• START
  • OM MIG
  • ALECCIS
  • PÄRLA
  • LILLIS
  • Aleccis - porträtt

     
    Bilden över skulle lätt ha varit bästa bilden, men så blinkar hon och där gick
    all finhet förlorad. Därför blev bilden under den dagens finaste.

    Regnbåge + pain in the ass

    Pärla var helt fantastisk igen! Helt galet härlig - så som hon alltid ska va. :) Skulle galoppera idag och det var även vad vi gjorde. Skrittade fram, joggade fram och bad därefter om mer bakbensaktivetet. Därefter övergick vi till galoppen. Underhöll lite i början och petade lite med dressyrspö på ena bakbenet då och då när det behövdes (tips från Karin Bagge på programridningen). Vad som hände? Hon kämpade på så himla bra, bjöd framåt, tretaktig galopp (istället för den fyrtaktiga som har dykt upp allt oftare på senare tid) och hästen har tamejfan kondition! Alltså på riktigt. Hon må vara tjock men kondisen är det inget fel på! Hon galopperade, galopperade och galopperade. Tempo, bjudning och bakben. Öronen rakt framåt, och svetten den rann. Galopperade i skogen, fram och tillbaka, och runt hela byn. Behövde inte ens underhålla henne sedan utan hon drog på självmant. Sista galoppen sen kunde hon inte ens hålla sig i skinnet utan smågalopperade på eget initiativ innan jag hade bett henne. Hon blev så pigg och glad! Vi var ute i 55 minuter men hade desto mer mark under oss på den tiden. Är så nöjd med henne!
     
    Hela Pärla var verkligen dyngsur av svett (förutom en liten bit mitt på rumpan där hon var torr). Svetten RANN längs huvudet och ja, vad ska jag säga. Bra jobbat hästen! Hoppas nu inte hon slet ut sig helt idag utan att det istället ger oss något positivt imorgon. :)
     
     
    Red därefter Aleccis och lagom till vi kom ut så började det regna. Ganska ordentligt med och det tog inte lång tid förrän vi var dyngsura. Suck. Hade ju bara softshelljackan på mig och det materialet står inte emot mycket regn, tyvärr. Sen gjorde inte Aleccis dagen bättre direkt, då hon var en riktig pain in the ass idag. Där fick jag för att jag nämnde att vi hade en topp just nu... Hade givit mycket för en ridbana/ridhus en dag som denna för det går fan inte att rida igenom henne rakt fram/ut då. Gjorde ändå det vi skulle, travade en hel del och galopperade därefter uppför himlabacken. Skritt ner och halva byn typ innan vi begav oss hem igen. 1 h 10 minuter och inget pass att hänga i granen direkt. Givetvis regnade det i omgångar hela dagen så allt var blött. De få ställena jag ändå kan rida igenom dem på är såklart bara på gräs. Regn och gräs är inte direkt några vidare kompisar. Skitpass. Hon var dessutom tittig som fan idag. Jag orkar inte med henne ibland alltså, höhö. Inte "jag orkar inte med henne" som i sälja, utan "jag orkar inte med henne" som i att "ORKA hennes beteende ibland". Så ska det vara. Hoppas på trevligare och mer ridbar häst imorgon. Blir ju spännande. Annars är hon såklart lika snäll som vanligt, men det blir lite mycket ibland bara. Kämpa, kämpa, kämpa...

    Printar på Pärl

     
     
     
     
     
     
    Lite blandade (och väldigt suddiga) printar från i torsdags. Det märktes väldigt tydligt hur jag inte fick med bakbenen i början men när jag väl fick med dem så åkte nosen fram. Lite kul att se hur det ser ut från marken och så kan man lägga ihop känslan med hur det såg ut osv. (Och anledningen till att det mest är från den vänstra sidan är för att det är hennes finaste (den rena) sida, hähä.)
     
     
    No words needed.

    Utöver pelhamhettet så är även min jacka, ridbyxorna och sadelgjorden ny. Jag köpte även ett regnställ och ett extra par regnridbyxor och det är absolut något som jag har varit i stooort behov av! Hoppas nu det kommer hjälpa mig att hitta motivationen när regnet vräker ner och man bara vill stanna inne och vara torr. Nu kan jag nog minsann övertala mig att gå - och fortfarande vara torr!
     

    Lite sammanfattning av de senaste dagarna

    Igår var vi uppe i Mantorp hela dagen då min sambo körde drifting. Trodde inte att vi skulle vara där enda tills det slutade för dagen, men det var vi. Det i sin tur ledde till att vi var hemma ganska sent och jag blev så illa tvungen att hoppa över ridningen. Men de vanliga stallsysslorna gjordes och så fick de lite godis innan jag sa god natt och åkte in igen ganska sent på kvällen. Det gick ingen nöd på dem, inte! Vad otacksamma de är när de inte rids! Tycker de borde visa lite missnöje så jag kan få mer dåligt samvete, men icke. De ställde sig bara vid dörren och tryckte när de hade ätit klart och så var det raska steg upp till hagen igen när jag öppnade. Idag blir det däremot andra bullar! Galopp med Pärlis och Aleccis ska även hon galoppera, men inte alls med fokus på samma sak utan vi ska ta oss uppför hela himlabacken och det ska ske med tryck men i en ganska lugn galopp. Jobbigt ska det vara!
     
    I tisdags hoppade jag ju lite med båda två och som ni vet så gick det så himla bra! På kvällen hörde jag av mig till hovslagaren då Aleccis båda bakskor började bli lösa och hamna på sniskan. Som tur var skulle hon upp till mina krokar redan dagen efter! Så på onsdagen - när vi var i Ullared btw, snacka om att kunna lita helt på sin hovslagare! - så fick hon "fria händer" (jaja, lite felformulerat där, men ändå) och så fick hon göra allt med dem. Det var givetvis inte meningen men det drog ut på tiden för oss så det liksom krockade och då fick det helt enkelt bli så. Fina fossingar på hästarna och en hel drös med massa ny utrusning; bland annat 9(!!) nya täcken. Nu finns det ett ordentligt lager med täcken inför höstens regn och vinterns kyla.
     
    På kvällen när vi var hemma så följde Ida (medryttaren) med ut och så joggade vi dem runt byn på 35-40 minuter. Aleccis kändes mjuk och fin! Dagen efter var då jag provade pelhambettet på Pärla och hon var så fantastiskt fin och ridbar! Helt sjukt vilken underbar känsla det var att rida henne med det. Aleccis var även hon fin. Just nu verkar vi vara uppe på en "topp" och det är alltid motiverande. Red henne skogen och så ville jag känna igenom henne lite på en äng. Fokus låg på galoppfattningar och det går åt rätt håll. Fler och fler knappat verkar jag hitta, men eftersom målet är mycket högre så kan jag ibland missa att det faktiskt går framåt hela tiden.
     
    Tidigare rusade vi in i galoppen och nyligen märkte jag att det var för att jag, med oflyt och ovetandes, lutade mig lite framåt i fattningen. Nu sitter jag kvar på rumpan och "väntar" in i galoppen och genast är hon kvar. Nästa steg är att även ha kvar formen. Några gånger lyckades jag med det, men det ska alltid fungera.
     
    Eftersom jag suger på att redigera så gör jag inget sådant trams, utan båda dessa är originalbilder. (Det skulle behövas redigering för att få bort lite detaljer i bakgrunden, men skitsamma. Är ju hästarna som är det viktiga!)
     
     
    Nya lädergrimmor! Tanken var egentligen att dem skulle vara tvärtom; brun till Pärla och svart till Aleccis  - men den svarta (som till och med är för lite för stor för Pärla) var alldeles för stor för Aleccis. Så det fick bli såhär, men det fungerar ju också :)

    Pärla + pelham = sant?


    I onsdags var vi i Ullared och ja, det gick åt alldeles för mycket pengar ("bara" sådär 3000 kr mer än budgeten och budgeten var väl tilltagen. Ångest.se). Jag fick med mig ett pelham hem för att prova på Pärlahästen. Red med det igår och jävlar vad fin hon var! Så underbart mjuk, både i mun och sidor, lyhörd och gick som en dröm. Underbara, fantastiska hästen <3

    Aleccis och Pärla

    Har mer goa bilder att dela med mig av som dyker upp allt eftersom.
     
     
     
     
     

    Bilder Aleccis 26/8

    Som sagt så kan jag inte rida henne på "vanligt" bett, och det märks. Men det är alltid kul med lite färska bilder, så några kan jag bjuda på ändå.
     
     
     
     
     
     
     
     

    Så glad, glad, glad, GLAD!

    Idag har mina fantastiska hästar överträffat sig själva. Båda två var så... ååh, ni kommer förtstå. :)
     
    Byggde upp lite hinder av det som fortfarande är användbart. De börjar bli riktigt, riktigt dåliga nu men det gick att få ihop till fem stycken i alla fall. En linje, en bruten linje och en "mur"/eller något. Började givetvis med Pärlahäst.
     
    Det visade sig att hon var på hopphumör idag, haha. Sånt jävla krut det var i henne, mums alltså! Det gick inte att hålla henne, inte att bromsa, knappt att svänga ens en gång. Det var bara att titta mot hindret och så for hon iväg. Halkade/sladdade runt med bakbenen i gräset mer än en gång! Det var inte ens lönt att försöka galoppera i svängarna, haha. Det gick knappt att trava ens! Skritt, och sen full fart. Så himla härlig är hon! Två gånger vågade hon inte riktigt lämna marken, så vi kanade in i ett hinder. Men sen var det bara att köra på igen. (Hoppar/rider i stort sett alltid obroddat hemma.) Vi rullade på hindren lite iaf och satte ihop det till en liten bana i slutet. Det var framför allt ett hinder hon tyckte var roligast. Mina båda fd baslådor som fungerar som en "mur" typ, och så la jag på två stubbar och en pinne över för att få lite mer höjd. Dem var lätt hennes favvohinder idag. :)
     
    Bild från förklassen på SM
     
    Därefter var det Aleccis tur och som jag skrev sist vi hoppade i hagen så flög jag ju av då. Eller jag studsade av rättare sagt. Så jag hade inte så höga förväntningar idag. Vet ju hur pigg och studsig hon kan bli. Men vilken omställning sedan sist! Jag byggde aldrig om till "klockan" utan lät det vara som det var (hinderhöjd 80-90 cm). Tänkte hoppa mer lydnadshoppning istället och vad hon var fin! Först och främst så kom jag nog åt henne lite igår i alla fall för redan från start var hon mjuk och jättetrevlig. Sen när vi började hoppa så var hon, alltsååååå vilken häst! Så himla go. Låg kvar och väntade, lyssnade och dessutom hoppade hon så himla väl. Råkade riva någon gång när jag inte hann besluta mig för att hålla kvar utan typ samtidigt släppte iväg henne lite. Hon följde med runt på volterna och drog inte iväg på linjen (eller jo, lite, men inte alls som "vanligt"). Jag gjorde så att vi hoppade det ena hindret, la en volt och sen kom på andra. Och sedan liknande grejer med hinder och volter. Jag trodde hon skulle vilja kolla in "muren", men ändå provade jag att bara hålla om och låta henne vänta redan första gången vi skulle prova att hoppa den. Mycket riktigt kollade hon till, men vek bara undan lite försiktigt och sen gjorde vi om det (la bara en volt) och då hoppade hon det helt utan tvekan. Är så himla nöjd med henne! Nu gäller det bara att försöka rida lika lugnt och sansat när hindren blir normalhöga också.

    Från igår, Ida som fotat.

    Hemkommen

    Är ganska nyss hemkommen och gjorde misstaget att slå mig ner i soffan. Och däääär gick typ all luft ur. Det är helt klart bästa sättet att förstöra resten av dagen på. Rekommenderas för dem som söker den typen av vardag. Effektivt!
     
    Det blir ingen träning idag då den är inställt. Lite synd, och det till att planera om riddagen lite. Jag funderar på att ändå ta några språng, med båda hästarna. Pärla ska ju gå P&J på söndag så jag tänkte att vi tar några språng över de väldigt slitna hindren i hagen. Aleccis kommer gå "klockan" med småhinder på fyra ställen runt en mellanstor volt. Det tror jag kommer vara nyttigt för oss båda! Nöta lite, trots att jag verkligen ogillar böja spår egentligen.
     
    Igår fick Pärla prova på livet som ridskolehäst (igen). Hon fick nämligen åka in och vara med på Idas ridlektion. De hade markarbete och det var lite kul att ridläraren sa "hööu" (och hur fan stavas det?) till henne och sen efteråt sa hon att hon var lite framåt, haha. Ida å sin sida tyckte att Pärla var stark och det visste jag redan innan att hon skulle bli så hon hade blivit "förvarnad". Jag försökte ta lite bilder, men de flesta blev inget bra. Fick dock ett par där man i alla fall ser vad det föreställer.
     
    Aleccis red jag lätt på en äng sedan med det nya bettet (anatomiska tredelade med fasta ringar). Vi tävlade ju dagen innan och dagen efter var tanken hoppträning - därav det planerade lättare passet. Red runt på en volt och försökte få henne att släppa efter och ge med sig. Det gick sådär, hon är ju som jag nämnt tidigare annorlunda på tränsbett och på pelhamet. Men det gick väl ändå över förväntan för hon blev helt klart bättre i slutet (men jag är fortfarande inte nöjd). Ida följde med bort på ängen och fotade, men jag tycker bilderna är rätt missvisande om man utgår från känslan, haha.
     
     

    Hästeriet

    Båda ska ridas har jag tänkt. Pärla ska ut och smaka på lite hastighet och Aleccis ska nog kanske få provsmaka det nya bettet (kan ju bli spännande...). Jag siktar nog på det vanliga, dvs skogen och byn. Det är så bekvämt att rulla på hemmavid och nu för tiden rider jag ju inte "ut" för att kolla på omgivningarna utan det är träning som gäller - så gott det går. Därför spelar det inte jättestor roll vart vi befinner oss, även om det såklart är roligare med lite variation emellanåt. Det tråkiga är dock när platserna inte duger för önskad träning/effekt av träningen. Det är lite brist på långa galoppsträckor då den längsta nog bara är någon kilometer. Det beror på att det är backigt överallt eftersom gården ligger på ett berg.
     
    Egentligen är jag faktiskt sugen på att ta den längre rundan med Aleccis, men det är lite dåligt med tid såhär en vanlig vardag. Men snart så..! Det var länge sedan nu.
     
     

    Det tar sig.

    Fyra år och nio månader idag. Det är så lång tid jag och min gubbe har hållt ("hållit" - are you're kidding me? - vad fult!) ihop. Inte långt kvar till fem år, och det är lite av en magisk gräns. Fem år. Tänk, fem år av mina tjugotvå. Alltså, det är rätt länge faktiskt. Men inte tillräckligt!
     
    Hade vi inte delat "volvointresset" (hähä) så hade det kanske aldrig ha blivit oss, who knows! Tur att det blev som det blev i alla fall. :) Och här sitter vi nu och åldras tillsammans och blir tjocka tillsammans.
     

     
     
    Men nej, några ungjävlar blir det inte än på mååånga år, haha.
    Jag har ju hästarna och han har bilarna - de är våra bäbisar (eller nåt) :]

    Otakt

    Jag har kommit i otakt med TDB och det är sjukt störande, haha. Brukar försöka bunkra upp så det finns pengar på kontot så man inte behöver tänka på det, men med tiden går pengarna åt och det gäller ju att även fylla på -  i tid. Som bekant tar det några dagar innan pengarna har kommit över och syns, och det stör mig för då har tävlingen redan hunnit dra. Det är rätt dåligt att det inte går direkt som det gör bank till bank (när det är samma). Så nu är det alltså dags att komma i fas igen!
     
    Är hon inte världens finaste? (gammal arkivbild)

    Om jag får bestämma

    Ingen lär väl missa när det slår om till måndag. Finmåndag. Eller inte. Jag borde inte klaga, men jag har inget sug alls för skolan, haha. Vill bara kunna allt av mig själv och sen tuta och köra. I veckan ska vi nog påbörja tungt släp också. Det blir kul! Är ju lite skillnad på fetinglastbil med riktigt släp och vanligt pluttekipage med bil och släp, om man säger så. :)
     
    Men om jag får bestämma så vill jag även ha in lite annat denna vecka. Då syftar jag på Ullared (allaälskarullared!) och dessutom är jag jättesugen på att rida lite russhingst. Var ju lite väl länge sedan nu (april?). Planen var hela tiden att låta det gå lång tid och därefter rida igen för att se hur han beter sig (det ingår alltså i jobbet). Ska se om jag kan flörta till mig lite ridning på honom i slutet av veckan. Synd bara att jag inte kan förvänta mig en så välriden liten ponny som han var när vi slutade med utbildningen inför premieringen, men vem vet - han kanske både minns och orkar? (Skulle inte tro det, men man vet ju aldrig.) Ser i alla fall fram emot det, även om det kanske inte hinns med just denna vecka.
     
     

    Cronas Adde 657

    Dagens plus och minus

    MINUS

    - Min energi på banan. Jag har nerverna under kontroll, men jag sprutar av stress. Tänker hela tiden på nästa hinder och väntar inte. Förknippar alltid banhoppning (tävling) med stress, och det är en direkt konsekvens efter att ha ridit ponnyerna som behövde ett annat tryck och framåttänk. Jag måste vänta, och hålla - utan att bromsa.
     
    - Planering/koncentration/fokus. Framför allt på banan och det är andra rundan jag syftar på. Det flöt på bra och jag var "med" till och med femman, men sen var planen borta och det kostar många meter väldigt fort. Vad som händer då är inte svårt att räkna ut...
     
    - Min skalle. Jag har bara vinnarskalle om jag kan vinna. Är det lönlöst så är den bortblåst. Därför är jag på sätt och vis ganska "tacksam" att vi inte kommer till omhoppning för jag VET att jag inte kan bromsa min egen vilja och rida med vett utan det skulle bli vansinnigt och... farligt om det hade blivit omhoppning. Jag kan inte hejda mig för jag har sämst självdisciplin och vi är inte redo för någon omhoppning. Men när jag går den så tänker jag mig ändå (för det mesta) säkert och långa vägar.
     
    Det gäller att inte glömma bort att vi trots allt är väldigt gröna på det här, och det är just pga att hon
    är som hon är som jag kunde köpa henne. Träna, träna och träna - bara att fortsätta jaga rutin.
    PLUS
     
    + Optimist. Ibland stör det mig hur naiv jag är, men jag är så fixerad vid bra saker och att allt ger något positivt och så även idag. Inför andra starten tänkte jag: "hur det än går så vinner vi rutin" och det är ju verkligen så. Det är rutin vi behöver och hur det än går så vinner vi det. Alltid något.
     
    + Beslut. Det är inte alltid besluten blir bra, men jag tänker på ett beslut i första klassen; linjen som gav felen. Det fanns två varianter, en kortsiktig och en långsiktig lösning. Den kortsiktiga hade varit att bara låta henne gå, jag tror på riktigt att vi hade hamnat bättre på hindret, även om det hade gått alldeles för fort. Det skulle kunna ha givit oss ett felfritt språng, men istället hade det blivit okontrollerat efteråt. Det beslut som var mest rätt idag är också det långsiktiga: försöka göra rätt - för det ska leda till rätt framöver. Och även om det inte höll idag, så var det ett bättre alternativ, även om hon blev för på i slutet av banan i alla fall.
     
    + Den snävare svängen. När jag tänker på det i efterhand så var det en riktigt bra känsla att lotsa runt henne genom den skarpare svängen och dessutom göra det bra. Det om något blev som ett extra "test" och lite kul att prova hur hon reagerar. Hon blir astaggad, men det gick.
     
    + Okomplicerad häst. Jag kan inte låta det vara osagt, även om jag ofta nämner det. Men hon är verkligen toppen att ha att göra med, ha med sig, lasta, göra i ordning, köra osv. Vilket såklart är värdefullt, framför allt dagar som denna där jag inte har någon hjälpande hand med mig.
     

    Varför jag klipper mina hästar:

    Det är drygt mitten av augusti, och båda mina hästar har satt massor av päls redan. (Det syns givetvis mer när de är fluffiga utan massa nytt eller gammalt svett.)
     
     
     
     

    Resultat Lokal hopptävling, Braås - Aleccis

    Kom i god tid och red fram i en paddock längre ifrån själva tävlingen. Tyckte hon var vettig och när jag red bort till framhoppningen skulle jag ha gått in för ett par ekipage sedan, men jag kunde gå in ändå. Det var många hästar i rörelse och de som står vid hindren håller ju i dem som gamar och sänker och har sig hejvilt så det var svårt att komma intill och få hoppa. Blev många varv i galopp i onödan där jag egentligen planerade för att ta något språng, men så är det.
     
    100 cm bed A:0/A:0
    Fick problem redan i första linjen 2-3, räcke-oxer. I landningen drog hon på, jag försökte sätta tillbaka men hon gick mot hand, drog upp huvudet och såg inte hindret. Blev vägring där. Kom igen och då gick det bra. Resten gick vettigt och till sexan gick jag ordentligt innanför bara för att få så lite tidsfel som möjligt. Hon svarade bra och vägen blev så gott som perfekt. Över sista hindret råkade jag skicka iväg henne så efter det var det svårt att bromsa... Men då var vi ju klara. 4 fel + 5 tidsfel = 9 fel.
     
    Inför nästa klass var jag i närheten hela tiden och kom in på framhoppningen i tid. Tycker Aleccis var fin här! Hyfsat lugn och det var bara något språng där hon drog på över och efteråt. Det kändes bra inför starten.
     
    100 cm bed A:0/A:0
    Var på henne mer här, för det behövs. Hon blir ju stressad när hon inte får klara besked = mesig ridning, så jag bestämde mig från start att rida "tuffare" och det gjorde jag med. Men tyvärr verkade inte det heller fungera idag. Hon blev bara hetare och hetare. Efter ettan ville jag ha tillbaka henne så jag tog tag ordentligt. Hon lyssnade så långt, men då fick jag problem att få henne framåt igen. Det hann ändå lösa sig, och till och med hinder 5 gick det ändå så pass bra att jag hann med att både styra och komma rätt på hindren, men sen planerade jag dåligt, samtidigt som hon flöt ut i sidled och jag fick ingen bra ridning mot hindret så vi slank förbi (hon bjöd även på fel hinder i anridningen). Tog om sexan och sen i landningen var det en vänsterbåge där hon flöt ut igen, samt att det gick i 300km/h, typ. Ju närmare vi kom, desto mer flöt vi ut i sidled och sedan var vi på väg mot hinderstödet och infångaren. Då svängde jag undan istället. Försökte återfå kontrollen så tog det väldigt lugnt innan vi försökte igen. Över hindret och studsade vidare. Kom för fort mot kombinationen oxer-räcke men hon hann lyfta på fötterna ändå. Uteslutna pga för mycket fel (för lång tid).
     
    Ingen vidare tävlingsdag här inte. Klarade inte alls av henne idag, så det är väldigt tråkigt. Men om jag får "välja" så har jag nog ändå hellre sådana här fel. För hon är inte i en bom annars, utan hoppar väldigt väl även att det är så här litet. Det är lydnad som gäller och vi måste komma överens, bli ett team och skaffa en jävla massa rutin.
     
     

    Aleccis idag

    Hon var mjuk och fin när vi började rida idag. Kul! Fortsatt med lite samma tänk idag, ställa lite höger, lite vänster. Red därefter lite volter på en äng men övergick snart till en åtta med byte "mellan" volterna. Hon bytte för det mesta bara fram så vi gjorde det ett tag, men med mer tryck fick vi till några vettiga byten. Gjorde inte så mycket mer efter det utan red runt i byn. Hon blev väldigt taggad efter ett tag, så markarbetet gav nog inget egentligen. Det är nog som bortblåst imorgon. Men hon är iaf en rolig häst att rida och hon är även så tacksam över den tiden man lägger ner på henne och det känns bra. Hon är verkligen så himla snäll!
     
    Har fått höra att det är mycket linjer och skit på tävlingen imorgon, så det blir spännande! Jag räknar med att åka själv, så tyvärr blir det inga filmer vilket är väldigt tråkigt då jag värdesätter dem så högt. Det gör mycket med filmer, men så är det tyvärr.
     
     

    Programridning med Pärla

    Pärla gjorde storartad entré med kullerbytta ur transporten. Tror det kan ha varit tredje gången någonting nu och det är verkligen dags att försöka träna urlastning nu då det snart kommer gå illa...
     
    Vad gäller själva ridningen så kändes det ändå okej på framridningen. Inte wow, men inte heller tjafs oss emellan. Kom ju sent och så var det ju den där urlastningsincidenten med, så vi hade lite småbråttom. Men jag tycker ändå, med tanke på förutsättningarna, att hon kändes förvånansvärt bra.
     
    In och red. Tycker det gick vettigt (krävde inte mer än vad som var möjligt - allt för att bibehålla vettig stämning. Tycker ju det är oerhört onödigt med dressyrprogram som jag tidigare nämnt.) Red väl ändå någorlunda till galoppen - därefter blev det bara åka av. Tänkte iofs "hellre åka än bråka", så jag är ändå nöjd med att jag inte gjorde någon grej av det.
     
    Jag känner själv att hon inte är eftergiven, inte går i korrekt form, inte är mjuk och lösgjord, inte galopperar i tretakt osv, osv. Och det var vad domaren sa. Hon är för rak i insidan och rör sig oregelbundet (galoppen). Men efter programmet hade vi (för att vi var så få) köpt till en kortare "lektion" typ, och då var det genomgående att vi måste ha mer fart. Så framöver ska vi ut och gasa för att få tretaktig galopp!
     
    När vi kom hem och skulle lasta ur så lät jag henne stå lös innan jag öppnade lämmen (livsfarligt, men vafan ska man göra?! Skiten håller ju inte för hennes styrka, och ändå är det kogrejer) och i vanliga fall slänger hon sig, men idag kunde jag gå fram till en "laddande" häst och stoppa i en godis lite kvickt i munnen så att hon tuggade och släppte "obehagskänslan" ett ögonblick. Sen gick jag utom synhåll så fick hon stå där - helt lös, i några minuter. Godis igen sen, och så bad henne gå ut. Hon kastade sig, men bara en bit och sen ur på ett nästan hyfsat sätt. Just nu funderar jag på om det är ett fungerande koncept? Problemet är bara när hon slänger sig innan man är klar. Egentligen borde jag lasta henne efter att jag är hemma med Aleccis imorgon bara för att träna urlastning.
     
     
     Jag satte ett %-mål och det nådde vi, samt fick till och med lite extra - men då var det väldigt, väldigt snällt dömt.
     

    New in!

    Jag och en klasskompis var i Linköping en sväng igår och gick bland annat i affärer. En av dem blev Hööks, och där hittade jag ett bett till riktigt fyndpris! Behövde alltså inte överväga något, utan slog till direkt - även att det är en annan storlek. Det är faktiskt så att jag är lite smått skeptisk till om jag verkligen har rätt storlek på Aleccis bett, därför köpte jag detta i en annan storlek för att helt enkelt ta reda på vad som passar bäst.
     
     
    Det är ett tredelat anatomiskt bett med fasta ringar.

    Förmiddagstur



    Aleccis fick gå lite markarbetsaktig ridning. Det är väl så jag brukar rida mestadels, bara det att det alltid är "ute". Det svåra på så vis är att man alltid "är på väg" så det är lätt att tappa fokus på det vi gör och istället fokusera på dit vi ska (nästa plats alltså, inte dit arbetet är på väg). Men iaf, började rätt likt som med Pärla men rullade på stora volter på ängen. Ställa och lossa. Fortsatte med det fokuset hela passet igenom. Tycker det gav resultat. När hon var mjuk och fin så försökte jag smyga in mer tryck. Är nöjd med hennes insats :)

    Morgontur



    Dressyr med Pärla. Det gick väl sådär... Red programmet på en äng och det var till och från som det brukar, fortsatte därefter genom byn. Jag vill gärna plocka först och rädda genom att driva sen eller hur man ska förklara. Hittar ingen energi och börjar som sagt i fel ände. Är inte det minsta sugen på att starta imorgon, men gör det ändå. Även om inte jag kan rida så är hon en äkta kämpe som verkligen försöker vara till lags. Min fantastiska vän <3

    Dressyr igen

    Vad jag hatar att rida böjda spår med Pärla, och det har blivit mycket sådant nu. Inte för att jag direkt ogillar det med Pärla, utan jag vill inte slita på henne på det sättet egentligen. Det är bland det sämsta man kan göra att rida runt och rotera ryggen på dem och slita ojämnt på böjda spår. Stackars häst!
     
    Red med lite hjälp av en hjälptygel idag för att få igenom henne lite mer. Tycker det gick bra och hon känns fin! Är missnöjd med min ridning för helt plötsligt hittar jag inte hennes takt över huvud taget i varken trav eller galopp? Blir att jag bara åker med och det blir inget vidare.
     
    Vi började rida runt byn och så värmde vi upp lite på en äng (blev ganska intensivt). Fortsatte genom byn och red programmet på LP. Det gick skit, hahahaha. Har nog aldrig gått så dåligt. Pärla reagerade på en fladdrande plast en bit bort (ofta? haha) men det tyder på en uppmärksam häst så jag struntade i det. Men vi fick aldrig till det hörnet. Sen åkte en traktor på grusvägen och den syntes inte bakom buskarna. Jag vet inte om det var det (hon är helt traktorsäker - också) men hon stack! Hahaha, alltså vart fan är min Pärla? ;) Hon tog tyglarna och drog på i full kareta lite mer än en "kortsida". Kul häst. Red några volter i trav och galopp där hon var fin och sen sket vi i'at. Red hem och tycker hon kändes vettig.
     
    Imorgon lär det väl bli ungefär samma skit igen. Snarkvarning, kan man säga. Blir inte direkt bättre heller, men vi kör! Finns ingen anledning att banga nu är jag har planerat att starta. Kan ju även tillägga att jag INTE ser fram emot en klubbdressyr till höst... Råkade ju "lova" att starta i den. Finns seriöst inget tråkigare (hästrelaterat) än att rida dressyrprogram.
     
    Men ärligt talat är det tråkigt att det inte går bättre. Jag menar hon var ju skitfin i våras(?) men sen har det bara gått neråt. Jag hittar inte tillbaka till formen? Hittar inte heller någon takt eller känsla. Himla tråkigt, men hon är ju lydig - fattar t ex galopp direkt och svänger direkt osv, och sådant är ju också bra. Jag vet att med noggranna väger, lydig häst och framför allt avslappnad häst så har man uppnått första steget för domaren, så vafan. Vi kör. Hittar inte på något, ska inte försöka vara bättre än vi är utan vi visar vart vi är NU och hoppas på bra kritik. :)

    Inte helt passande bild, men ändå.

    Svenska laget - EM-brons!

    Vad ska man säga?! Fantastiskt roligt och helt sjukt bra jobbat! :D
     

    Im gonna live - my life

    Jag hade inte en susning om att vi tydligen hade bestämt att Ida skulle rida Pärla idag, haha. Så där blev jag lite förvånad. Hade istället tänkt Aleccis vila (tycker det är dags nu, var länge sedan) och ridit igenom Pärla. Men så blev det istället en tur för dem båda två, tillsammans. Det passade iofs bra för Aleccis såhär efter träningen igår och då skjuter jag bara fram vilodagen tills imorgon istället.
     
    Vi red den rundan som är en av de tittigaste för Aleccis, men idag var hon inte speciellt tittig. Bara några gånger ibland som hon drog på lite väl när jag bara skulle göra en ökning i galoppen och då märker man att hon fokuserar i dikeskanten eller inåt skogen. Tycker annars det gick bra att rida. Vi gjorde mycket övergångar och väldigt mycket halter. Jag såg att Pärla var stark, haha. Hon tycker verkligen det är toppen att komma ut såhär med sällskap! Turen tog minst en och en halv timme.
     
    Älskar denna bild på Pärlis! Hon luftar så vackert och så blicken, manen (den är frän, den) och benen. Skriver som "alla" andra: PERFEKTION.
     

    Pengar, pengar, pengar, pengar...

    Alltid detta tjat om pengar! Så är det när man är uppvuxen i en relativt stor familj där det aldrig har vuxit några pengar på träd.
     
    Nu är jag 22 år gammal, jag studerar, bor tillsammans med min sambo sedan snart fem(!) år och sköter givetvis allt själv; allt från ekonomi, till hästar, bilen och hushållet. Det är inget konstigt över huvud taget. Jag lägger mina pengar på det jag vill. Det som ger mig den livskvalitén som är så viktig, det får kosta - och det kostar. Tro fan det kostar att ha hästar!
     
    Men för den som inte har det intresset (livsstilen) jag har, och den som inte är beredd på att lägga de summorna jag gör på hästarna (och bilen t ex), tycker det är hutlöst. Men det är inga summor. Jag kommer lindrigt undan ändå, men visst kostar det.
     
    Därför blir jag uppriktigt ledsen när det ifrågasätts. "Är det verkligen värt att lägga alla de pengarna på Pärla?", eh? JAA, givetvis! Vill jag det, så är det det. För mig spelar det ingen roll om jag lägger pengarna på Pärla eller Aleccis. De rids av olika anledningar, de tävlas av olika anledningar. De kostar av olika anledningar.
     
    Som nu till exempel. Det är tydligen okej utifrån att jag tränar med Aleccis, åker med Aleccis och hoppar och tävlar. Det syns vad jag gör, varför och det är förståeligt vad jag har för mål - utvecklas och bli bättre. Inget konstigt och inte särskilt ifrågasättande. Men att sedan starta en liten sketen jävla programridning för 80 kr med Pärla. DET skulle vara onödiga pengar?! Come on, för fan... Men ingen ser varför. Såhär är det; Pärla är otroligt viktig för mig, och det är väldigt viktigt att hon mår bra. Hur blir hon hållbar och mår bra? Genom ridning. Men inte genom vilken ridning som helst - utan även hon ska spänna magen, höja ryggen, trampa under sig och bära. Inte åka på, det är framtungt, det skadar och det bryter ner henne. Så vad passar då bättre än en programridning med först en bedömning hur det ligger till just nu, och därefter några tips för att fortsätta underhålla hennes kropp på bästa möjliga sätt för bästa tänkbara resterande liv. VIKTIGT. Och inga "onödiga" pengar.
     
    Nästa helg ska hon komma ut och hoppa P&J igen. Och nej, det är inga onödiga pengar det heller. Allt detta ingår i ett värdefullt liv. Hon minns inte tävlingar, hon minns inte några skogsturer - men det ihop blir värdefullt för OSS. Det är sådant som gör att JAG orkar hålla igång henne så att hon i sin tur är fräsch och får ett värdigt liv. Lite lagom mål. Det kostar att genomföra målen, men det är värt det. Det är ingen som tvingar mig att starta med Pärla, dra med henne på något eller ens rida henne varje dag. Ingen. Aldrig. Mitt val.
     
     
    Pengar, pengar, pengar, pengar. Jämt detta tjat om pengar, med pikar om att det är onödigt. Men svara mig då på följdfrågan: VAD ska man då lägga pengarna på? I en jävla hög?! Vem fan blir lycklig av att lägga pengarna på hög och sen snåla vad gäller precis allt - bara för att just ha pengarna i... en hög. Det är väl bättre att använda dem till något som ger kvalité till livet. Så resonerar i alla fall jag.
     
    Hade jag kunnat välja, så skulle jag vilja kunna lägga ännu mer pengar på hästarna ("hästarna" är inklusive Pärla) och samtidigt kunna lägga pengar på hög. Men så ser inte verkligheten ut. Inte för mig.
     
    En sådan här sak kan få mig att bryta ihop. Totalt. Att andra är så trångsynta, och sen lägger sig i mitt liv, Pärlas liv, mina val och allt runt omkring. Jag förstår inte att de inte ser samband istället. Varför syns det inte hur välmående Pärla är? Varför syns det inte att hon trots 23 år gammal fortfarande tycker det är roligt? Hon vill inte stå och förfalla - och det är vad som händer om jag ska sluta lägga ut pengar på henne. Hur svårt är det att förstå att det krävs engagemang för att nå dit. Ett konsekvent arbete bara vad gäller att hålla igång henne. Det kräver mer än vad man kan tro. Se istället min fantastiska vän i hagen. Hon blir inte sådan "av sig själv".
     
    Ska vi sen dra det så långt som hovslagarkostnader. Det är fan plågeri att inte lägga ut de pengarna på henne.
     
    Alla måste inte älska hästar, alla måste inte brinna för att träna och tävla, och alla måste definitivt inte förstå. Men att ifrågasätta och pika... Jag blir så trött! Varför kan jag inte bara få höra "kom igen!" när det går tungt och att någon undrar hur det har gått efter en tävling? Jag har inte det bakom mig. Jag står här själv, men låt mig då för helvete ta mina val själv också. Helt seriöst så får jag höra "varför lägger du ut de pengarna?" istället för  "hur har det gått?" efter till exempel en tävling. Det är ju himla kul...
     
    För mig är det viktigt. För mig är hon viktig.
     

    Hoppträning

    Det var en nyttig träning idag! Mycket att tänka på, haha. Mycket svängar, galoppombyten och så att inte skicka iväg hästen mot hindren, kan man väl sammanfatta det. Men jag är egentligen inte nöjd med min egen insats. Det blev för mycket ridning "på" hästen, istället för med, och pga min snedhet så skjöt jag ut henne ibland osv. Sen låg hon på och när jag skulle plocka tillbaka så blev det studsigt för att jag dels inte kom ner i sadeln, men dels blev lite uppjagad eftersom varje grej vi skulle göra kom väldigt snabbt så det blev lite tårta på tårta ibland där jag både skulle ta tillbaka, byta galopp och göra en vettig sväng samtidigt. Jag hann aldrig riktigt sära på allt utan det blev just så - samtidigt. I slutet blev det en ganska lång bana, men det var inte förrän efter ungefär halva den som det började släppa och kännas bra.
     
    Jag måste verkligen komma ner i sadeln, och det gör jag genom att rida mer med magen och så får jag inte glömma benen. Aldrig glömma benen.
     
    En nackdel just med denna övning är att Aleccis (likt många andra) är en lättlärd häst, så hon tog sina egna initiativ ibland när hon "visste" vad hon skulle göra. Det är såklart både på gott och ont, men idag hade det inte gjort något om hon hade varit lite "trög" och väntat.
     
    Men som sagt, en nyttig träning! Jag känner att våra "westernvändningar" har gjort nytta, för när det blev dålig väg kunde jag ändå vända runt henne. Förr skulle hon ha halkat iväg, antingen framåt eller i sidled, så det är kul att det faktiskt ger något. Förresten, på tal om "ger något" - Lasse sa att han såg stor skillnad på henne och det är väldigt kul! Jag vet ju att det är skillnad, trots att hon inte visade den allra bästa sidan idag, men det är kul när man får det bekräftat.
     
    Wilma som fotat (bild från senaste P&Jen i Sävsjö)
     

    Planering

    Jag har anmält mig och Aleccis till vår första lokala 110 nu också. Den kommer bli av om några veckor, men det blir bara tre 100-starter innan (två nästa tävling, och en på samma tävling som 110-starten). Det känns bra faktiskt! Blir dock spännande hur det blir och känns när vi väl är där. Det kan hända mycket på några veckor.
     
    Pärla är även hon anmäld, men inte till hoppning utan en programridning. Så nu blir det "tävling" både lördag och söndag! Lördag dressyr med Pärla och söndag hoppning med Aleccis. Sist jag och Pärla startade någon (klubb)dressyr, måste vara runt 4 år sedan. Det var nämligen hösten 2009, vad jag kommer ihåg. Kanske dags igen. Men jag tycker det är bland det segaste man kan göra. Usch! Men jag ser det mer som en kort dressyrlektion (15 min/ekipage varav ca 5 min själva programmet) och det behövs ;)
     
     

    Sken

    Klockan skenar! Hade verkligen, verkligen planerat att rida Pärla idag. Men - dessa jävla men alltså - klockan rusar och vardagen måste också fungera. Disken är diskad och maten står i ugnen. Det är nackdelen med att... jag vet inte, men det tar tid att ha en fungerande vardag.
     
    Blir ingen ridning på stjärnan idag. Hinner verkligen inte, och ett tag tänkte jag stressa - men vad ger ett stressat dressyrpass? Jag kan redan smaka på den känslan; starka händer, stark Pärla, frustrerad ryttare som inte kommer till ridning och så en arbetshäst som bara trampar på utan vidare dressyrkänsla. Så nej, inte idag. Annars är jag FÖR ridning; hellre ett dåligt pass än ingenting alls. Men inte idag. Idag lägger jag den tiden på att hinna äta ordentligt, och sedan göra i ordning min fina stora vän som ska med på hoppträning.
     
    Jag är så glad över henne! Tänker ofta tillbaka på DÅ. Då när jag provred, då när vi red vår första tur, då när vi gick från noll kontroll till i alla fall lite kontroll och då när vi kunde ta de första trevliga sprången. Sen är det tävla jag vill göra, och därför är även känslan i våras när vi kunde göra våra första starter (P&J) helt otrolig. Det var i våras det hände. Det var då vi började förstå varandra lite bättre, fick lite mer förtroende och fick lite bättre känsla. Samt satte mycket högre mål. Känslan att ändå ha kommit hit - från där vi började.
     
    Det är en sak att sätta sig på en häst och rida den varje dag. Ibland går det bättre och ibland går det sämre. Men att utvecklas endast med hjälp av hästen och internet - det är fan häftigt. Det GÅR själv, men det tar mycket, mycket längre tid.
     
    Nu äntligen har vi även börjat träna för tränare och ingen är gladare än jag! Inte nog med det så har vi kommit ut på riktigt nu också. Det var fyra år sedan jag tävlade "på riktigt" sist, så tro fan det är efterlängtat! Det bästa av allt är att känna att vi platsar där. Vi passar in. Snart kommer det ge med sig även i resultaten - det bara känner jag på mig.
     
    Jag känner mig dessutom som en helt ny ryttare, och ännu bättre ska det bli!
     

    Ny dag - nya tag

    Ikväll är det hoppträning! Längtar :D Tills dess är det först och främst skolan som gäller. Därefter har jag inte riktigt kommit underfund med om jag ska/hinner rida Pärla innan eller inte. Har egentligen lite annat att stå i som tyvärr också måste prioriteras. Ett mål jag ha med den här dagen är iaf att inte skälla ut någon i skolan, haha. Det är lättare sagt än gjort men nu är det dags att börja bete sig! ;)
     
     

    Bloggtävling hos Lamias.se

    Jag är med och tävlar om ett anatomiskt träns från HJ Ridsport, hos Lamias.se - var det du också!
     
     

    Min dag

    Vi gick på övertid i skolan och jag hatar övertid. Jag har väl för fan viktigare saker att göra eller?! "Du går en utbildning och blablabla" Ja, det gör jag - men fan inte på övertid. Inte mitt problem om inte kursen är anpassad efter tiden som är upplagd. Sån är jag.
     
    Eftersom vi då hade lite brått med det sista vi skulle göra (som vi inte ens skulle göra egentligen, men så tog två lärare med sig två elever - jag och en till, för ett litet extra "uppdrag"). Jag körde, och därför stod jag på litegrann. Två lärare satt bredvid och ingen av dem sa någonting. Men den andra eleven skulle öppna käften och kommentera... Morr, då använde jag hela mitt vokabulär inkl. mindre fina ord och talade om vad jag tyckte om det. Hejhej omtyckt! Jag är inte så lätt att ha att göra med, nej. För jag sätter mig på tvären och jag säger ifrån när det inte passar eller när någon ska sätta sig bekvämt - PÅ mig. Det gör man fan inte. Och sen alltså övertiden på det, haha. Inga muntra miner där inte. Inte från någon av oss. Tiden är dyrbar. BRA inledning på veckan alltså. Jag kan vara glad också, jag lovar. Men då gäller det att alla runt omkring håller sig på sin plats, ähähä ;)
     
    Har haft den här låten i huvudet hela eftermiddagen kvällen:
     
    Nej men hästarna kallade ju! Fast, bara för att skoldagen blev utdragen så tappade jag all sug till hästarna med. Bara för att jag visste att det skulle bli sent och jag kände inte för det. Inte så smart att skjuta upp det ännu mer för då blir det bara senare, men jag orkade verkligen inte ta tag i det. Så kom inte ut förrän en och en halv timme senare. Väl på plats så var det som vanligt. Det "släpper" ju alltid bara man kommer ut till dem.
     
    Började med dressyr med Pärlis. Hon kändes okej i början, sen red vi lite på LP och hon slääääpade fötterna efter sig. Sa till slut till henne på skarpen och då vaknade hon. Dock kommer ju något annat som ett brev på posten så fort hon vaknar. Nämligen att hon blir stark. Jag kontrade tyvärr det genom att bli stark tillbaka så det blev ingen höjdarkänsla ändå, även om det blev bättre. Mycket bättre. Ochvadjagsaknargaloppenvihadeförlängesen :( Ååååh, hittar verkligen inte den. Men från och med nästa vecka köttar vi galoppintervaller och det hoppas jag ger en skjuts i rätt riktning även med den mer samlade galoppen sedan. Vi red i 1h 10min och det var svettigt! Och det är helvete vad päls hon har satt också. Dontlikethat.
     
    Tog sedan Aleccis. Fokus på galoppfattningar; inget spring och helst i form. Tog hjälp av hjälptyglar idag och vad det gav resultat! Shit vad fin hon var! Helt fantastisk bärig, lugn och hur fin som helst! Gjorde många fattningar och avbrott, och även avbrotten var för det mesta riktigt bra. Sen kom vi ner till byn (var i skogen först) och då blev hon tittig och spänd. Red snart förbi en grusplätt och tog några varv i trav och galopp tills hon blev fin igen. Tog inte särskilt många varv och sen var hon genomfin hela vägen hem, till och med genom hennes "taggar-backe". Är riktigt nöjd med henne idag. Vi var ute i ganska exakt 1h.
     
    Sen var batteriet laddat igen :]
     

    Im gonna live, my life.

    Film Aleccis 100 cm

    Som sagt, ändra till HD!
     

    Film Aleccis 90 cm

    Glöm inte att ändra till HD!
     

    Måndag igen

    Nästan frisk! Eller... hm, det är en definitionsfråga. Täppt men i övrigt som jag ska. Känns skönt att så gott som vara tillbaka, även om det var rätt skönt att bara sova nästan en hel dag också. Happ, en veckas skola nu då. Idag vankas det lastbilskörning igen. Blev ju utan förra veckan, så det ska bli kul! Sen blir det säkert lite teorifrågor också. Har jag tur kanske vi får sluta lite tidigare med. Får se hur det blir med ridningen igen; antingen med sällskap eller inte. Båda ska i alla fall gå. Jag tänker träna galoppfattningar med Aleccis i alla fall. Så ser det ut. En ganska vanlig dag faktiskt, men ändå rätt värdefull. Det är vardagen som gör det!
     
    Under dagen kommer filmerna upp från tävlingen.
     

    Dressyrtant

    Red Pärla innan tävlingen och det var riktigt skönt "att ha det gjort", för tävlingsdagen blev lång (var ju ponnyklasser först) och det var dessutom tråkigt väder. Men när jag red Pärla på förmiddagen så var det uppehåll och väldigt varmt. Vi red dressyr, fast runt i byn. Vill så gärna hitta tillbaka till den där trevliga galoppen hon hade för ett tag sedan, men eftersom jag inte underhöll den/fokuset på den, så är det inget vidare längre. Just nu är hon nog finast i traven, men den är inte märkvärdig. Vi kämpar på med mål att starta en liten programridning snart.
     

    Resultat: Aleccis, Forserums RS

    Trots allt regn tycker jag inte det har påverkat humöret, utan det har varit en trevlig dag med vettig tävlingsplats/ridbana, dock onödigt tight med max-tiden hela dagen igenom, och lite väl dumt byggt ibland med tanke på klasserna, framför allt första. Det var alltså ganska svårt byggt om man tänker på alla unghästar. Annars tycker jag det var inbjudande och lite mysig "mindre-klubb"-känsla över hela platsen. Sedan att man inte kommer ifrån tjurkärringar (medtävlande, inte ansvariga) vart man än befinner sig är en annan femma, haha.
     
    Hon kändes fin inför första klassen, alltså 90 cm, bed. A. Gick emot handen lite smått här och där, men det var bättre än sist vi hoppade. Men det kändes bra inför starten. Väl på banan var hon jättefin de första hindren, eller ja nästan halva banan. Men sen kom en linje (hade stegat på 24 m = sex språng, men med det avståndet hoppade vi på stabila fem sist vi hoppade, så jag tänkte låta henne gå på fem för att rulla på och försöka bibehålla en vettig rytm), men vi nådde inte fram på fem utan hon blev tvungen att lägga in ett halvt extra språng och så petade vi frambommen på oxern med bak. Därefter tappade jag henne lite och resten var inte toppen, men det gick. Den avslutande linjen (bruten, ganska skarp åt höger = vänster utsida = en av våra svagheter) gick väl hyfsat över räcket, men sen gick det snabbt, och jag försökte bara styra men det sista språnget blev det värsta på hela banan. Vi kom runt på 4 fel. Jag är ändå nöjd med rundan och den missen tog jag med mig till nästa start sen.
     
     
    Hon var ännu finare inför nästa klass, 100 cm, bed. A:0/A:0. Dock var hon rätt taggad på framhoppningen först, men jag rullade på i trav och därefter galopp, och fokuserade på att försöka lossa henne så gått det gick samt även få henne lugn och fin. Det gav resultat så det var lite extra kul. Hoppade fram och tyckte hon kändes bra. Väl på banan kunde det ha börjat bättre då jag la henne nära första, så det blev ett kråkhopp. Jag tänkte mycket på att försöka få tillbaka henne mellan varje hinder, och även om det inte syns så kändes det bra. I alla fall så fick jag till den där linjen i den här klassen, men det blev lite väl bra, kan man säga. Plockade tillbaka, och hon kom tillbaka men satte tillbaka lite till kan man säga, vilket inte syns, men det kändes så väl att jag även fick tillbaka henne i skallen - hon väntade. Därför fick vi in sju, dock rätt vettiga, språng där emellan. Vidare mot kombinationen räcke - räcke där jag tyckte vi tappade lite tryck. La därefter på gas (minns inte om jag smackade eller drev med skänklarna) men då blev det att jag "sköt" igenom henne istället. Vi rev inget, men det blev det där rusandet som jag inte vill uppmuntra. Flöt ut rejält till femman, men blev ändå vettigt när vi väl kom fram till hindret. Sexan, var bruten linje mot den, gick bättre än förväntat. Mot sjuan låg hon på, men det var ändå inga större konstigheter. Efter sjuan råkade jag stänga av henne... Haha, var inte meningen men kände jättetydligt att det råkade bli "nu är vi klara", fast vi inte var det. Slappade väl till lite. Blev inget bra alls mot det kommande åttonde hindret, som dessutom var lite småspektakulärt (många stopp där genom klassen). Skulle nog kalla det att vi missuppfattade samt inte spelade i samma lag där. Så hon bröt ut/eller liknande. Hon gör ju inte tvärnitar, men det var mer en vägring än en klassisk Aleccis-utbrytning. Ställde oss och tog det lugnt efter det missförståndet och hoppade det därefter på andra försöket utan några som helst problem. Totalt 4 fel + 7(?) tidsfel = 11 fel.
     
     
    Det är lite tråkigt när tidsfelen rullar på så, för det var ingen "11 fels-runda", den kändes uppriktigt bra till den missen, och hon kom tillbaka till mig vettigt under hela rundan med, så rundan var absolut en av våra bättre!
     
    Är nöjd med dagen. De fel som har uppkommit är bara mina och det är relativt "lätta" fel att rätta till, så det känns definitivt inte som några permanenta problem. Sen måste jag även ge en guldstjärna till min häst! Så otroligt okomplicerad och smidig - regn som sol, hemma som borta, i/vid transporten som på framhoppning, osv. Lite väl pigg och glad ibland kanske, men det är inget negativt. ;) Dessutom gnäggade hon på mig när vi gick mot henne när hon stod i transporten och väntade - sött!
     
    Tusen tack till Martina (www.martinaauren.blogg.se) som följde med och även filmade. Guld värt!

    Okej sits

    Har kollat på våra senaste språng (bland annat de 120-sprången), och måste ändå påstå att jag är rätt nöjd med min sits just nu. Eller just då iaf. Den kan ju ändras tillbaka illa kvickt igen, det har man ju märkt! Men jag hoppas den börjar sätta sig permanent nu.
     
    Det jag tänkte på nu var framför allt:
    o händerna var mer stilla - vilket i sin tur kom lite automatiskt när jag kortade tyglarna lite.
    o skänklarna var framme - vilket i sin tur nog har kommit lite dels tack vare att hon har en annan bjudning än det jag är van vid sedan tidigare, men jag har tänkt på det lite.
    o bättre balans i sprången - vilket har kommit som ett brev på posten genom kortare stigläder.
     
    Något som däremot fortfarande är skitdåligt är landningen och det första galoppsprånget efter landningen. Det tar lång tid innan jag är tillbaka i rätt (upprätt) position och det kommer bli problem på kortare distanser och kan även leda till fel i kombinationer. Men det är bara att jobba mer på det och verkligen lägga energi på det problemet!
     
     
    Haha, ni skulle bara veta hur "stor" Aleccis egentligen är ;)

    Fix och plock

    Igår tog jag mig en och en halv timme till att fixa i ordning inför dagens tävling. Var himla mysigt att plocka runt och umgås lite annorlunda med hästarna. Slet dän (haha, så himla fult ord) massa av Aleccis man vilket verkligen behövdes. Men jag vet dock inte hur resultatet blev för det är så dåligt ljus i stallet och sen stod Pärla i vägen och jag orkade inte flytta på henne. Så det fick bli som det blev. Tänkte kolla till den och se om det eventuellt behövs rättas till någonstans innan vi åker idag.
     
    Därefter smorde jag av sadeln, tränset och hoppgjorden samt rengjorde pelhamet riktigt ordentligt i alla vrår och böjar. Alltså det är helt sjukt hur smutsigt det blir i de där svåråtkomliga ställena. Eftersom jag inte har rinnande vatten i stallet så rengör jag det inte så grundligt varje gång. Men det blir så fint efteråt och det är lite kul. Rengjorde även bakskydden så nu är allt rent och fint (förutom schabraket då, hähä).
     
    Är det något jag skulle vilja lära mig så är det att rycka man. Jag kan inte det och har inte heller lyckats lära mig det på egen hand. Därför sliter jag av manen med en ryckkniv. Det ser ändå vettigt ut, men efter var gång så blir manen tjockare och tjockare och det är mindre önskvärt. Än så länge fungerar det dock, men snart behövs det att rycka den så den hålls i schack igen.
     
    Vi åker inte från gården förrän vid 12-tiden, så jag tänkte ta en tur med Pärla innan dess. Det kommer verkligen kännas lyxigt!
     
     

    Besultsångest

    Vet inte om vi ska vara gula eller rosa imorgon? Det gula är förvisso tvättat men det syns inte för allt svett gick inte bort så det ser otrevligt ut även som tvättat (skulle behöva sig en omgång till...). Det rosa är inte tvättat har gammalt svettigt framför allt längs sömmarna. Såå, oavsett vilket jag tar så ser vi svettiga och ofräscha ut...
     

    Fina hästar!

    Red båda igår. Började med Pärla och vi red dressyr barbacka, först i skogen och därefter runt byn. Hon var så fin! Mjuk och "med". Det märktes även att hon var mer lyhörd "än vanligt" för hon märkte inte av två män vid en bil förrän vi hade passerat och då gasade hon på några meter men sen stannade hon och tittade, haha. Värre än så blir det aldrig med Pärlahäst!
     
    Därefter red jag Aleccis med scourier-bettet. Det gick... upp och ner. Ibland låg hon på som tusan, men några gånger var hon fin! Började med skogen, rullade därefter på en ca 15m volt på en grusplätt i båda varven och alla gångarter tills hon blev vettig. Red därefter i byn, men stannade till på en äng och gjorde om samma sak igen, men bara i trav och galopp. Hade jag haft en ridbana hade detta bettet lätt varit "markarbetesbettet", men nu har jag inte det och "ute" känns det inte riktigt som jag är nöjd med det alla gånger. Men jag ger inte upp. Till och från ska det användas och se om vi kan rida in oss mer på det.
     
    Men idag red jag henne med gummipelhamet igen och ååååh, vad fin hon var! Älskade pelhambett, haha. Usch, hemskt att det är det enda bettet som alltid fungerar - oavsett vad vi ska göra. Men det blir väl som med Pärla. Red ju henne på pessoat de första åren och sen, hux-flux, bytte jag till tränsbettet och då fungerade det klockrent. Hoppas på samma sak med Aleccis och då är det bara att fortsätta rida och hoppas på att det blir klar förbättring allt eftersom.
     
    Jag red med en av mina allra bästaste vänner idag och vi tog den rundan som Aleccis är typ allra tittigast på. Men som sagt så var hon fin idag. Tittade ibland och gjorde något ryck i sidled någon gång, samt ville gärna öka på lite någon gång, men inte mer än så. Amy tyckte Pärla var stark, höhöhö. Pärla har ju en tendens att ligga på lite när det är fler hästar med. Men så fort hon fick ligga först så var hon nöjd - i sann Pärla-anda.
     
    Gamla vinterbilder från tidigare turer ihop.
     
     

    Hahaha, och det ska ju vara kallblod till'at också!

    Utrustning som ska säljas så småningom

    Dessa grejer ska säljas när jag orkar ta tag i det.
     
    Orange huva med svart och grå kant, La Kim, strl full (askass bild)

    Brunt schabrak, HV Polo, strl ponny (därav att det säljs, ev bytes mot strl full)
    (inga vidare produktbilder där heller)
     

    Bruna benskydd, Veredus Carbon Gel, strl L (eller bytes mot strl M)
    (bara fram som är L på översta bilden)
     
     

    Att ta med sig från häst till häst

    Jag trodde att det blir bättre om man fokuserar och "ger allt" med en häst i taget. Dvs att det går som bäst när en häst har längre vila/uppehåll eller dylikt och man då automatiskt lägger ridningen till hundra på en häst. Men så verkar det inte fungera. Inte för mig och mina hästar i alla fall.
     
    De omhållande skänklarna jag har på Pärla behöver jag exempelvis ha med mig upp på Aleccis. Och den ärliga hoppsidan Aleccis oftast visar behöver jag ha med mig upp på Pärla. Rider jag bara den ena så gräver jag snabbt ner mig i ett träsk där vi sedan inte kommer ur förrän jag får med mig den andra hästens ridning igen.
     
    Man förstår varför det är viktigt att rida många, framför allt olika, hästar och även varför toppryttarna rider så otroligt mycket hästar, varje dag. Jag minns hur jag inte höll med ridläraren när jag gick på ridskolan. Det fanns två ponnyer (Lady och Sessan) som jag inte gillade öht, trots att Sessan var den enda jag kunde rida i form av alla på hela ridskolan. Ridlärarna sa ofta att det var bra för oss att rida alla - prova, lära oss och utvecklas. Men icke, det var mycket roligare att rida favoriterna!
     
    Jag tänkte som Pärlis:
     

    Helg!

    Igår dammsög jag. Jajamän, det var första gången för i år - helt seriöst! (Är gubbens uppgift för det mesta, för jag är för lat.) Det är värsta grejen: "Ser du vad jag har gjort?! :D" "Dammsugit?" "JA, visst blev det fint? :D". Haha, som på dagis ungefär, men det passar ju mig.
     
    Vi firade med smörgåstårta (fast nej, inget firande, det var bara vad jag hittade på). Under dagen ska jag ta tag i disken, och så ska hästarna ridas - men det är allt. Jag får passa mig så jag inte flyger in i väggen av alla de kraven bara, höhö, kan ju vara dumt ;)
     
    Får se vad det blir för någon ridning med Pärla, men Aleccis ska iaf gå på scourier bettet och tanken är väl att försöka hitta någon dressyrvänlig plätt att ta några varv på. Imorgon blir det pelhamet igen inför tävlingen på söndag.
     
    Jag ogillar bilder på mig själv (så länge det inte är någon häst med), men gör väl ett undantag och bjuder lite.

    Aleccis van de UNDERHALS

    Jag ville ha några färska språng i våra kroppar inför söndag och eftersom P&Jen blev inställd så packade jag in min häst och så drog vi för att ta några språng. Trots att jag är sjuk osv. Struntade helt i det. Det gäller att prioritera och ja, typ alla hästfolk vet väl hur man bör prioritera?
     
    Det märktes hur väl som helst att jag inte var som jag skulle. Kände mig passiv - både fysiskt men framför allt mentalt. Det sa Aleccis också till mig. Det fanns ingen energi! Två gånger bad hon mig RIDA. När jag kom in i det så gick det tusen gånger bättre. Hoppade fram över småhindren som var uppe (olika höjder, max 80 som högst) och nu när jag har höjt några hål så hade jag seriösa problem att komma rätt på småhindren! Alltså - hur jobbigt och störande? Gjorde ingen grej av det utan höjde till 110 (och en oxer till 120), och så köttade vi det ett tag. Vad som hände? Typ perfekta avsprångspunkter gång, på gång, på gång. Fantasmåhinder.
     
    Tanken var att inte ta så många språng, därav att jag höjde till 110 även att det inte blev klockrent på småhindren (höjer som sagt för att vänja mig vid höjden, och det går riktigt bra faktiskt). Rullade på lite och styrde sen mot 120-hindret. Haha, det stod typ ett litet spöke framför oss och vevade och som ville att jag skulle balla ur men vi körde över det ;) Kom lite halvknas, men hon klippte det ändå. Tog om det direkt igen och då blev det bra. Sen när vi hade tagit de andra hindren så tog vi det igen och då blev det lite halvfel igen, men hon löste det ändå. Kom därför en gång direkt igen och då blev det bra igen. Det var precis lagom. Avslutade med linjen och sen fick det vara bra.
     
     
    Egentligen var hela passet inte ett av de bästa då hon var riktigt stretig och mot hand HELA tiden. Ja, hon brukar gå mot handen, men idag var hon extrem. Det gick ju ändå, men det var nyttigt att få känna... Har två aningar om varför: 1. jag har inte ridit henne som vanligt (=lite nytta gör det alltså) de senste dagarna - vila en dag och halvdan en dag och 2. jag kom inte till den vanliga ridningen där jag kommer ner i sadeln utan här ville jag av någon jävla anledning hellre stå upp än rida med sitsen och hon är en "sits-häst".
     
    Men bara vi kommer över "Jessica vill åka häst istället för att rida"-stadiet så är hon faktiskt en ärlig häst som tar det som kommer (lägen t ex) utan att ifrågasätta. På så vis är hon både förlåtande och faktiskt ganska lätt.
     

     
     
    Filmen är från andra och fjärde språnget (de båda vettiga alltså, haha. Fast nej,
    de andra var inte katastrof men sket i dem ändå, blir så mycket annars.) Och glöm inte bättra kvalitén!

    Glädje-pärl

    Ibland glömmer jag nästan bort vilken glädje hon ger mig, min Pärlahäst (eller Pearlhorse som hon skulle heta på engelska - HAHAHA!). Inte kanske den där glädjen en stjärnryttare får av en häst med riktiga kvalitéer, utan mer en sådan glädje en kvinna runt 40 vill känna när hon tar ut sin trötta promenadis på en tur för att glömma alla vardagsbekymmer och krav. En glädje och en varm trygghet som alltid finns där och peppar, stöttar och uppskattar en oavsett humör. DEN glädjen får jag varje gång jag befinner mig i närheten av, eller på, min fantastiska häst. Det är att ladda batteriet, och det är även min medicin just nu.
     
     
     
    Tog ut min tant i skogen idag. Det fick bli skogen för jag råkade glömma hjälmen (IGEN). Har ändrat om mina rutiner och har numera hjälmen i stallet och eftersom jag inte är van vid att jag måste ta på mig den (tidigare har den varit på redan innan jag kliver in i stallet) så glömmer jag den ibland. Var tredje gången jag glömde den denna sommaren (plus en gång som var med flit - barbackabilderna).
     
    Anyway, kom på att jag glömde hjälmen när vi redan hade skrittat iväg en bit och jag orkade inte hämta den så valde därför att hålla oss i skogen för att provocera så få som möjligt längs vår tur. ;) Red dressyrinriktad idag och hon var så himla fin! Går hellre åt det långa och låga hållet än ihop, men vi är inte där att rida ihop hit och dit, så jag lät henne gå så. Rullade på bara, inget avancerat. Red ihop henne mer i slutet och det gick skapligt.
     
    Vi var ute i en timma och det var helt underbart att få åka lite på mitt gula hjärta igen. Var länge sedan (tre dar, varav två vila), hon behöver all motion hon kan få, segproppen. Tycker hon svarade bra på vad jag bad henne om men det märks att min energi inte är som den brukar, haha. Idag behövdes ingen broms öht, för höll jag inte igång maskineriet så stannade det. Hon är så söt.
     
    Tänk, vem som helst annars skulle nog se det som bortförklaringar till att inte rida henne - men det är just det som är fel! Ju mer hon rids, ju mer krav och mer fart - desto piggare blir hon. Så en seg, och "trött" häst ska inte vila, hell no - ut och gaaasaaaa! :)
     
    Tänker för övrigt börja dra igång våra galoppintervaller nu igen. Och en sak till! Shitihelvete vad päls de sätter! Pärla blev riktigt svettig av att rida dagens ändå rätt lätta pass i solen med all den fluffiga pälsen. Ååh, jag som inte vill klippa henne så tidigt... Hade tänkt dra ut på det, men det börjar nog tyvärr dra sig till klipptider nu. Med stormsteg. Finns inget värre än att klippa Pärla alltså, höhö.
     
    Jag kanske blundar, men jag ser ingen häst som är trött och inte vill mer. Jag gör bara inte det.
    Alla andra som tror sig se det är mer än välkomna hem för att provrida, just sayin'.

    Scourier bett

     
    Såhär ser bettet ut utanför munnen.
     
     
    Och såhär ser det ut när det sitter på.
     
    Ska fortsätta undersöka om detta är något som kan passa eller om det inte är det. Dock tänker jag inte ens försöka hoppa med det - än. Vågar inte lämna mitt kära gummipelham nu när vi börjar förstå varande litegrann i alla fall.

    Hästarna är medicin

    Alltså... TACK alvedon! Det är bara därför den här dagen har lyckats fungera så bra som den ändå har. Mådde pyton i morse, fick inte i mig mat osv, men det löste sig. Lyckades ta mig till skolan tack vare min autopilot i bilen (eller något), och lyckades ta mig igenom ett prov på 3,5 timmar - i det skicket. Bara det är ju värt ett mvg.
     
    Men ärligt talat, vad är nyttigare och bättre än frisk luft när man är sjuk? INGENTING. För frisk luft gör susen! Framför allt omkring och på fluffiga, glada hästapållar!
     
    Var hemma runt halv tolv igen och tänkte att det inte fanns något att förlora när jag hade "fått upp farten". Bytte om och drog ut till djuren. Bytte vatten, gav dem mat och tog en kort åktur på Aleccis på 40 minuter. En mindre bra idé var dock att prova både fotöljen och det nya bettet på ett och samma ridtur plus en sjuk pilot. Men lite fick jag lära mig; westernsadel + engelsk ridning = inget bra. Jag behöver komma åt henne på ett annat sätt och då är det bara de vanliga sadlarna som gäller. Vad gäller bettet så är jag fortfarande öppen för förslag. Det ska med andra ord testas några gånger till. Tycker ändå det verkar lite lovande såhär efter första gången. Hoppas, hoppas verkligen det är ett toppenbett..!
     
     
    Pärlahäst fick vila igen för jag är som sagt egentligen inte i skick för att göra något alls. Men det går ingen nöd på henne, älsklingen. Hon får sina klappar, sitt mys, sina pussar och sina godisar. Men imorgon så tänker jag rida båda, och det oavsett hur jag mår! Nu får det vara slut på lateriet!
     
    Förresten så vägde jag båda hästarna idag. Det var länge sedan sist, så det tycker jag behövdes för att hålla koll. Och gissa vad?! Aleccis väger mer än Pärla! Pärla har tidigare varit ledare i det räjset, men nu verkar det gå åt rätt håll.
     
    Pärla: ca 530 kg
    Aleccis: ca 560 kg
     
    Haha, nej det skiljer inte särskilt mycket, men ändå. Sen ska ju såklart Pärla gå ner mer en bit till, och det jobbar vi på konstant (förutom när jag är sjuk...).

    Nära bristningsgränsen

    Vad ska man ha en blogg till om inte att klaga?
     
    Mår så jävla skitdåligt nu alltså. Orkar ingenting. Verkligen ingenting. Ont tamejfan överallt och mår illa. Fryser och svettas om vartannat och vet att jag måste äta men det går inte. Känns också jättelockande att åka till skolan för att skriva ett stort prov som kommer ta halva dagen. (Åker hem efteråt.)
     
    Sov till 12.30 igår, men låg kvar och vilade till 17.30. Var därefter uppe ett par timmar och fick i mig lite mat. Gick och la mig igen vid 21-21.30 och vaknade vid 01.30 hela utvilad. Gick inte att sova mer. Vände och vred på mig och svettades eller frös konstant. Var uppe och sprang ofta, antingen för att dricka eller snyta mig. Längtade efter morgonen just då för att slippa plågas i sängen. Men nu när det är morgon låter det hela annorlunda... Vill inte över huvud taget.
     
    Blir ju lätt att skriva prov också... Fyfan. Känner mig mer död än levande just nu.
     
    Hoppas, hoppas verkligen det går att rida iaf A senare, även om det känns rätt hopplöst just nu.
     

    Tråkigheter efter tråkigheter

    Har sovit tills nu ungefär. Hade riktigt ont i halsen igår och under natten blev det värre, så stannade hemma och har vilat. Känner ingen skillnad nu heller faktiskt (eller jo, det är värre med öronen) trots att jag har stoppat i mig halstabletter regelbundet när jag har vaknat till. Så himla tråkigt att vara sjuk!
     
    Imorgon skulle vi ha hoppat P&J, och de hade en gräns på att minst 50 starter skulle vara anmälda för att den skulle bli av... Det var anmälda drygt 40 stycken igår och då tycker jag det var fult gjort att inte ha den iaf. Men men, det är inget mer med det. Blir inga starter utan istället taggar vi lokalt på söndag.
     
    Det positiva mitt i allt detta är att då kan jag gått låta hästarna stå idag utan att det påverkar något (typ P&J) eftersom det inte blir av. Skönt för mig, eller iaf min kropp som inte pallar. Så får det bli.
     

    Film Aleccis

    Nu är 90-rundan uppe också. Tycker som sagt båda rundorna var rätt... sämst hittils, haha. I den här rundan blev det sju jätteojämna språng i den brutna linjen, hinder 3-4, men däremot bättre fem i nästa linje, dvs hinder 5-6.
     
    Som synes försöker jag verkligen byta galopp på henne och hon byter, men det märs hur stressad hon blir och att jag får be flera gånger ibland samt att min snedhet gör det svårare att byta ibland då jag mer eller mindre skjuter iväg oss i sidled.
     

    Western-Pärl och Studs-Aleccis

    De senaste dagarna har båda hästarna gått bra. Är nöjd med dem, även om jag vill mer. Provade ju westernsadeln igår och det var både fränt och kul att prova. Hamnade direkt där jag skulle och enhandsfattningen (som jag ändå använder dagligen när jag skrittar) blev den ordinarie, kan man säga. Är just nu vrålsugen på att köpa träns, brösta och annat småpill som kan matcha sadeln. Tänker givetvis även prova den på Aleccis (när jag la på den lite snabbt igår innan turen, så verkar den faktiskt sitta ännu bättre på henne än Pärla) och det kommer bli spännande att se hur western bråkar med engelsk ridning uppe på en lite extra glad brun häst.
     
    Vad gäller Pärlahäst i övrigt så letar jag desperat efter den mer dressyriga ridningen som jag har tappat bort när jag nu det senaste bara har fokuserat på mig och mina muskler = sits och inverkan. Tycker det går upp och ner, men har tappat bort det. Hon känns ändå bra vad gäller hennes fysik. Svarar på framåt och tycker det är riktigt trevligt att få komma ut på tur, som hon brukar. Hon går för övrigt mer eller mindre för fullt igen. (Ingen allvarlig knöl på benet med andra ord.) Idag fick jag sällskap av granntjejen/medryttaren och är det något jag uppskattar så är det när man säger saker och den man säger saker till tar åt sig och tänker på det. Snacka om framsteg sedan vi började! :)
     
    Förresten, visst syns det att hon BÖRJAR gå ihop sig lite nu? Lite, lite mer luft under magen och snäppet mer fast än tidigare, även om de fortfarande inte är bra. Men det märks även på sadelgjorden att det går åt rätt håll, vill jag lova! När hon rör sig syns det dock tydligt hur mycket extra hon har att bära på. Men hur vi än vrider och vänder på det så är det bara motion som gäller och det kämpar vi med dagligen. Hjärtat är en muskel och en muskel måste tränas för att må bra och hålla länge!
     

    Aleccis går "som vanligt". Det blandas skogen med byn för det mesta. Hon blandar tittande med att kännas rätt fin. Hur jag än försöker så kommer jag aldrig uppnå det jag vill utan ridbana med den här hästen. Det går inte, för hon är alldeles för tittig och uppmärksam och kommer aldrig till det avslappnade trevliga läget jag söker. Men med de förutsättningar jag (vi) har så får vi göra det bästa av situationen och just nu känns det bra ändå. Inte perfekt, men okej. Vi kämpar vidare. Jag red henne på LP igår, bara nåra varv i trav med mål att få henne att slappna av. Hon har aldrig varit så avslappnad som hon var då, och när hon var så lugn och fin så avslutade jag. Men det är lång väg för att komma dit, även om det målet just då knappt var ett steg fram mot ett stort mål om helt avslappnar häst. Mycket jobb och det är ett svårt jobb med tanke på omgivningen här. Ändå så känns det förvånansvärt bra med henne för tillfället. Hoppas det håller i sig ett bra tag nu.

    Bilder P&J i Sävsjö

     
     
     
     

     
    Ehehe, tänk bort hindret och tänkt istället dit två vingar på hästapållen. (y)

    Oh my...

    Måndag morgon och jag är redo för prov. Eller? Planerade så himla bra i helgen att jag gick upp vid 05 i morse och läste lite. MVG i studieteknik, kan man säga. Har nu även fått i mig gröt och känner att det här är en helt okej dag faktiskt. Det som är bra med att gå upp extra tidigt är att morgonen blir lugn och så mycket längre = det känns inte så tidigt när det är dags för det som ska ske, typ skola.
     
    Efter skolan väntar ridning och jag borde verkligen hinna lite hushållssysslor utöver det, men jag förstår inte hur det ska gå till. Finns aldrig någon tid över till något.
     
    Sen så hoppas jag verkligen det blir sol på onsdag. Det är P&J på gräsbanan då och blir det regn så kännes mer som det blir självmordsförsök än träning med min galna häst, höhö.
     
     
     

    <3

    Världens bästa Pärlis :)



    Ny genre!

    Jag har köpt mig en ny kul grej och bara för det måste jag ju fylla på och köpa en hel uppsättning. Ska visa bild när jag har fotat :) Hon kommer bli så snygg! :D
     
     

    Pärlas man

    Jo, fick ju en fråga om Pärlas man när vi var och hoppade terräng för ett tag sedan, och härom dagen hade jag ärende på den externa hårddisken och då kom jag ihåg att kolla på just manen. Tänkte lägga upp lite bilder i kronologisk ordning. Jag har inte särskilt många från den tiden, men några av de jag fann är här under.
     
    2006, september (några dagar efter att jag hade fått låna hem henne).
     
    2006-2007, vintern
     
     
    2007, juli
     
     
    2008, april (här var hon för övrigt lite väl tunn)

    Så sedan 2007/2008 så har hon slitit på manen varje dag och det märks. Den är i hemskt skick men det blir inte heller bättre av att klippa den så den kommer få hänga kvar. Hon är ju mitt lilla fluff och det tänker jag inte ta ifrån henne! :]

    8/8 Resultat P&J Sävsjö RK

    Är inte nöjd med min ridning idag. Det blev mest glappkontakt och svårt att inverka som jag ville. Kom aldrig ner i sadeln, aldrig om med benen och vad gör jag med händerna t ex?! Aleccis var på hugget idag och det var en del studs emellanåt. När hon studsar fram och det inte går att rätta till genom att driva och sätt tryck, vilket det gör när vi brukar rida, så var det svårt att komma till ridning. Jag satt verkligen PÅ henne idag och vi var definitivt inte "ett".
     
    Hon var som sagt astaggad. Betedde sig rätt konstigt på framhoppningen så det var svårt att rida/hoppa fram vettigt. Trodde nästan det var fel på henne först och att hon hade ont någonstans. Så ja, hon var lite annorlunda eller egentligen bara lite mer extrem än vanligt. Det blev bättre när vi kom in på banan och sen var hon sig själv igen fast, mycket MER än vanligt.
     
    Det var med två linjer, varav en bruten. Såg redan från början att det skulle bli problem mot första (den brutna) linjen som det var kort anridning mot från kortsidan och sen dessutom högersväng (dvs vänster utsida). Tänkte väldigt mycket på det i första starten och tycker jag red okej där. Hon var med på noterna. I linjen fick jag henne, hm, inte riktigt tillbaka men hon hajade till på idén att lyssna på mig. Sen låg hon på mot det kommande hindret. Den andra linjen tycker jag var okej ridet. Nästan så jag är nöjd med det i den rundan. Oxer som första hinder och sen ville jag gå på fem språng där inne. (Stegade lite och jämförde med andra och kom fram till att fem språng var målet i den linjen, och sex språng var målet i den brutna linjen.) Det blev lite samma som den andra linjen, och även att hon gick emot så kom hon tillbaka och hon var fin över det kommande räcket. Två hinder kvar, utan större problem. Kom nära något hinder, men det löste hon på egen hand. 90 cm - 0 fel.
     
    Det var faktiskt en lite "svårare" bana än det brukar vara. Kul, tycker jag, för det är dags att utsätta oss för svårare saker än "ett hinder i taget med lång anridning" typ. I andra rundan sen så kändes hon bättre på framhoppningen. Hon var fortfarande pigg och på, men det gick att re ut henne tillräckligt för att ta oss över hindren vettigt.
     
    Ville rida bättre i nästa start, men tycker inte jag gjorde det. Annars har det varit genomgående genom alla tidigare tävlingsstarter: alltid bättre i andra rundan. Jag fick helt enkelt inte till det och tycker inte jag redde ut henne alltid. Mot första hindret var hon dock lugn och fin, väntade och det blev ett trevligt språng. Men sen kom den där brutna linjen som tredje-fjärde hinder och jag hade inte med henne. Inte genom första svängen och inte vidare. Tyckte inte hon var framme där och dessutom tappade jag helt min vänstersida. Försökte rädda med stort ledande högertygeltag men det gick inte. Vi bröt ut där. Kom igen och då var det mycket bättre. Samma sak däremellan som sist; inte tillbaka direkt, men var öppen för mitt förslag kan man säga, släppte sedan mer eller mindre iväg henne över oxern, fast fick in mina sex önskade språng (inte direkt jämna). Nästa linje fick jag in fem språng på igen, men inte lika bra. Sjuan gick okej, men åttan kom vi illa på. Nära. Hon tog oss över ändå. 100 cm - 4 fel.
     
    Haha, kan inte direkt påstå att jag nådde de uppsatta målen för dagen. Det var lite samma känsla som första gången vi startade, dvs i april. Så jag vet att det kommer bli bättre och bättre just med mer starter. Mängdträna! Hon är mycket finare, typ överallt, förutom på banan här. Lite tråkigt, men inte farligt och katastrof-dåligt heller kanske.
     
    Sen, en sak till. Eller två. Jag fick sådan beslutsångest när jag red! Kunde inte bestämma mig om jag skulle sitta eller stå ibland eller om jag skulle ha högre eller lägre händer. Började tänka på sånt istället för väsentliga saker. Sen ser det även väldigt stressat ut. Väldigt. Men det kändes inte stressat. Det kändes många olika saker, men inte som vi stressade. Lite synd att det ser så illa ut, men vad gör man. Hon är verkligen snäll den hästen iaf, även om hon har lite bråttom ibland. Helt okomplicerad att ta med sig, guld värt!
     
    Fick inte skiten till att fungera utan fick bara upp sista rundan. Första kommer väl så småningom.
     

    Taggtaggtaggtagg

    ÄNTLIGEN dags för lite starter! Även om det är fyra P&J-starter innan nästa lokala så är det ändå bara den lokala jag längtar till egentligen, men ändå. Detta är också kul - för att inte tala om nyttigt! Bara att mängdträna banhoppning/träningstävling nu så vi kommer någonstans någongång :]
     
    Målet är simpelt idag: jag vill sköta min del vettigt där uppe. Servera hindren på ett inbjudande sätt, ge bra förutsättningar och sköta ridningen från start till mål. Bestämma mig för en plan och hålla den. Få in rätt antal galoppsprång i linjen med, men hellre två bra språng än två kråksprång om det känns helfel (även om det inte ska behöva bli helfel).
     
    Aleccis och jag spelar just nu i samma liga. Nu är känslan rätt och jag har inget som helst att balla ur för, för jag vet vart jag har henne (jaja, för det mesta då). Ser inga som helst problem faktiskt, och det ska bli kul att starta med den här känslan. Känslan av att jag KAN (om jag vill).
     

    En dag kvar...

    ...sen tar jag helg!
     
    Idag vankas det landsvägskörning igen och säkert en nypa teori. Måste ta tag i de där kör- och vilotiderna bland annat. Är så lätt att göra det "roliga" istället och lägga det andra åt sidan. Men under lunchen igår bestämde vi oss för att ta tag i skiten framöver så den sitter sen. Tyckte det mesta fastnade innan sommaruppehållet, men nu dansar alla siffror tango och inget verkar vilja lägga sig i rätt minnesfack i skallen.
     
    Sen ikväll lastar jag in min lilla bruna och så åker vi västerut på P&J! Helt klart bästa möjliga sätt att starta helgen på. :)
     
    Finisarna.

    Jeansslakt

    En jeanshistoria, kan man säga.
     
    Jag är faktiskt väldigt kräsen vad gäller jeans. Väldigt. De ska sitta bra, låg midja, inte sitta åt i magen osv. Och vara billiga! Är dessutom svag för ljusa sömmar på mörkt tyg (och vita sömmar på svart läder t ex). En dag för många år sedan (tror inte det räcker med 5 år - så det var alltså väldigt länge sedan) så sprang jag på ett par jeans i JC. Jag tittade bara lite, mest på prislappen och såg att nej, några sådana blir det inte. Men det är första och enda gången jag har blivit helt mindfucked av ett klädesplagg. Var inne och tittade på de där byxorna ibland, mest för att jag hoppades på att de skulle sänkas i pris. Men icke. Provade dem inte ens, var inte värt det. Skulle ändå aldrig köpa så dyra byxor.
     
    Men efter jul fick jag två presentkort i just den affären och även om jeansen fortfarande var svindyra så slog tanken mig att kaaanske ändå. Jag provde dem faktiskt och det sjuka var att de uppfyllde alla mina krav. DET är konstigt, för jag har ingen jeansvänlig kropp och när de sitter snyggt runt lår och rumpa så brukar de sitta åt i magen, alternativt så hänger dem och är lagom i magen... Hatar ju tryck på magen. Men de var låga, satt perfekt i magen, lagom långa men satt ändå åt där de skulle. Det var lite jobbigt för det var fortfarande mycket pengar.
     
    Trots det, så köpte jag dem. Var rätt nöjd och de var såklart "favoritbyxorna". De hängde med länge. Satt bra trots tvätt efter tvätt. Mer än ett år senare (kan ha varit ännu mer) så hamnade samma byxor på rea. Det var väl någon typ av utförsäljning av lagret och till min glädje hade de ett par kvar i min storlek. Köpte dem för en tredjedel av ursprungspriset. Fortfarande i överkant, men vid det laget visste jag ju vad jag fick.
     
    Dessa båda par byxor har nu hängt med i minst 5 år, de första längre än så tror jag. De har hängt med i sommar, höst, vinter och vår, vått och torrt, rent som smutsigt. De används fortfarande och är fortfarande två av de par jeans jag har som sitter bäst. Kanske inte i utseende längre, men de är bekväma just för att jag gillar låg midja där min mage får plats.
     
    Men nu vill de inte mer. :( Båda två har givit upp på samma ställe. Men det sjuka är att de går sönder NU, båda två, när det ena paret är minst ett år äldre än det första. Det är dessutom de "minst gamla" som har gått sönder mest.
     
    Det syns inte så väl, men det är en stor "reva" på det vänstra paret och en likadan på det högra, dock inte lika stor då. Jag har använt dem ändå... Min sambo undrade om jag verkligen har haft de mest trasiga på mig i skolan idag och tja, ja men jo det har jag. För mig är det inte så noga - de sitter ju bra runt magen (höften då), haha. Är inte så mycket för det där "hel och ren" ärligt talat.
     
    Men nu är tiden kommen då det kanske är dags att göra sig av med dem. De minst trasiga tänker jag behålla ett tag till (kan ju inte kasta båda samtigit! Vad ska jag då ha på mig?! Köper ju byxor som jag inte gillar till 100 och så blir de bara liggande sen och tar plats).
     
    Alltså, vet att det spårade ur totalt nu men poängen var att det var rätt sjukt att de båda gick sönder nu när de är olika gamla. Dags att handla kläder nu då. Fan va tråkigt. Blää, fattar inte hur man kan gilla det, hur man kan tycka det är kul eller hur man ens kan "bli glad" av det. Det är en plåga!
     
    Sådärja, då har ni även fått ta del av min jeans(slaktar)historia!

    Ridning idag

    Red med en kompis så vi tog en pålle var och var ute och red en stund. Hoppas jag nu inte har förstört för mig och Aleccis imorgon för jag vill alltid försöka visa det jag förklarar (mycket energi-snack bland annat) så jag provocerade Aleccis lite för att checka lite, men hon blev sig själv igen efteråt, haha. Hon är så himla trevlig den hästen alltså! Pigg, känslig men samtidigt helt okomplicerad = guldkombo! Red runt lite på en äng också och tycker hon kändes bra. :) Med Pärlahäst gick det bra som vanligt, hon fick dessutom beröm för att "inte göra någonting" (vilket jag inte direkt tycker är något positivt - snacka om tråkig häst. Haha, hon är tråkig hon, min älskade Pärla<3) när Aleccis speedade upp lite och tog egna initiativ.
     
    En favoritbild på min tråkiga tant som inte gör någonting, höhö.

    Ibland, så!

    Så gått som bokade ett Skånebesök i slutet av månaden igår. Ska i så fall hälsa på en kompis och sen släpa med henne upp hit igen, haha. Ser fram emot det som tusan nu! Vill att det ska vara nuuuu :)
     
    Vad gäller min dag så blir det ridning av båda idag, dock lite lugnare med Pärlahäst - som det inte är det minsta synd om egentligen. ;) Hon tigger godis och är sitt vanliga, fantastiska jag. Alltså den hästeeeen<3 Vill dock mer än allt annat att hon ska vara helt frisk och hel. Dressyr står på schemat med Aleccis, dock vart och hur vet jag inte än. LP (men är inte så glad i den) eller en äng, men det är så svårt att hålla fokus både för mig och henne på en äng. Blir lätt western av att. Sist red vi sick-sack utanför rundbalar så vi sladdade med bakhovarna, haha. Går ju inte att hålla sig. Ser så inbjudande ut.. :) Sämst självdisciplin varehär!
     
    Bästishäst!

    Tänt var det här!

    Det hände lite grejer i skolan igår. Jag slog en kille, sen skruvade jag med en lastbil och därefter började en buss nästan brinna. Stort ståhej, kan man säga.
     
    Jag gick ju såklart in i den där självutnämnda arbetsrollen vid branden, men det blir lätt så när resten bara står och glor och en och annan skriker: "BUSSEN BRINNER! BUSSEN BRINNER!". Det var ingen brandsläckare i vår lastbil så jag sprang till nästa. Såg knappt något pga den tjocka röken, men fick fatt i en brandsläckare och kutade vidare mot bussen. Han som körde hade klivit ur (såklart) och så stod dem och tittade på. Jag bad honom stänga av bussen men det påstod han inte gick. Nej, med nyckeln går det inte att stänga av den bussen men det finns ju andra sätt! Jag sa åt honom att skicka i högsta växeln och sen släppa kopplingen; dvs typ "kärringstoppa" den. Sagt och gjort, han lyckades stänga av den så, och när luckan öppnades så var det tack och lov ingen brand, så ingen brandsläckare behövdes. Snart slöt resten av lärargänget och klassen upp också, men då var det ingen "fara" längre. Troligtvis var det turbon som gick och på så vis skickade in olja i förbränningen, det kan även ha varit någon cylinder som gick åt helvete och att oljan kom in den vägen.
     
     
    Haha, det var en kul dag faktiskt, trots allt. Sen att jag inte accepterar att bli behandlad hur som helst kan man tolka själv om det är bra eller dåligt, men igår var gränsen nådd och pang sa det. Är trött på att vara tjej ibland.
     
      

    Ändrade planer

    Avbokade tävlingen på favoritklubben om en och en halv vecka. Funderade lite, och det var så få starter så trodde inte det skulle bli något (sista anm.-dag idag), och OM den skulle bli inställd så skulle jag bli "tvungen" att efteranmäla till Forserum istället. Sura pengar när de inte växer på träd, och när jag dessutom inte kan räkna med att det kommer gå bra. Det kan man ju i och för sig aldrig göra, men visst känns det bättre med mer rutin!
     
    Valde därför att avanmäla Lenhovda (buhu) och anmäla till Forserum istället. Har aldrig varit i Forserum tidigare men av anläggningsskissen att döma har de bättre framhoppningsmöjligheter och dessutom vet jag att de har större bana (=bättre bromsmöjligheter ;) man måste tänka på allt, hähä. "The plan B", kan man säga.) Vet att de gärna bygger inbjudande där också, så det borde passa. Det är bara ca en halvmil längre, så inget märkvärdigt. Det blir nog bra.
     
    Och det kommer garanterat fler tävlingar i Lenhovda, även om det skar lite i mig att välja bort det stället. Men så får det bli. Istället blir det HEJ FORSERUM nästa söndag!
     

    Lite lagom fin häst

    Tycker faktiskt att Aleccis sköter sig hyfsat nu. Jag har hittat en ridning som - när jag använder den - tycks fungera. Hon lyssnar väl på tempoväxlingar (i skogen) och det känns bra! Den överdrivna tittigheten är som bortblåst, nu är hon sig själv igen med ryck då och då som för det mesta inte stör direkt.
     
    Är hyfsat nöjd med dagens pass. Började i skogen och efter framskrittning och trav så galopperade vi en sträcka och därefter uppför himlabacken. Red bort till vändplanen och skrittade ner, galopperade tillbaka. Blandade gångarter i byn och red över den ena granngården på väg hem. Det tråkiga är att alltid när vi rider den svängen åt det hållet så blir hon spänd. Hon har blivit skrämd så många gånger att hon inte slappnar av där. Surt, när hon var fin i övrigt. Vi var ute 1 h 25 minuter. Imorgon hoppas jag vi kan rida dressyr.
     
    Theresia Sandahl som fotat!

    120725 - minns det som igår

     

     

    Upplägg

    På tal om "lägg" så funderade vi på om det verkligen heter "pålägg" om det som finns i en ät-klar baguett. Eller heter det snarare "ilägg"? När baguetten till slut råkade falla ner och som ni alla vet så landar ALLTID en smörgås - oavsett ras - uppochner. Då kom vi fram till att; "nu blev det underlägg!" Hähä, fantastisk humor!
     
    Tisdag, ingen hoppträning än då de inte har startat än, men däremot ska hästarna ridas. Eller ja, hästarna och hästarna. Jag är så mesig vad gäller Pärla. Funderar på att köra en "motion-varannan-dag"-grej med henne nu. Hon visar ingen hälta över huvud taget, men går lugnt. Hon gick lugnt i lördags, vilade söndags, gick lugnt igår, troligtvis vila idag, ridas lugnt på onsdag (eller promenad) och vila på torsdag då det ändå blir fullt upp med P&Jen.
     
    Tänker nog göra så för att avvakta. Har hon inte ont så är det bra med motion, men visar hon minsta lilla tecken på smärta så blir det 100% vila. Hoppas givetvis på att hon inte har ont utan att det är något litet på "utsidan" som inte påverkar benets funktion.
     
    Hur eller hur så ska fortfarande Aleccis ridas. Jag vill rida ihop henne och sätta tryck i henne, även kunna länga utan att först släppa och sen "fånga". Tempoväxlingar med energi men fokus på mig där uppe.
     
    Men först ska jag plågas i skolan. Alltså ärligt talat - finns det något värre just nu?! Mitt i högsommaren och då ska vi sitta där inne och se siffror och bokstäver dansa runt framför oss i en jävla röra. Höjdpunkten på hela dagen är när vi har lunch och kan röra oss ute. Hoppas vi snart får sitta bakom ratten igen!
     
    Bästa, fantastiska hjärtat <3 Vad är det för liten knöl som bråkar med dig? :(

     

    Sommarmys

    Red en tur barbacka idag; jag med Aleccis och Ida med Pärla. Tog det väldigt lugnt med bara skritt och trav. Tycker det gick bra. Har ju fortfarande obehagskänslor till och från när jag rider Aleccis barbacka just pga den smärtsamma incidenten i februari, men det finns inte en enda tendens till annat än att lyda. Hon är ju så himla snäll. Så onödigt att hon var så jäkla pigg och taggad för ett halvår sedan. Hade det aldrig hänt så skulle jag rida henne barbacka oftare.
     
    Vill så gärna lämna den känslan bakom mig och visst är det mycket, mycket bättre. Men det stör mig att det inte är som innan det hände. Den dagen kommer så småningom.
     
     

    Back to school

    Idag börjar skolan och sen kommer det rulla på hela hösten. Inga extra röda dagar med ledighet eller så, utan nu köttas det fram till jul! Hade inte suttit fel med lite längre ledighet, men så känner ju alla ;)
     
    Hur det blir med hästarna idag låter jag vara osagt. Det beror på hur hela dagen blir upplagd. Antingen rids båda (jag rider A, Ida rider Pärla) eller också så rider jag bara Pärla eller går med en promenad vid hand med henne. Finns lite alternativ att välja på alltså.
     
     

    Kvällstur med A

    Skrittar just nu av Aleccis efter ett pass i skogen på skogsgrusvägar. Det blev lite åt jogginghållet inklusive tempoväxlingar. Helt okej, dock kände jag rätt stor skillnad med kortare läder = inte lika positivt i skogen (t ex) som bland hinder.





    Det borde vara körkort på shettisar!

    Jag är trött på att se shettisar lida. Lida av fetma, lida av att inte tas om hand, lida av att inte blir motionerade - och att inte få någon som helst kärlek. Att utnyttja dem då och då genom att låta någon unge sitta och åka lite när det passar dem ser jag inte som något av ovanstående.
     
    I verkligheten vill inte ens shettisägarna (de som har dem som "sällskap") verka hovarna på dem regelbundet. Jag vet fall där hovslagaren har fått avslag vid frågan om denne även skulle verka shettisen i hörnet. "Inte den här gången". Och inte nästa gång heller! Till slut måste hovslagaren ta den av ren empati till det stackars djuret.
     
    Sen finns det dem som ska köpa en barnponny och vad skaffar dem - jo, en SHETTIS! Vilken av alla världens hästraser är sämsta valet att ha som just "barnponny" - jo en SHETTIS! Bättre att skaffa en för stor ponny då, för shettisar är rena rama vuxenhästar.
     
    Bilden stulen olovligt från google.

    Drifting all day

    Speedway, folkrace, formel1 och cross. Några olika typer av motorsport som mer eller mindre alla vet vad det är för något, iaf har ett hum om. Men inte drifting. Det är väldigt tröttsamt att gång, på gång, på gång få berätta vad drifting är för något.
     
    Drifting är något ganska nytt i Sverige för det har bara funnits i trettio år. Såhär står det på Wikipedia: "Drifting är en bilsport där förarna framför sina bilar och gör kontrollerade sladdar i sidled på en asfalterad bana eller slinga."  Man kan jämföra det lite med dressyr faktiskt, då det är en bedömningssport.
     
    Varför drar jag upp detta då? Jo, idag kommer vi befinna oss på Mantorp Park då min sambo ska köra. Vi har hyrt bilsläp att transportera hans bil på OM det är så att den inte är körbar efteråt (syftar på motorras eller dyl.) Så för att ta det säkra före det osäkra så drar vi med min kämpe till bil istället för att garanterat komma hem igen efteråt.
     
    Jag vet inte när vi är hemma igen, därför har hästarna vilodag. Men finns det tid när vi är hemma så tänker jag rida Aleccis. Pärla kommer vila hur eller hur.
     
    Imorgon börjar skolan igen.
     
    Just detta tillfälle (över) var vid en konkörning i Emmaboda tidigare i sommar. Konkörning är alltså inte samma sak som drifting, men det var okej att köra lite ändå.

     

    Balansen


    Bättre här, visst det är bara en print från ett random ställe ur filmen (precis som den andra iofs). Men jag tänkte på balansen när vi hoppade och uppfattade som att jag var bättre på att balansera. Även över hindren. Framsteg, framsteg, ett i taget.

    Älsklingspärl

    Kom ut till stallet runt halv åtta-tiden ikväll. Började borsta min gula stjärntant och fann sedan en typ kvölaktig grej på ett av benen. Det var inget hon bekymrade sig över och hon var helt ohalt (kollade ju det såklart) så gjorde ändå i ordning henne och tog en luuuuuugn tur. Över en halvtimmes skritt och sen lite lugn trav i två omgångar, sen skritt hem. Promenad/knappt jogging i byn bara. Genom att hon får motion så kommer blodcirkulationen igång och det är aldrig fel.
     
    Känns ändå lägligt med den inplanerade vilodagen imorgon.
     
     

    Hoppar bana med A

    130803

    En klar, en kvar

    Imorgon är det fullt ös som gäller (icke hästrelaterat) och nästa vecka är det skola igen. På torsdag hoppar vi en P&J i Sävsjö och innan dess ville jag hinna hoppa Aleccis en gång till. Den enda gången det skulle gå var idag, därför lastade jag henne och så åkte vi för att hoppa.
     
    Idag tycker jag allt det har gått bra, men jag är riktigt missnöjd med linjen. Hade en linje på ca 17 meter/4 språng, men jag har inte lärt mig hur jag ska rida där. Hon ångar på som ett lok och antingen måste jag vara rätt tuff och bestämd mot henne så får vi in fyra, hemskt ojämna, språng men annars blir det helst att hon kutar på tre med mig för passiv där uppe. En gång fick vi dock till det med fyra fina språng där inne. Men bara en gång.
     
    Hoppade även en kombination och första gången väntade hon riktigt fint. Hon vill ju annars gärna rusa genom dem, men idag gick det helt okej. Även om vi kom stort in ibland (och på så vis bjuder in rusning), så blev det aldrig extremt utan det kändes helt okej.
     
    Förutom det så var det två räcken på långsidorna, varav den ena lite högre (höjde upp lite på måfå och när jag mätte efteråt så var det 115 istället för 110) och en oxer.
     
    Avslutade med en bana: 1 - räcke långsida, 2-3 linje räcke-räcke diagonal (upp), 4ab - kombination räcke-oxer diagonal, 5 - räcke långsida, 6-7 linje räcke-räcke diagonal (ner), 8 - oxer på "kortsidan" (som är lika lång som "långsidorna"). Inget vrålkomplicerat men ändå en bana.
     
    Är nöjd med banan faktiskt förutom EN sak. Första gången vi kom på linje (dvs hinder 2-3) fick jag in fyra språng, men inte andra gången (dvs hinder 6-7), då blev det bara tre. Måste verkligen träna på linjer alltså. Men är ändå nöjd.
     
    En enda gång när vi värmde upp så bröt hon/vi ut. Det var som att hon sa åt mig att skärpa till mig där uppe. Men det var allt! Ett hinder rev vi, precis som sist, och det kändes tydligt att jag inte hade fått tillbaka henne efter oxern (la oxer-räcke efter varandra som ett "L" typ. Gjorde om och då blev det perfekt.)
     
    Så ja, jag är nöjd över det stora hela, framför allt med "banan", men inte direkt nöjd med ridningen på linjen.
     
    Vad gäller avstånd så flöt det på för det mesta. Men det blev en del missar. Dock aldrig så stora så att det blev något skit av dem, utan det blev mer "oflyt" i språnget. Just i filmen, som kommer senare, så in i kombin så blir det lite skjuter iväg, och mot det högre räcket så var det på väg att bli fel så då satte jag tillbaka lite och fick tillbaka henne, men sen blev det fel igen och då blev det lite framskjutsaktigt. Så jag vet inte riktigt än hur jag ska rädda (tillbaka eller framåt) när osv. Sen mot oxern så kändes det att hon började bli trött och då lät jag faktiskt henne rulla på och gå av framåt av den anledningen. Men inget kaos, inget krasch och hyfsade avsprångspunkter trots allt.
     
     
     

    Badbilder

    Och för att klargöra - det här är alltså jag som bjuder! Badlycka, typ ;)
     
     
     
     
     
     
     
     
     

    Burn baby, burn!

    Yes, ny dag. Tänkte börja med att rida Aleccis och därefter ska vi använda min älsklingsbil till lite förberedelser inför morgondagen. Framåt kvällen ska jag rida Pärla. Lite annorlunda upplägg på dagen, men det ska nog bli bra! Hoppas hinna ta ett dopp även idag. Måste ju använda min nya leksak - Delphinis!

    Helt fantastisk dag!

    Idag har jag varit tio år gammal, iaf i sinnet, och jag har KÖTTAT sommarlov!
     
    Började ju med att rida, men sen blev det hopp i plurret för hela slanten. Passade på att leka med en kompis och ja, vi badade. Tog våra badkläder, handdukar och kameran och så åkte vi ut till gården där jag är uppvuxen de första tio åren. Bortanför gården så ligger sjön och den badplatsen (inte allmän) är verkligen helt FANTASTISK - på alla sätt och vis! Sjukt långgrunt och fantastisk botten (fin sand). Den enda nackdelen är att det finns en del musslor där men det kan man leva med. Det var riktigt, RIKTIGT varmt där inne där det bara är ett par decimeter djupt. Alltså, jag skojar inte - VARMT. Varmt som i barnbassängen, varmt som i "bada utomlands", varmt som i u-n-d-e-r-b-a-r-t.
     
    Så vi badade en stund, men drog sedan in för att äta glass. Mjukglass med tuttifruttiströssel - kärlek. Satt där en stund och tjötade. Funderade sen på vad vi skulle göra. Vad det blev? HAHA, vi drog till en allt-i-allo-affär och köpte badleksaker (:D) och sen drog vi och badade igen! Vilken lycka att bada med badleksaker, haha. Blev ju som ett barn igen, totally!
     
    Tänkte därefter ta en glass till, men det fick bli lite halvmatigt istället. Tog även några varv i bilen och dansade bara jävlar till go musik. Modern musik och dans a la 70-80-talet. Avslutade med att garva åt dagens bilder samt att läsa lite hästanatomi och ridfakta, typ.
     
    Att den här dagen har slagit alla rekord i fantastisk, men framför allt SOMMRIG.
     
     
     
     
     
     
    Här är min tantklänning btw! "Får" inte använda den för gubben, så när han gjorde annat så passade jag på. Hur ful?! Men fyllde sin fuktion iaf (y)

    Hästisar

    Började med ett besök på granngården och tömde en del av plånboken (fan va kul). Åkte sen och red Pärlis. Inte någon vidare bra dag tyvärr. Jag hade dåligt tålamod, visste inte riktigt vad jag skulle fokusera på och tappade (eller lyckades inte direkt "fånga" någon från början) all koncentration. Red i skogen och lite på LP. Blä på hela alltet. Kasst pass.
     
     
     
    Red Aleccis sen och idag stämde inget? Glömde använda min vänstra skänkel bland annat och egentligen var jag helt osykad i min egen kropp så inverkan var kass. Hade väldigt dålig koll på min kropp över lag och även detta var ett kasst pass. Synd när det blir så men något som är helt säkert är att det bara berodde på mig själv, min energi, mitt fokus (vilket fokus?) och min kropp/ridning. Inte hästarnas fel. Motion fick de iaf, och det tycker jag är huvudsaken.
     
    Så himla synd bara när båda var så fina igår, särskilt Aleccis. Men aja, hoppas bara jag inte grävde ner mig/oss nu utan att vi hittar tillbaka igen snabbt och smidigt. Var ute i knappt 1 h 10 min med Pärla och 50 minuter med Aleccis. Avbröt rätt tidigt med A eftersom jag kände att det ändå inte fungerade. Ingen idé att göra större grej av det.
     
     

    Bästa vän


    En helt vanlig dag. Hon blir aldrig nöjd utan man får stå där och klia, klia och klia ännu mer hur länge som helst. Men det blir lite kvalitetstid ändå, och visst är det mysigt även om det blir rätt jobbigt efter ett tag och stå böjd och ta i och klia.

    Can't hols us

    Idag ska jag få leka med en kompis :D Gör det så himla sällan så jag ska verkligen passa på att njuta av tiden. Inga hästar, ingen dator och bara kul! Är ju inte många dagar kvar tills verkligheten drar igång igen (blandadekänsloryes) och då vill jag inte bara minnas häst- och datortid.
     
    Ser även fram jättemycket till P&J:en på torsdag. WIE! Ska bli så himla kul att se om det har blivit någon skillnad (hoppas på förbättring) sedan sist.
     
    Men visst, såhär såg det ut i våras - så oavsett hur det känns och ser ut så har vi ju faktiskt tagit ett stort kliv i rätt riktning. Man glömmer bort det ibland, var man började. Men mina slutgiltiga mål är vi inte i närheten av och om man bara blickar upp mot himlen så ser man inte varje litet steg man tar på den långa stegen.
     

    Nytt!

    Uppdaterade bloggen och gav den lite annan färg såhär i början på slutet av sommaren. Är inte nöjd, har fortfarande inte bestämt mig vilka bilder jag ska ha, men det får se ut såhär tills vidare. Skönt med lite gladare grön, än tidigare halvmörkt och brunt.
     
     
    Jag ogillar att det enda jag kan göra är det jag gör varje gång. Egentligen vill jag ju ha det så pass ändrat att man inte "ser" temat. Men det duger, så orkar inte direkt engagera mig mer heller. Så är det med att!

    Hästarna idag

    Började som vanligt rida Pärla, vi var ute i nästan 1 h 10 minuter. Red på en äng. Oseriöst, hit och dit, fram och tillbaka. Och så stannade vi några gånger och åt hallon. Mums!
     
    Jag var väldigt svårmotivarad att ta tag i ridningen och göra något vettigt av den. Men det blev bättre när jag la upp stigbyglarna och red lite övergångar. Avslutade med att rida igenom LB:1an lite halvdant med helfel propositioner eftersom jag inte tog några ögonmärken. ("Banan/spåret" blev t ex längre och längre ner.) Men hon var fin när vi red programmet. Så tycker vi avslutade passet trevligt trots knackig start.
     

    Red därefter Aleccis. Tänkte rida på LP, och hur vi kom dit var oviktigt. Så Aleccis valde skogen så då fick det bli det. Red övergångar i trav som uppvärmning och kände på galopp lite kort. Travade henne på en stor volt (vilket jag inte gillar, men av en annan anledning än "vanligt"), gjorde det i båda varven och hon blev lugnare och längre/lägre i vänster. Nöjde mig med halvbra i höger. Tränade därefter på galopp - både fattningar (men har kört fast så nöjde mig med dåliga lugna, istället för dåliga stressade där hon slänger sig iväg), och att sen sätta tryck oavsett tempo. Gjorde även mycket övergångar och tempoväxlingar. Köttade nästan extrema tempoväxlingar i slutet (för att vara oss och den lilla plätten). Var ascoolt att sitta där och Aleccis var skitfin! Lyssnade kanon och var lydig!  Kul att det går framåt, men det måste vi även få med oss till hindren. Vi red i 1 h.
     

    Bild från förklassen på SM


    Foto: Sanna Svensson

    SM:et är ju inget jag egentligen vill minnas. Inte pga resultat eller sådant, utan för att jag går in i en värld, samtidigt som jag går in på banan, där jag är så besatt av att komma runt att jag beter mig som skit uppe på ryggen. Aldrig, aldrig mer dåligt beteende mot den jag älskar mest när vi gör det vi borde älska att göra men som istället bara har blivit press, krav och besvikelse. Från och med nu har jag bytt bana totalt och det känns redan otroligt mycket bättre. Bara att fortsätta.

    Hoppsits

    Dör lite inom mig faktiskt. Det är ju ungefär SÅHÄR en bra sits ser ut i den fasen av språnget. Jag vet hur det känns och hur det ska vara. Egentligen borde jag ju kunna sätta den varje språng:
     

    - Men icke! Är det inte skänklarna som hamnar bak vid svansen så drar jag ner händerna för att hålla balansen i tyglarna. Är det inte bakvikt, så är det framvikt. Irriterande!

    RSS 2.0