skulle ha gäster. Det syns på bilderna hur egentligen hela passet var uppvärmning. Den enda travbilden som klickades efter galoppen är den enda där hon trampar på bra och hon kommit igenom kroppen mer.
     
     
    Det tråkiga är att bilden är lite suddig, annars hade det varit en av favoritbilderna. Under är en bild i trav innan jag galopperade med henne. Passet i sig blev skritt, trav, galopp, trav, skritt. Bara runt på volt och utan krav. Egentligen bara en kortis för att få lite bilder och även motionera henne litegrann. Fin häst!
     

    Sista januari!

    Hörni! Ni har väl inte missat att det är den sista januari idag? Helt sjukt vad tiden går, men oooh så välkommet! Ge hit våren, vettja. :)
     
    Vad säger ni, ska vi beställa våren om ungefär en månad? Det tycker jag låter bra. Innan dess föredrar jag faktiskt lite torr, vit och småkylig vinter. Det blir både ljusare, renare och finare då. Och inte att förglömma lättare att motivera sig.
     

    Lite mer snö än såhär, ska det va!

    När hjärncellen tar semester

    Hahaha, upptäckte precis en stoooor grej jag har miss... bedömt(?).
     
    När jag går upp tidigt och rider innan "programmet" så äter jag frukost runt halv fem, fem. Sen hinner jag inte äta något innan klockan nio när det börjar, utan får vänta till tio-fikat. (Rider jag på eftermiddagen klarar jag mig på frukosten runt klockan åtta.) För att få i mig något lätt och smidigt, men som ändå innehåller någorlunda vettiga saker har jag valt att hälla i mig en del av en 1l's blåbärssoppa. Gott, och som sagt smidigt men inte det allra nyttigaste eller billigaste. Dock bättre en många andra produkter.
     
     
    Anyway. Jag köpte på mig två förpackningar när jag handlade förrförra gången, men när jag sen var i Willys häromdagen för att köpa ägg som jag hade missat, så såg jag att det var billigare där så jag kunde inte låta bli att ta en liter till. Denna öppnade jag och drack av två, tre dagar på raken. Jag tänkte inte så mycket på smaken, men konsistensen var lite annorlunda. Den var liksom blaskigare, men inte på något äckligt/konstigt sätt; bara tillräckligt så jag skulle märka det.
     
    Idag, nästan en vecka senare, kom jag på att det var Nyponsssoppa jag hade köpt istället, haha. Det är lika gott, men jag hade inte en tanke på att det var olika saker och av den anledningen olika konsistens. Smartass!
     
    Så kan det gå, när inte hjärnan är på!

    Dagens ridning

    Pärla och jag red som sist; skogen och byn. Hon var okej, men inte "pang-bra". Vi fick lite snack-sällskap en bit, och därefter lossande hon bättre. Jag gjorde en del halter i början och sen hade jag svårt att få fram henne vettigt. Efter skrittpausen blev det som sagt bättre och sista galoppen var MUMS. Jag har börjat med lite mer övergångar och sådant nu. Det blir mer och mer "normalt", och vi har alldeles snart passerat igångsättningen och hon rids mot målet.
     
    Aleccis red jag på ängen. Det var som att rida i slush-ice, haha. Det blåste ganska ordentligt och hon stod igår; med andra ord var hon jäkligt pigg idag. Vi red fram och hon gick vettigt ändå. Men sen skulle vi galoppera och jao, hahaha, idag gick det inte alls. Efter ett tag tog jag stigbyglarna och hade bara en tanke; när jag har bestämt farten och hållt koll på henne så ger vi fan i detta. Hon lyssande ändå hyfsat bra tillbaka, men hon studsade bara runt i kanin-style. Så vi höll oss till trav och jag nötte mycket serpentiner och snett igenom. Till slut var hon JÄTTEFIN. Då kände jag att jag hade ett val. Antingen prova att galoppera igen, eller avsluta för dagen. Jag valde att avsluta. Det kändes bättre med tanke på att hon blev så fin. Hade underlaget och vädret varit bättre hade jag nog valt annorlunda. Det blev inget jättelångt pass, men skönt att avsluta med flaggan i topp iaf.
     
    De andra båda skötte sig, och ärligt talat är hingsten den lydigaste och mest ridbara just nu, haha. Pärla är halvseg ibland och gör väl sakerna lite när hon känner för dem. Aleccis är hyperpigg och inte så lydig. Så ja, hingsten är helt klart finast att rida just nu. KUL med sådan otrolig framgång med honom! :)
     

    Fyra hästar ridna

    Min dag har alltså bestått av att rida fyra hästar, handlat, lagat mat och diskat. Det tar tid, helt enkelt.
     
    Det märks att jag skriver mycket på AF-programmet för jag får nästan krysta ut ord nu för tiden. Mitt vanliga skrivande går helt enkelt ut över uppgifterna istället. "Shit, vad du skriver!" Ja, jag kan tyvärr inte styra det riktigt. Börjar jag, så blir det bara mer och mer och mer. Det posivita är iaf att i måndags hann jag även göra dagens hemuppgift och igår hann jag göra nästa veckas ;) Min tanke är att hinna göra resternade hemuppgifter med om jag hinner för det underlättar på mina onsdagar, haha. Han hotade till och med med att hitta på extrauppgifter till mig. Haha, njae, riktigt så sugen är jag väl inte på det...
     
    Under morgondagen och även fredag så står klockan återigen på 04.30 och hästarna rids innan. Helgen är hyfsat lugn och även nästa vecka blir det uppstigning, men då inte förrän 05 för att det ska klaffa med min sambos jobb. (Blir lättare att kliva upp samtidigt.) Det leder tyvärr till att jag har lite mer tidspress, men det gick ju första veckan så det ska nog gå även nästa vecka.
     

    Hund?

    Haha, igår stod Aleccis och slickade Pärla. Jag har aldrig sätt det tidigare och för Pärla var det okej. (Det är mycket som är okej för henne.) Aleccis brukar faktiskt slicka, men framför allt på händerna. Jag tycker det är... sådär. Hon menar ju väl, men det blir så kladdigt och är det mycket minusgrader blir det så kallt efteråt. Men detta med att slicka på hästkompisen verkar som ett lite mer av ett hundbetéende. Sött är det iaf :)
     
    Har ni någon erfarenhet av liknande betéende?

    TACK!

    Ni är så underbara! Goa och snälla, och hela stämningen är så himla trevlig. Jag känner tacksamhet och glädje över att det just är så bra stämning. Det känns kul och även riktigt bra!
     
     
     
     
    Men anledningen till att det slog mig är att det har varit lite tjafs och en av mina favoritbloggar kommer läggas ner. :( Jag tycker det är så ledsamt att man inte kan få köra sitt race utan att folk ska tolka hejvilt och förstora upp grejer. Många ÄR tyvärr väldigt bra på att både analysera, nedvärdera, kritisera och tolka som de vill. Det är inte det som är det värsta, utan det värsta är att dessa även har en otrolig känsla av bekräftelse och måste dela med sig av ALLT de tycker och tänker. Det där med konstruktiv kritik har de helt och hållet missat. Hejdå, isabellanilsson.se.
     
    Denna tjej Isabella är den ungdomsryttare jag tycker rider bäst och som jag försöker snappa upp bra saker. Hennes tävlingsfilmer har jag sett många gånger för att jag vill ta efter hennes perfekta ridning. Hon är alltid lugn, stilla och rider både snyggt och effektivt. Oavsett om hon väljer att vara offentlig (troligtvis inte) eller inte, så hoppas jag i alla fall att hon fortsätter tampas bland storhästarna med sin D-ponny Black Trump och jag önskar henne all lycka till med både Becki, men även hennes stora storhäst Prins Miro.
     
    Black Trump
     
    Prins Miro
     

    Jonatan (R.I.P)

    Om inte om vore...

    Om inte Aleccis hade tappat en sko så skulle jag ha hoppat med henne imorgon tänkte jag. Men nu blir det inget med det. Däremot får hon på en ny doja imorgon (em/kväll) men jag tänkte rida lite försiktigt på ängen innan dess. Vill inte att hon ska stå hela tiden.
     
     
    De andra ska också ridas, och även hingsten. Så imorgon blir det återigen en sådan där härlig dag med mycket stall, häst och frisk luft! Hoppas bara det inte regnar, för jag är inte sugen på att bli genomblöt. Hur tidigt jag kliver upp vet jag inte än, men det blir helt klart hyfsat tidigt men långt ifrån halv fem. Mina går först, och lillhingsten går sist. Det blir nog bra, och om jag känner mig själv rätt kommer jag vara nöjd och belåten när jag halkar ner i soffan efteråt.
     
    Idag gjorde jag en miss och råkade somna och sov som en stock i två timmar. Inte bra! Usch, och så var jag arg och hungrig när jag vaknade, haha. Nej, att sova på dagen är inget jag föredrar. Dagen blir helt förstörd och så brukar det bli svårare att sova på kvällen sen.
     
    Snart blir det Hollywoodtanterna och sen ska jag krypa ner.

    Baktanke med barbackaridning

    Jag hade hela tiden en baktanke med all barbackaridning. I mellan 1,5-2 månader har jag bara ridit Pärla barbacka. Tanken var att försöka arbeta upp ryggen på henne utan att sadeln skulle hämma det. Den fungerar, men är i smalaste laget så jag har lagt märke till att den hämmar ryggmusklerna något.
     
    Idag la jag märke till en förbättring! Jag kan ju givetvis inte återskapa ryggen till vad den var när hon var yngre, men jag har gjort vad jag kunnat för att bygga de musklerna som går just nu.
     
     
    Det är inte lätt att ge en rättvis bild av hur det ser ut genom bara enkla foton, och dessutom inte av en halvdan mobilkamera. Men det är iaf en förbättring, och det känns bra! :)

    Bilden under är tagen snett överifrån.

    Godismonster

     
    Vi köpte godis igår. Och ja, jag tror vi borde ha någon bredvid oss som säger "STOPP!" när vi lassar i godis i våra påsar för igår blev det hela 2.016 kg och det kostade 161 kr... Fyfan, hahaha. Det är som vanligt när vi köper godis, men nu var det EXTREMT! :O
     
     
     
     

    Film på Aleccis

     
    Det går i alla fall åt rätt håll. :)

    Segstartad tisdag, men sen sa det "wroom"!

    Min tisdag börajde segt, haha. Har vaknat hur många gånger som helst (vilket jag nästan alltid gör när min kille jobbar natt. Antaligen beror det på något undermedveten "otrygghet" att han inte är bredvid mig). När klockan ringde så lockade faktiskt sängen mer än stalllet, och jag lovar - det är sällan den gör det!
     
    Väl ute fick jag en glad överraskning! Pärla var på strålande humör och hon hade precis varit inne och druckit så när jag kom stod hon utanför och bara stod och var snygg, haha. Så hon fick sin mat och sen tänkte jag ta ut henne "i gången" eftersom hon redan var nere, men hon hade andra planer. Hon stack med grimman och hängande grimskaft så då fick hon väl göra det då. Jäkla starka häst! <3 Så jag gjorde som jag brukar och började med vattnet. Sen hämtade jag Aleccis, gav dem mat och red Pärla.
     
    Hon var inte alls som igår. Idag var hon pigg och glad, inte alls stel och "trött". Så vi gick till en bra tur där jag hittade en bra form. Annars har hon gått väldigt låg nu ett tag, men nu vill jag ha upp henne lite då kan hon "lägga sig" lite i handen och bli tung. Vi har börjat använda sadeln igen, så jag får en bättre sits och det gav en bättre ridning idag. (Det gjorde det inte igår.) I alla fall så är jag nöjd med henne. Hoppas hon är på samma positiva (otrötta) humör resten av veckan, och nästa. :)
     
    Sen tog jag en sväng med "X", och Aleccis fick en vilodag då jag hoppas hon får på en sko på bakhoven ikväll igen.
     

    Årets första tävling är någorlunda planerad!

    Pärlas första tävling är så gott som spikad. Men än kan vad som helst hända och först och främst ska hon såklart vara redo; både konditionsmässigt men även mentalt redo
     
    Men även jag ska vara redo, och vi får se om det känns okej att börja med en LB redan som första start efter det tråkiga uppehållet sedan november(?).
     
    Målet är att starta en regional LB den andra Mars, men jag håller inte för hårt på den delen utan vi avvaktar men jobbar ändå mot det målet. (Det hade inte skadat med en PnJ innan, men vi får se vad som dyker upp framför oss!)
     

    Hästarna och lite runt omkring

    Johodå, jag var uppe klockan 04.30 imorse och strax efter 05 var jag ute hos mina älskade djur. Pärla låg fortfarande och sov när jag kom upp till dem. Hon var väldigt stel idag, även att jag lät henne ta det lugnt och valde att rida Aleccis först.
     
     
    Vi red i skogen och i byn och eftersom det var mörkt var hon mer uppmärksam på omgivningen än vanligt och hon var inte riktigt lika fin att rida men det var inget kaospass.
     
    Red Pärla sen, lugnt och fint. Lät henne mest rulla på lite. Stelheten släppte ganska snart.
     
     
    Ärligt talat är jag lite trött nu. Men imorgon är det samma visa igen; 04.30. Dock har jag inte bestämt mig vilka som ska ridas. Min plan blev ändrad av att hovis kommer och slår på en sko på Aleccis eftersom hon har tappat en. Därför känns det ganska onödigt att slita på hoven utan sko, när jag lika gärna kan rida henne på onsdag med sko... Helt plötsligt kändes det nästan som att jag kanske bara ska rida en häst imorgon..? Då behöver jag inte gå upp riktigt så tidigt. Äsch, jag velar fram och tillbaka. Det är lika bra att gå upp och se hur Pärla verkar. Är hon som förrförra veckan (när jag också red tidigt) så rids hon först. Ligger hon och sover när jag kommer så får hon en ledig dag. Jag kände mig så hemsk mot henne att tvinga ut henne på tur så tidigt.
     
    Nu ska jag klippa och klistra med ett par filmer och tanken är att de/den kommer upp under morgondagen. Hoppas vi hörs igen ikväll, annars vet ni vad som väntar imorgon. Fullfaaaart!

    Glöm inte!

    Ni har väl inte missat att jag har en liten frågestund? :)
    klickelick-> http://vinna.blogg.se/2013/january/fragestund.html
     
     

    Bilder - Aleccis - del 5/5

     
     
     
     
     
     
     

    Bilder - Aleccis - del 4/5

     
     
     
     
     

    Nya ridhandskar

    Min dag började med att kolla på Pay & Jump'en på klubben, men lagom tills det blir lite roligare så frös jag så otroligt att jag var tvungen att gå. På vägen hoppade jag dock in på Charlies då de har rea. (Vem kan motstå, och dessutom när de även lockade med lite värme?) Jag gick ut fattigare än vad jag kom in, men inte så farligt ändå.
     
    Ett par handskar fick jag med mig. Fleecefodrade, smidiga och goa. Jag anväde dem redan när jag red hingsten och i ett par minusgrader, som det var då, så var de helt perfekta! Kanonsköna! Dessvärre var de på gränsen till för små, men då det bara fanns ett par så köpte jag dem i alla fall. Hoppas bara de håller. Det brukar ju tyvärr vara åtgång på just ridhandskar då det skavar mellan fingrarna.
     
    Jag är egentligen ingen handsk-människa. Jag rider utan problem utan handskar i 10, 12 minusgrader men blir det ännu kallare är det skönt med handskar. Även på fram- och avskrittning är det skönt att ha vantar. Dessa tror jag kommer passa alldeles utmärkt till mig och i min hästvardag.
     
     
     
    Jag hade en liten tanke på att rida någon av mina innan hingsten, men sen så bestämde jag mig för att inte göra det ändå. Hingsten blev i alla fall riden och han är så duktig!
     
    Resten av dagen går i tjockhetstecken med pizza, godis och film. Sen hoppas jag verkligen att jag kommer i säng tidigt framåt kvällen...!

    Bilder - Aleccis - del 3/5

     
     
     
     

    Bilder - Aleccis - del 2/5

     
     
     
     
     

    Söndagen och lite allmänt skitsnack

    Min söndag blir ganska lugn. Ingen av mina hästar kommer ridas, men däremot ska jag rida hingsten och innan dess tänkte jag vara publik på P&Jn. Ska reta mig lite och jag tror jag kommer bli väääldigt sugen. Ärligt talat så hade vi nog kunnat vara med, men med tre skor (Aleccis hade dragit av/tappat en baksko, men det kvittade ju eftersom vi ändå bara red lite försiktigt på ängen och så får det bli tills hon får på skon igen) och andra planer så blir det inget med det. Dessutom så hade jag i så fall fått rida in (ca 1 h) och det känns inte så lockande när jag nu för tiden bara kör in (5-7 min). Hade det däremot varit plusgrader så att jag hade kunnat köra in henne så hade jag nog varit med trots att vi har haft lite andra planer egentligen.
     
    Sen blir det lugnt och fint, och tidig kväll då klockan står på 04.30 inför måndagen. Hellyeah! Jag tänkte göra ett seriöst schema att följa nästa vecka så att två hästar går/dag då jag bara hinner två innan AF-programmet. Det blir nog bra. Sen är det en till vecka med tidiga mornar, för att därefter blir en sovmorgons-vecka (08.00) och sen en tidig vecka igen. Och sen, vad händer sen?! Jo, då är programmet avslutat och jag kan lägga upp dagarna annorlunda (dvs rida under de ljusa timmarna utan att behöva gå upp skittidigt).
     
    Nej, men ärligt talat så är jag ganska nöjd ändå med tillvaron. Ganska. Det fungerar, humöret är bra och livet är rätt trevligt. Lite skillnad mot för några år sedan när jag hade suicidtankar (som det så "fint" heter. Står så i journalen t ex) och ville ta livet av mig tio gånger om dagen. Yes, den tråkiga sanningen. Men nu vill jag bara LEVA och det känns bra. Skönt att jag har tagit mig igenom den jobbiga tiden.
     
    Hur mår du - EGENTLIGEN? Visst är det så. Det är inte alltid man mår "bra", men när (om) någon frågar "orkar"/vill man inte gå in på det. Och när man dessutom inte vet varför, eller vad det är som gör att man inte är lycklig - varför då svara "det är inte så bra", på den frågan. Det är bättre att svara "bra" och sen går man vidare. Man blir inte djupare än en tesked och även om man ser glad ut, verkar glad och beter sig som man är glad - så är man inte det. Visst är det bra att prata om det. Inte alltid, inte för alla. Men man brukar säga så. Prata med någon. Prata, prata, prata. När det inte hjälper då?
     
     
    Man fastnar i negativa tankebanor, ser bara vad man INTE har och gräver ner sig allt djupare. Jag är bra på det. Se vad jag inte har. Jag har inte pengar, jag har inte någon "fin" häst, jag har ingen ridbana, inget ridhus, jag har ingen tränare, ingenting man "bör ha" om man rider, tränar och tävlar.
     
    Nu vet jag däremot att jag har en familj, mat på bordet och tak över huvudet. De kompisar jag har de står där de står, vid min sida. Även om man inte hörs varje dag så är det aldrig några konstigheter när man väl träffas/hörs. Jag är frisk, och hel! Jag kan både gå och springa, sitta, stå och ligga, jag kan vicka på tårna, nicka med huvudet och både se, höra, prata, känna och smaka. Jag sover om nätterna. Jag är bosatt i en kropp som varken är undernärd eller överviktig. Jag har en sambo sedan fyra år som jag älskar, och som älskar mig. Jag har körkort och egen bil. För att inte nämna mina fantastiska hästar! De är glada och nöjda, mår bra och JAG ger dem bästa möjliga livet som upplever de krav jag har för att tillfredsställa deras behov. Är det någon som BORDE vara lycklig, så är det jag. Och det är jag. ÄNTLIGEN är jag lycklig!
     
     
     
    Det handlar inte om att ändra i något man har, äger eller gör. Det handlar om att ändra hur man tänker och ser på saker och ting. Verkligheten finns inte. Den tolkas bara på olika sätt, av olika personer. Alla gör vi vår egen verklighet.

    Bilder - Aleccis - del 1/5

    "Uppvärmning" på vårt pass på ca en halvtimme. Trav med föttterna i stigbyglarna. Det ser inte ut så mycket för världen, men hon var mjuk, lugn och fin. Nu var ju detta bara ett kort, kort pass eftersom jag ville ha lite nya bilder.
     
     
     
     
     
     

    MVG i planering!

    08.30 ringde klockan. Prick klockan 09.00 skulle jag plocka upp min syster, men där var jag såklart inte förrän tio, kvart över. Bra start!
     
    Bytte vatten, gav hästarna mat och gjorde iordning de två som skulle gå (Pärla och X - det blev ändrade planer). 10.10 red vi iväg ungefär. När vi kom tillbaka var klockan ca 11.20. Någonstans vid 11.40, 11.45 red jag iväg med Aleccis, med min syster med kamera(!!!) i näven. Ner till ängen. Skritt, trav, galopp. Syster upp; skritt, trav, avskrittning. Tillbaka va 12.15,12.20 (kortpass, "bara för att". Fasen har man fotograf så är det bara tempo, termpo, tempo som gäller!) 13.30 åkte vi från gården. Klockan 13.00 var gästerna bjudna till, och innan dess skulle jag duscha, fixa iordning mig och slänga in en kladdkaka i ugnen. MVG i planering? Skulle inte tro det, hahaha. Äsch, det är inte så noga. Hästarna har högsta prioritet (;
     
    I vilket fall så har jag iaf lite bilder och även en kort, kort film i lite galopp. Det kommer upp i omgångar. :)
     
    Lägger upp stigbyglarna, och ser ut som en utomjording, haha. Usch, jag passar inte i glasögon!
     
    Min syster fick prova Aleccis i några minuter och det gick jättebra!
     

    Dyr Storhäst!

    Idag är hon minsann dyr, StorHäst. Drygt en timmes arbete med mycket LUGN galopp men det bästa av allt; precis ALLA gånger var helt perfekta! Idag lossnade det, men vi har fortfarande lång väg kvar.





    FRÅGESTUND

    Det var länge sedan nu, så jag tänkte ge det en chans. Är det något du undrar så fråga på! 
    Vad jag tycker om gummiankor? Vem ser bäst ut i Pretty Little Liars? Är jorden rund?
    Vem skulle jag ge en miljon till, om jag hade kunnat? Favoritläsk?
    SHOOOOOT!
     
    Bästa/svåraste frågan får en länk.
     

    Rida Pärlis

    Det blev ändrade planer och vi slutade tidigare så jag hann även rida Pärlisen idag.


    Hon var seg först, men piggnade till ordentligt sen. Vi har ridit längre idag och i ett högre tempo. Jag känner att det snart är dags att plocka fram sadeln igen och börja rida mer på riktigt (krävande). Hon är redo och magen...! Den ska vi inte ens prata om, haha. Tjockishäst!


    "Söker man, så finner man"

    Frisk häst. Vad är en frisk häst? Hur vet vi om hästen är frisk? Hur vet vi om den inte är frisk? Hur vet vi att hästen inte är frisk även om det finns småfel i kroppen? Ingen kan säkert veta.
     
     
    Det första jag tänkte när vi på AF-programmet diskuterade arbeten med höga löner var "tänk, vad underbart det hade varit att ta ut massa terapeuter och liknande för att kolla igenom framför allt Pärlas kropp!". För det har jag aldrig gjort.
     
    Men även om jag aldrig har låtit någon sådan person kolla igenom henne så kan ju varken du eller jag säga att hon är skadad, eller frisk för den delen. Hon har däremot aldrig VISAT något. "Frisk och sund, men något rund" - som jag brukar skoja. En glad häst är många gånger frisk, och en häst med mindre "fel" och brister i kroppen är också många gånger frisk. Det finns mycket som skadar, men lika mycket som inte gör det.
     
    Letar man fel, så hittar man fel. Det är inget nytt. Frågan är bara om man verkligen bör behandla vissa smågrejer som är obetydliga såväl för hästens välbefinnande (i första hand) som ryttarens? Nej, jag anser inte att man alltid bör gräva in i djupaste del av kroppen. Men för det vill jag såklart inte uppmuntra till att INTE kolla upp hästen om det skulle vara så att något verkar fel.
     
    Min poäng är, som rubriken lyder, att "söker man, så finner man". Men det är inte alltid där "felet" i själva verket sitter. Det finns hundra andra orsaker till många beteenden; t ex utevistelse, hagen, hästkompisar, foder, motion - you name it! Men inte att förglömma den korknöten som sitter där uppe och sparkar och sliter; nämligen piloten. Det är minsann en riktig sate många gånger, håller ni inte med? ;)
     
    Nej, tänkt på det! Precis som oss människor har mindre brister som inte påverkar oss (men som vi också hittar om vi letar - men troligen inte kan "rätta till" oavsett vi vill det eller inte), så kan även våra fyrbenta vänner det.
     
    Beauty is in the eye of the beholder.

    Give us some fucking friday-mood!

    När det är fredag ska man vara glad. Ska. Jajamän. Stoppa in en penna i munnen, håll den på längden mellan tänderna och huxflux är man GLAD! (Ja, det funkar. Lé-musklerna används och då blir man glad - prova!)
     
    Jag spenderar dagen på programmet, eftermiddagen på Aleccis, kvällen på Bowlingen och natten... i bilen? Nej, så långt vet jag faktiskt inte. Men dagen är fullspäckad och humöret ska dansa... bugg(? kom inte på något bättre).
     
    Igårkväll åt vi tårta. Köpt sådan. Hoppade in på Maxi efter stallet och ville gärna köpa en eftersom min sambo fyllde 25, och han skulle bli utan tårta annars pga jobbtiderna osv. Så ja, tanken var god, - ordagrant, haha. Nej men såklart var det en liten miss; för på tårtan stod det "120,00 kr" men när jag skulle betala stod det 130 kr. Inte för att jag är så känslig - det viktigaste är ju att de får se att det är en miss och kan göra något åt det. Jag fick iaf tårtan för "bara" 120 kronor. Hua, det där kilopriset är fan inte billigt ;)
     
    Detta är äkta glädje. Då mår man!

    Dagens ridning

    Idag har jag ridit två hästapållar.
     
    Pärla hostade till en gång, så vågade inte rida henne idag. Hon var inte snorig eller såg konstig ut - det var nog bara "fel strupe-host" eller liknande, men vem vågar chansa med sitt gullefjun? ;) *tönteri, tönterá haha*
     
    Tidigare vintrar har jag knappt ridit om det har varit närmare femton minus då jag har ansett att det varit för kallt. (Så tycker jag inte längre, eller jo, möjligtvis för kallt för mig där uppe, haha.) Hon är ju min lilla bomullstuss och jag är lite nojig vad gäller henne. Så hon fick som sagt stå och vila idag istället. Detsamma blir det även imorgon då jag bara hinner rida en av dem (väljer Aleccis) innan vi har andra planer.
     
    Tillbaka till idag dåva. Jag har äntligen börjat hitta denna "rida-storhäst"-ridning jag länge letat efter. Reeedaaan, ja exakt. Det behövdes lite mental coachning innan poletten ramlade ner. Men nu är det roligare än någonsin att rida henne! :D Traven är tusen gånger bättre, en nu har jag fått upp vittring och vill ha den ÄNNU bättre. Galoppen är sisådär, ibland så är det voalá, men för det mesta är hon för pigg och "på'at" för att jag ska reda ut alla benen. Vi fick dock till galoppen 3-4 gånger och det var mums. Nästan en timme var vi ute och båda verkade lika nöjda efteråt.
     

    Maria Montazami

    När jag blir, ehm, medelålders (plus, haha), så hoppas jag att jag blir lika glad och härlig som Maria Montazami. Hon verkar så himla go! :) Helt klart min favorit av "Hollywoodtanterna"! :)
     
    Det jag gillar extra mycket med henne (via programmet, såklart) är att hon är en av dem (få) som faktiskt har familj. De verkar ha ett stadigt förhållande och så ett knippe ungar - OCH sen dessutom ett glammigt lyxliv.
     

    UNDERLAG

    Det är ett evigt tjat om detta med underlag. Vad som är inne just nu har väl knappt någon missat: "Det är så hårt så det går inte rida någonstans", alternativt; "Det är så hårt så det bara går att skritta, och kanske trava lite".
     
    Nej, nej, nej och åter NEJ. Det är helt FEL! Hårt är bättre än för löst/mjukt så varför klaga? Jag tycker det är värre när det är sommar och grusvägen är stenhårt packad, eller när det är höst och det fryser på. Men oavsett om det är packad grusväg, frusen grusväg eller snötäckt grusväg så ser jag inte problemet?
     
    Mina hästar rids i skritt, trav och galopp (och hade de haft ett par gångarter till så hade dem bergis också använts) oavsett väder underlag. Jag har alltid gjort så. Men okej, jag rider såklart inte där det är som allra värst, utan man får ju hålla sig ut i kanten osv, men ändå. Att skylla på underlaget och bara skritta tycker jag är trams!
     
     
     
    Bildbrist? Javisst!

    Så lat - eller?

    Det märks att jag har lite mer att göra än tidigare; det obligatoriska AF-programmet och hästarna, samt hushållet såklart. Bloggen har halkat ner i prioritering, och vart tog alla idéer vägen som jag jämt hade innan? Det ekar i skallen och jag blir lite sur på det. Inte för att det ekar tomt, utan för att det gör det här och NU. Inte när jag sitter på hästen; då kommer jag på både det ena och det andra. En annan sak som är störande är att jag, just då, tror att jag kommer komma ihåg ämnena, men nej, det gör jag uppenbarligen inte.
     
    För att dra lite allmän information om läget så ser det ut som så att vi har köpt ett nytt matsalsbord med stolar (allt för att skaffa sittplatser inför kalaset på lördag, hähä). Det luktar nytt (och gott) i köket och det är SÅHÄÄR skönt att slippa det förra. Glas är inget jag är förtjust i. Gissa hur lätt det är att äta frukost tyst när resen sover? Inte så lätt, nej. Men nu slipper vi det!
     
    Jag tänkte även vara så generös att jag bjuder på lite trevlig musik. Klicka på play och njut av trevliga toner och röster!
     
     
     
     
     
     
     
     
     
     
      
    Gott och blandat, allt ifrån förr-i-tiden till idag. Untz, untz!
    (Den sista är min partylåt i bilen och det MÅSTE va den versionen, kuuung)

    Dagens ridning

    Jag började med herrarna, och därefter mina båda egna damer.
     
    Pärla och jag red ett varv i byn. Hon pinnar på - men inte skritten. Där har hon minsann inte brottåm, haha.
     
    Aleccis blev riden med termobyxor, ja alltså på mig. Så först tänkte jag att jag skulle strunta i det där utan-stigbyglar-grejen, men det tog inte så lång tid innan jag märkte att det är det enda som fungerar just nu. Hon tuffade på, på eget initiativ i början så då var det bara att trots tjockbyxorna och va på'at igen. Det gick sådär, men till och från fann vi varandra. I slutet var hon dock kanonfin! Den sista biten i vänster galopp fick vi verkligen till, och ner i asbra trav där hon vilade på steget och var lugn, mjuk och avslappnad. Synd att inte hela passet var sånt, men det kommer så småningom!
     

    Woho!

    Stolt, nöjd och känslan är så himla go!
     
    Nästan sju timmar senare, en maaaassa frisk luft, kyla och mörker. Jag har nog överträffat mig själv idag..?
     
    Två hästar är ganska lagom, i alla fall om man ska ha ett liv utöver hästarna och stallvistelsen osv. Egentligen trodde jag att min gräns låg någonstans runt två hästar/dag, men "det skulle vara kul att prova tre" har jag faktiskt tänkt. 
     
    Och så *vips* stod det tre hästar i hagen och när tre hästar var ridna var känslan "yeah, bra jobbat". Och ja, det fungerar - dock skulle jag inte rekommendera det om man jobbar heltid och även ska ha tid med familjen (och ha hästarna i bra kondis, alltså).
     
    Idag har jag som sagt överträffat mig själv. Fyra hästar är ridna (observera RIDNA och inte gjort något annat i arbets-/motionsform) och det var inte ens störande med massa minusgrader (två hästar utan termobyxor, två med. TERMOBYXOR<3), mörker (pannlampa är för klenisar ;) haha), och hunger. På tal om hunger. Såhär kan man tänka om man är hungrig "Ååh, vad hungrig jag är, det är si och så många timmar till mat, hur ska jag orka? osv, osv" - så var jag förrut. Idag tänker jag såhär "Jag är hungrig, vad bra då kan jag inte få håll av mat iaf :)". Jag lovar att det är tusen gånger lättare och roligare att göra, ja men ungefär ALLT, genom att bara tänka positivt. "Bara", ehm, jo ibland är det lätt men inte alltid. Prova!
     
     Haha, me today:

    Olika ridning på olika hästar, olika känsla

    När jag fortfarande ägde Mellonie så var det ganska noga med att jag alltid red Pärla först, och sen Mellonie. Det hände, men var otroligt sällan, att jag bytte plats på dem och tog Mellonie först.
     
    När jag, innan Mellonies tid, lånade ett halvblodssto i Aleccis storlek och alltså hade Pärla och denna häst vid namn Tola så var det också ganska viktigt att rida Pärla först.
     
    Nu när jag har Aleccis så rider jag fortfarande helst Pärla först. MEN det är inte lika "viktigt" (fann inget bättre ord) att det blir i just den ordningen och det är första hästkombinationen som inte har riktigt så stor betydelse som tidigare.
     
     
     
    Varför? Det finns såklart en förklaring på detta.
     
    Mellonie och Pärla var väldigt jämnstora rent höjdmässigt, men Mellonie har mer egen motor än vad Pärla har. Red jag Mellonie först kändes Pärla otroligt seg, och ganska tung. Tänk dig att du har cyklat en ganska bra bit och därefter ska jogga lika långt. Det känns som man står på stället och inte kommer någonstans.
     
     
    Tola och Pärla däremot var inte riktigt samma sak. Visst, Tola var mer självgående än Pärla men det som hade stört betydelse här är storleken. Red jag Tola (nästan 160) före Pärla (nästan 140) så kände jag mig stor på henne, för stor. Tänk dig att du sätter dig på en liten trehjuling efter tidigare cykel och jogging.
     
    Nutidskombinationen Pärla vs Aleccis är som jag nämnde annorlunda. Dessa båda är som dag och natt - väldigt, väldigt mycket tvärt om. För att dra en ful jämförelse kan man säga att Pärla får man sparka på och dra i (inte ordagrant) medan Aleccis flyttar sig för att man blåser på henne. Pärla känns som hon backar medan Aleccis drar på i 180 för minsta lilla. Ja men ni förstår; otroligt olika. Dessa är mer som att åka bil jämfört med att cykla. Sjukt stor skillnad. MEN eftersom det är så stor skillnad så fungerar det ändå okej att "byta" och rida Aleccis först, även om jag föredrar - dels av vana, dels för mitt "Pärla är förstahästen"-tönteri - att rida Pärla först.
     
    Min egen teori är alltså att eftersom Mellonie och Pärla var (är) såpass lika, men ändå olika, att det blev lite småstörande att rida dem i "fel ordning" medan Aleccis och Pärla som är helt olika varandra är lättare att "byta ridsätt" och då rida i vilken ordning som helst.
     
     
    (Det är nog bara jag som kan skriva ett helt inlägg om varför jag rider hästarna i en viss ordning, haha.)
     
     

    Halvfarten försvann

    I höstas/början av vintern så skrev jag att hästarna, eller i alla fall Aleccis, skulle gå på halvfart under vintern. Sen klippte jag henne (helt) för hon svettades någon kompiöst. Men tanken var aldrig att hon skulle gå "fullt".
     
    Vad är det jag sysslar med nu då? Jo, Aleccis går så nära fullt det bara går. Det enda som i stort sett fattas i schemat är mer planerad dressyr, hoppning och ridning på ridbana. Konditionsmässigt och ridning-antal-dagar är hon uppe i normalmycket. Det var aldrig tanken.
     
    Men jag får så dåligt samvete av att veta att hästarna står och inte får bli motionerade. Så oavsett vad jag planerar eller inte så rider jag likt förbannat, haha. Det tråkiga är väl att nu har jag satt mig i en småjobbig sits... Det är lättare att hästen går i halvfart och det rullar på så, än att man trappar upp det och när tiden sviker så "måste" jag trappa ner en kortare period på ett par dagar.
     
    Nu har jag hamnat i den där situationen som jag egentlien försöker undvika. De kommande dagarna är det fullt hålligång som gäller och jag vet inte riktigt hur jag ska göra för att hinna med programmet, bowling och mat på fredag, kalas på lördag, PnJ-publik och hingsten på söndag, samt en ridtur med syster med pojkvän, helst tvätta innan helgen OCH alla tre hästarna. Jao, skyll mig själv. Antingen får jag skaffa några fler timmar dessa dygn, eller så... vet jag inte.
     
    Jag vill helst inte låta Aleccis stå dagen innan min syster ska prova henne. Det kan bli lite väääl "kul" (inte så kul) då, och ganska onödigt så det är inte så konstigt att jag helst undviker det. Problemet är bara att vi inte har besämt riddag än, så jag vet inte hur jag ska lägga upp ridningen. (Vilka problem jag har då.)
     
    Idag är det i vilket fall onsdag och det betyder hingstdag! Helst skulle jag vilja hinna rida alla efter det och tvätta (samt alla vanliga hushållssysslor) men vi får se vad jag hinner. Jussteja, jag måste komma ihåg att gå förbi optikern med glasögonen och även köpa något mer i födelsedagspresent.
     
    Dagarna rullar.
     

    Dagens ridning

    Som jag nämnde tidigare så red jag alla tre idag. Sen kan man definiera "red" på olika sätt, men det var helt klart red som i "uppe på ryggen, på promenad själv utan hästkompisar". Duktig häst.
     
    Pärlisen och jag red lite dressyraktigt på ängen. Rakt och böjt spår. Hon var finfin, men det märks att hon fortfarande är under igångsättning och inte gör mer än att gå framåt med inslag av skänkelvikningar = inget avancerat. Men fin med tanke på kroppen och sådär vi red inte så länge dels pga snön och sen så är hon ju inte i full kondis heller. Hon blev till och med lite svettig faktiskt.
     
    Nu har jag ridit henne i en väldigt låg form (lite westerninfluerat) då jag vill ha upp ryggen på henne och hon har gått kanon i denna låga formen och oftast rullat på stabilt "där nere". Idag såg jag att hennes rumpa har blivit finare! Mycket rundare än tidigare och den var riktigt hård! Kul att det har gjort skillnad även att hon inte går för fullt än.
     
    Aleccis och jag fortsatte i samma stil som igår; utan stigbyglar, lugnt och trevligt med mål att få henne lydigare. Vad ska jag säga?! Vi hade hundra gånger bättre utgångsläge idag! Så redan från början kunde vi rulla på bättre. Det är klart att vi ibland tappar takt och sådär, men det "lilla" från igår gjorde jätteskillnad idag! Känns jättebra!
     
    Exakt hur snygg är hon inte i svart?! Mums, mums, mums!

    Good feeling!

    Det spelar nog ingen roll om det är en, tre eller sju hästar. Alltid är det samma fantastiska känsla när alla hästarna är motionerade och klara för dagen. Den känslan, jag säger då det. Då mår jag.
     
    Min dag har varit bra idag. Först programmet (resten av filmen), därefter lunch, och sen fortsättning på programmet, och därefter häst och stall för hela slanten. Nu tar jag det lite lugnt innan min sambo slutar jobbet och då blir det ett Heroes-avsnitt.
     
    Efter ponnyakuten i söndags letade jag som en idiot efter låten som är vid 21.00-22.10 minuter ungefär. Det var tre sidor "musik" i slutet av programmet, men det var väldigt flummigt och otydligt tycker jag, för jag fann den inte? Så till slut frågade jag min kompis och hon hade koll! Så nu spelas den låten om, och om igen.
     
     
     
    Jag bara måste nämna vad min sambo sa efter ponnyakuten avsnittet (han satt i rummet bredvid och hörde bara, dvs såg inte programmet): "Jag tror Felix kollar på ponnyakuten, för den låten visade han för ett tag sen". Alltså, HAHAHA, nej, jag tror inte Felix kollar på ponnyakuten! xD

    Bryta systemet

    Hjärnan har olika system. Ett när vi lyckas, ett när vi misslyckas, och ett annat när vi bir nervösa bland annat.
     
    För att bryta systemet, och bryta mönstret, måste vi först bli medvetna om vad vi gör. För att sedan kunna göra tvärt om!
     
     
    Jag har ett exempel på ett invant dåligt mönster där vi ofta misslyckades. Ett mönster jag inte trodde ledde oss till dåliga resultat och sämre känsla. Sämre självförtroende, större tillit till mönstret och ännu sämre resultat. Vad jag menar är våra jobbiga ovanor - vilka jag även kallat höjdskräck i brist på annat - som vi tidigare alltid slogs emot när vi, jag och Pärla, skulle ta oss egenom LB:er förrut.
     
     
    Jag var orolig över att hon inte såg bakbommen och det skulle bli en fara OM vi nu skulle landa rakt i hindret. Därför "visade" jag henne alltid alla oxrar innan jag startade - MEN vad jag i själva verket gjorde var att tala om för mig själva att "här kommer vi stanna, eller här kommer vi ha problem". Dessa problem gav jag mig själv och jag i min tur gav dem omedvetet till Pärla. Ju fler oxrar vi vägrade ut oss framför, desto mer "visade jag henne dem" (dvs planterade allt i mig själv). Tilläggas bör är att vi aldrig någonsin hade problem med räcken, dem var det bara att höja och höja.
     
    När jag blev medveten om detta så bytte jag en dag helt taktik; "visade" inga hinder, och jag hade ett halvår tillbaka intalat mig att "HON SER BAKBOMMEN - skärp till dig!"
     
    Vad hände? Vi hade inte ett enda problem, och vi tog oss runt banan utan svårigheter, med en bom ner i andra starten. Jag vet exakt när detta var. Det är snart ett år sedan; 29 januari 2012, på en pay & jump på hemmaklubben. Trots ett genomgående undertempo, i framför allt första starten, finns det inte en tanke på att vägra. I vanliga fall brukar undertempo föda uteslutning, men nu spelar jag och min hjärna i samma lag.
     
     
    Tidigare i vintras, under slutet på förra året, sammanfattade jag 2012's tävlingar och vi har inte haft fler än 4 fel / runda och samtliga fel har varit nedslag. Vi har inte vägrat än enda gång på "riktig" tävling (dvs lokal eller regional). De båda stoppen vi har haft på klubbnivå har endast varit mitt fel och jag har tagit på mig dem helt och fullt, båda gångerna.
     
    TVÅ stopp på ett år - det är lika många stopp, plus fler, som vi tidigare hade i en start.
     
     
    Tänk på det kära vänner: vad gör ni - blir resultaten mindre bra? Gör tvärtom! Och glöm inte att andas.

    Uttjatat ämne, MEN...

    Jag vill bara lägga en liten, liten åsikt om självaste ponnyakuten. Det är uttjtat då det är väldigt aktuellt just nu.
     
    Första avsnittet såg jag i repris under förra veckan, det andra avsnittet såg jag när det sändes nu i söndags.
     
    Säga vad man vill men det är framför allt TVÅ saker jag har reagerat på.
     
    1. Det finns väldigt mycket ouppfostrade ponnyer i vårt avlånga land.
     
    2. Det är BRA att visa hur hårdhudad och tuff man faktiskt behöver vara många gånger som ryttare, då det är en sport som innehåller dramatiska vändningar och hög fart - ibland samtidigt.
     
     
    PUNKT. Nu lämnar vi den diskussionen tycker jag. De som vill se på det, gör det, och de som inte vill det, gör inte det. För mig blir det väl som vanligt; jag ser de första avsnitten och tröttnar sen. Men det är väl alltid kul/intressant/underhållning att se hästar på TV? :)

    Mer mental cochning

    Idag får jag se mer av filmen som handlar om mental coachning. Och ååh vad jag älskar sånt! Det är så himla intressant! Eftermiddagen kommer bestå av frågor/diskussioner om filmen. Det blir nog bra.
     
    Sen, ikväll blir det ridning för hela slanten! :)
     

    Dagens ridning - lång utvärdering inkl den mentala biten

     
    Pärla: pigg häst = stark häst. Väldigt stark häst. Hon såg även lite spöken och sånt, men detta är en hyfsat orubbar häst så det var inte ens störande för min del. Allt detta hänger ihop; ju piggare desto starkare och även fler spöken. Barbacka som vanligt, skogen ner till byn som vanligt, och ca 40 minuter som vanligt. Och det viktigaste av allt; älsklingshäst som vanligt. ;)
     
     
    Aleccis: Nu var jag nymatad med mental träning och nytänk och det skulle jag prova idag, tänkte jag! Den här hästen kräver lugn och stabilitet, men verkligen inte passivitet.
     
    Det första jag tänkte igenom, innan jag ens var i närheten av Aleccis, var "vad VILL jag?". Mitt svar var ganska enkelt: jag vill ha en lydig häst. Det är det allra viktigaste. Resten kan vi ta sen, men hon MÅSTE bli lydigare. Följdfrågan blir således: Hur ska jag göra henne lydigare? Svaret är lugn, konsekvent, tydlig och noggrann.
     
    Det började med att jag satt där och skrittade fram henne på långa tyglar. Sen tänkte jag ta lite av tyglarna, inte korta dem, men börja leta kontakt för att börja arbeta henne litegrann. Vi hade skrittat ca två tredjedelar och än så länge var allt frid och fröjd.
     
    Men så fick hon upp vittring efter något (antagligen älg eller kanske vildsvin, inte vet jag för inget syntes till) och hon var inte bekväm med det. Först blandade hon halt med att "springa iväg" i skritten, med halt igen och backade ner i diket... Inte okej. Sen skulle hon istället ge full fart framåt tänkte hon och ja, när jag väl fick henne att stå still - spänd häst som tryckte ihop sig allt vad hon kunde - så dök det upp en tanke i mitt huvud: "Jaha, och där var hela den ridturen förstörd". MEN, jag hann inte ens tänka klart den förrän mitt första "test" dök upp!
     
    Egentligen är jag nästan tacksam över hennes beteende idag för det gjorde verkligen nytta för min del. Mitt tillstånd ändrades till otålig, sur och lite uppe i varv - men direkt så tänkte jag att jag VILL vara lugn och ha tålamod, fortsätta rida tydligt och konsekvent. För dagen extra noggrann med att hon är med mig, lugn och avslappnad och definitivt inte flyter iväg. Det fungerade. Genast hade jag fått kontroll över mig själv igen och ridpasset var inte alls förstört - faktiskt långt ifrån!
     
    Aleccis var långt ifrån lugn och avslappnad när vi först travade en kort bit, och därefter gjorde jag halt, vände, travade förbi, för att sista gången skritta förbi detta otroligt otäcka... Anledningen att jag väljer trav är för att jag har märkt att hon inte vänder då. Skrittar jag så gör hon sina piruettliknande vändningar där hon lättar fram och vänder runt. Det händer, men det är mycket, mycket mer sällan nu än innan.
     
    Min tanke var från början att trava där vi brukar trava och eftersom jag ska börja med detta "nya" (trava fram utan stigbyglar) varje dag, så var tanken att göra det även idag. Men eftersom hon inte var så övertygad om att trava mjukt och fint så struntade jag i att ens försöka utan hade fullt sjå med att få henne att skritta. Hon skrittade efter en stund som hon skulle och då la jag upp stigbyglarna och påbörjade operation trava utan stigbyglar!
     
    Det gick sådär. Men skam den som ger sig! Vi travade bara en bit, därefter skrittade vi uppför backen. Halter och fler halter fick jag be om eftersom hon försökte framför allt flyta iväg i trav. Sedan började vi trava igen och några steg gick bra, men sen kom VI ur tempot. Ja, vi. Hon tuffar på och jag börjar skumpa.
     
    Jag vet HUR jag ska göra, men det är svårt tycker jag. Helt annorlunda om man jämför med Pärla. Så jag satt där och försökte och försökte. Halt så fort hon flöt iväg och så lugn skritt varje gång för att övergå till lugn trav. Det blev bättre och bättre. Men så tappade vi det ibland.
     
    Över lag gick det helt okej, men många gånger gick det även mindre bra. Även hon såg spöken, många sådana, och ibland small det såklart samtidigt ett fyrverkeri bortåt så effekten blev dubbel. Men jag var lugn och konsekvent och AJ, MINA BEN, haha.
     
    Vi tog även en galopp, en i höger och en i vänster. Galoppen var tråkig idag. Den var inte rund och hon tryckte ihop sig. Vi fortsatte trava och jag började komma in i det mer och mer vilket gjorde att hon höll takt och lugn.
     
    I slutet gick traven riktigt bra. Vi provade att galoppera en kortis i båda igen, men den var inte heller då något vidare, så det blev bara lite då jag egentligen ville hitta rätt trav. Åh, vad fin hon var ibland!
     
    Dessvärre kom det en bil en gång och vi red på höger sida av grusvägen, såklart, men eftersom det fanns gott om utrymme till vänster så flyttade jag henne dit. Bilen stannde.
     
    Det gjorde den rätt i. Jag vet inte vad som flög i henne (skyller inte på henne, men något var det som utlöste reaktionen). Direkt när vi kom över så dansade hon ut till höger - på vägen, mot min skänkel. Hon gick emot den som fan rent ut sagt och sen hoppade hon runt och hade sig. Jag kunde inte ens göra halt. Hon bara gick emot både skänkeln och handen. Men sen kunde jag glra halt, och då "lossnade det" och så vände vi tillbaka och ställde oss helt still och lät bilen passera. Tackade såklart för visad hänsyn. Aleccis blev återigen stencool och vi kunde fortsätta utan fler incidenter.
     
     
    Detta var ett av de nyttigaste passen vi har haft! Det var ibland riktigt bra, men även mindre bra. Framför allt kände jag att den här ridningen ger oss något - och det är precis DET jag vill åt. Jag vill inte rida runt i motioneringssyfte; här KRÄVS det ridning som tar oss framåt. Och det var sådan ridning vi fick till idag! :) NÖÖJD! En timmes ridning, ingen svettig häst (dvs inte stressad) och något som har givit oss något - mer än motion.
     

    Mänsklig lögndetektor

    En dag förra veckan fick vi se en film där de tog upp mänskligt beteende i olika situationer. Alla har vi någongång befunnit oss i en situation där vi vet, tror eller är osäkra på om någon faktiskt ljuger. Det kanske bara är jag, men visst är det ganska frustrerande ibland? Det jag tyckte var mest intressant i denna film var i alla fall hur man ska tolka att någon ljuger.
     
     
    Först och främst är det viktigt att veta att vi människor bara har rätt i omkring 55% av fallen vi ställs inför. Det är med andra ord väldigt svårt att tyda om någon ljuger eller talar sanning. Vi har alltså lite, lite mer rätt än om slumpen skulle avgöra.
     
    Vi människor är väldigt vältränade vad gäller ansiktsmuskulaturen. Det är med andra ord helt fel "sätt", och ganska omöjligt, att försöka tyda om personen i fråga talar sanning genom att endast tyda ansiktet. Något som däremot är viktigare att tyda, är kroppspråket. Det är svårare att styra på samma sätt som ansiktet.
     
    Om möjligt bör man försöka att inte kolla över huvud taget på den man ska tolka. Det är mycket lättare att höra om personen ljuger eller håller sig till sanningen.
     
    Ett annat tips är att kolla efter hand-/fingerrörelser. - Det är ett tecken på att personen talar sanning.
     

    Mental choachning - Kjell Enhager

    Vart ska jag börja? Så mycket, och ändå har vi bara sätt halva filmen (föredraget) än - resten får vi se imorgon. Det är en sak att ha det i skallen, och en helt annan sak att försöka formulera det vettigt i text. Men jag gör ett försök för jag tyckte det var så himla nyttigt! Dock är det bara ett litet smakprov.
     
     
    Det ena ledde till det andra, men i början var han noga med att återkomma till "varför?" hela tiden. Vi måste bli medvetna om varför vi gör som vi gör och varför vi vill, respektive inte vill, olika saker.
     
    Ett exempel han drog var "jag vill ha en cykel". Varför?
    För att jag vill kunna cykla. Varför? Och så vidare.
     
    Ett annat exempel var när han hade pratat med ledningen i olika företag. De ville ha effektivt arbete och lönsamhet. Varför? Alla ska gå åt samma håll och ingen ska gå emot. Varför? För då blir de bättre. Varför? Företaget går bättre och drar in pengar, och det är vad de vill. Varför? Då kan de få lön och ge familjen tak över huvudet och mat på bordet. Varför? Då mår de bra.
     
    En annan kille hade besämt sagt att så var det minsann inte för honom! Nehe, vad vill ville ha då? Han vill ha lön för att kunna resa. Varför? För att se saker och vara med om saker. Varför? För då skulle han må bra.
     
    Ni förstår att det finns en anledning varför vi vill olika saker och varför vi arbetar för det. Glömt inte att ifrågasätt varför. Det gör oss först väldigt okloka - att hela tiden komma på varför, egentligen -  men sen blir vi bra mycket klokare.
     
     
    En annan sak han pratade om var våra tillstånd. Vi tar ofta bra beslut som leder till bra resultat när vi mår bra, och resultaten blir sämre av sämre beslut som kommer när vi mår sämre. - Eller hur? Men kan vi styra våra tillstånd, och ska vi strunta i att ta beslut när vi mår sämre?
     
    Vi har alla en röst inom oss. Vem känner inte igen att om man tappar något så suckar den där rösten och ger en pik, vilket gör hela grejen värre. En annan sak är att vi målar upp en bild i huvudet för att förstå; "tänkt inte på rött, tänk inte på en jordgubbe". Vad tänker vi på? En jordgubbe såklart.
     
    Genom att säga "tappa inte brickan" kommer den som bär brickan (syftar på barn) att tappa den, för kroppen vill på något sätt förstå vad det var som sades. "Bli inte röd i ansiktet". Ja, ni förstår vad jag försöker förklara i min återberättning.
     
    Denna röst vi har inom oss borde istället prata betydligt snällare till oss. Genom att styra den delen kan vi styra vårt tillstånd. Även här hjälper det genom att bara vara medveten om det. Vi kan mer än vad vi tror!
     
     
     
     
    Det sista jag vill gå in på idag är att ordet "MÅSTE" inte alls betyder måste, utan att vi "VILL". Jag vill städa - nej, det kanske jag inte vill. Men jag vill ha det rent för då mår jag bra. Jag vill diska för det blir fint efteråt. Jag vill laga mat för jag vill ge mina barn bra mat. Jag vill göra läxan för att vara påläst till provet, för att göra provet bra och för att få bra betyg så att jag kan bli vad jag vill bli i framtiden. Detta var återigen några exempel.
     
    Måste betyder helt enkelt vill. Vi vill göra än förändring, oftast förbättring, för då mår vi bättre.
     
     
    Nedan följer ett urdrag ur uppgifterna/diskussionsunderlaget till filmen som jag delar med mig av:

    "Man kan säga att grundtanken VILL svarar på frågan Vad? GÖRA på frågan Hur? Och VARA svarar på frågan Varför?

    Om det ska ske någon förändring är det viktigt att svar finns på alla tre frågor. Då ändras

    VILL till ett starkt SKA."

     

    Googlar man på Kjells namn så kommer det upp lite klipp under hans föreläsningar. Dessvärre är ingen från filmen (den filmen är säkert 20 år gammal, medan klippen är betydligt nyare än så - ca 1-3 år), men jag fann ett som jag tyckte kunde platsa här i detta inlägg. Se gärna hela, det tar bara 10 minuter!

    http://youtu.be/fci_UJyNpC8 (Inbäddning inaktiv på begäran)

     

    Back in business!

    Nu startar jag upp maskineriet igen.
     
    Det har varit två intensiva dygn där delvis jorden har gått under - har det känts som. Men nu är jag på fötter igen, och förutom en påtryckande trötthet är jag riktigt taggad!
     
    Jag har precis fått se en (halva) JÄTTEBRA film, resten får jag se imorgon. Det är ingen spelfilm, utan en föreläsning, coachning och den är helgrym! Jag svävar på moln och det känns som livet är en barnlek. Nu hoppas jag bara att jag är i samma stämning ikväll, samt minns vad jag såg, så att jag kan dela med av en del.
     
    Jag har tidigare fått se en film i hur man beter sig och där gav de tips på hur man kan veta om någon ljuger. Visst skulle det också vara kul att få veta?
     
    Jag är tankad - ikväll kör vi!
     
     

    Hissar!

    Jag hissar termobyxor!
     
    De på bilden är från Hööks, men mina från Active Riding Wear (köpte i Ullared) ser nästan identiska ut förutnom anorlunda reflex på benet (på båda benen på mina). Tidigare har jag haft en "vardagstermobyxa" dvs inte ridbyxa, och även dem var kanonsköna.
     
    Det är en helt fantastisk "uppfinning" som underlättar otroligt mycket i kylan. När jag trär på mig mina och går ut så får jag en känsla av mys och även "idag kommer jag vara varm och go". Hela stämningen blir bättre och stallet lockar mer än vanligt. Ni som inte äger termobyxor - skaffa!
     
    Det behöver alltså inte vara termobyxor avsedda för stall och ridning - det går precis likabra med vanliga. Billiga eller dyra, fula eller snygga - det spelar ingen roll! Så länge de fyller sin funktion så behöver man inte vara kräsen. Det är verkligen en kanoninvestering nu under vintern.

    Socialisering it is

    Jag ska faktiskt ut och umgås lite med några trevliga själar. Men bowlingen står jag över, haha, för dels är det inte kul och sen så ska vi bowla nästa vecka när mina sambo fyller år. Det blir trevligt värre, men först ska jag ut till gården en snabbis igen. Alltså dessa bensinkostnader jag har..! BLÄ, kör inte direkt någon billig bil och eftersom det är snö ute faller jag för frestelsen att ligga på 4-5000varv och köra.

    Vinterkörning drar min knappt 1,5 ton tunga bil ca 1,3 liter/mil. Det blir med andra ord alltså nästan 1,5 dl på en kilometer. Nu kostar bensinen runt 14,50/litern och då kostar varje deciliter ungefär 1,50 kr vilket innebär att för varje kilometer (och en kilometer är ingenting!) 2,25 kr. Jag kör MINST en och en halv mil varje dag, men oftast mer, och två dagar i veckan kör jag lika mycket till, så lite snabb huvudräkning kör jag 13 mil i veckan. MINST. Nu kör jag dessutom mycket mer, och det är dels stadskörning men även korta bitar (kallstarter) så nu vill jag inte ens veta hur mycket jag kör upp. Fan för att tanka! Men att köra är kul! Ett par tusen går åt, och det är inte kul när jag är arbetslös... Pengarna krymper snabbt.

    Jao, nu spårade det ut igen. Och klockan rusar! Det är dags för mig att göra mig i ordning och ja, det är bara nyttigt för mig att komma ut lite :) Bilden är på min sambos vinterbil förrförra vintern. Skitsnygg 740 från 86. (Eftersom jag håller i kameran så har jag inga bilder på min bil in action -.- Jag har en likadan bil fast kombi, dock inte förgasare som den på bilden är. - Intressant fakta, yes sir!)

    Bra hästarpållar!

     
    Aleccis gick brabrabra idag. Eftersom det var riktigt kallt så hade jag termobyxor på mig och jag tänkte rida utan stigbyglar för att komma ner och kunna hålla om henne bättre. Men det gick inte så bra, haha. Alltså själva den delen fungerade såpass att det gick bra - MEN termobyxorna åkte upp och det blev jätteknöligt och därav kunde jag inte koncentera mig, och så orkade jag såklart inte hålla om med benen. Efter några hundra meter, med halter, så var jag heelt slut i benen och efter ytterligare några hundra meter så hade jag så ont/slut i musklerna så att jag var tvungen att ta ner stigbyglarna igen. Resten av turen gick bra! Så det var riktigt nyttigt att rida fram såhär så det ska jag förska göra mycket oftare framöver. Och det behövs även för mina ben var ganska odugliga och måste bli starkare! Vi red i skogen och byn, totalt 1 h 10 min.
     
    Därefter tog jag och min vän Ams en kort sväng. Det gick bra; Pärlahäst är den absolut bästa hästen vad gäller att vara stabil och trygg åt en annan (osäker) häst och hon tål utan problem att hästar går och trycker mot henne. Snäll häst! Vi kunde även tjöta lite, även om det inte var mer än ett par kilometer. Men bättre än inget! Förhoppningsvis kan vi göra om det igen i veckan.
     
     

    Och så var det det här med dressyr - på film!

    Jag är någon blandning av diverse olika typer av ryttare; skogsmulle ibland, hoppryttare ibland och något annat ibland. Men ren dressyrryttare, nej det är jag inte alls.
     
    Dressyr i sig har jag inget emot, inte alls! Däremot rider jag inte "ren" dressyr så ofta eftersom jag inte har någon ridbana och då drar jag mig för att försöka. Det är en stor grej för mig att rida ett helt dressyrpass på en äng - för det krävs enorm fokus och koncentration. Det i sig är något jag saknar, eller i alla fall har svårt för. Det är helt enkelt lite lättare att rida dressyr på en ridbana.
     
     
    Att kolla på dressyr på TVn är kul. Kanske inte mer än så. Jag menar hoppning är jättekul, medan trav är mindre kul. Dressyr är kul, med bra kommentatorer så man hänger med ordentligt. Men att däremot kolla på dressyr i verkligheten, på en dressyrtävling alltså, är så drygt. Det beror väl på att jag har svårt att koncentrera mig på ekipagen. Men det blir väldigt enformigt och långdraget. Ekipage efter ekipage rider samma sak, enligt mig många gånger lika fint och eftersom det är så "otydliga skillnader" mellan ekipagen så tappar i alla fall jag fokus och lite av intresset. Vem var egentligen bäst, och varför?
     
    När jag kollar på dressyrfilmer (återigen från tävlingar, eller programridningar) så kan jag inte kolla på hela. Det går inte? Istället hoppar jag fram och kollar några sekunder i början, och lite här och där kanske 6-7 gånger. Nej, det blir ingen vidare vettig helhetsbild - men det är verkligen en svaghet hos mig att jag tycker det är så drygt och enformigt med dressyr. Fina ekipage som går klockrent. Det "händer" inget liksom, inget mer än att det blir bra ritter. Annat är det i hoppningen minsann! Där är det både tempo och variation! :)

    Pärlahäst = moraliskt stöd

    Jag kommer inte få (få och få - mitt val) rida Pärla på tre dagar. TRE DAGAR! Blir ledsen bara av att tänka på det. :( *Dålig planering* 
     
    Hon fick en välförtjänt planerad vila igår. Idag ska en vän (inte vilken vän som helst :D:D) åka Pärlahäst medan hon är moraliskt stöd. Det blir en kort, kort, jättekort sväng med antagligen bara skritt på omkring 2 km, men bättre än inget. Även imorgon ska hon vila då det är hingstdag och villkoret är, vilket jag har nämnt tidigare, att jag bara rider hingsten när det är hans dagar. Förutom på vardagarna beroende på hur det klaffar med jobb osv.
     
     
    Aleccis rider jag innan de andra båda går sin lilla sväng.

    Blogg.se-appen

    Det är synd att klaga, men nu finns det framför allt två saker jag är uppriktigt missnöjd över med blogg.se-appen.
     
     
    Det första är att texten alltid blir centrerad. Det är en standardinställning och det är inte bara fult utan även opraktiskt och väldigt jobbigt när man läser via mobilen (webläsaren) då texten inte anpassas till mobilens skärm.
     
    Det andra är att när man tidsinställer inlägg till senare under dagen, nästa dag eller ännu längre fram, så kommer de ändå alltid upp direkt på/i blogg.se-appen - vilket jag tycker är otroligt störande då man faktiskt tidsinställer av en anledning. De få gångarna jag använder appen till att även läsa bloggar genom så är det inte alls kul att få "god morgon" och andra inlägg som ska vara utspridda under dagen - publicerade runt 23 kvällen innan. Det samma gäller såklart mina egna tidsinställda. Man vill ändå ha dem någorlunda utspridda under dagen för det vet jag av egna erfarenheter att man vill ha nytt att läsa när man kikar på favoritbloggen inte bara en gång om dagen. Nu baseras ju inte en blogg på bara tidsinställda inlägg, utan lite bör det uppdateras "live", men hellre utspridda inställda än sju live-inlägg på raken och inget mer sedan. Varför ska man då anstränga sig om det ändå inte blir som planerat?

    Minimerad datortid

    Skit också. Datortiden (ett stort beroende för mig, tyvärr - tack för smarta fåner!) har nästan uteblivit helt idag. För att inte komma allt för i otakt drar jag dagens största händelser.

    - Uppstigning 05.00.
    - Bara 1,5 häst att rida idag. Aleccis gick bra och vi tog hyfsrat god tid på oss = äkta morgonmys!
    - Pärla fick en planerad vila efter fyra dagars ridning.
    - Programmet/jobbcoachningen, som vanligt nu för tiden.
    - Matlagning, diskning Heroes-avsnitt. 
     
    Nu ska vi åka ut en sväng, och bloggen lämnar jag dessvärre åt sitt öde för ikväll.
    Hejsvejs - idag är det freeedaaaag!
     
     
     
    Fjordben i finskydd; ojojoj! Men riktigt kassa bilder pga jättedålig belysning i stallet.

    Delvis oklippt tävlingshäst

    Jag kollade lite på en klass (140) från Liepzig och såg bland annat detta ekipage:
     
     
    Vad säger ni om klippningen?
     
    Själv tycker jag det är jättekul att se! Päls innebär, som ni vet, utevistelse för min del. Och varför kapa av all päls om de inte behövs? Stor HISS till Christof Kauert (eller hans hästskötare eller vem det nu är som har gjort det valet). (y) :)

    Lyxfällan - vad är egentligen ränta?

    Just nu sitter jag och kollar på Lyxfällan. Det handlar om en tjej som är väldigt djurintresserad, så jag tänkte att det var bäst för mig att kolla. Djur ÄR dyrt, och alla tips man kan få tar jag emot med öppna armar.
     
    Ja, jag har gått i skolan precis som alla andra och ja, jag vet vad ränta är. Men när de frågade henne och hon svarade osäkert så blev jag nyfiken på hur de förklarar ränta (eftersom hennes förklaring knappt blv godkänd). Jag googlade, klickade på första bästa länk och fann detta:
     
     
    Jag tycker det var bra förklarat så därför tänkte jag att det var bra att dela med mig av det.
    Printen är från http://eksam.se/fragor-och-svar/2010/vad-ar-ranta/
     

    En synd inom hästskötseln!

    Jag är helt och hållet emot att kapa, klippa, rycka eller ens frisera, eller för den delen ens borsta, LUGGEN på hästen. Det är stort "RÖR EJ!" över den, med egentligen ytterligare tjugofem utropstecken. Grr. Det är vansinne att röra den om man ska ändra den. Nej, den ska vara naturlig, helt stor och vildvuxen - det är INTE, och återigen INTE OKEJ att klippa luggen!
     
    En del kan det där med att ändå hålla den naturlig, fast på ryttarens villkor vad gäller längd, tjocklek osv, men det är faktiskt inte okej då heller. Men något som borde vara straffbart är att klippa luggen RAKT AV, så att den blir... rak. Det är aldrig, under inga som helst omständigheter okej.
     

    Bra dag

    Aleccis och jag är kompisar igen. Vi tog en längre tur än vanligt och var ute i drygt 1h 20min och jag lät henne trava väldigt mycket. Det blev lite av en joggrunda men ibland så ligger hon på osv. Vi hade trevligt och det var fint vinterväder. Nöjd!
     
    Pärla och jag red barbacka vår favvorunda; skritt, trav och lite galopp. Glad häst. :)
     
    Hela dagen har faktiskt varit bra idag, skönt efter gårdagens katastrof och dagen innan dess som inte heller var så himla bra. Nu är vi tillbaka på banan! :)
     

    Minne - Min och Pärlas sista LB-placering

    I LCn satsade jag redan i första svängen till omhoppningen för att vinna tid, vilket ledde till att jag var lite väl "het på gröten" och hon rev sista i grunden med bakhovarna då jag svängde i luften och det var hon väl inte riktigt beredd på. Sura fyra fel!
     
    Men i LBn sen så var banan helt i vår smak och allt flöt på. Det var hinder, på hinder, på hinder och det råkade bli snävare än planerat men hon ställde upp ändå! Detta var då vi höll på att vägra ut oss i LBerna hela tiden, så därför var det extra kul att hon ställde upp även om jag "råkade" vara för snäv ibland. En tredjeplacering ledde det till och det kändes riktigt bra! (Dessvärre blev det ingen filmning då kameran inte var på humör.)
     
    Under ärevarvet så visade det sig att Pärla hade en liten hejarklack. För när vi galopperade förbi så ropade de något med "Heja Pärla!", haha. Det var alltså några jag inte känner/vet inte ens vilka det var? Pärla gör intryck, minsann! :)
     
    Hon är ruskigt snygg i svart!
     
     
     

    Wishlist -2

    Av en slump råkade jag se min wishlist och då slog det mig att jag ju faktsikt har köpt två av de grejerna!
     
     
    Önskan om Pärlas ben är uppfylld vet jag ju inte förrän hon är igång "som vanligt" igen och även hoppas någorlunda regelbundet. Men än så länge ser det bra ut.

    "...i Uddevalla"

    Haha, det känns som jag sitter för mycket vid datorn, läser för mycket bloggar och kollar för mycket på tävlingsfilmer... För nu börjar jag känna igen vilka ridhus folk är i - när det inte står i filmen - utan att jag ens har sett/eller varit där i verkligheten. 
     
    Idag är det torsdag och jag hade först tänkt att låta Aleccis stå pga vår skitpass igår, men sen tänkte jag att nej, bättre att gå vidare och göra det till ett bra pass idag istället! Jag vill inte låta negativa tankar och känslor gro pga de senaste mindre bra passen. Nu är det dags att ta fram det underbara, trevliga och det som klaffar igen!
     
    Jag var även inne på att klippa Pärla. Eller "är". Eller jag vet inte. Nej, jag vet inte hur jag ska göra nu?! Hon är ju ingen okomplicerad häst att klippa... Hade hon varit det så hade jag inte tvekat, men eftersom det är ganska träligt att klippa henne så funderar jag på om jag kanske ska låta henne va? Hon har mycket päls och jag brukar vilja klippa i januari för att det ska bli smidigt för henne/dem att fälla. Det ska gå fort och det ska inte vara massa långa hår. Det räcker med alla envisa strån på rektangeln på ryggen, huvudet och benen. Den enda gången jag har möjlighet att klippa henne innan det är för sent är idag, och jag är inte sugen över huvud taget på det... Tror nog jag skiter i det faktiskt. Jag får helt enkelt ta en jobbig fällning i år. Hoppas bara det inte påverkar henne för mycket. Hon måste vara taggad inför SM-kvalet!
     
    Utöver mina båda som ska ridas så är såklart även hästapållen nummer tre på schemat. Men fler hästar än så är det inte idag. Jag hoppas på en genombra dag idag och det tänker jag arbeta för!
     

    En klarare värld

    Nu för tiden ser jag världen klarare, i alla fall ordagrant. Registreringsskyltar är tydligare, bladen på träden är enskilda växter istället för en och samma sörja, och kvalitén är bättre på textningen i filmer/på tvn - eller så var det inte den kvalitén som var dålig. Det var min kvalité på synen som var halvdan.

    Egentligen har jag inga grova fel på ögonen. Jag klarar mig bra utan glasögon och läser "godkänt"-raden för körkort utan problem på en sådan där bokstavskarta med rader på. När jag kollar på något på nära håll känns det som solglasögon - mentalt hämmar de mig, känns det som men det gör de inte. Grejen är bara den att jag inte ser någon skillnad med eller utan glasögon på nära håll och därför känns de i vägen, fast de inte är det. På längre håll gör de däremot nytta! Ärligt talat är det skönt. Skönt för ögonen, skönt att se utan att fokusera, zooma och kisa. Men det skrapar på självförtroendet, det gör det. Jag känner mig inte som mig själv. De är inte bekväma rent självkänsla-igt. Men rätt som det är, är vi nog kompisar, jag och mina genomskinliga världsskapare.



    Täckesmördare, också

     
    Stackars Pärl. Nej, hon verkade inte bry sig. STACKARS MIG. Glatt morgonhumör? Inte någonstans.
     
     
    Såhär trevligt började min dag. Inte så munter nej, haha. (Har inte börjat med uppgifterna än heller.) Men sen så skötte sig häst nummer 3 och 4 KANONERS och så blev dagen ändå helt okej! :)
     
     
    Idag är nog första gången i mitt liv jag har ridit/"ridit" fyra hästar på en dag. Fyra hästar, i två stall, delat på tre omgångar - mjodå.
     
    Nej, nu gick det inte att krysta ut fler bokstäver. Magen kurrar, så är väl på tiden att jag sätter fart med dagens intag. Ikväll blir det bättre!

    Times change

    När jag var i full gång med stallsysslor och rida hästar så fick jag känslan "vad skönt det ska bli att ställa sig i duschen och gråta sen".
     
    Det är otroligt jobbigt när man blir så påverkad av något man inte vill ska påverka en. Och det är fruktansvärt jobbigt när man inte kontrollerar 100% av känslorna utan det går ut över någon som inte förtjänar det. Eller för den delen någon som är känslig liksom "tar för sig" av de känslor som man inte vill överföra till någon annan.
     
    Jag fick dåligt samvete. Men vad finns det att göra åt det? Klockan tickar, stressen hänger över en, minsta lilla motvind känns som berget ska falla.
     
    Det kändes verkligen som att hela dagen skulle bli påverkad och delvis förstörd pga dåligt humör och därav även mindre trevligt bemötande osv. Men jag hade faktiskt fel! Visst, lite trött och BLÄÄÄÄ-ig var jag när jag slutligen satt på min stol inne på "programmet". Det var lite av en uppgiven tråkighetskänsla - men med glada och trevliga personer som inte verkar ha några problem i livet så var allt på rätt köl igen. Humöret var där det skulle, piggheten kom fram och dagen kändes hyfsat lovande.
     
     
     
    Sen är det helt enkelt så att man rent kemiskt inte kommer överens och fattar tycke för alla man möter. Och ibland känns det lite för svårt, och lite för jobbigt, att sköta det proffisionellt - men jag jobbar på det. Dags att skärpa till sig och arbeta för den förändringen man vill ha! Det jag syftar på är att jag måste lära mig att lägga undan dålig energi. Tyvärr så rinner det mellan fingrarna alldeles för lätt och då blir det bara värre. Och från min sida var det aldrig vad som var meningen! En dag ska jag lyckas tygla mina känslor helt och hållet. Åå vad jag längtar tills dess!
     
     
    December 2007 - 16 år gammal. Jag får väl hoppas att jag har förändrats en del sedan dess. Säkerhetsnålen i ögonbrynet och "den osyliga spagettin" är borta. Ett jävla humör och översittarbetéende är också förbi, hoppas jag. Mopedkörning (RIKTIG moped, inget plasttrams från 1990- och 2000-talet inte!) var favoritsysslan, efter hästarna, och bästavännen fanns alltid runt hörnet.
     
     

    Fängelse - säger ju det!

    Bättre dagar vs sämre dagar

    Idag är en sämre dag. Med det sagt lämnar jag det bakom mig och inbjuder från och med nu till en mindre dålig dag!



    Bråttom, bråttom, bråttom - precis som vanligt ^^

    Det gick!

    Jodå, det blev lite småstressigt i morse, men det gick! Det är för övrigt en fantastisk start på dagen att börja med stallsysslor och ridning. Jag kom även att tänka på att det var länge sedan jag red i mörker, men nu kommer det bli vardagsmat igen.
     
    Pärla fick en skrittsväng. Handhästen hade åsikter om hastigheten = inget annat än skritt. Huvudsaken är att de fick komma ut i alla fall :)
     
    Aleccis kändes lite spänd och stressad i början, men vi fick ändå till en bra ridtur. Att det kan göra sådan stor skillnad genom att bara hålla om ordentligt! :) Hade jag aldrig kunnat gissa. Nu hoppas vi på mer spikraka framsteg vad gäller lydnaden med. Feels good.
     
    Nu är jag hemma på lite lunch(/middag) och när vi drar igång igen är det ett par timmar till. Jag är torr i halsen, haha så mycket åsikter det sprutar hit och dit och jag kan inte låta bli att lägga min i och argumentera! Men vi har trevligt och det är "roligare" än vad jag trodde! (Men inte "värt" de bästa timmarna på dagen, dock = hästtimmarna.)
     
    Under eftermiddagen/kvällen ska jag umgås med en kompis - trevligt värre! Det var tyvärr ganska länge sedan sist.
     
    Ha det fint så hörs vi senare.
     
     

    Favoritgrej

    Jag vet inte vad man ska kalla det; det är ingen rörelse och det låter fel att säga "favoritfattning".
     
    Men en grej jag har som favorit som återkommer varje ridpass är galopp från skritt/halt. Då anser jag att man har det bästa utgångsläget för en bra galopp, men man märker även om hästen är "framme" i tanken. Eftersom det är jätteviktigt att hästen just tänker framåt så blir det lite av ett bevis tack vare hur fattningen blir.
     
    Jag hade lite småproblem med det för några år sedan med Pärla. Det var jätteviktigt hur jag satt, hur energin var och hur balansen var för att jag skulle kunna fatta galopp från skritt utan något travsteg. Men nu är det piece of cake! Jag minns att andra till exempel inte brukade lyckas, trots att jag försökte förklara (nu på senare tid). Energin är så himla viktig! Nu är ju Pärla starkare och orkar fatta galopp på det sättet mer än tidigare, så nu borde det inte vara någon stor grej för "dem" längre.
     
    Med Aleccis är det annorlunda. Hon är framme och tänker så gott som alltid framåt, men genom galoppfattning från skritt/halt så faller hon automatiskt in bättre i ett arbetstempo som hon kan hålla, till skillnad från om hon får "panik" och rusar iväg efter en fattning från trav. (Jag fattar sällan, sällan galopp från trav på henne. Ibland händer det för att jag vill checka hur hon reagerar och detta bara när hon har bra förutsättningar dvs är lugn och "väntar". Det går bättre, men jag föredrar absolut fattningar från skritt.)
     
     
    Det är dels ett tips om man vill träna styrka, och jag skulle också rekommendera det om man har en häst som är svag och vill springa in i fattningarna. Från skritt är det svårt att springa in i galoppen och man märker väldigt tydligt om det blir rätt, eller inte. Visst är det jobbigt för hästen! Jobbigare än att fatta galopp från trav, men man tränar styrkan och rätt som det är så kommer korrekta fattningar och då tycker jag man återigen kan prova från trav.
     
    Men galoppfattning från skritt är också en "koll" på om man har lyckats rida hästen så den är framme ordentligt, och även en liten extrahjälp för att samla hästen från början om den gärna vill ligga på.
    Helt klart min "favvogrej"!
     

    Köra häst

    Är det inte bland det finaste att se en häst dra någon typ av vagn? Jag tycker det är fint!
     
     
     
    Det är en fantastiskt känsla att veta att man har kört in sin egen häst. I december 2010 körde jag in Mellonie, och sedan dess körde vi då och då tills hon såldes i augusti 2012.

    Dagen i detalj

    Detta skriver jag för att jag ska se så att min lilla plan fungerar även i praktiken då jag har tid att passa.
     
    05.00 - Uppstigning, morgonrutiner
    05.30 - Åka till stallet
    05.40 - Byta vatten
    06.00 - Fodra, göra i ordning häst 1 (och 2)
    06.30 - Motionering häst 1 & 2 (ridning + handhäst)
    07.40 - Motionera häst 3
     
    09.00 - Sitta (duschad och ombytt) i "skolbänken".
     
     
    Hualigen. Det blir tight, riktigt tight... Jag vet inte riktigt hur jag ska lösa det? Det blir svårt att gå upp tidigare så det ska jag inte ens testa. Antagligen får jag väl dra ner tiden på första motioneringen. Hoppas verkligen det håller för det vore inte så himla bra att komma försent redan första dagen. (Jag är bra på att komma försent.)
     
     

    Kvällskvisten

     
    Jag vill gärna dela med mig av den här låten såhär på kvällskvisten. Nu borde jag snart tänka på refrängen... Klockan står på 05.00.
     
    Imorgon ska jag 1. Tänka positivt, vara glad, snäll och trevlig. 2. (Försöka) ta det på allvar. 3. Anstränga mig och göra uppgifterna för att slippa så mycket hemarbete som möjligt. Nu har jag bara en önskan: LÅT SEX VECKOR GÅ FORT, tack.

    Slödag

    Jag laddar upp inför kommande tuffa veckor genom en lugn och väldigt slapp dag. En häst är riden och en annan är arbetad med, men de båda som ägs av mig har helt enkelt fått vila idag. Från och med imorgon blir det helt nya rutiner!
     
    Nu väntar jag på att maten ska bli klar. Det putttrar på i stekpannan och magen kurrar. Sedan har jag faktiskt en fundering på att baka. Men det blir i så fall inget avancerat utan mina favoriter sirapsbröd i så fall! Det återstår dock att se till ikväll.
     
    Först ut; middag och några avsnitt Heores. Nu är vi på sista säsongen och jag tycker återigen att det har blivit bättre. Men det var helt klart bäst i början!
     
    .
     
     
     
     
     
     
     
     

    Film - Aleccis

     
    Jag klippte ihop denna efter att vi hoppade sist (7/1) och tanken var aldrig att ladda upp/publicera den. Det är därför alla språng är i slowmotion efteråt.
     
    Det jag ser när jag ser filmen är att mina händer likt f*rbannat inte är stilla och att de inte är så låga som jag borde ha dem. När jag väl sitter där känns det som de är i en bättre position än vad de bevisligen faktiskt är... Filmens ärlighet, säger då det. Jag behöver mer film på när jag rider!
     
    Det tredje och sista språnget vi tog är mycket mer framåt och ett klart flackare språng, där hon även tar i och hoppar långt. Anledningen är att jag tyckte att vi skulle komma lite långt ifrån och därför lät jag henne gå på mot hindret; för att komma närmre = bättre avsprångspunkt. Men på filmen ser jag att det inte hade blivit katastrof genom att hålla henne, så jag borde ALLTID försöka "hålla" henne (inte driva/jaga) mot hindren. Jag ser även hur jag börjar veva med händerna i samma språng.
     
    Som ni förstår är det jättenyttigt för mig att filma och jag sitter ofta, fler dagar och kollar igen, igen och igen. Ibland bara på benen, ibland bara på händerna, ibland bara på överlivet, ibland bara på hästens framben, hästens rygg, hästens bakben, hästens svans, hästens öron, ja men allt! Ibland upptäcker jag nya saker, ibland blir jag inte ett dugg klokare.
     
    Denna film har visat mig - återigen - att jag MÅSTE sitta tillbaka och inte jaga fram henne med händer och axlar, och så ska jag ha lägre händer. Träna, träna, träna.

    Söndag och det är hingstdag igen!

    Ja, jag har faktiskt saknat honom - lillhingsten, som jag har ridit in och numera utbildar. I onsdags skulle jag ha ridit honom, men eftersom jag fick hem en annan häst då så sköt vi upp det tills idag. Det ska bli kul! Jag kan även erkänna att jag tror han lär vara lite busig - det blir extra kul! :)
     
     
    Jag som har gått upp 07.30 några dagar (känns som svinottan!) har givit mig lite sovmorgon, och tanken var från början att låta alla "mina" stå, men nu har jag börjat fundera på om jag ska ta en sväng med Aleccis i alla fall... Om jag hinner det (och ingen annan i hushållet har invändningar) så gör jag nog det. Hur det blir märker vi om några timmar.
     

    Instagram

    jagheterjessica @ instagram
     
     

    Pay & Jmup

     
     
    Sedan jag fick nys om att det skulle vara en pay & jump i slutet av månaden har jag planerat in att starta (jättejättejättejättemegaskitaslågt) med Aleccis... MEN, nu blir det inte så. Ärligt talat är det inte alls pga henne, eller oss, utan helt enkelt för att vi har andra planer den helgen. Min syster och hennes kille kommer upp och vi ska umgås, bowla, äta gott, rida, fira min kille osv. Samt att jag ska rida hingsten på söndagen, så jag känner inte för att stressa in en PnJ-start där också, utan skjuter utan problem fram den. Jag har ändå inget att förlora på det, så det gör mig inget. Men det vore ändå kul att titta in bara för att "plåga" mig själv lite och bli lite extra sugen på att starta framöver sedan.

    Projektarbetet; några bilder

    Mitt projektarbete var min dåvarande bil. Det blev först en total flopp pga ett HEMSKT färgföretag som lurade på mig en värdelös lack. De sa att den skulle vara tjock, den skulle täcka och det skulle vara deras motsvarighet till Volvos "saffran". Färgen var jätterinnig, den täckte inte (inte ens efter tre gånger - och då gav vi upp!) och den var OREANGE!
     
    Såhär såg han ut när jag köpte honom. På mätaren stod det 53.000(!)mil, och ja, det tog väl ut sin rätt på bilen! Dock var han inte särskilt rostig faktiskt, utan lacken var mest allmänt kass, djupt skitig och solblekt = ingen höjdare på en röd (rosa) bil!
     
    Efter att färgföretaget hade lurat på oss deras värdelsa färg! Åh, vad arg jag var, och inte att förglömma både ledsen och ångerfull! Han såg ju ut som en halvdan vinterhäck, och så var det sjukt mycket rinningar då färgen dessutom var så tunn... Som ni ser är han OREANGE och inte saffran!
     
    Det tar timmar att maskera 10+ kvadratmeter bil med massa lister, hantag och andra småsaker. Usch, det helt klart värsta med hela arbetet! Dessutom behövdes det ju göras två gånger...
    Som ni förstår var jag långt ifrån nöjd, och köpte småbrukar (saffran och klarlsck) från Volvo i staden. Det blev ett tjugotal flaskor innan bilen var klar och då hade vi inte ens sprayat huven pga andra idér om den. Färgen kostade några tusen...
     
    Såhär blev han (och självklart med dörrlister innan han var helt klar)! Som ni ser är det ingen liten skillnadpå oreange och saffran - och ja, jag tjatar om denna saffran! Men det är en fantastiskt vacker färg! Allra snyggast är den i solsken. (Även andra baklysen, sommarfälgarna framåt vårkanten och standard för oss - dubbel toningsfilm så det blir riktigt, riktigt mörkt!)
     
    Sen... dödade jag den. Haha, det regnade massor runt studenten och natten innan jag tog studenten så körde jag i en jättedjup vattenpöl så bilen dog. Så luktade det bränd elektronik och det knäppte och levde i någon av boxarna (el, el, el... Hemska el överallt!). Motorn skar och jag sålde bilen till en bekant som bytte motor och sålde bilen vidare. (Vi lyckades starta honom några dagar senare med "våld" och njae, han var väl inte så himla glad direkt. Rök inte lite...!
     
    Vad har vi lärt oss av detta nu då?
    1. Töm inte sparkontot pga ett projektarbete.
    2. Handla ALDRIG mer av Colorama.
    3. ...Jag skulle haft Mellonie som projektarbete istället... Men då kändes det som en bra idé med bilen.

    Dagens ridning

    Pärla: tänkte först bara skritta en lite kortare sväng. Enligt mitt lilla "schema" så är det vil-dags för henne, men hon ska stå imorgon, så därför så red jag en sväng idag. Vi skrittade först och sen red vi lite på ängen. Blev hon taggad av det eller? Haha, älsklingshästen. När hon vänder på en femöring (trots mitt försök att göra en rund, lagom stor volt) för att hon tror att hon ska få ge full fart tillbaka längs ängen så kan jag inget annat än att skratta. Hon gör mig alltid så glad! Samma sekund jag sätter mig på hennes rygg blir vi båda tio år yngre.
     
     
     
    Aleccis: Jag kände faktiskt inte för att hoppa idag, även om det nog är dags att göra det igen. ("Kände inte för..." är egentligen fel, för det jag inte orkade var att fixa med hinder.) Så vi red "ut" helt enkelt. Jag tyckte det var dags att introducera vår långa, påfrestande backe för henne, då hon inte har fått känna på den än. Men först och främst värmde vi upp och jag tänkte på att hålla om henne och gissa vad?! Vilken skillnad! MAAH, vad sur jag blir att jag inte har upptäckt/vetat/läst/hört/någon har sagt det innan. Ibland så glömde jag dock bort att hålla om henne och genast så rann hon iväg för mig på ett eller annat sätt. Nu ska jag komma ihåg att hålla om henne alltid när jag rider framöver. Jag red på det tredelade bettet. Galoppen i backen gick bra, men vad tydligt hon visade när det började bli riktigt jobbigt för då ökade hon tempot. Tanken var att galoppera uppför två gånger, men jag tyckte det räckte med en gång. Sen red vi ner till byn igen och över dahsleda hem. En ridtur på 1 h 10 minuter - och en väldigt svettig häst!

    Leda hästar - RÄTT KROPPSHÅLLNING

    En sak jag är jättenoga med, är att alltid gå med "hängande" armar när jag leder hästen. Detta är inte samma sak som att blygt titta ner i marken och inte ta plats - jag menar precis tvärt om. Sträckt rygg och beslutsamma steg med ett tydligt mål; att ta sig från A till B på det sättet du som ledare erbjuder. Jag gillar alltså INTE när man håller ett stabilt tag strax nedanför haken på grimskaftet. Det är ett stelt, obekvämt och otryggt sätt att leda hästen på.
     
    Undantag bekräftar regeln och här är undantaget om man leder i träns med tyglarna kvar i "ridläge". Då har man inte så mycket att välja på, men å andra sidan brukar det inte bli långväga förflyttningar på det sättet.
     
     
    Du kan aldrig tävla i styrka med hästen. Så varför ens försöka? Det är tusen gånger viktigare att du är trygg och stabil. Energin styr så otroligt mycket; bland annat känslor. Känslor är vad både vi och hästar, samt andra djur, använder när vi tänker, och således även väljer våra handlingar (en del genom val, andra genom instinkt).
     
     
    Genom att gå i en bra position och vara en trygg ledare, har hästen inget att ifrågasätta och ni kan promenera trevligt med en ömsesidig tillit, och inte att förglömma; respekt.
     
    Jag hade inga bättre bilder än några halvdana printer ur en film, tyvärr.

    Dagens ridning

    Pärlahäst har trappats upp ytterligare lite och hon var finfin idag! Jag har kommit på att hon har ganska mycket dispens, haha. Kortar vi tyglarna (för att vi ska trava till exempel) så börjar hon trava - då får hon det, utan att jag har bett henne. Ska vi göra halt, så slipper hon undan genom att inte stå heeelt still. Är hon på extra bra humör, pigg, glad och busig så brukar vi lägga arbetet på hyllan och busa istället. Det är inte rätt, men så är hon ju guldklimpen med :')
     

    Sen får jag ju helt enkelt skylla mig själv att jag inte får ut henne för vänsterskänkeln och att hon blir stark när vi tävlar och därmed blir mindre ridbar. Ajabaja, men hon tar minsann för sig. Man får inte va dum, säger Pärlahäst. Erbjuder man tummen så tar hon hela handen.
     
     
    Aleccis och jag red dressyr på ängen. Just nu är vi nere i en svacka och idag fanns det tillfällen då vi inte spelade i samma lag. Ibland var hon fin, men sen sköt hon ut rumpan, eller bogen eller försökte dra iväg i galopp gång, på gång, på gång. När jag vågade lägga om mer ben så blev hon fin. Så under avtravningen kunde jag njuta av att rida henne, men det andra - nej, inte idag.
     

    Allt handlar inte bara om hästar

    Man läser ofta om folk som tycker bra om blandning; häst och stall, med ett inslag av vardagsliv. Ibland heter det även, av "hästfolk"; allt handlar inte bara om hästar jämt.
     
     
    JO, det gör det. Bara.
     
    Efter tjugoett levande år, efter grundskola och gymnasieskola, efter ridskola och egna hästar, efter olika arbeten och arbetslös/-sökande - fortfarande lika hästtokig. Nästan alla mina vakna timmar tänker jag på hästarna eller något som har med dem/andra hästar att göra. Alla mina timmar framför datorn handlar bara om hästar, på ett eller annat sätt. Häst, häst, häst.
     


    Bruna hästar är de vanligaste och de som jag tycker oftast blir lite som "en i mängden" - men denna ponny! Hon må vara brun - men inte på insidan! Utstrålning, det har hon minsann!

     

    --- --- --- --- --- ---

     
    Måste bara lägga till en sak! Jag skrev med min syster igår, och hon och hennes kille ska komma upp om två veckor för att umgås och även fira min kille. Men då tyckte jag det passade med att bjuda på en ridtur! (Hennes kille har gått på westernridskola och de har ridit ett par gånger, dock innan jag hade Aleccis.) Eftersom jag har tre hästar så kan vi tre ta en tur den helgen! Hon svarade att det skulle bli kul - men jag undrar jag om hon tycker det ska bli lika kul när hon får veta att det är hon som ska rida Aleccis, haha :D (Det blir första gången någon annan jag jag rider henne i min ägo - spännande!)
     

    Börja med ett arbetslöshetsprogram

    Nästa vecka kommer jag (måste...) börja gå ett så kallat "program" som är obligatoriskt via arbetsförmedlingen. Jag ska inte klaga men JAG HINNER INTE, haha. Vet inte riktigt hur jag ska hinna detta (heltid), tre (fyra 2 dagar/v) hästar och min älskade pojkvän också. Damn... Har seriösa funderingar på att kliva upp vid 04-05 för att rida innan..? (Låter det hållbart?)
     
    Det kommer hålla igång i sex veckor och därefter ser det annorlunda ut. Håller jag bara ut sex veckor ("bara", som sagt... jo men, visst... kanske, eller?) så kommer det bli "lugnare" (och bättre tider med hästarna) därefter. Så jao, målet är att köra hårt och överleva.
     
     

    Livet har sina goda stunder






    I teorin: het häst + lägga på ben = galen häst.
    I praktiken: het häst + lägga på ben = stabilare häst.

    Hur går det ihop? Nej, jag fattar faktiskt. Hon får stöd och blir då tryggare. Men jag får jobba med min hjärna för att lägga på ben på henne!



    Tragiskt

    Detta kommer bli väldigt grötigt, men snabbt förklarat; Det är en kille, som har kopierat en bild, klippt in sig själv och påstår att det är han och tjejen på bilden - när det i själva verket bevisligen inte är så. Denna killen har tagit till desperata åtgärder för att det ska se ut som att han har kompisar.
     
    Det är långt ifrån både rätt eller lagligt att göra såhär, men allt han vill är ju bara att ha kompisar, kunna umgås med dem och bara vara vanlig. Istället blir han nedtryckt och överkörd gång på gång av fler och fler människor.
     
    Såhär såg det ut i kommentarsfältet till bilden igårkväll och det bara fortsätter och fortsätter. MOBBNING på HÖÖÖG nivå.
     
    Det är alltså 2013, "alla" har tillgång till datorer, och internet, och fortfarande ser det ut såhär! Folk går ihop och verkligen köttar skit på en ensam kille.
     
    (Det svarta har jag alltså målat över på bilden - förutom tjejens "tatuering", men det är tydligt hur inklippt han är på bilden, och det samma gäller många fler bilder han har klippt ihop - med samma bild på honom själv dessutom.)
     
     
    Som sagt, rörigt och svårt att urskilja. Men det fortsätter och fortsätter.
     
    Det är tragiskt att man inte förstår bättre... Vad "hjälper" det att bråka och trycka ner någon?
     
    Och ja, vad hjälper det att jag sitter här och lägger upp det? Ingenting. MEN jag har även anmält det. Tycker inte det är okej, oavsett vad det gäller, vem, var, när eller hur. Det är så jävla passerat att bete sig såhär!

    Dagens ridning

    Pärla och jag gör samma sak, varje gång; skritt och trav. Dock lite mer trav och något högre tempo, det märks genom att rundan nu tar omkring 40 minuter isället för 50. Barbacka som vanligt och hon känns fin!
     
    Aleccis och jag red också en sväng, men i början gick det inget bra alls. Efter några volter blev det helt klart bättre och jag vet att det kommer bli ännu bättre imorgon när vi rider dressyr igen. Jag hade som sagt det tredelade bettet idag, och det tänker jag även använda under morgondagen.
     
     
     

    Paket till mig idag!

     
    Veredus Carbon Gel; bak i M och fram i S. Så nu har jag två par framskydd och ett par bak - vilket ju alla kan räkna till blir två kompletta uppsättningar ;) För jo, det verkar passa. Dock fick jag inte framskydden på bild pga hästapållar som ska mucka/jaga/springa/tjura osv. Fick mig däremot ett knä i ansiktet medan jag försökte...
     
    Framskydden är dock på gränsen. De är verkligen inte fjordbensanpassade; i högsta laget samt i smalaste laget. Och bak, så ser ni att de nätt och jämt passar A. Men i yttersta knäppet så går det faktiskt. Eftersom det är storlek full så förstår ni hur grova ben hon har för att vara så liten!
     
     
    Även om jag har svart läder i det mesta så tycker jag dessa skydd är snyggast i brunt - mumma!
     
     

    Glasögon

     
    Här sitter jag i mina nya glasögon. Uj, vad ovant - men bra för ögonen! De till vänster är KNALLROSA på insidan.... Jag var väldit velig, men eftersom de satt bra och butikschefen sa att om de sitter dåligt kommer jag störa mig jättemycket på det. Det är så att de är tänka mer som "stall-glasögon" och till mer oömma saker, så då känns det väldigt viktigt att de just sitter på plats. Sen får helt enkelt färgen kvitta.

    Pärla 2855 - år 2008

     
     
    Hon var rätt fin då faktiskt. Dock ärligt talat lite tunn på vårkanten. Det blev bättre under sommaren. Bilderna från en 1 meters clear round. Vi kom inte runt, men när jag ser tillbaka på filmerna så blir jag ändå förvånad hur vi kunde komma så pass långt, hinder efter hinder, i undertempo och med kass ridning. Men det gick. Hjärnan ville och då gick det. Men inte längre än kroppen klarar... och vi får inte heller glömma fysikens lagar!

    Trehästarstorsdag + möte = det rullar!

    Idag: P: skritt och trav | A: rida ut, tredelat och graman
     
    Under nästa vecka har jag framför allt två saker inbokade som jag känner är ganska viktiga att de blir av. Först och främst MÅSTE jag klippa Pärla igen. Hon är låghårig, fluffig och blir svettig på våra korta pass. Men jag ska även rida Aleccis i ridhus hade jag tänkt. Det behövs, och tanken är utan hinder. Bommar eller inte vet jag inte än, och ett tag var jag även inne på barbacka - men det kanske är bättre att passa på att rida ordentligt när möjlighet ges och alltså därmed rida med sadel. Det återstår att se, men så är tanken i alla fall. Jag är såklart även riktigt sugen på att starta igång med "X".
     
     
    Under eftermiddagen har jag även ett möte inbokat med en arbetslöshetsgrej. Min dag kommer inte ha problem att rulla på, det känner jag!

    Varje dag

    Varje dag går, cyklar eller åker vi till stallet. Varje dag mockar vi, byter vatten och gör i ordning foder till våra hästar. Varje dag borstar vi våra hästar. Varje dag sadlar, tränsar och på vinterhalvåret även täckar vi dem. Varje dag rider vi; antingen en häst eller många. Varje dag, varje vecka, varje månad, varje år.
     
    Vi och alla våra ryttarkollegor runt om i landet, men även i hela världen.
     
     
    Jag kan knappt förstå det ibland. Att många fler än jag, också lägger ner timme efter timme i stallet tillsammans med hästarna. Vi är så många, och vi brinner verkligen för det vi håller på med. Vi och alla våra ryttarkollegor.
     
     
    Vet ni vad? - FYFAN VAD VI ÄR BRA. Ge dig en klapp på axeln, sträck på dig och låt dig vara nöjd och stolt, och känn dig duktig. Det krävs en hel del för det vi faktiskt "utsätter" oss för dagligen.
     
     
     
    Vi förtjänar så mycket bättre än att jämt bli överkörda och jämt bli hånade. "Ridning är ingen sport", "Hästar är hamburgare"; även det dag ut och dag in genom hela grundskolan. Som om inte det räcker så ska de platta till oss genom en enorm grupp på facebook. Ni vet vad jag menar och jag är trött på att bli behandlad som skit.
     
    Man kan inte kräva att bli värdigt behandlad, inte heller att bli omtyckt. Men vi kan vara nöjda med oss själva och med den sporten VI vet är en sport och för att VI vet vad vi faktiskt offrar för att leva vår valda livsstil.
     
    Tänk på det. Be proud.

    Och så var dem TRE!

    Jajamän, just nu går tre hästar i hagen men den tredje kommer dock hållas utanför bloggen då den är ett jobb.
     
     
    Jag skrittade bara Pärla lite idag och detta på grund av fler anledningar; mina mage försökte ta livet av mig. Fattar inte vad det är för jobbig, difus smärta?! Måste lägga mig dubbelvikt när jag nyser för det känns som grova snitt i de går inte över när jag har nyst färdigt heller. Det blir samma smärta när jag spänner magen så det allra första jag gjorde när jag hoppade upp (barbacka) på Pärla var att sitta snett, dubbelvikt och bara fokusera på att det skulle gå att skritta lite. Har aldrig tidigare varit med om något liknande...
     
    Sedan så började jag bli lite småstressad då klockan gick och det var ganska snabba ryck angående tillökningen. Som om inte det skulle vara nog så började det såklart uppstå problem under transporteringen, dock inte från hästens sida.
     
    Därav att bloggen såklart blev bortvald och jag nu under kvällen har tagit tag i den igen.
     
    Jag är inte helt säker på att Pärla kommer vila imorgon, då det bara blev en kort, långsam skrittur idag. Aleccis ska i alla fall ridas. Förövrigt ville hon bli riden idag, haha. När jag tog ut henne och broddade ur bakskorna samt borstade henne lite, så vägrade hon gå tillbaka in i boxen igen. Hon lär bli glad imorgon!

    Drömjobb?

    Jag sitter här och kikar på jobbannonser (i och för sig har jag precis skaffat mig ett jobb, men det räknas inte. Inte enligt AF i alla fall.) Då fann jag denna rubrik: "Träningsfamilj" och där klickade jag. Jo, jag har hört talas om det och det är något jag absolut skulle vilja göra. Men uppenbarligen inte än, utan om ett tjugotal år. Det finns garanterat massa krav man måste uppfylla (bland annat ålder osv), som jag inte ens är i närheten av att göra idag.
     
    Men tänk själv. Man blir som extrafamilj till någon som har haft det svårt/hamnat fel och man kan stötta och hjälpa människan. Få henne/honom på rätt köl igen och se fram emot livet! Ta motgångar som en utmaning och framgångar som ett bevis, och en ytterligare stark anledning att fortsätta. För att sedan komma tillbaka till sig själv - till den trygga och stabila människan man en gång föddes till.
     
    Man öppnar famnen, säger välkommen in och visar ett valbart alternativ. Ett värdigt liv. Tillsammans. Få se uppgivna människor, som egentligen bara vill ha en trygghet, en regelbunden hobby, rutiner och kärlek. Förvandla dem till dem levnadsglada, genomärliga personerna som de är längst in. Det krävs mycket och jag vet att sådant kan vara riktigt tufft - men jag vet att det är värt det. Om och om igen.
     
    Det hade varit fantastiskt!
     

    Nej, det är ingen tavla - det är Norge! Jag lovar, det kändes som att man gick i en målning. Helt overkligt, och helt fantastiskt!
     

    Väntar

    Ja, här sitter jag i stallet och väntar. Vad jag väntar på? Det får ni se sen :)



    Aldrig blir man nöjd

    När är det egentligen roligast att vara hästägare och ryttare?
     
    Våren - återigen; våren är BÄST! Allt är nytt, man är pigg och allt är frid och fröjd.
    Sommaren - varmt och skönt, slippa tjocka kläder, och ja, allt händer på sommaren.
    Hösten - hästen blir nyklippt och blir extra pigg, man täcker hästen och den håller sig lite, lite renare.
    Vintern - är det inte bland det allra mysigaste att rida i pudersnö? Det blir även ljusare med reflekterande, vit mark. Och dessutom - INTE insekter!
     
     
     
    När är det tvärtom minst kul/jobbigast att vara hästägare och ryttare?
     
    Våren - det är hala, frusna fläckar här och där som man kanske missar. Tjällossning är inte heller att leka med...
    Sommaren - alla flugor och insekter. Det är för varmt för att rida, sommaren regnar bort och det blir geggigt.
    Hösten - älgflugorna dyker upp! Det är blött konstant, geggigt och halt pga geggan. Hästarna ska även klippas.
    Vintern - det är halt, hårt, skare på snön = ingenstans att rida. Vattnet fryser, hästen får skav av täcket och är det plusgrader så är det som en repris på hösen. Dessutom är det lågsäson vad gäller tävlingar.
     
     
    Det är alltså ALLTID roligast att ha häst - allt hänger på inställningen!

    En kul bild

     
    En inte så ovanlig bild kanske. Motiv: en häst i den allra tråkigaste hag-pose'n. Men kolla in kossan i bakgruden! Så söt! :) (söta* de är ju faktiskt två som nyfiket kollar på)
     
    Sommaren känns ganska avlägsen just nu. Men vad finns det egentligen att sakna? 10 grader, ridning i höstjacka och fler regniga dagar än dagar med uppehåll? Min favoritårstid är våren. Älskar våren! Det är den "nya sommaren" då det är mindre regn, varmare och allmänt bättre väder - och vem blir inte på strålande humör på våren? Då fallar all vintertrötthet bort och fram kommer vårpiggheten! :)

    Dagens prioritering

    Såhär tänkte jag: rida, handla, laga mat och ja, det vanliga. Det är viktiga saker, och de blir gjorda. Men sen har vi det frivilliga, som egentligen inte är heeelt frivilligt, men det är saker man inte dör av; göra ny header, ny design, diska, duscha osv.
     
    Under kvällen tänkte jag såhär: ett diska, två duscha, tre datorn och allt det där... Hur blev det egentligen: ett datorn, två datorn, och tre datorn. Men nu, NU, blir det duschen. Disken får stå tills imorgon.
     
    På tal om imorgon! Då ska jag rida lillplutten (ser fram emot det! Ska bli kul att se om han leker karate eller om han håller sig i skinnet), innan dess rider jag Pärla. Inte Aleccis. Hon har stått en dag nu - och jag har redan abstinens! Vill rida henne, men nej, en dag till ska hon få ta igen sig. Tycker det är viktigt nu och jag lär inte ångra det sedan när jag väl sitter på henne igen. :)
     
    Jag får absolut inte glömma att ringa AF med. Det är sista dagen imorgon och jag är tyvärr rätt bra på att skjuta upp det för att det brukar vara kötid i minst 15 minuter = dyrt.
     
    Sen hoppas jag även att mitt efterlängtade paket dyker upp under morgondagen. Vart har det egentligen tagit vägen?! Så långt är det inte mellan Vadstena och Vetlanda...
     
     

    Alltid lika seriös framför spegeln. Min favvofrisyr btw. Inte för att den är något vidare snygg - men den är smidig! Det är så träligt att ha håret i vägen hela tiden och bästa sättet att förvara det är i flätor.

    Facelift

    Nu har bloggen fått en liten facelift. Tanken var bara att byta header, och sen kom jag på att tomtebilden kändes lite smågammal, och sen blev det tomt utan och sen... Ja, det ena ledde till det andra. Jag tycker att jag fick en rätt kul idé - men dock blev det totalfel med Aleccis. Fult, kassa bilder osv. Men jag har bildbrist och efter att ha gjort om fyra gånger (glömde att kontrollmäta innan jag fullbordare - suck) så får det helt enkelt vara så just nu. Visst är idén ganska bra? :)
     

    Dagens ridning

    Idag var det ingen tuff dag i stallet. Först vatten, sen mat och sen lätt motionering av Pärlahäst. Fantastiska häst! Men idag var hon lite segare igen, dock inte i traven. Där vill hon inte sakta av, haha.
     
     
    Snygghästen kände inte för att gå in efter avslutad tur.
    "Jag trivs bättre hääär, där jag kan lukta på blommorna stå och titta"

    Made my day! :D

    Döm om min förvåning när jag fann det här:
     
    Den här tjejen gjorde min dag! :) Och jao, ni vet vart ni ska klicka nu; nämligen HÄR!

    Make a wish, take a chance. And break away

    Kvällskoll

    Läget lyder som följer:
    Det är något på g nu. Jag känner lukten. En trevlig förändring!
    Jag har pluggfunderingar. Igen. Men vet inte vad jag vill bli. Det är ingen hemlighet att pengarna är viktiga - jag vill ha mycket pengar. Är man uppvuxen med "du är så dyr i drift!" så lockar det med mycket pengar. Helst så att det blir över. Så att plugga till något där man inte drar in mer än man gör på en industri är inte så lockande, inte just nu i alla fall.
    Så vad gäller den delen har jag kört fast, totalt.
    Lillhingsten har fått lite vila, men nu ska han åter i arbete. I mars är hans stora dag, och då måste han vara redo! :)
     
     
    Jag ska snart börja gå hos något liknande coach-grej, och där hoppas jag verkligen att jag blir klokare! Detta från och med torsdag.

    Leka med kompis

    Nu i eftermiddag/kväll ska jag umgås med en vän som inte längre bor i Småland. Vi börjar med en fika och sedan blir det husesyn, därefter vet jag inte vad vi hittar på. Det kommer bli väldigt trevligt! :)
     

    Hästarna, de kommande dagarna

    Idag: Aleccis ridning på ängen, hoppa lite. Pärla vila (två dagars ridning 40-50 min, följt av en dags vila).
    Tisdag: Aleccis vila. Pärla rida.
    Onsdag: Aleccis vila. Pärla rida. Förhoppningsvis riad hingsten.
    Torsdag: Aleccis rida (ut). Pärla vila.
    Fredag: rida båda.
     
    Dagens ridpass med Aleccis slänger jag i soptunnan. Jag kände även hur hon blev lite "motad" ibland, så är rätt säker på att hon hade träningsvärk från igår. Därför tänker jag ge henne två dagars återhämtning, då hon ändå har gått rätt hårt nu. Sedan är vi på'at igen. Pärla fick, som jag nämnde, vila idag. Eftersom hon har trappats upp nu så vill jag hela tiden erbjuda benet en dags återhämtning efter två dagars ridning. Benet känns bra att ta på, det är bara en liten, liten galla kvar (som antagligen alltid kommer finnas där) och den är inte hård eller konstig på annat sätt. Hon är pigg och fräsch i övrigt.
     

    Det här är tanken:

     
    Jao, såhär har jag planerat. Vi fortsätter som igår, fast med några hinder. Som det står så är det tänkt att vara låååångt mellanrum mellan dem för att jag ska hinna göra volter, halter osv. Nu jäklar ska jag rida häst! Ängen är någonstans på (gissar) 200-250m lång, så utrymme har vi, även om det inte ser så ut på min paintmöterphotoshopskiss.
     
    Dock blir den första övningen för dagen att komma upp ur sängen, helst i tid. Det kommer inte bli lätt då min dygnsrymt är under all kritik nu för tiden. Men det ska det bli ändring på, för jag har tid att passa och måste hinna med detta (första prio!) innan. Yes, yes. Det kommer bli kul! :)
     
    Frågan är dock om jag ska vara lagom lat och köra ner mina grejer och pinnar med bilen och parkera där nere någonstans, använda huven som stativ (som vanligt) för att filma lite, lite grann i typ ena hörnet (för mer skulle nog inte synas), och sen köra upp allt igen och på så sätt slösa lite av min dyrbara bensin och slita lite på min tjugofyraåriga bil? Alternativet är att låna cykelkärran, dra ner allt med den och... hm, vad ska jag i så fall använda som stativ? Det blir nog min trevliga lilla vita bil som får ställa upp för mig - som vanligt. Han är snäll han. :]
     
     

    Måste rida framåt

    Jag måste rida framåt med Aleccis. Måste, måste, måste. Det är en order; inte bara från tränaren (Lasse) utan även från försäljaren (ryttaren). Hon måste gå på framåt, jag får inte sitta och bromsa hela tiden.
     
    När jag själv kollar på filmerna från de få gånger vi har hoppat hittils, så ser det inte så fort ut som det egentligen är. Men om jag jämför med andra storhästekipage, så verkar det inte gå så himla fort. Så jag får väl tänka om där helt enkelt.
     
    Problemet är inte hastigheten i sig. Problemet är att när hon taggar till så blir hon okontaktbar, det blir okontrollerat och steget därefter är FARLIGT. Hon tar sådan sats framåt över hindren och sen stänger hon allt vad kommunicera heter.
     
     
    Återigen, det är okej att rida framåt - men inte förrän hon lyssnar i den hastigheten. Det går ju inte att hoppa i slowmotion direkt. Eftersom jag gärna ska hoppa henne var tredje dag (återigen vad Lasse sa), så har jag en liten tanke på att fortsätta morgondagens ridning, där vi avslutade dagens. Man får passa på medan marken är ridbar, helt enkelt. Jag funderar på att dra ner lite backar/dunkar och pinnar för att nöta lite. Det måste bli mer kontrollerat. Träna, träna, träna, träna, träänaaa.
     

    Barbackaridning är en konst

    Jag har haft Pärla i över sex år. Vi har ridit otaliga gånger barbacka, men över dubbelt så många gånger med sadel. De senaste åren har det dock inte varit någon fröjd att sitta på henne utan sadel, tyvärr. Även om jag så småningom kom åt henne mer och mer, och lyckades rida henne bättre, så reds hon inte tillräckligt bra för att bevara alla muskler i ryggen.
     
    Nu har jag ridit henne barbacka, oftast varje dag (skritturer till mer "normalt", fast lugnt) och jag har inte en enda gång känt av att jag har gjort illa mig pga hennes ryggrad. Det är ingen hemlighet att jag inte alltid känner när hästen arbetar korrekt - men barbacka kan inte hästen fuska för det känner man direkt.
     
    När jag började rida Aleccis barbacka märkte jag dels hur hon mer elle mindre alltid lyfter mig och arbetar med ryggen på ett naturligt sätt, men framför allt hur jag hamnade i en annan sits barbacka. RÄTT SITS.
     
    Denna sits har jag nu tagit med mig upp på Pärla och helt plötsligt arbetar hon inte bara bra, utan jag sitter riktigt bra och kan både komma åt henne, hjälpa henne och känner allt. What a change
     
     
    Förr hamnade jag ofta lite i framvikt, medan benen bara hängde. Även om balans fanns i den sitsen, så var det ungefär bara det - inget mer. Idag vet jag att jag behöver sitta lite, lite längre bak, och absolut inte i framvikt, benen ska inte hänga, utan vara mer i en liknande form man har med sadel och stigbyglar. Den lilla förändringen ger väldigt stor skillnad ridmässigt. En enorm förbättring.

    Bloggtävling - svart kavaj från Starrider

    www.darios.se  www.starrider.se  www.tyras.se

    En vanlig, inte så vit, januarisöndag

    Pärla är skrittad och travad (fin häst!) och Aleccis är riden, som sagt. Dagen i övrigt blir lugn. Imorgon är det måndag och jag hoppas att mitt paket kommer då! Längtar ihjäl mig..! Det blir väldigt, väldigt spännande att se om något passar och vad som passar vem - och alltså vad som således saknas för två kompletta set.
     

    Bästa dressyrpasset!

    Aleccis blev dressyrriden på ängen idag och W-O-W. Hon blev MEGAFIN!
     
    Ängen är upplöjd till 2/3 ungefär, så vi höll oss såklart på den tredje biten. Men eftersom jag har svårt att rida rakt, så höll vi oss vid plöjskåran och utgick ifrån den hela passet igenom.
     
    Först skrittade jag fram och sen skrittade vi i öppna och sluta fram och tillbaka. Så fort jag tappade fokus, eller hon blev övertaggad så gjorde vi halt och tog några djupa andetag. Allt för att behålla lugn och fokus. Sedan provade jag samma sak i trav. Längst upp och längst ner så gjorde vi volter och då kände jag hur tydligt det är att jag verkligen måste sitta mitt över henne och "mota" utsidan för annars flyter hon iväg direkt i sidled.
     
    Eftersom hon är pigg och känslig försökte hon fatta galopp i början, men sen höll hon sig och när jag fann en hållbar, bra sits så var hin fin. Vi gjorde hela tiden halt högst upp och längst ner, innan vi fortsatte med det vi höll på med.
     
    Efter traven övergick vi till galopp. Här red vi längs skåran, men med så små och runda volter som möjligt, i början inte riktigt så många, men i slutet var det volt, på volt, på volt, på volt. Hon var jättefin och även här var jag tvungen att sitta bra, för annars tappade jag henne i början av volten, utåt, men fångade hela tiden upp henne på "tillbakavägen". När jag lärde mig sitta bättre och liksom skjuta henne framför mig så var hon klockren. Det gick så lungt och sakta.
     
    Därefter la jag in ett litet "test". Skänkelvikningar, först i skritt och sen i trav. Detta för att testa lydnaden då jag visste att hon skulle försöka galoppera så fort jag snuddade henne med skäneln. Men hon fixade det bra, faktiskt.
     
    Efter skritt, och travandet så gick vi tillbaka till galoppövningen med volterna igen. Den var dels himla kul, men också så märkte jag tydligt att hon är svagare i vänstersidan. Det var nu vi började göra fler volter och efter ett par längor så var hon så lugn och galopperade i riktig slowmotiongalopp så en gång TAPPADE vi till och med galoppen - SÅ lugnt gick det. Då blev hon direkt lite... svårt att förklara. Inte stressad men hon blev nog lite frustrerad och försökte springa in i en ny fattning. Men istället gjorde vi halt, tog det lugnt och fortsatte sedan. Hon behöll lugnet och det gick bra. I andra varvet sedan så kände jag hur vi höll på att tappa igen, men då var jag med bättre och smackade lite samt gav lite, lite ben så var vi inne i samma rytm igen.
     
    I slutet av galopperna så gjorde jag en volt högst upp/längst ner och lät henne alltså rulla på i förvänd en liten bit, innan jag gjorde halt och bytte galopp. Ett vanligt byte ville jag inte stressa på henne, då hon blir jättestressad av dem.
     
    Vi travade av genom att låta henne rulla på rakt fram och så göra en mellanstor volt, rulla på rakt igen och likadant några gånger.
     
     
    Jag är JÄTTENÖJD. Vi kom någon vart, jag kände skillnad, höll fokus och hon var genomlugn och ridbar. Ett återkommande fel är såklart min sits som jag lätt tappar genom att hamna i framvikt, men också att jag tyvärr inte sitter över henne i volter utan skjuter ut henne = inte okej. Men med dagens övning känner jag OTOLIG skillnad och det är en anledning till att jag inte har varit fullt medveten om mina brister innan. Men idag kändes det övertydligt, både när det var fel - men framför allt när det blev rätt! Så kul! :) Med fram och avskrittning tog passet nästan exakt en timme. Dagens känsla vill jag ha oftare! :)
     

    Favvolåten

     
    everything's going to be just fine
    everything's going to be okay
    i'
    m going to do this my way

    Lördag

    Det var med trött kropp jag stängde av alarmet. Vad onödigt det är att vända på dyngen och gång på gång komma på att man måste gå upp hyfsat tidigt. Ärligt talat orkade jag knappt hålla upp ögonlocken när vi åkte mot Nässjö. Snart. Två gånger sov jag under dagen med, haha. Så nu kommer jag väl vara vaken skitlänge igen. Ond cirkel...
     
    Men nu är i alla fall glasögon beställda och betalda. Det känns ändå hyfsat okej, även om de ena paren är knallrosa, hahaha. Vad hände där? Aja, jag blir fin i stallet, ehm.
     
    Sen red jag med Ida, vi skrittade och travade lite och det var mycket trevligt. Imorgon var tanken att mina hästar ska stå, eftersom jag skulle rida med en kompis på hennes hästar. Men tyvärr blir det inget med det, då en av deras äldre hästar togs bort igår. :(
     
    Därför är det väl lika bra att jag motionerar mina båda hästapållar istället. Om ängen (gyttjedressyrängen) fortfarande är lagom frusen och ridbar så blir det ett dressyrpass. Det blir nog bra. Pärlahäst kommer gå lugnt och fint "som vanligt.
     
    Annars har jag inga andra planer under morgondagen. Om jag känner för att klippa i massa filmer (tröttnade på det efter att det strulade sist) så kanske jag fortsätter med mitt lilla projekt, men det är inget jag lovar. Jag har allt lite filmmaterial nu och det gillar vi!
     
     
    Det känns som jag har kommit ur gängorna lite, och rutinerna. Men rätt som det är så är det förhoppningsvis som vanligt igen.

    Film på Aleccis

     
    Som sagt, livsfarlig häst. Självklart hoppade vi inte högt (50-70 typ, grodperspektivsfilmning), och inte mer än såhär, plus framhoppning såklart. Hon är i alla fall fin att titta på, alltid något! Men jag tror jag ska plocka bort nos ur hennes foderstat, hähähä.

    Blö, inte kompis med datorn

    Nej, ikväll har vi inte varit kompisar... Ååh, skiten har inte fungerat som den borde. Har fått börja om fyra gånger (och det höll på att bli en femte, men raderade massa istället för att bråka) med en 13,5 minuters lång film. Gissa hur pigg man blir efter det?! Grrr... Den ska ändå göras om, även om jag sparade det lilla som gick att få ihop (på "bara" 11 minuter någonting).
     
    Nej, nu är det hööög tid att krypa till kojs. Imorgon väntar två saker; 1. kolla ut, beställa och betala glasögon. 2. Rida, men inte ensam. Nepp, imorgon får jag faktiskt sällskap! :)4
     
    Imorgon, är alltså "idag", lördag. Och förresten, OM datorn är kompis under morgondagen (dagen) så kommer det upp någon film. Jajamän. Jag gillar film!
     
     
    Dagens felsägning: Usch, tänk att äta tacos VARJE fredag... Det blir liksom femtiotvå gånger om dagen.

    Woho, kul "överraskning" i morse!

    Jag läste Lill-blakken när jag åt frukost (hade glömt den ute på gården, så jag är lite efter alla andra), men fastnade vid ett visst datum. "Dum" som jag är så hade jag missat att kolla exakt vilka datum för gäller för kvala till årets SM. Fr o m 17/6-12 räknas det, och som bekant var jag och Pärla och hoppade en regional LB på VRFs årliga midsommartävlingar förra året. Vi nollade den och den var på "rätt" sida datumet, närmare bestämt 21/6. HUR glad blir man inte då?! Woho, härliga morgon!
     
     
     
     

    Jeansen sålda!

    Vad skönt, nu slipper jag slänga dem! :) Jag fick faktiskt alla sålda, allt mellan 1kr och 46 kr.
     
    Jag rekommenderar verkligen andra att göra på liknande sätt om man vill rensa ur garderoben men inte vill slänga kläderna (om de inte är så mycket använda). Jag räknade aldrig med att tjäna något på dem. Min "vinst" är att någon annan kan använda dem så att världen kanske inte är upp och ned på alla sätt. Jag försöker i alla fall göra vad jag kan för att dra mitt strå till stacken.
     
    Jo, vi har en sådan där insamlingsstation där de skänker kläder till välgörenhet osv, men de har inget gått rykte i Vetlanda, tyvärr. Så jag vill inte uppmuntra dem till mer fuffens. Därav att jag valde att göra som jag gjorde.
     
    Vad som är ännu bättre är att jag inte ens behöver skicka hälften av paren. (:

    Solig januaridag (vårkänslor!)

     
    Idag har jag filmat båda hästarna. Aleccis har fått hoppa, igen. (Livsfarlighäst.se) Pärlatanten har jag stimulerat de där grå cellerna. Inget avancerat, men klart tillräckligt för Pärlahäst. Dock finns det inget direkt att se på filmen, då jag filmade lite i början = börjar lägga grunden = hon fattar inte riktigt. Sen stängde jag av, för jag såg att minnet började ta slut. Så vi repeterade lite, och därefter startade jag och filmade igen, lite i slutet - trodde jag. Den filmade inte då, så uppenbarligen tryckte jag väl inte ordentligt på knappen, tyvärr. Lite surt, då hon började förstå iaf lite mer.
     
     
     
     
    Hon har faktiskt fått prova detta innan. En gång för flera år sedan. Jag provade med både Pärla och Mellonie, men eftersom Pärla inte fattade (haha, segis), men Mellonie däremot gjorde det - snabbt och ambitiöst - så blev lite av Mellonies grej att få tricka lite, medan Pärla istället fick godis för att hon är söt... :]

    Piggborsten har givit upp

    Det känns som att jag behöver en ny...



    Outfit

    Jag går ofta runt i mina ridkläder överallt; inne i lägenheten, när jag handlar, när vi (min sambo) har över kompisar osv. Det är inte min grej att byta kläder hejvilt och vara noga med att ta på mig vardagskläder efter/innan att jag har varit i stallet.
     
    Men jag har faktiskt använt mina nya kläder nu och jag måste erkänna att jag är nöjd. Det är inte riktigt den stilen jag brukar ha, men det fungerar. Jag känner mig bekväm i det och för min del tycker jag det fungerar både till kalas och vardag. Och jag är, vilket man inte gissar, väldigt kräsen vad gäller kläder! Dessa får iaf GODKÄNT. (Men jag hade aldrig köpt linnet/blusen om jag hade provat den - tur jag inte gjorde det!)
     

    Slender ones Jeans - 999:- JC // Blus - 50 :- HM

    Dagens ridning

    Red Pärla lätt i skogen, och neråt byn. Vi var ute hela 50 minuter faktiskt. Rundan "brukar" ta knappt 40 minuter, men vi tog det som sagt lugnt. Hon tycker att det är kul att vara ute nu! Hon är absolut inte lika seg som tidigare. När vi travar har jag svårt att göra bra avsaktningar då hon vill tuffa vidare istället.
     
    Aleccis tänkte jag jogga lite på hackamoret. Men idag var det helt värdelöst... Det gick inte alls, tyvärr. Efter ett tag höll vi oss på volter i galopp och trav, och det var jättesvårt att ställa igenom henne. Nej, nu lägger jag det på hyllan ett tag.
     

    Pärla, höst/vinter - jämförelsebilder

    Pärla, nyklippt vinter '08-'09, dvs 18 (blivande 19) års ålder.
     
    Pärla, nyklippt höst '12, dvs 22 års ålder.
     
    Förutom att hon är mycket tjockare (skäms över en så fet fjording, haha...) på nerebilden - vilket beror på skadan och vilan hon hade - så skulle jag nog inte gissa på att det skiljde så pass många år ändå mellan dem om jag inte visste det. Det är inte så stor föråldring mellan bilderna heller, och ja, jag vet att de är tagna i olika vinklar, men ändå. Hon rids dessutom "bättre" nu, än då (mer i form).

    Hästen på natten

    Det är allt ifrån kul och intressant att läsa hur en del resonerar kring hästarna nattetid. Men det är också skrämmande vad en del sitter på lite kunskap och de litar blint på hur det fungerar i just sitt stall. Ni känner igen det lika väl som jag, det jag pratar om. Det gäller inte bara nattetid, utan allt som har med hästar att göra. Fakta eller inte - är det stallets egna rutiner så ÄR det RÄTT. Men så är det ju inte alltid. Från början kan dessa rutiner ha uppkommit från till exempel jobbstatus eller barnskötsel. Sedan är såklart rutiner bättre än att inte ha rutiner, även om det kunskapsmässigt kanske inte är det optimala.
     
    Jag riktar ingen kritik till någon, utan det är helt och hållet allmänt. Söker man på något, så får man ofta upp en tråd eller liknande. Där finner man, svart på vitt, en del åsikter starkare än andra men framför allt en del åsikter dummare än andra.
     
     
    Exemplet jag tänker dra utgår från hästarnas dygn. Jag läste nyligen en (färsk) artikel om att lösdrift är otroligt positivt och att det rekomenderas på bland annat ridgymnasium. På dessa anläggningar vänder de hästarnas dygn, eftersom allt händer på dagarna; fodringar, pyssel och skötsel, ridning, arbete, hagvistelse osv och då står dem inne mycket (såklart inte under hagvistelsen), medan på nätterna händer ingenting. Hästarnas dygn vändes sedan på så sätt att de var ute på nätterna, och inne på dagarna. På natten var det lösdrift som gällde och de kallade denna hästhållning något jag inte minns just nu men det var något som hade positiv inverkan och de tryckte även på vikten av flocken. Mannen de pratade med sa något i stil med "hästen sover bara fyra timmar om dygnet" och syftade med resten av meningen på att det kunde bli drygt för hästarna att stå inne mycket.
     
    Jag personligen har koll på antal timmar/dygnsrytm och det är en av anledningarna till att mina hästar var inne "så lite som möjligt" när jag hade dem inne på nätterna (ibland så "lite" som 6,5 timme). Men jag fann framför allt en intressant kommentar på ett äldre inlägg om foder på en numera oaktiv blogg.
     
     
    Det känns onödigt elakt att citera, men omskrivet stod det något i stil med att hästarna, som är utsatta för mycket ljud och rörelse från morgon till kväll, behöver absolut ha lugn o ro åtta till tio timmar nattetid. Sedan gjorde hon en prallell med oss människor.
     
    Detta kändes som ett ganska osunt tänk att förmänskliga dem så mycket. Men å andra sidan så kan det absolut ha betydelse med hur lugnt stallet är. Mina som har det lugnt och fridfullt vilar även dagtid och behöver såldes inte mer än deras naturliga omkring fyra timmar.
     
    Tänkvärt, tycker jag!
    Vad vi nog alla kan komma fram till är att det optimala alltid är ett så lugnt stall (inkl omgivning) som möjligt.
     
    Min förra ponny var duktig på att vila på alla möjliga sätt. Jag kan ju inte påstå att det ser särskilt bekvämt ut på översta bilden, haha. Den nedersta bilden är på när hon drömmer, och springer i luften.
     
     

    Januaritorsdag

    Hästarna ska ridas, mat ska lagas, disk ska diskas. Idag är en vanlig dag - eller?
     

    Hästeriet

    Om jag har lite tur och lite flyt så kommer jag ha ett litet "möte" under morgondagen. Det är hästrelaterat och, om det blir av, kommer det vara väldigt kul! Man kan säga att det är ett kliv i rätt riktning. Keep fingers krossed.
     

    Dagens ridning

    Aleccis. Jag började med henne idag också då jag ville hinna hoppa lite med henne innan det blev mörkt. Vi började med att värma upp genom att rida ett "varv" i skogen (25-30 min), och därefter lät jag henne hoppa.
     
    Hindren är, vilket syns på filmen, väldigt smala så de ser lite speciella ut. Minsta lilla luft under bommen gör att det ser ganska högt ut, men vi hoppade inga höjder. I och för sig ville jag ha hindren över knähöjd för att hon inte bara skulle plöja igenom dem.
     
    Hon förstod att det var hinder, även om de inte såg så "sportiga" ut, haha. Det syns inte på filmen, men hon drar verkligen på! Full faaaaart. När jag klippte filmen hörde man mig hela tiden efter serien säga "brrr" haha.
     
    Nej, men jag vet inte vad det finns mer att säga om det. Hon tyckte det var kul, och precis som "vanligt" (nåja, sist) så blir jag kvar i handen och i slutet åker jag med = har inget att säga till om. Det var som sagt första gången vi hoppade över skogshindren.
     
     
    Jag föredrar framåtlägen, istället för när hon drar på och så blir det att vi kryper in på hindret. Men för att få framåtlägen måste jag låta henne gå på någorlunda. Bara det att det går så fort då och så "stänger hon av" så det är svårt att få kontakt med henne när hon redan har börjat fokusera. Håller jag henne däremot mer mot hindret så lyssnar hon hela vägen fram... Men emellan gör hon inte det, oavsett vilket jag väljer. Träning ger förhoppningsvis färdighet!
     
     
    Pärla och jag red idag den mest riktiga-ridturen-liknande ridturen på länge idag. Hon reds ett varv runt flugebyrundan där hon fick trava en del. När hon väl fick trava var det svårt att bryta av. Hon sprang så gärna på. hon fick faktiskt prova på lite galopp och MUMS vad fin hon var. Hon höll ett bra tempo även i skritten.
     
    Det small ett par fyrverkerier när vi red. Hon stannade genast upp, höjde huvudet, spetsade öronen och tittade bortåt. Men ändå rörde hon sig som sagt i skaplig hastighet. Jag behövde inte alls sitta och driva som jag brukar göra. Tyvärr så var det en ganska uppstimmad (fast "lagom" i ridkänsla) Pärla som var ute på tur. Hon var svettig när vi kom hem. 40 minuter.
     

    Aleccis hoppar i skogen

    1/1-13, första gången hon hoppar skogshindren.

    Sneak peak

     
     
    Skymning = sämre kvalité än någonsin...

    Inte klappa hästen

    När jag skulle ta in hästarna innan nyår, vilket jag gjorde strax efter 21.30, så var de väldigt uppjagade. De travade till mig när jag ropade, men det tog inte många sekunder innan de drog iväg igen. Jag tycker så synd om min kära Pärla. Oh, hon blir så orolig. Det är ingen idé att försöka få med henne ner, så jag planerade såklart att ta med mig Aleccis ner och få Pärla på släptåg.
     
    Jag "fångade" Aleccis när jag gick fram till dem, då de stannade efter ett halv varv. Jag gjorde några halter bara för att se så att hon löd. Sen gick vi ner. Hon var också uppjagad men jag var noga med att inte klappa henne.
     
    Det var lite svårt att motstå, faktiskt. Men varje dag lär man sig nya saker och jag vill inte uppmuntra till otryggt betéende. Istället pratade jag med henne hela tiden, alltid lika lugnt och avspänt.
     
    Pärla följde med ner, men inte in i stallet. Hon stod där utanför och efter en stund "gav jag upp" hoppet att hon skulle gå in frivilligt och band därför upp Aleccis i "gången". Eftersom jag aldrig binder upp dem, och definitvt inte en uppjagad, något osäker, häst utan istället snurrar grimskaftet ett par varv runt översta plankan så var det alltså det jag gjorde även denna gång. Allt för att det ska vara lätt för dem att ta sig loss. Sen skyndade jag mig och tog Pärlas tyggrimma med kedjegrimskaft, tog på det fort som tusan på henne och krävde från första steget att hon skulle med in. Hon får för allt i världen INTE sticka med kedjan... Väl där inne gjorde hon en 360 och var påväg ut igen, och nej, hon fick som sagt inte gå ut så jag tvingade henne backa in igen. Sen var det inget mer med det, utan de skötte sig under natten.
     
    Skönt, då jag inte vet sedan tidigare hur Aleccis är med raketer. Hon är faktskt inte skotträdd, men det är ju även mycket blixtrar och så är Pärla vettskrämd.
     
    Klockan 02.45 släppte jag ut dem igen och som jag skrev tidigare så var de då väldigt lugna faktiskt, och gick raka vägen till maten och började äta. = "Bevis" på att de hade kommit till rätta igen.
     
    Ge oss snöö! Så det går att rida utan att det blir geggigt, och så att hästarna håller sig lite renare (: En sak är mina hästar bortskämda med; och det är utsikt! Tyvärr är det ingen fördel under nyår. Man ser och hör raketer runt gården åt alla håll och kanter. Men fint, det är det!

    Topp 3 - TV-serier

    1. Veronica Mars
     
    2. Pretty Litte Liars
     
    3. Dead Like Me
     
     
    Jag låter dem tala för sig själva; och har du inte sett dem? SE DEM! Jag rekommenderar dem starkt.

    Snart på väg hem till mig

     
    Så nu får jag sluta häcka på tradera (efter kamera), för pengarna växer definitivt inte. Nu är det bara att hoppas att de passar! :)

    Årets slöaste dag

    Jajamän, här drar vi igång med årets slöaste dag. Inte så lyckat kanske, då jag brukar få någon typ av abstinens av att bara VA. Jag vill göra något.
     
    Idag har vi, än så länge, sett på fyra avsnitt av Heroes. Vi är på säsong tre och jag bara väntar på att skiten ska ta slut. Tyvärr så har det spårat ut totalt. Det var bra i början, men nu... Nej. Men ändå vill jag ju se allt när vi har tagit tag i att kolla på det. Som jag har tjatat. Jag hatar filmer, men gillar serier.
     
    Eftersom vi köpte massa onyttigt att äta igårkväll så har vi en hel del  "rester" att trycka i oss idag. Man får inte slänga mat! ;) Så förutom kex med olika sorters ostar på, och chips så har vi ätit tårta. Och mer kommer det bli under kvällen! *kräksmätt* Men nu ska vi börja planera för lite "riktig" mat. Det blir inte finare än korv med bröd. Enkelt och gott!
     
    Som vanligt sitter jag och vaktar tradera med. Vill, vill, vill bjuda hem en kamera..!
     
     
    Ikväll planerar jag (förutom att äta korv, tårta och andra saker) att kolla på Agnetas Nyårskarameller!
     

    RSS 2.0