• START
  • OM MIG
  • ALECCIS
  • PÄRLA
  • LILLIS
  • En dag inte så lik andra dar

    Fiiikaa! :D Idag har jag och min goa vän Jennie fikat massor hos vår fd högstadielärare och mentor. Det är alltid lika trevligt och man blir alltid lika välfylld av bakverk, haha.
     
    Hästarna fick mat och vatten tidigare idag och tyvärr så fick de vila idag. Men imorgon ska jag ta tag i motioneringen igen och då är tanken att båda ska gå. (A lugnt förstås.)
     
    Jag har sökt ett par jobb med, så nu är det bara att hoppas på det bästa - igen :)
     
     
    Jag var även ute hos hingsten tidigare och idag hade han faktiskt lite egna invändningar. Det är såklart sådant man får räkna med, så nästa gång går vi tillbaka ett steg och hoppas att han ska vara medgörlig igen. Tonårsgrabbar alltså, haha! ;)

    Mitt och Pärlas 2013-mål

     
    Vårt offentliga mål 2013 är att kvala in till Fjord-SM som går av stapeln här uppe - nämligen i Tystberga utanför Nyköping. Ungefär 27 mil, hualigen. För mig, som kör max runt 10 mil till tävling, så är det rätt långt. Men jag är å andra sidan rätt bortskämd med tävlingar som ligger nära och av ekonomiska skäl åker jag oftast på de som ligger "runt hörnet". Men innan jag planerar för mycket så måste vi ju såklart kvala först. Annars blir det ingen resa (med häst) iaf :) Så rik är jag verkligen inte, haha.

    Dagens ridning

     
    Jag hade en mindre tanke på att rida båda idag. Först Pärla och sen A en kort, lugn barbackatur som igår. Men på väg ut till gården svängde jag förbi och köpte foder och broddar, och så sprang jag på svärmor. Så vi tjötade bort en stund och vips så sa klockan att det räckte med en ridtur idag.
     
    Det känns rätt onödigt att ta barbackaturerna i mörker när hon redan är lite tittig efter all vila hon har fått och så är hon rätt taggad. Därför avvaktar jag och så blir det ridning när det är ljust. Pärla går som sagt först, så att byta och ta A först och P efteråt kommer inte på tal. Rätt ska va rätt! :)
     
    Jag och Pärla red mot skogen och när vi hade kommit en bit mötte vi min kompis mor. Så vi vände och så red vi tillsammans. Eftersom jag rider med sällskap på sällan så uppskattar jag att ta sällskap och snacka lite. Det var alltså trevligt. Jag och Pärla fortsatte sedan neråt och så tog vi dahlseda"-hållet" hem. Vi var ute i ca 1h 10 min, men det blev rätt lugnt med skritt och trav i början, och bara galopp några hundra meter i slutet och i backarna innan avtravning och avskrittningen. Hon var mjuk och fin.
     
    Gammal, gammal bild. Amy och Rocky (som inte har något med dagen att göra för övrigt, haha.) Och så jag och min Pärlahäst :)

    Hepp, dags att göra nytta

     
    Jao, det kanske är dags att göra lite nytta? Typ att betala veterinärräkningen som kom idag och kolla över hushållsekonomin. Jag är för övrigt väldigt glad åt mitt lilla "extrajobb" för tack vare det så har jag ju faktiskt råd att åka med Pärla på lördag. :)
     
    Något annat jag hade tänkt att göra idag är att byta tillbaka till min gamla mobil. Jag klarar inte av en jävla dag till med den samsung-skiten jag har nu! När den är fulladdad tar det ca 20 min innan den varnar om dåligt batteri. En minut senare varnar den igen och "halvsläcker" skärmen (ström-spar-läget), och sekunden efter så dör den. &#¤!$£@!! Så nu får det bli den andra, även om jag fick tuppjuck på den med för ett halvår sedan (därav bytet).
     
    Jag förstår att det med största sannolikhet är batteriet som ger upp, men det är inte allt som är fel på den skiten! Högtalaren är kass så signalerna SKRIKER (inte alltid, men ofta och det är ju inte lite störande. Det liksom "slår igenom"), och så kan man inte använda kameran när det är lågt batteri = nästan hela tiden... Dessutom är den slö, "hoppar runt" när man surfar och jao, min största fiende. *moget att spy över en produkt såhär, javeeet*
     
    HEJDÅ SAMSUNG - HEJ HTC (IGEN)!
     
     
    Skaffa ALDRIG en sådan här samsung galaxy ace. Det är tamefan den sämsta skiten som någonsin uppfunnits!
     

    Inte för att den här får toppbetyg heller kanske, men den håller minsann batteritiden bättre, det går att fota även om batteriet är lågt och högtalaren är HEL. Så just nu känns det som ett steg upp igen.

    Tävling på lördag!

     
    Fredag: rida Pärla, rida A, kolla på tävlingarna i VRF, fixa i ordning inför lördagen (putsa, plocka fram osv) och så blir det mys och tjejsnack på kvällen :)
     
    Lördag: TÄVLING! Första "riktiga" (fast avd B då) sedan juli! Taggad? Oja! :)
    Därefter tuffa ner till Kalmar.
     
    Söndag: Arbeta med hingsten.
     
    Det är min helg och jag ser fram emot den! Det kommer bli finemang :)
     

    Just nu:





    Ny header

    Som jag har sagt tidigare så är jag ju lite bakom flötet med allt vad koder, design och photoshop heter. Men jag fixade snabbt ihop en header och slängde in den. Jag tycker iaf att det blev bättre än sist. Så vi kör väl på den ett tag, helt enkelt.
     
    Någon som har några invändningar eller åsikter?

    Dagens ridning

    Pärla och jag red dahlseda + flugeby, 45 min, jogging. Ganska kravlöst och inget svettigt pass utan bara lite ederlig motion. Hon var mjuk och fin.
     
    Trots halv storm, grövre duggregn och mörker så tog jag ut A en sväng. Barbacka med fleecetäcke (och reflexer ofc), dahlseda skritt och en del trav, 35-40 min. Jag red faktiskt med det nya tredelade bettet och jodå, det fungerade väl. Men hon var himla pigg. I traven bara trippade hon så det var svårt att sitta bra, och eftersom hon har fått stå en del nu så fanns det ju en del "otäcka" saker att kika på. Hon fick iaf lite motion och hon var helt torr (inte svettig alltså, det regnade ju) efteråt, så det var ju bra.
     

    Finisarna!

    A - vintertäcke (300g) storlek 135 cm

     
     
     
     
     
    Ja, jag vet att hennes man ser ut som hej-kom-och-hjälp-mig. Men det finns en anledning...
    Vad gäller täcket så är det ju i minsta laget, men ändå inte värre än att det går att använda. Jag tror att det röda halvhalstäcket (som jag INTE tänker använda på Pärla mer. Aldrig mer halvhals = VÄRDELÖST! Det skaver av hennes man.) kan vara något större. Så det ska jag också prova på henne någon dag.
    Hähä, storhäst (dock liten storhäst, men ändå) i ponnytäcke. Hon är rätt kort över ryggen, jao. :)

    27 oktober - JLFFs Klubbmästerskap 2012

    OM jag var taggad?! Men vädret kändes lite svårtolkat. Dock var det inte värre än att vi kunde ut och åka trots lite snö i gräset.
     
    Hemma så märkte jag att allt tog så mycket längre tid än väntat. Egentligen kom jag till och med ut för sent med tanke på vad jag hade planerat. Så jag hann helt enkelt inte fläta henne. Jag tog med både mankam och gummiband, men på plats hann jag inte heller fläta så hon fick vara precis som hon är - naturligt fluffig och vildvuxen. Det är även då hon är som snyggast enligt mig.
     
     
    Vi kom dit i god tid, så vi hann se lite av dressyren och prisutdelningen. Därefter byggde vi hoppbanan som bestod av 7 hinder. Det var samma bana på clear rounden som KM:et. Men omhoppningen var såklart annorlunda. I vanliga fall brukar det ta förhållandevis lång tid så jag tog det ganska lugnt. Jag tänket inte på att det inte var så mycket starter. Så när Pärla var utlastad och påklädd och vi gav oss ner till framridningen och framhoppningen så var det höjden innan KM:et, så det var ju bara att köra på. När vi kom förbi en tjej på hennes storhäst så sa hon: "Där kommer hon ju!" Jag visste inte riktigt vad hon syftade på så jag vet inte om jag frågade "va?" eller om jag bara log, men då förklarade hon "omhoppningskungen!". Haha, jajamän! Det är mina Pärla det! :)
     
    Vi skrittade iaf några varv och därefter var vi så illa tvungna att trava fram för vi hade inte så gott om tid på oss. Vi hann även ta det lilla krysset ett par gånger och räcket två gånger. Sedan skulle vi in. Hon var väl inte helt uppvärmd kanske, men pigg och glad var hon minsann!
     
    Hon bjöd på hindren och det var bara att styra så fixade hon en stabil nolla. Jag la henne nära på sexan, men det var inte värre än att hon tog oss över fläckfritt. Tyvärr så var det bara vi som var felfria i grunden så det blev ingen omhoppning! Så himla synd! Jag som var så sugen på att hoppa omhoppning. Men så kan det bli och jag försökte istället fokusera på att det bara är bra att spara på henne. Omhoppning sliter ju rätt mycket och då hade det ju nästan blivit att starta tre gånger (KM-grund, KM-omhopp och CR 90 cm), så det var väl bara bra för Pärla att få gå två gånger istället för tre.
     
    Vi hoppade som sagt även en clear round på 90 cm. Även här var hon framme, bjöd och var pigg och glad helt enkelt. Det var inga som helst problem att lotsa henne över hindren där inne men jag la henne nära andra hindret men även där kom vi över fläckfritt även om det inte blev något runt språng. Hon kändes klockren och frsäch!
     
    Så vi hade en jättebra dag! Stämningen var på topp och Pärla - hon var då ännu "högre"! :) Resultaten var kanon och vädret var helt okej.
     
     
     
     
     
    Vaaackeeeer!
     
     
     

    Blandad lägesrapport

    Ärligt talat var jag lite smått osäker på om min kunskap skulle räcka för att rida in och utbilda någon annans häst, som ett jobb. Skulle de bli nöjda? Skulle det bli så seriöst som jag hoppas och skulle resultatet bli så bra som jag föreställer mig och önskar?

    Jag kan nu, i skrivande stund säga ja. Ja, det fungerar mycket bra. Jag tycker att de små, små frågetecknen vi har fått av hingsten har blivit kristallklara snbbt och han är arbetsvillig. Det fungerar verkligen bra, och han gör framsteg för varje gång. Han är dessutom lugn och snäll, samt accepterar allt vi hittils har provat.

    Med fortsatt arbete kommer resultatet bli lika bra, om inte bättre, än vad jag förväntade mig. Det här är kul!

    Jag var ju ute hos mina kära hästapållar med. Bytte vatten och gav dem mat. Sedan testade jag ett av 135-täckena på A. Bild/-er kommer så är det bara att få en egen uppfattning av hur det satt. Därefter skulle hon in i boxen och vidare ut i hagen igen. Men precis när jag öppnade boxdörren vände hon och gick ut ur stallet. Och är det dags för bus och dumheter så är Pärla inte sen att hänga på. Så de tog en sväng över gårdsplanen bort till en stubbåker. Sprang ner, och sedan upp igen. Efter en stund kunde jag få på A grimman och när hon var inne i hagen så var det inga problem att få in Pärla med. Det var första gången A gick ut med avsikt att busa. Tidigare har det hänt, men då har hon bara gått utanför dörren och det pga andra anledningar (t ex att jag röt åt Pärla en gång). Hon börjar väl bli lite understimulerad nu. :)

    Vi gjorde en riktig pang-måltid idag. Potatisgratäng med kött, sallad och  ananas, och kladdkaka med grädde till efterrätt. Är man mätt nu eller? Hua, proppmätt. Men endå så åkte godiset fram. Nyttigt? Haha, inte direkt. Men det är ju faktiskt helg och myssöndag.

    Imorgon ska jag rida Pärla igen och någon dag tänkte jag skritta A barbacka (vilket är typ enda sättet att motionera henne lugnt). Men om det blir imorgon vet jag inte. Det beror på väder, andra planer för dagen osv.

    Och så lovar jag det där inlägget från tävlingen. Jag har nog aldrig varit såhär seg med att skriva om en tävlingsdag. Men är det fullt upp, så är det.

    Hörs imorgon. Nu blir det godis och Beck (eller jao, massa reklam...)

    Min dag

    Jag kommer ha en lugn, mysig dag idag som inte kommer bestå av så mycket häst. Mina båda ska vila, så jag ska bara ut och mata, vattna osv. Sedan ska jag ut till hingsten. Inget mer häst än så, alltså. Men det är skönt att ha lite blandade dagar.
     
    Andra planer är att handla, laga mat, diska och sådant hushållsgöra. :)
    (Förhoppnigsvis skriver jag väl ett inlägg om gårdagen också)
     

    Saknar!

    Klubbmästare!

    Seger i hopp-KMet och felfri i 90 cm clear round. Pärlahäst är bäst! :)



    (trots rotering av bilden lägger mobilen/appen upp den åt fel håll)



    Detaljerna kommer framöver.

    Laddar :)

    Just nu befinner jag mig i soffan och laddar upp inför KMet i eftermiddag. Solen strålar och jag hoppas det fortsätter töa för annars vet jag inte hur det kommer fungera med framridningen och framhoppningen.

    Snart blir det frukost och sen ska jag åka utåt. Jag måste ha tid på mig då jag ska frisera Pärlis. Senast 13.30 rullar vi mot tävlingen. :)


    ULLARED!

    Då är vi hemkomna, och har plockat i ordning lite. För min del blev det en hel del (3100+ kr) men ändå kom jag på att jag glömde/glömde kolla efter ett par saker. Aja, det viktigaste fick jag med mig. Snåljåpen inom mig köpte dock vintertäcke i fel storlek till A - pga att de kostade 299:-/st! (Jag köpte två :)) Hon borde ha 145 cm, men dessa är i Pärlstorlek = 135 cm. Såhär ser dock A ut i ett täcke som har storlek 135:
     
     
    Så tanken är att det kanske passar ändå. Över ryggen är det lugnt, frågan är bara om det passar där fram. I värsta fall så får jag ju välja och se vilka (av de 4 vintertäckena i storlek 135 jag har) som passar bäst/minst sämst och låta A få "första valet", medan alla passar på Pärla. På så sätt går det nog att lösa. Annars får jag helt enkelt söka nya täcken.
     
    Fler hästgrejer jag fick med mig var bland annat:
    Transportskydd A
    Fleecetäcke A
    Reflexer P&A
    Borstar P&A
    Lädervårdsprylar
    Hovtjära
    Kylgel (P)
    Äppelcidervinäger (japp; till hovarna)
    Och rejäla vinterstallkläder till mig

    Och en hel del andra grejer; både till mig men även till hushållet. Schampo, balsam, duschcreme, tvättmedel, påsar, lite såser och annat smått och gott. Sånt som går åt helt enkelt. :)
     
    Och även ett nytt bett till A - tredelat! Jag asner inte att jag behöver pelhamet hemma, så jag passade på att köpa med mig ett hederligt tredelat. Det blir upp till bevis om en dryg vecka (eftersom hon blev vaccinerad idag).
     
     
    Det som dessvärre inte är speciellt kul, inte ens i Gekås är detta; nämligen att stå i kö och sen betala, haha.
     

    Besiktigad och vaccinerad häst - check!

     
    Det började inte så bra. Luckan där bak hade frusit fast, eller inte luckan men den där (kommer inte på vad den heter) som håller luckan stängd. Den hade frusit fast och jag slog och bonkade och försökte till och med värma den i näven, men inget hjälpte. Det började kännas ganska hopplöst, för får man inte upp den får man ju inte upp lämmen heller och hur ska hästapållen då gå in? Men sen kom jag på att jag kunde "lyfta" själva överdelen (glasfibret och metallskivan där hålen sitter) och på det sättet lyckades jag tillslut få ner luckan. Jag fick ta med mig en stol och en back för att stapla så att jag kunde öppna/stänga luckan genom att töja/bända/lyftapå taket. Inte så smidigt, men det löste sig.
     
    Vi börjde åka in och det gick lugnt och sakta. I de branta backarna lät jag ekipaget rulla på ettan för att inte bromsa. Det gick stabilt och vi tog oss in utan konstigheter.
     
    Själva besiktningen och vaccineringen gick bra och det var inga konstigheter. När vi skulle hem, och alltså dra från stillastående på is så slirade det lite, och det gjorde det även lite, litegrann precis när man kommer upp på huvudleden som går hemåt. Annars spann det ingenting! Det gick himla bra att köra. Bättre än förväntat om jag ska vara ärlig. Vi har som sagt 1,5 km uppförsbacke på grusväg den sista biten men även det gick klanderfritt. De tar sig fram rätt bra faktiskt, de här gamla bilarna. Framför allt bakhjulsdrivet om man ska dra! Framhjulsdrivet ger med sig direkt, samt att det drar i "sidled" = lättare att komma ur kurs/balans. (Det märks tydligare hur de driver med ett hjul i taget, vilket de flesta tvåhjulsdrivna bilar gör, men driver det bak blir inte "sidleds"-effekten lika tydlig.)
     
    Så jag är väl nöjd med dagen. Pärla vilar sig i form (som tur är!) och vilken tur det är att jag hade planerat en vilodag idag. :)

    Godmorgon!

    Klockan stod på 06.30 med Emil väckte mig vid 05.50. Hans bil startade inte (vi höll på med den hela kvällen igår; från ca 20-22.30) och då gick den, men idag gav den upp igen. Så det var bara att ta min pålitliga räserbil och så fick jag köra honom till jobbet. Kul att vara ute och sladda vid 06 på morgonen, haha. :) Ja, jag har fortfarande sommardäck (köpte faktiskt vinterdäck igår) och nej, jag gillar INTE snö, is och kyla.
     
    På tal om det ska jag dessuto snart ge mig ut med transoprten också. 6x sommardäck, bakhjulsdriven bil och halt och jävligt. Jag hoppas verkligen att det går bra... Är inte sugen på att ligga i diket direkt, eller ännu värre... Nej usch!
     
    Imorgoon MÅSTE snön vara borta för då ska jag och Pärlahäst till Nässjö och hoppa KM! Är taggad till tusen, så jag vill inte ställa in pga väglaget. Vafan ska vi med vinter till?!
     
    Igår red jag båda och Pärla fick mest rulla på i trav och galopp. Jag red lätt och stod upp i galopperna, så det var ingen dressyrrunda direkt. A hade glömt allt vad halvhalter heter (hon var ju så fin i tisdags, men så stod hon i onsdags) och igår var hon taggad och glad. Vi provade en ny runda och "tyvärr" var vi tvugna att rida 70-80 meter längs med 80-vägen "Flugebyrakan" där det är inofficiell autobahn. Egentligen skulle vi rida på ett annat ställe, men det var stängt, så vi fick ta hela Hedbrantarundan och därmed rida bredvis vägen. Jag har aldrig ens passerat storavägen med A än, så igår gjorde vi allt på en och samma gång. Det var iaf inga problem. Skönt!
     
    I och med att vi red en ny runda var hon ännu gladare och piggare än vanligt, haha. Så galopperna gick inget vidare. Men skit samma, något fick vi iaf ut av ridturen (vägen och motion).
     
     
    På eftermiddagen åkte vi till Jönköping och jag hade sådan tur! Jag behövde lämna tillbaka en katalysator (699:-) och ett par rörklämmor (20-30:-), men hade tappat bort kvittot. Så jag var osäker på om det verkligen gick att lämna tillbaka den. Jag hade skrivit ut ett kontoutdrag iaf som "bevis" och det gick som tur var bra att lämna tillbaka den. Så några kronor "rikare" blev jag minsann. Vi hoppade även in på Ikea och A6 Outlet.
     
    Det började snöa ordentligt på hemvägen och jag kom ihåg att jag hade sett dubbdäck till salu i Nässjö (som man passerar på hemvägen) så jag ringde på dem och så köpte jag dem när vi ändå hade vägarna förbi.
     
     
     
    Idag ska jag och A åka och göra en grej. Vad kan det va, tro? :)
     
    I eftermiddag ska vi sedan tuffa iväg 17-18 mil vänsterut till det stora blågula varuhuset där det alltid är rea (typ). För min del (som måste hålla i pengarna :( ååh) så blir det vintertäcken till A, fleecetäcke till A, reflexer, underkläder och ja, typ det. Lär väl säkert bli lite andra småsaker med.
     
    Tanken var att ta Emils bil, men ska den tjura och inte vilja starta så kommer vi nog åka min kära volvobil istället. Frågan är isf om det är värt att byta till vinterdäcken eller om jag ska vänta lite? Smälter snön bort så slits de ju jättefort och det vill jag inte. Jag avvaktar och kollar vädret helt enkelt.
     
    Det var lite uppdatering om läget. Pärla ska förresten vila sig i form tills imorgon. :)
     
    Kolla in bilden! Hur sjukt underbart vacker är den inte?! :') Såå Mellonie<3 Är helt kär i den bilden. Min fina lilla skruttponny!
     
    Fotad av otroligt grymma Theresia Sandahl (som jag för tillfället inte minns bloggen tyvärr. Kollar upp det senare eller imorgon.) Hon är riktigt, riktigt bra på att fota. Och hon är inte alls särskilt gammal. Jag är verkligen imponerad! :)

    Förra helgens klippning

    Det var dåliga skär så det blev inget vidare, men jag lyckades (tack och lov!) klippa även den främre delen av hästen med samma (stora) maskin som jag annars bara brukar ha i höjd med sadelgjorden och bakåt. Men nu gick det som sagt att klippa även där framme så det blev inte riktigt lika skitfult som det brukar bli. (Eller jo, det blev fult pga skären.) Men aja, nyklippt häst.
     
    Jag som tycker(/tyckte?) hon var riktigt fet! Jämför man med många andra sk "tävlingsfjordar" så är hon i rätt bra form. Men lite hull har hon allt. Vilket jag inte borde gnälla över, då hon som sagt stod ett tag samt stödfodrades när hon inte behövde pga A. Så jag ska nog inte klaga. Bara att kämpa på och motionera vidare :)

    A i skåne vs småland

    Dessa är mina första bilder på A. De är tagna medan vi väntade eftersom min bil gick sönder. Jag menar inte att klanka ner på stället hon stod på - jag menar bara att visa vilken skillnad det har blivit på henne! (Syftar framför allt på blicken!)
     
     
     
     
     

    (Jag fick locka som tusan för att få fram öronen på EN bild iaf, haha)
     
    Nu har hon en allmänt gladare uppsyn. Det vore missvisande att bara visa bilder där öronen är framåt, men kolla blicken - hon är "med" mer. Visst ser man skillnad? Numera en levnadglad häst som är nöjd med tillvaron! Utevistelse och kärlek = glad häst!
     
     
     
     
     
     
     

    Hon möter en alltid med glädje i hagen, och kommer alltid fram och möter en. :)
    (Förutom när de är nyserverade med gött käk ^^)

    Fina, fina Pärlahäst :)

    Dagsformen hos mitt Pärlefjun!
     
     
     
    Underbart vacker om jag får säga det själv :')
     
    Det har verkligen "hänt" något (positivt) i ridningen. För nu det senaste året har hon varit så himla fin, dock lite upp och ner beroende på dagsform osv. Hon har aldrig varit så fin ridmässigt som hon är nu och, sedan i höstas ungefär.
     
    Idag red vi i skogen, ganska länge, och sedan skrittade vi upp- och nedför halva himlabacken. Därefter fortsatte vi ner mot byn, tog ett varv runt flugeby och därefter hem. En runda på 1h 10min som var ganska krävande. Hon var mjuk och fin, bjöd framåt och svarade direkt både fram och tillbaka. Jag red återigen utan stigbyglar. Tagga, tagga! :)
     
    Jag är såååå sugen på att starta KM-dressyren, men jag kan inte. Det går verkligen inte pga vänster axel. >< Så surt. Hade garanterat anmält oss dit annars, men skitsamma. Det kommer fler gånger :)

    Körning

    Jag var riktigt sugen på att vara med på en kördag innehållandes både teori och körning. Men på grund av minst tre saker blir det tyvärr inget för min del (denna gång). Hade jag haft kvar Mellonie hade jag nog garanterat varit med. Men nu är det inte så.
     
    De tre sakerna som gör att jag får avböja är:
    o Jag blev uppsagd och är alltså arbetslös = måste hålla i slantarna.
    o Jag har precis börjat med ett annat "jobb" (hingsten) = jobb har första prio.
    o Jag har ingen körutrustning i rätt storlek = det sitter inte bra, och hon kan få skav.
     
    Det känns rätt tråkigt att jag inte kan vara med då jag visade intresse. Då tänkte jag verkligen vara med, men tyvärr är det ju andra saker som inte jag kan styra som sätter stopp för det. Synd, men sant.
     
     

    Dagens ridning

    Jag började som vanligt med Pärla, när båda ska ridas. Vi red i skogen och därefter ett varv runt flugebyrundan. Ganska snabbt kände jag att jag inte orkade rida och arbeta med henne. Min vänstersida (framför allt axel och höft) är fortfarande rätt stel och de regelbundna skumpen gjorde det inte bättre. Så jag tog stigbyglarna igen och lät henne mest trippa på. Hon fick sin motion iaf.
     
    I och med att det var vettigt väder så passade jag på att rida på en äng med A. Alltså, jag måste bara få känna mig lite nöjd! Vilket bra pass vi hade! Hon var så lugn och fin. Vi arbetade myckte på volterna (ca 15-20 meter i trav, lite mindre i skritt och automatiskt större i galopp). Jag har faktiskt hittat fler knappar och ärligt talat tycker jag att jag har utveckalts en hel del! (Ja, det är låååångt kvar.) Men traven är helt okej. Det gäller att rida med hjärnan istället för skönklar och hand. Men tappar jag fokus, eller om hon såg något, kunde hon gå sidvärtes med bakdelen istället för att följa voltspåret. Då visste jag inte riktigt hur jag skulle få tillbaka henne till där vi var innan. För benen kan jag inte lägga emot och jag gör vad jag kan med sitsen, ledande tygeltag osv.
     
    Min plan för dagen var att dels arbeta på volter, men framför allt att få tillbaka henne i den lugna traven efter att hon har fått galoppera. Efter att vi hade travar på volterna så gjorde vi lite serpentinbågar. Det gick skapligt ibland, ibland flöt hon iväg med baken och ibland gick det himla bra. Så varierat resultat alltså. Sedan galopperade vi på volter och även om jag till viss del förstår varför hon gör som hon för i galoppen så var det verkligen att få det svart på vitt idag. Ett ord: styrka. Hon har nästan ingen styrka i galoppen, men bättre i höger än i vänster. Så i vänster lät jag henne mest rulla på i en acceptabel, men ändå ganska högt tempo - dock på mina villkor - medan jag stod upp och följde med och försökte ha henne någorlunda böjd. I höger märktes det som sagt stor skillnad. Tempot är mer behagligt och hon är lite lättare att ha och göra med. Volten var lite mindre och, ja det var helt enkelt trevligare. Här stod jag också upp först, men satte mig ner så småning om. Eftersom jag inte drev/följde med, med sitsen så tappade hon galoppen efter bara ett par språng. Nu fattning och denna gång följde jag med i sprången och då orkade hon hålla galoppen. Så jag märkte rätt stor skillnad på höger och vänster galopp men generellt är det styrketräning som gäller framöver. Mycket fattningar och försöka hålla ett lugnt tempo. Fattningarna var sådär och hon liksom rusar in i galoppen vilket blir ännu svårare att arbeta tillbaka.
     
    Efter galoppen blev hon ögonblickligen lugn i traven igen - framsteg! Så jag lirkade mest runt henne lite och därefter travade vi av. Tyglarna var nästan hellånga och hon rörde sig en lång, låg form där hon ville framåt - nedåt.
     
    Jag är alltså nöjd med dagens pass och känner att jag faktiskt fick ut något av det. Vi red ungefär 50 minuter. Precis innan vi var hemma mötte vi traktorn. Då lät jag henne lösa uppgiften i stort sett på egen hand. Vi kom halvvägs och så gjorde hon en sådan där snurr där hon lättar fram och vänder ett halvt varv. Nästa gång gjorde hon likadant. Hon liksom ville, men vågade inte helt och hållet. Tredje gången klarade hon det, men när vi var halvvägs tog hon istället ett språng fram och jag gjorde givetvis halt. Men hon fixade ändå uppgiften.
     
     
    Det är verkligen en trevlig häst. Jag är så glad att jag hann köpa henne. :) (Jag vill inte längre rida henne på pelhamet egentligen, men jag har inget annat bett. I vilket fall så har hon inget starkt i munnen då det är nästan noll kontakt som gäller. Men ändå. Pelham är klumpigt. På fredag blir det ett eller två test för hennes/vår del.)

    Dagens ridning

    Är faktiskt nöjd med A idag! Vi började rida mot ängen för att rida någorlunda "på bana", men då började det duggregna så det fick bli runt i byn i stället.
     
    Jag börjar hitta fler och fler knappar nu och traven var helt okej idag. Nästan till och med acceptabel. Det enda som finns att klaga på är väl att jag vill bibehålla tempot och det lugna men ändå ha liiite bättre tryck i steget. (Hon var alltså lugn och fin nästan hela tiden i trav.) Vi travade mest. Galopperade uppför en backe i början för att jag ville "provocera" henne lite då hon var lugn och hon blir mer uppjagad efter att ha galopperat. Men idag fick jag ner henne riktigt bra och hon var som sagt lugn och fin. Vi tog lite galopp efter vi hade travat och vänster galopp är k-a-t-a-s-t-r-o-f. Fattar inte hur hon kan stressa så mycket i vänster när det gick så bra i höger?! Ja, alltså höger gick helt okej. Eller kanske inte "helt", men "okej". Ganska lugna, jämnlånga språng även att hon låg på lite framåt, men absolut inte mycket och hon var lätt i munnen/handen. Vänster som sagt så ökar hon för varje steg och ligger på även i handen vilket inte blir så bra då hon inte gillar att ha i stort sett något i andra änden.
     
    Det mest effektiva på henne är att ha så lösa tyglar att de nästan glappar. Då är hon mest arbetsvillig och lyssnar absolut bäst. Så mina tyglar var idag precis lagom när hon gick bra. Kröp hon ihop litegrann så glappade de (och det lät jag dem göra) och började hon streta så blev det "motstånd". Det fungerade bra. När jag regelbundet gör halvhalter med sitsen så lyssnar hon himla bra faktiskt. Nu är jag taggad på att fortsätta på detta sätt. Det är alltid kul att hitta lite nya knappar och spakar.
     
    Jag har även haft kontakt med veterinären så vi ska besiktiga henne snart.
     
     
    Pärla och jag tog en promenad vid hand på 20 minuter, efter gårdagens hoppning och vurpa. Hon visade fortfarande ingenting så jag utgår från att hon är hel och fortsatt skadefri. Det jag däremot fann var en skråma bredvid/snett nedanför ögat på höger sida. Det var inget sår, men all päls var borta så det var bara mörk hy, nästan som ett stort U. Inte så vackert, men som sagt inget sår. Jag undrar bara vad som har hänt/hur det gick till...

    En del som kommenterar alltså, mums.

    Intressant att du hänvisar till TR utan vare sig länk eller citat.

    Comeback - PnJ med Pärla, SBHS i Bråtåkra

    Pärla var väldigt glad, sugen på att hoppa och hon kapade svängarna och drog mot hindren precis som hon brukar göra. Men idag var det värre än vanligt. Underlaget gav med sig och vi gick omkull.

    När jag kände att det började ge med sig så försökte jag hjälpa till så gott jag kunde med att hålla upp huvudet på henne men det hjälpte inte utan vi fick alltså tugga grus. Först låg jag kvar för att jag inte ville vara i vägen men sen såg jag hur Pärla (som landade på vänster sidan och liksom "rullade" av farten till höger sida = på mig och så sprattade hon hejvilt för att komma upp igen. Då förstod jag att det var dags för mig att försöka flytta på mig. Detta hände väldigt fort, men man hinner ju tänka väldigt mycket när man ligger där.

    Såklart var det första jag gjorde att krama om Pärla. Ååh, stackars henne :( Men hon brydde sig inte. Lugn och stabil som hon är. De kom fram till mig och ville att jag skulle sätta mig och ta det lugnt osv, men vafan, jag lämnar inte Pärla! Så vi stod i ett hörn och jag blev inte direkt glad när de började bråka med mig! Det är väl upp till mig att känna efter hur eventuellt skadad jag var, och det är mitt ansvar att ta hand om mig och min häst! Ja, jag fick en spark i nacken och hela vänstersidan är rätt mörbultad, men det var absolut inte så att jag inte ville starta nästa klass! Jag vill ju inte att det ska sätta sig någon oro eller något i bakhuvudet, utan jag vill ju komma över det redan innan det eventuellt skulle uppkomma.

    Men det blev ett jävla liv och de började snacka om att "om det hade varit en riktig tävling så hade du blivit utburen på en bår och inte fått sitta upp på hästen/hoppa mer". Snacka om att inte ha varit med på "riktiga" tävlingar och sett hur det går till. Skadar ryttaren sig, så visst kan det vara så. Men i de flesta fall så går ryttaren ut från banan med sin häst själv, på sina egna ben.

    Och i det här fallet så var ju varken jag eller Pärla skadad. Vi kollade benen på henne och hon hade inte en skråma, och hon visade inget när jag sprang med henne. Så efter resten av ryttarna hade startat var det ju då dags för oss igen. Denna gång 90 cm. Men så ska de på och ifrågasätta och greja bara för att det var 80 vi startade innan. Men detta var ju min andra start! Så först skulle jag som sagt få hoppa. De la hindren på 90 cm. Men sen började de tjafsa igen och sa att jag fick hoppa två hinder, som de sänkte till 50-60 cm (!!!!).

    Eftersom vi gick omkull inför sista linjen så valde jag den och det var ju såklart inga konstigheter. Pärla kändes fräsch, var pigg och glad och bjöd på hindren. Älskade häst!

    Mitt i vår ganska hårda dialog (innan jag hoppade de sista hindren) så hänvisade hon till TR. GRATTIS!! Har ni äntligen förstått att man ska gå efter TR! Inte illa. Det har de inte gjort tidigare, utan de har inte hittat på sina egna regler. Men nu var det alltså TR som gällde. Då började jag ju bråka om den där jävla åkdersgränsen. FÖR DEN FINNS INTE. Då kan ju de kolla upp det i det där jävla TR. Helvete.

     

    Jag har fått fram en intressant siffra!

    Fann detta: "XX/OX rate: 37,30%" vilket innebär att A är/har 37,3% fullblod. Väldigt intressant vill jag lova! :)
     

    Ganska mycket häst

    Började dagen med att klippa Pärlahäst. Jag lyckades faktiskt klippa hela henne med den "stora" (riktiga) maskinen. Woho, så det gick på halva tiden. Men Pärla hade väl lite invändningar, haha. Dessvärre var skären ganska kassa så det blev inte vackert. Det skiter jag i, för det är ju inte för den anledningen jag klipper henne. Nu är hon redo för morgondaens "comeback"! :)
     
    Därefter red jag henne och idag körde vi på utan stigbyglar igen. Jodå, jag är nöjd. Hon var fin och arbetade på bra (och vad skönt för oss båda att slippa den där tjocka pälsen!). Så det känns som sagt bra.
     
    I och med att jag hade en tid att passa och klockan tickade på, så blev det bara en kortis med A. Dahlseda på 35 minuter. Vad hon stressar alltså... Måste på något sett komma på en lösning på hur vi ska kunna rida på någon bana för det behöver vi verkligen.
     
     
    Sedan tuffade jag in till lägenheten och så fick det bli en snabbmiddag innan det bar av till det nya "projektet", eller ja, jobb är det ju. Han gjorde vad han skulle, så jag klagar inte. På onsdag fortsätter vi. :)
     
    Nu ska jag äntligen låta mig ta det lugnt och vila lite. Det behövs! Genast känner jag hur fruktansvärt trött jag faktiskt är. Så, som sagt, nu blir det lördagsmys :)
     
     

    I september efter en promenad.

    Information av A!

    Från självaste uppfödaren; Stal Nachtegaele. De har stavat hennes namn olika på hemsidan och i passet. Här är en direkt översättning via google translate:
     

    Rosita van de Nachtegaele
     
    "Alleccis av Nachtegaele är en dotter till Opium Laubry X Rosita på Nachtegaele. Samtidigt Alleccis länge varit under sadel. Under säsongen 2004 kommer att ge dig sin syn på en av matcherna.


    Alleccis har ärvt mycket av sin mor! Liksom sin mor, hon är inte den största, med mycket vitt på benen och huvudet. Dessutom, de gillar sin mamma ungefär samma mjuk rörelse och viljan att arbeta.


    Fadern till Alleccis, Opium Laubry, gick igenom framgångsrik idrottskarriär, med många platser heder:

    som 4-åring vinnare av klassiska cykel och finalist i den belgiska mästerskapet i Gesves;
    som 5 - och 6-åriga vann han flera priser i cykeln,
    som 7 år gammal började han sin internationella karriär med klassificeringarna vid CSIO av Maubege-Filot och Leeuwarden;
    som 8-åring var han redan sexa i rättegången fäder i världen vid den internationella hoppning i Moorsele.
     

    Hans enorma förmåga och unika hoppteknik, tillsammans med sin gyllene karaktär och arbetsmoral, ärvde han utan tvekan hans ättlingar.

    Far till Opium Laubry är den berömda Voltaire, internationell showjumper enligt Jos Lansink. Flera ättlingar Voltaire är aktiva i internationella hoppning, vars mest kända Ten Cate Finesse (under Emile Hendrickx) och Kannan (under Michel Hecart).

    Mor till Opium Laubry, Grandinne Den Laubry, är en dotter av monumentet Grande, som också farfar av ursprungsceller Grannus. Hon bär blod av den berömda Hannover far Wendekreis, Waidmannsdank XX och Duellant.

    Mamman är Rosita den Nachtegaele mycket lite i sporten. Om fyra-och fem-åriga hon visade sig mycket alert och hårt arbetande. På grund av sin flexibilitet i hopp beslutades i början av sto främst använda sina färdigheter för att passera genom avel. Hennes äldste ättling, Waldo den Nachtegaele (v. Quickfeuer i Koekshof), född 1999 och år 2003 såldes till Taiwan."
     

    Opium De Laubry

    Gårdagens ridning

     
    Red Pärla igår. Det fick bli ganska lugnt och kravlöst. Jag hade mina små plaststigbyglar (junior = får inte in foten med skorna i dem, bara med stövlarna) så istället får jag "balansera" med tåspetsarna och spänna benen och rätt som det är (ganska ofta) så tappar man fästet och slinter ur dem.
     
    Vi red dahlseda och när vi skulle galoppera uppför en liten backe ställde jag mig upp och var passiv. Lät henne bara rulla på i ett ganska slött tempo. Men när vi hade kommit två tredjedelar så får hon syn på en korg i kanten längre fram och vänder. Jag hamnade på marken.
     
    Eftersom jag redan var ledsen på grund av en riktigt, riktigt hemsk dag så blev det inte direkt bättre av att hon inte ser som hon ska (det var förvisso skymning). Så jag bölade en stund. Varför kunde hon inte vara typ 20 år yngre? :(
     
    Såhär i efterhand har jag kommit fram till varför reaktionen blev så stark på just den där korgen. Det var som sagt skymning och hon ser sämre än vad hon har gjort tidigare. Men sen är det även jakt och det skjuts lite hejvilt i skogen. Pärla är skotträdd som fan och reagerar tusen gånger starkare på ALLT vid den här tiden. Så det var väl en tråkig tillfällighet att hon inte såg korgen och reagerade starkare än vad hon annars brukar göra (dvs "stampar" till på stället och sen är det bra).
     
    Antal ofrivilliga avsittningar /avslängningar från henne kan man nog räka på en hand. Det är förstås roligare att ramla av när hon är busig och inte när hon blir rädd för något. Hon stod för övrigt och skakade efter ett hon hade stannat (max 20 meter ifrån mig). Något som däremot faktiskt är kul när man ändå snackar avramlingar. Där är att leka rodeo i hagen på henne. Det var några år sedan jag höll på med sådant, men det tyckte hon var skitkul! Och fasen vad hon kör runt då. ^^
     
     

    A's stamtavla

    De har som sagt stavat hennes namn olika. Men i passet står det Aleccis = med ett l.
     

    Syster till A

     
    Filmen är fyra år gammal, men det är alltid kul att hitta släktingar! :)
    Detta är en syster till A; de är undan samma sto (Rosita).

    Gårdagens ridning

    På grund av missförstånd red jag bara A. Vi höll oss för fösta gången på en äng och vilken skillnad att vara på ett visst ställe istället för att rida runt och liksom ta sig någonstans. Eftersom det är gödseltider så var jag på en osprutad äng lite längre bort än den jag brukar vara på och det var alltså första gången jag var på den. Den är var både mindre och var inte lika rak, men det fanns en rektangel mitt på som var tillräckligt rak så det var där vi höll oss.
     
    Jag märkte att jag lätt blir passiv när jag försöker vara försiktig. Det är såklart inte rätt, och ibland blev det inte önskad effekt. Det som hände var till exempel att hon flöt ut när vi red på volt.
     
    Vi gjorde mycket basic saker. Förutom att lägga volter red vi även på rakt spår och gjorde halt i mitten av vår linje, och även i slutet. Det gick bra och så länge jag koncetrerade mig på NOLL hand och vettig sits kombinerat med halvhalt så lyssnade hon bra. Men i och med att hon är så känslig så råkade jag skjuta henne lite åt sidan i halten, alternativt att hon blev lite taggad på att fortsätta och ställde sig snett av egen vilja. När vi vända tillbaka så travade vi i både samlad och lite högre tempo.
     
    Det tog inte många gånger innan hon växlade upp tempot, framför allt i skallen, men jag tycker ändå det gick okej. Det är alltid svårare att få henne att tagga ner efter att hon har fått galoppera.
     
    Jag tyckte att hon höll sig så pass lugn som hon gjorde. Men rätt som det är hamnar jag i gamla möster och tog lite i munnen på henne och det tar ju några språng innan jag fattade vad jag höll på med. Som sagt var det ett lugnare pass än vad jag trodde det skulle bli (var ju första gången som sagt), men ändå stressar hon mentalt så hon blir så sjukt svettig ändå! Vi red verkligen inte alls länge. Ca 40 min INKLUSIVE fram och avskrittning. Som sagt, inget intensivt pass.
     
    Det allra bästa var när vi travade av. Då längde jag tyglarna så att de verkligen var långa, hon sänkte huvudet och travade riktigt lugnt och fint. Hon lyssnar riktigt bra på halvhalter, men det gäller att jag är lugn och försiktig, utan att vara passiv, för annars tar hon dem som galoppfattningar. Allt går att tolka som galoppfattningar för henne. :P
     
    (Vi har fortfarande långt, långt, väldigt lååångt kvar. Men det var ändå kul att rida lite mer på riktigt än det blir på vägarna.)
     
    Det kommer ta tid - men det kommer vara sååå värt det!

    När helvetet bryter lööööööös...

    EXPERIENCE ARE PAINFUL THIS WAY
     
     
    [kgjhtyekslvjff]

    Att vårda det vi har

    Alla vi hästmänniskor begriper att man ska vårda sina djur, och vi gör det med glädje. Det är rätt mat, en bra plats att ha dem på, under så perfekta förhållanden som möjligt, motion av bästa sort för var och en anpassat efter individ och framtid. Allt är noga, noga.
     
    Ur eget perspektiv så får jag själv otroligt dåligt samvete vid minsta lilla extra oplanerad vilodag, minsta lilla lösa sko eller för den delen att ett visst datum börjar närma sig som man hade missat (ex dags för hovslagare, vaccinering el dyl.). Samtidigt som jag vet att många andra (jag skulle vilja skriva "alla" - men så är det tyvärr inte) tar hand om sina djur på bästa möjliga sätt så har jag ändå en stark egoistisk känsla av att "ingen tar hand om mina hästar så bra som jag gör det". Det jag anser är bästa sätt för hästhållning är vad jag försöker ge mina djur. Allt kan jag inte leva upp till, men jag försöker.
     
    Några otroligt viktiga punkter som jag håller stenhårt på är:
    o mycket utevistelse
    o ha minst två hästar
    o fri tillgång på foder
    o regelbunden motion
    o varierat underlag
    o mycket uteritter
     
    Allt detta "uppfyller" min hästhållning. De går ute dygnet runt - året runt. De är två, aldrig färre. Men jag tycker samtidigt att det ska gå bra att lämna dem själva under kortare tider, som t ex vid ridning av kompisen eller på tävling. De får fri tillgång på foder, och det mesta de äter är grovfoder. Här är det inga "mirakelkurer" minsann. Kraftfodret är det enda "komplement" de får, och då av rekommenderad mängd - eller mindre. De behöver inte en massa färdigfoder. Jag vill rida/köra/promenera/tömköra/longera eller på annat sätt motionera hästarna varje dag. Men minst en vilodag är det framöver, på grund av tidigare nämnda (och kommande) anledningar. De rids ut VARJE gång de rids. Det kan jag tycka är lite väl "bra". Jag skulle jättegärna vilja ha en ridbana, men då jag inte har det så får det fungera på detta vis. Men hellre bara uteritter än bara ridning på bana! Dessutom försöker jag blanda olika underlag så gott det går. Men det blir till största delen grusvägar och skogsvägar.
     
    Hästarna är mitt liv. Eller så skulle jag vilja skriva, men jag har ju även en fantastisk kille. Så jag "måste" istället ändra det till; Hästarna är en stor del av mitt liv. Det är otroligt viktigt för mig att de mår bra. Men jag har ju även en annan sak att vårda ömt. Det är mitt och Emils förhållande.
     
    Jag vill inte att det ska bli FÖR mycket häst. Vi är ändå två som delar på allt och jag vill att det fungerar. Det har det gjort hittils. Men det har framför allt den senaste månaden blivit en stor förändring: Jag jobbar dagtid och slutar vid 15.30. Då åker jag raka vägen till hästarna och när båda rids och stallet fixas (obs - sommartid! vintertid med snö och kyla tar det ännu längre tid) så är jag klar runt klockan 20. Då ska jag göra mat, äta, helst varva ner lite och så vill jag gärna sova ganska tidigt. Min Emil jobbar skift; treskift närmare bestämt. Det innebär att han har tre olika slags "tider": förmiddag, eftermiddag och natt. När han jobbar förmiddag syns vi ungefär 2 timmar och natten. När han jobbar eftermiddag syns vi i stort sett bara på natten (vilket inte innebär så mycket umgänge), och när han jobbar natt syns vi ungefär 2 timmar/dygn.
     
    Ni förstår kanske att det inte är så populärt att jag då väljer att sätta mig och uppdatera en ganska värdelös blogg som egentligen är helt utan betydelse. Det jag egentligen borde göra är att visa uppskattning till min fantastiska kille som gör vad han kan för att vi ska ha ett bra hem. Självklart sätter jag mig inte vid datorn det första jag gör när jag har kommit hem, lagat mat (inte denna veckan för det har Emil gjort) och ätit. Men det är inte alls den typen av umgänge som man önskar. Vi hinner helt enkelt inte.
     
    Jag kan inte dra ner på jobbet. Men det blir en annan sak som jag kommer dra ner lite, lite på. För mig är det fruktansvärt att sitta exempelvis i soffan och se minut efter minut ticka iväg utan att hästarna har gått sin motion. Jag KAN INTE koppla av och njuta av att ta det lugnt. Istället fokuserar jag på vad jag hade kunnat göra, hur mycket jag hade hunnit osv. Nej, det är nog inte sunt. Men för mig är det som sagt en stor del och jag är också VAN vid att ha det så.
     
    I vinter skulle jag nog helt ärligt helst bara velat ha en häst. Sedan om det är "en häst" eller om det är "en häst igång" är jag lite osäker på. Visst hade det varit skönt med mindre press, mindre krav, mindre utgifter och att slippa känna skuld pga att en häst bara får "stå". Men samtidigt är det ett privilegium att ha två. Jag tyckte faktiskt SYND om alla dem som bara hade en häst innan. Jag tyckte de missade så mycket. Nu säger jag inte att jag bara vill ha en häst. Men just i vinter hade det varit skönt att bara ha en häst igång. Men min verklighet ser inte ut så... Jag ska ha ansvar över TRE hästar och deras motion. Jag vill, jag vill, jag vill! Jag vill så mycket!
     
    Ni hör ju hur det låter. Hur det kommer fungera i praktiken är fortfarande oklart. Men i teorin ser det ut såhär: mina hästar går MAX 5 dagar varje vecka. Det kommer svida i mig, men jag måste tänja på det lite. Framför allt Pärla mår inte sämre av att få återhämta sig lite oftare nu när hon inte är ungdom längre. Samma sak gäller egentligen A, men inte av samma anledning. En paus sitter inte fel. Dock vet jag att hon, mentalt, inte kommer må bättre av det. Men hon går inte i taket. Det är en lugn häst som lätt skaffar sig överskottsenergi. De andra dagarna i veckan kommer gå till hingsten.
     
    Jag vill även så himla gärna ge tillbaka så mycket till Emil som han har givit mig framför allt den senaste månaden, men också det jag har fått under våra snart fyra år tillsammans. Det är mycket häst, det tycker han. Men han vet också hur viktigt det är för mig och även om vi har bestämt då och då att hästeriet ska bli lite lugnare så har det i själva verket blivit tvärtom: nästa växel har stoppats i och jag har trott att det inte har märkts. Men jag märker själv att det är bara mig själv jag lurar. Det går inte att låtsas, det går inte att stressa och rätt som det är kommer vi hamna vid ett vägskäl.
     
    Ett vägskäl jag inte vill hamna vid. Så därför kommer jag numera försöka fokusera på att umgås med min sambo och låta mig ta en minipaus under vintern för att släppa på lite krav vad gäller mina hästar. Samtidigt ska det bli kul att blanda in lite nytt "blod" så jag kommer få min del så att jag blir nöjd.
     
    Det blev mycket text. Jag vet inte ens om det har hållt någon kvalité. Jag vet bara att bloggen överlag inte har gjort det tyvärr, pga stressinlägg som utfyllnad. Men min poäng är alltså att jag även vill vårda vår relation och det på bekostnad av hästarna. Det är min plan. Allt för att jag ska orka med allt vad vuxenlivet innebär med arbete, hushåll, ekonomi och ett livslångt förhållande.
     
    Vi har det inte dåligt nu, absolut inte! Vi har det väldigt bra. Det fungerar och det rullar på, men jag känner att detta inte är en permanent lösning för då kommer tålamodet tryta osv. Den konflikten som hade kunnat uppkomma vill jag gräva ner innan den ens är i närheten. Jag vill visa att jag är mogen för att kämpa för att vi ska fortsätta ha det så bra som vi har det nu. Men att ha ett bra förhållande bygger inte bara på att den ena ska arbeta för det - vi måste båda göra det. Och just nu är det jag som flyter med och låter mig "bäras". Det är inte okej. Jag har nog aldrig sagt min allra högsta önskan. Men det jag är beredd att göra nu är ett steg i rätt riktning för att nå den önskan. (Nej, jag skulle aldrig göra mig av med hästarna, men det blir en perfekt invänjning nu under vintern att lära sig leva ett delvis annorluda liv. Framåt våren när tävlingarna drar igång är tanken att även hästarna ska vara helt igång också. Då är det dessutom både lättare och tar lite mindre tid än vad det gör nu på vinterhalvåret.)
     
     
    Ha nu förståelse för en ännu kassare dokumentering av mitt liv och mina djur. Tänk på att jag faktiskt vårdar något mycket mer betydelsefullt än ett tangentbord. :)
    (Men jag tycker fortfarande om att skriva så helt och hållet bli ni minsann inte av med mig! Och jag är en sucker for att spara massa hela tiden - därav "dagens ridning" och kontinuerlig uppdatering av tävlingsresultat.)

    Gårdagens ridning

    P: byn, cykelvägen, byn igen. Det blev lite som ett intervallpass. Mycket galopp i olika tempon osv. Tanken var att galoppera en hel del, men inte att rida intervaller så det slog mig helt enkelt efteråt att vi typ hade tränat på det. Hon var väldigt svettig efteråt men sprang med bjudning och glädje! :)
     
    A: skogen och byn. Jag hade gramanen för att slippa hennes flaxande med huvudet när hon taggar till, och för att jag skulle koncentrera mig bättre (graman = fler tyglar = bättre koncentration). I början gick det okej, i mitten gick det ksfjebfhhhnefsbnofof ungefär och i slutet gick det bra igen. På grund av de värdelösa silikon-slajm-äckel-gummi-tyglarna som gled mellan fingrarna HELA TIDEN så märkte jag hur jag hade mer kontakt med gramanen ibland istället?. Det innebär absolut inte att jag red med den, tvärtom... (På något jävla sett lyckas hon alltid få mig ur sadeln när jag har gramanen. Mina armar blir raka och helt plötsligt har jag ingen tyngd alls i sadeln. Hon liksom "drar" mig ur sadeln utan att... dra? Det är alltså mjuk kontakt men på något sett får hon ändå med mig?) Det i kombination med en rätt pigg häst som kräver sits med NOLL hand blir inget vinnande koncept. Så jag hade fullt sjå att länga gramanen och korta tyglarna mest hela tiden. (Jag HATAR de tyglarna! ALDRIG att jag köper några sådana. Jag fick med dem på tränset så det är därför jag har dem, skulle aldrig få för mig att betala något för sådana hemska saker. Uääk!) I slutet kom hon dock ner på jorden igen och det blir sådan skillnad när jag låter handen bara "va" i tygeln och istället sitter med i sadeln. Det är svårt och verkligen annorlunda så det kommer ta ett tag innan jag får någon fason på vad jag sysslar med där uppe. Tyvärr blir tempot lite högre än vad jag hade önskat, men å andra sidan blir det jämna galoppsprång och hon är lugn. Så vi får väl helt enkelt ligga på den nivån ett tag innan vi går vidare. Men visst är det svårt att träna på saker när man inte har någon ridbana... I och med att det har regnat så mycket finns det inte heller någon äng/stubbåker att rida på. Charmen med bonnahästar? Som sagt så avslutade vi passet på ett acceptabelt sätt även om vi fortfarande har låååångt kvar.
     
     
    En av världens absolut sämsta uppfinningar! Tacka vet jag gummiväv... (:

    Att arbeta med en hingst

    Det har jag inte gjort tidigare. Eller alltså jag har ju lett en hingst och klappat på en, men aldrig som sagt jobbat med någon. Så det blir kul. (I och för sig verkar denna kille väldigt lugn och snäll, men skenet kan bedra!)
     
     
    Vissa saker är fortfarande oklara och vi/jag håller på att lägga upp ett schema och planera lite. Det kommer innehålla två dagar hingst, och resten av veckan mina egna ston. Ingen stallfri dag framöver, alltså. Jag har inte några vidare tävlingar planerade så det gör ingenting att mina båda går 5 dar i veckan, och troligtvis kommer väl A gå snäppet mindre men det beror på hur hon känns, hur vädret är och så vidare. Hon ska ju bara hålla "halvfart" i vinter.
     
    Så, just nu är det så här det ser ut. Och vem vet - kanske ökar min hästflock till våren? (; *sssch*
     
     
     

    Kroppskomplex - ett privat skitinlägg

    Även om jag inte är världens mest feminina tjej så har jag några komplex. Det har nog alla?
    Men när jag märker att framför allt tjejer som inte har den där "modell-kroppen" kan vara glada, lyckliga och nöjda ändå - då undrar jag vad fan jag håller på med.
     
    Beroende på vilka kläder man har på sig, så kan man både framhäva och "få bort" vissa saker. Men jag skulle nog aldrig (man ska ju aldrig säga aldrig...) "våga" <- fel ord, men hittar inget bättre - eller känna mig bekväm, i ett tight linne, eller en sådan tight klänning och strumpbyxor/tights. Alltså nej. Jag skulle känna mig... stor? Problemet är att jag hatar min form på magen. Den är väl inte så stor egentligen, men den har världens fulaste form. Så sådana tigha grejer gör så att jag inte trivs eller känner mig bekväm. Därför går jag nästan alltid med tjocktröja, men under den har jag gärna ett tight linne.
     
    Det jag skulle komma till är att jag blir så imponerad av dem som vågar och trivs i tighta/utmanande kläder när de faktiskt har en "normal" kropp. Framför allt de som är kurviga eller till och med runda. Det är så fantastiskt att se hur de är nöjda med det de har och stolt kan visa upp det. RESPEKT!
     
    Därför känner jag mig så himla töntig när jag går där i mina XL-tröjor, haha ;) Och nej, det är sällan jag bryr mig om vad andra tycker. Jag är slarvig med att borsta håret och "fixa till mig" (typ sminka, och greja). Ska jag göra något; som när man var i skolan, ska va på stan, ska ut på kvällen eller wtf, så får de fan ta mig som jag är! Det har hänt mååånga gånger att vi har åkt ut på kvällen och jag har hjälmfrisyr och mjukisbyxor. Enkelt och inga tydliga former.
     
    Något jag trivs i är mina jobbarbyxor. Enligt mig är det ett riktigt snyggt klädesplagg! Man har plats för allt man behöver i alla fickor (jag har aldrig någon väska. Hatar att släpa runt på en sådan störande grej! I vägen och... bara klumpig. Nej fy! Fickor är grejer det!).
     
    Poängen var alltså att alla de som ser ÄKTA ut och inte döljer det. DE är imponerande människor som fler borde ta efter. (Även jag...) Det är vackert att vara nöjd och glad.
     
    Bara för att magen ser platt ut här, hahaha. Fan, sånt ska man ju inte "förespråka"  - vilket jag INTE gör. Jag är bara ärlig. Vem skulle inte tacka nej till en platt, vältränad mage? ;)
     

    Dagens ridning

    Det börjar nog bli rätt tjatigt nu, men även idag blev det utan stigbyglar och vi red först i skogen och därefter ett par varv runt flugebyrundan. Som vanligt så tappat jag henne i slutet, men resten var bra. Det rullar på, på den nivån just nu känner jag. Förutom att det blev ett mindre bakslag då galoppen inte var riktigt lika fin, men den var inte dålig heller. Vi kämpar vidare. (Jag har paddock/ridhus/ridbane-sug! Vill rida på riktigt! Men får nöja mig med grus- och skogsvägarna ^^)
     
    När jag precis skulle rida kom jag på att jag eventuellt skulle ha klippt henne idag. På något sätt hade jag glömt bort det (räknade väl med att det skulle vräka ner idag också), så hon har fortfarande lurvpäls och hon blev riktigt, riktigt svettig idag.
     
    Ooh, vilken glad häst! (Haha, eller inte ^^)

    Öppen önskelista till tomten

    Snälla tomten, jag vill gärna ha:
     
    1. Mer tid.
    2. Mer pengar.

    (I den ordningen)
     
    3. Sunt förnuft till alla som inte har det.
     
     
    Jag kan egentligen göra något åt ettan, men på bekostnad av tvåan - vilket inte är aktuellt.
    Gaah, 2-4 timmar till på varje dygn hade inte gjort något. ^^
     

    Älsklingskisse<3 R.I.P
    Saknar dig. :( Imponerande att du orkade leva så länge, trots att du var sjuk. Åh, skulle ha tagit tillvara på vår tid bättre i slutet. I 17 år var du min tröst. Tack! Vad fin du var. Jag älskar dina schackrutiga mun. Vi ses. :'(

    Oct. 16, 2012

    Sådärja, då har jag landat på jobbet och har ett par minuter till godo innan det är dags att börja jobba :)


    På väg hit så släppte jag såklart ut hästarna och de verkade tillfreds. De var desdutom helt torra, och även täckena så det känns bra.


    Nu hoppas jag denna tisdag går fort!

    Noll datortid

    Det är verkligen fullt upp just nu. (och det enda jag gör är att "gnäller" över hur mycket jag har att göra, haha.)
     
    I alla fall så har båda hästarna blivit ridna. Pärla var återigen mycket fin. Men tyvärr så hade jag lite problem att hålla om henne i slutet, som vanligt. Vi fick till en avsaktning som var riktigt bra, annars blir det mest "off" liksom och så blir det tvärnit något steg. Inget bra med andra ord. Ett par gånger fick vi även till en kanontrevlig lite mer samlad trav. Galopperna var inte riktigt lika fina, men de var inte dåliga. Vänster var fortfarande bättre. (Hon kollade på något i högergaloppen och tog upp huvudet osv. Fick lite problem att hitta tillbaka då.) Vi red bara ett varv runt dahlsedarundan, vilket var planerat då det blev tuffare igår. 40-45 min.
     
    A och jag hade nog vårt sämsta pass hittils. Dels var det ju väldigt blött och mörkt (vi har inte ridit så mycket i mörker än) och dels var jag väldigt hungrig och tappade koncentrationen. Så hon flöt ifrån mig lite och den där jäkla rumpan skjuter hon åt vänster och jag har problem att få in den efter man har galopperat. Det fungerar hyfsat innan galoppen men efter så är det som hon går på kol och hon smyger in i galopp mest hela tiden. Aja, det blir bättre med tiden. (och med mat i magen.)
     
    Men dessvärre är jag en elak hästägare idag (iaf om man frågar Pärla). De får nämligen stå inne inatt för både de och täckena måste torka upp lite. Jag slängde till dem två knökafulla ikeapåsar med hösilage så jag hoppas inte de klagar. Eftersom jag ändå passerar gården när jag åker till jobbet så svänger jag upp och släpper ut dem runt 6-tiden imorgon. (Det lär se ut som fan i boxen...)
     
    Jag som inte har någon tid till något alls egentligen, har tackat ja till ytterligare en grej. Hualigen. Lite undrar jag fakiskt hur fasen jag ska palla. Men det måste gå. :) Det är ett "jobb" och det handlar om en hingst - mer säger jag inte förrän det är dags (om det blir något av det, vilket jag hoppas!).
     
    Imorgon ska jag bara rida Pärla. Kollar man på vädret så ska det fortsätta vräka ner, vilket betyder att det inte blir någon klippning då heller. Aja, kan ju vara skönt att komma hem lite tidigare och få umgås lite med min andra hälft. :) (det händer inte ofta nu för tiden)
     
    Over and out.

    Veckans upplägg av motion

    PÄRLA: ska ridas varje dag. Hon får en vilodag denna vecka och det blir troligtvis på fredagen, men det kan ändras beroede på om vi ska göra något särskilt eller hur vädret är. Men just nu är det som sagt ridning som gäller mån-tors och i helgen. Vi fortsätter med att rida utan stigbyglar tänkte jag. Det blir så himla mycket bättre så - och varför ändra ett vinnande koncept? :)
     
    A: här blir det ridning två dar - vila en. Så i och med att hon gick i går så ska hon även gå idag. Men imorgon ska hon stå, och därefter rider jag henne två dagar igen (ons-tors) och så står båda på fredagen, för att sedan rida lör-sön. Det blir nog bra. (:
     

    Ibland

    ...pratar jag med Pärla i tredje person. Ett exempel är när hon ska fodras och hon står och nickar, då händer det att jag säger "Är Pärlis hungrig? :):)" Haha, när man tänker på det känner man sig verkligen som en tönt. Men det är nog fler än mig som töntar med sina djur (utan att det går till överdrift).
     
     

    Ingen klippning

    Det blev alltså ingen klippning igår. Jag tycker det var för blött och fuktigt. Ute regnade det, så dels var ju Pärla rätt blöt och även om hon torkade till så var det för fuktigt. Samtidigt är stallet ganska "öppet" eller så, så när det är blött ute är det även hög luftfuktighet där inne och jag vill inte ha in massa elektronik som kan förstöra eller för den delen bli förstörd. Så vi avvaktar helt enkelt. Förhoppningsvis kan jag nog klippa henne imorgon. Men det beror såklart på vädret.
     

    Dagens ridning - som jag hade längtat (i hela två dar, haha)

     
    Men vädret var på riktigt dåligt humör, regn och rusk. Positivt är ju förstås att det är lite varmare mindre kallt.
     
    Jag började som vanligt med Pärla. Vi började vara dressyrtanter och därefter var vi lite hopptanter. Jag tänkte prova att hoppa några språng över våra skogshinder (stubbar och pinnar). Men först skulle hon bli ordentligt uppvärmd så vi tog två varv runt flugebyrundan och sedan red vi i skogen, mot hindren.
     
    Hon var så himla, himla fiiin! Det kändes riktigt bra. Både traven och galoppen var skitfin. Hade bara dressyren varit EFTER hoppningen på KMet så hade jag lätt provat att starta där. Men å andra sidan hade jag i så fall satt press på oss, fått prestationsångest på framridningen och krävt mer än vad som är realistiskt på banan så då hade jag garanterat förstört den formen hon har och den känslan vi har just nu. Så det är väl lika bra att vi struntar i det. Hon är i vilket fall underbart fin att rida just nu. Mumma!
     
    När vi red på skogsvägen lät jag henne röra sig mer framåt och vilken bra hoppgalopp hon hade då. Stor, luftig och med ett ordentligt tryck. "Hindren" vi hoppade var "räcke"/hinder, två språng, hinder, ett språng, tre studs, ett språng, räcke. Först gången så satte jag upp galoppen, men höll i henne lite så vi kom för nära och rev då första hindret, samt ett av studsen. Sprången blev rätt "platta" pga det. Andra gången gjorde jag nog nästan likadant. Vi rev första, men resten gick bra. Sista gången tog vi från första hållet igen och då lät jag henne gå på lite mer. Det resulterade i rundare språng, bra flyt och alla pinnar låg kvar. Så det blev perfekt att avsluta där.
     
    Vi skrittade av och jag är nöjd med henne, både med dressyrbiten och hoppbiten. :)
     

    Provridningsfail.
     
    Sedan var det såklart A's tur. Tanken var att ta två varv runt dahlsedarundan. Vi skrittade fram, och började därefter trava. Hon var lugn och fin. Men vid minsta lilla "ur fokus" eller minsta lilla ökning eller ur takten så gjorde jag halt. så på de fösta ca 200 meterna gjorde vi 3-4 halter. Så stod vi still tills hon accepterade halten. Vi skrittade därefter vidare. Travade lite igen och hon var återigen fin. Gjorde en halt när vägen blev en svag nedförsbacke. Men efter halten (som var mot järnvägsövergången) så snurrade hon runt och dummade sig. Sen passerade vi övergången, skrittade uppför backen och travade därefter en bit. Men så var det dags för en halt igen då traven inte var lika lugn som tidigare. Hon hade lite svårare för att acceptera den halten men efter ett tag stod vi still. Vi travade några meter men skrittade därefter ner för nästa nedförsbacke. Då började hon blåsa upp sig lite och "se något farligt". (Hur många gånger har vi inte ridit där liksom... Klippt häst och två vilodagar var det ja.) Så hon blåste lite och var rätt spänd, sedan så snurrade hon runt två gånger varav den andra röt jag till ordentligt och sen höll jag om henne medan vi passerade vad-det-nu-var.
     
    Efter det så var hon rätt spänd. Vi försökte oss på att trava och medan hon såg något annat otäckt längre fram så gjorde vi lite halter och lugna igångsättningar. Längre bort gick en man, med paraply, och med en hund. Jag tror inte det var på grund av det (då det även fanns läskiga rundbalar, en foderhäck osv att bli skrämd av) så snurrade hon runt igen. Men det var sista gången. Vi passerade dem ganska lugnt och sedan travade vi igen. Hon var lugnare och jag bad om galopp. Det gick bra men visst hade hon lite ryck med huvudet och skutt för sig. Efter en liten bit saktade jag av och så fortsatte vi med traven. Det rullade på ganska bra men en halt behövdes ovanför nästa lilla backe där hon blev lite övertaggad och smygrullade in i galopp. Jag tycker resten av rundan gick himla bra faktiskt. Vi tog höger galopp (som det tar typ 200m att fatta efter diverse försök och halter. Hon tar helst vänster) och rullade uppför en backe. Sedan travade vi och hon var så lugn och fin. Jag tyckte inte vi behövde en andra runda, utan jag nöjde mig så.
     
    Även med henne är jag nöjd. Hon var förvisso astagg men med halter och sådär så var hon hyfsat ridbar. Vi kämpar vidare och jag trivs på hennes rygg! :) Så jag är alltså nöjd med båda, trots regn ja, det blev rätt kallt efter ett tag.

    Att galoppera ärevarv

    Jag kan tycka att det är okej när ärevarven ibland blir i "fel" varv och ibland i "rätt" varv när det är en liten lokal ponnytävling. Men allt för ofta ser man ärevarv i fel varv - och ja, det är så viktigt att det ska vara rätt!
     
    Det samma gäller hur de placerade har ställt upp sig när de ska få sina rosetter och priser. Segraren och därefter fallande med tvåan, trean osv, inget konstigt där. MEN det är såklart sett från publikens håll; dvs publikens vänster och "fel" för de placerade.
     
     
    Så när ryttarna kommer in på prisutdelning ställer de upp sig med segraren längst åt höger, för dem. Rosetterna hängs på vänster sida om pannbandet, och efter hälsningen sätter segraren av i HÖGER galopp så resternade ryttare snyggt och smidigt kan hänga på.
     
    INGA BEKYMMER :) Så enkelt, så snyggt och såå effektfullt! :)

    Borås Hästmässa

    Det var både BRA men också UNDER ALL KRITIK!
     
    Jag hade kanontrevligt med Louise och Therese (finns på www.elitsatsarna.blogg.se) och resten av JLFF-gänget! Det var riktigt häftigt att se Eamon Hickey sitta in och rida (åka) lite på en helt "ny (för honom) 2,5 årig. Kan ju tillägga att det var ett fuxsto. Han gjorde allting själv och sen satt han upp i sadeln UTAN sadelgjord! Det var en aha-upplevelse. Den är helt och hållet överflödig egentligen.
     
    (För ett tag sedan läste jag för övrigt en artikel på tal om sadelgjordar. Det hade gjorts en undersökning på hur hårt vi ryttare spänner sadelgjorden och det varierade mellan 2 och 16(!!!) kg! Helt sjukt! Vem är så elak och spänner sadelgjorden så hårt som med 16 kg's tryck! Tilläggas bör att det oftast(/bara?) var män som spännande hårt. Så som sagt behövs inte ens sadelgjorden! Någpt att tänka på.)
     
    Efter en paus som bestod av kollande i diverse montrar, så var det dags för Maria Gretzer. Hon hade med sig en hemårig hingst som är uppfödd och ägd av självaste La Silla. Hon red och berättade hela tiden vad hon gjorde. Det var lite som vanligt vardagsarbete, och hon var noga med att nämna hut viktigt det är att vara noggrann och konsekvent. Bakbenen ska vara med i allt man gör; skritt, trav, galopp, språng, halter, förflyttningar osv. För folk som tränar för instruktör regelbundet tyckte väl det var en clinic där innehållet var "sådär" - men för mig som inte tränar så var det väldigt intressant. Jag försökte ta in allt och komma ihåg det. Jag är oftast rätt slarvig men det är ju för att jag bara rider ute. När jag rider på bana/någon äng så kan det lätt bli sporadiskt och istället ska jag hitta punkter och stabila linjer hela tiden. Hon visade även att det var otroligt viktigt med halter så fort hästen försöker ta över kommandot och drar mot hindren. DET är något jag ska nöta, nöta, nöta. (Som bekant har jag ju en häst med den egenskapen ;) haha). Intressant, som sagt! Hon stod även för att ibland blir det inte perfekt och då gör man om - gör rätt. Så ibland tog hon om någon övning någon mer gång än planerat av den anledningen. Jag hade gärna tränat för henne!
     
     
     
     
    Ytterligare en paus var det i programmet som höll till i manegen och jag tänkte äta i ridhus-/mässrestaurangen. VILKEN KATASTROOOOOF! Kön var säkert hundra meter, där folk stod och tryckte som packade sillar. Det gick sååå långsamt. När man efter mycket om och men och oacceptabelt lång tid kom fram så beställde jag min mat. Eftersom jag var själv så ställde jag mig vid sidan av och väntade. Och väntade, och väntade och väntade och väntade. Och väntade och väntade och väntade. Och väntade, och fortsatte vänta. Det tog äckligt lång tid! Sedan hör jag "nu är fisken slut". #%"#¤&/ Jag skulle ha fisk! Och det fanns när jag beställde?!!! OM jag fick damp?!! Ville ha pengarna tillbaka, men de lovade att jag skulle få min mat. Efter en lång stund till snörpte kvinnan ihop käften och sa "ge henne sina pengar!". Och så hade jag stått där FRUKTANSVÄRT länge - utan mat, grinig och sjukt missnöjd. UNDER ALL KRITIK som sagt. Jag har jobbat med mat, jag har jobbat i stress och jag har tamefan jobbat med mat under stress. Ordning och reda så fungerar det. Här gjorde det INTE det! ALDRIG MER! (Det blev ett stopp på McDonalds på hemvägen och så åt vi - även de tidigare nämnda och jag - i bussen. Då hade jag sjuk magknip pga hunger. Helvetesrestaurang!!)
     
    När jag väl hade hittat till läktaren där Louise och Therese satt så fick jag ett äpple för att jag klagade massor, haha. (a) Det finns snälla människor med! :) Sen så avslutades (vår) dag med en clinic av Tobbe Larsson som jag personligen tyckte höll sämre klass än sist (han var i Vetlanda förra året). Men det är alltid fy sket att kolla på fina hästar... :)

    Oooh, är såå sugen!

    När det väl är helg så hinner jag inte rida! Störande :) Har verkligen ett riktigt sug nu. Vill träna, träna och träänaaa! På söndag blir det ridning. Helst också klippning av P, men det återstår att se (hinner nog inte det). Sen ska jag även hälsa på en vän och hennes hästar. Var länge sedan nu! :)
     
    Så fullt ös även när jag tror att det ska bli "lugnt" :) Men vår tid kommer väl. Egentligen borde jag njuta av att det faktiskt händer grejer just nu. Rätt som det är så är det vinter och då vill man väl bara vara inne eller så är man ute och sladdar och kör upp alla pengar  ^^ Vi får se.
     
    Något jag märker att jag saknar är verligen en paddock/ridbana/ridhus. Det blir lättare att arbeta och framför allt träna på lydnad inne på en vettig bana. Men nejdå, vi gör så gott vi kan. Trots lite halvdana förutsättningar.
     

    Mina goda vän Jennie och min (håriga!) Pärleplutt!

    BORÅS HÄSTMÄSSA

     
    Heldag i Borås idag. Det blir bland annat clinic med Maria Gretzer och Tobbe Larsson. Hej lite nya kunskaper! (Tobbe har jag redan sett en gång och hoppas att det inte är samma nummer han kör igen. Men tror inte det. Det var för övrigt tack vare det som jag lärde Mellonie att stegra från marken ^^)
     

    Svar på fråga - framridning inför tävling

    Jag fick en fråga angående hur jag lägger upp framridningen och hur länge jag rider fram inför tävling. Eftersom jag inte har tävlat med A än, så tänkte jag berätta hur jag gör/gjorde med Pärla och Mellonie.
     
    Både P och M är lugna hästar som är trygga i sig själva. Ingen av dem blir stressad om jag skulle missbedömma tiden - vilket har hänt. Ingen av dem blir heller annorlunda av lång/kort framridning och jag gjorde sällan andra saker än vanlig uppvärmning.
     
    Först och främst vill jag skritta fram vid hand en stund, för jag tycker det är svårt att fokusera på skritten och framför allt hur lång tid man skrittar på tävlingsplatsen. Så skrittar man först vid hand och därefter uppsuttet så brukar det bli bra. Sedan travar jag såklart, haha. Båda behöver "vakna till" så i början är det mest friskt tempo och sedan försöker jag göra lite tempoväxlingar och halter och sådant. Ungefär detsamma gäller i galoppen. Fram, fram, fram för att därefter göra tempoväxlingar och övergångar. Jag har sämst fantasi så jag brukar ha "problem" med att komma på vad jag ska göra när jag värmer upp. Det blir lite volter och så. På vissa tävlingsplatser finns det grusvägar (Bratteborg t ex) och skogsvägar (VImmerby t ex) så då passar jag på att börja med att skritta och rida fram ute. Finns det inte det så blir det såklart vad som erbjuds; hage/paddock.
     
    Med Mellonie så gjorde jag visserligen mer saker för att få med mig hela henne (inklusive hennes envisa huvud!). Då gjorde vi t ex skänkelvikningar, ryggningar osv och så var jag rädd tuff  - inte elakt men jättebestämd och beslutsam - mot henne. Då brukade det bli bäst på banan sen. När jag bara var "snäll" och mesig så blev det såklart inget vidare på banan. Dvs hon trodde hon skulle slippa/komma undan. (Suck på det, men jag lärde mig ju till slut ^^)
     
     
    Inne på framhoppningen börjar jag, som många andra, med det lilla/krysset. Tar det några gånger (ca 3-4) och fortsätter därefter med räcket och sist oxern. Jag hoppar oftast kanske 2 språng var på dem, men blir det skitfel (t ex att jag inte hittar avsprångspunkten, kommer fel av annan anledning, inte har något tryck i språnget,  river, stannar eller att det bara inte blir någon bra känsla) så tar jag något språng till men jag vill absolut inte hoppa för mycket där inne.
     
    Väl på banan sen så brukar jag försöka röra mig på hela ytan. En del kan tycka att det stör men jag försöker verkligen hålla mig ur vägen. Jag vill inte förstöra, men samtidigt vill jag ju ge oss bästa utgångsläget. Förr så lät jag alltid Pärla "kolla" på alla oxrar, men jag märkte att när jag gjorde så, så förstörde jag istället för mig själv. På något mentalt sett intalade jag mig att dem skulle vålla problem och mycket riktigt så hade vi problem med oxrar ett tag. Så numera gör jag inte så längre, om det inte är något speciellt (precis som med räcken) och man vill checka av hur hästen reagerar. Är det en väg som jag är osäker på så brukar jag försöka rida an mot det hindret, som jag har tänkt att göra under rundan sen, men så bromsar jag och hoppar såklart INTE över hindret.
     
    När vi får startsignal tänker jag ALLTID "är vi redo?". Om inte är det dags att göra något åt det. Men oftast är vi det och då tar jag ett varv (eller ett halvt beroende på hur stor banan är) och sätter fart/tryck osv mot första hindret.
     
    Ibland får jag för mig att ändra mig successivt (t ex byta väg) mitt under ritten och det är inget framgångsrecept så det måste jag träna bort.
     
     
    Jag har ingen cirkatid för framridning men som det har varit under dessa år har jag hellre "ridit fram för kort tid" än "för länge" om jag måste välja. Då brukar de var mer alerta än om det blir för drygt och man ometvetet "taggar ner". Men om jag gissar lite hejvilt: framskrittning minst 10 min. Framridning kanske 10-15 min och så hellst inte för lång tid eller för kort tid på framhoppningen. Kanske 10 min? Oj, vad dålig koll jag har på tiden just då. Det ska jag bli bättre på. Kan ju också vara därför jag ibland missbedömmer tiden och tar ut hästen lite för sent/för tidigt (oftast för sent). Så på 40 minuter borde jag ha tillräckligt med tid på mig, om det inte är veterinärbesiktning eller något speciellt på tävlingen.
     
     
    Nu har jag ju som sagt aldrig tävlat med A, men där tror jag (och räknar typ med) att det är tidig urlastning som gäller och låååång framridning för att stressa ner henne och för att hon ska hinna se så mycket så möjligt på platsen och få en rättvis bild av tävlingsplatsen. Allt för att vi så småningom ska kunna koncentrera oss helhjärtat på uppgiften. Jag kan INTE slarva, missa tiden och stressa när hon ska lastas ur, göras i ordning, ridas/hoppas fram osv. Det är helt förbjudet. Så lite noggrannare planering behövs helt enkelt. Hon ska även ridas noggrant och jag ska försöka ha en bild på upplägget i huvudet så att allt är klart och tydligt. Allt för att förebygga stress, nervositet och press. Med A kan jag inte heller ångra mig mitt under ritten så det är tydlig bangång och så SKA jag följa planen under hela ritten.
     

    Blogghästar

     
    Ja, nu kom vi då till det inlägget där jag tänkte dela med mig om mina favoritblogghästar. Eller njae. Gillar många av det man ser, men här kommer de som jag skulle ha sagt att jag "vill ha" om jag var sådär i 10-års åldern. (Allt är för övrigt baserat på uppfattningen man kan få i text, bilder och vissa filmer.)
     
     
    Först och främst får jag väl börja med Tyra Sjöstedts Landfried, som finns att läsa om på darios.se. Han har egen motor, ett eget "tryck", en hoppvilja och ja, han verkar ha många bra egenskaper som man letar efter i en hopphäst för lite större klasser.
     
     
    Men om vi ska vara mer "realistiska" (fast ändå inte) så är väl en av Kristina Wargs försäljningshästar, nämligen Carla Bruni, mer intressant. Även hon besitter ungefär samma egenskaper som Lalle här över. Hon bjuder mot hindren, men stressar inte i sprången utan hoppar väldigt väl. Även hon har egen motor, och verkar ha ett hjärta för hoppning. Hon finns för övrigt på kristinawarg.se.
     
     
     
    Jag tror det är någon av dessa jag skulle ha valt om nivet, man fick den ;) haha, stört att ens tänka så, men det jag menar är att jag inte VILL ha dem, men de verkar ha det jag vill ha i en häst. Bättre så?
     
     
    Om vi leker med tanken att jag istället var en sådär 13-14 år så hade jag istället LÄTT "valt" denna - nämligen Madernas Princess of Dai. En Welsh Cob, C-ponny, ett fuxsto med bläs och vita strumpor. Här är en ponny som hoppar hus! Och även hon, precis som de över, brinner för att hoppa. Hon är inte alls tränad länge (tidigare bara grundriden) och är nu placerad i LA+5. Det är en ponny som helt enkelt bara hoppar högre om man höjer hindren. Hon verkar vara en fantastisk ponny! Det är Fanny Kargede som rider henne; fannykargede.blogg.se.
     
     
     

    Dagens ridning

    PÄRLA: Goa, underbara häst! Vi red lite annorlunda idag, men i byn och på cykelvägen. Tanken var ett pass med lite mer galopp och träna upp kondisen. (På jobbet brukar jag oftast sitta ner och jobba, men det jag gjorde idag innebar att stå hela dagen, så benen var rätt slut redan där.) Även idag struntade jag i stiglädren. Det tog inte lång tid förrän benen "la av". Pärla var fin, och jag kan bara skylla på mig själv att jag tappade henne i slutet då jag verkligen inte orkade hålla om. Hejhej spagettiben. Rundan tog ca 50 min.
     
    ALECCIS: Ûberpigga, lilla stora häst! Jag misstänkte att hon skulle vara eld och lågor, men jag hade fel - hon var ÄNNU "värre" än så! Aspigg och försökte få sin vilja igenom via diverse ryck, slit, skutt osv. Det gick mestadels på snedden och hon gjorde sina kaninskutt, haha. Satt och skrattade där uppe, hon är verkligen helt annorlunda jämför med Pärla. Det gick bra, fast en gång när vi skulle passera den liiiivsfarliga järnvägsövergången, hoppade det samtidigt förbi Belgiskvarmblodsätande rådjur på andra sidan och sedan kom även en bil = mycket för en orolig häst att ta in. Men efter en, två vändningar så var vi på'at och det var inga större problem att passera. Vi red dahlseda och flugebyrundan och en stund stannade vi och pratade lite med, så det tog också ca 50 min.
     
    Jag är SÅÅÅHÄÄÄR glad över mina hästar. Men tyvärr är jag inte lika glad över att jag inte kan rida förrän på söndag nästa gång... -.-' Det är låååångt dit.
     

    Och så går gamla bilder om och om igen. Precis som vanligt ^^

    Säker hästhantering?

    Jag spolar av Pärlas vb efter ridning.

    Gårdagens ridning - Pärla

    Jag och Pärla hade som sagt lite småbråttom, och dessutom gick hon hårdare när jag och Becka red. Eller hårdare och hårdare, det var längre. Så jag tyckte inte att det gjorde något att hon "bara" fick gå dahlsedarundan.
     
    Eftersom det har gått så himla bra att rida henne utan stigbyglar så fortsatte jag med det. Hon var återigen jättefin! När vi började närma oss slutspurten på rundan (hähä) så travade jag henne och gjorde lite skänkelvikningar på grusvägen, och där var hon nog lite extra fin. Mjuk i munnen och sidorna, samt framför skänkeln. Annars är vänstergaloppen helt underbar just nu. Höger är väl den hon egentligen har lite lättare för, men nu är det som sagt vänster som är som en saga. Förhållandevis hög form, rund och med tryck. Det är helt fantastiskt att sitta på henne när hon går så! Mina fina häst! :)
     

    Nyklippt A

    Min alldeles egna, fina storhäst! :)

    Trodde jag skulle få det lite lugnt

    Efter jobbet hade jag en lugn kväll framför mig. Jag skulle bara klippa A, rida Pärla, planera middagar tom ca en vecka framåt och handla. Men det var värst vad klockan rusade! Nu sitter jag här igen, bara några minuter innan jag egentligen vill vara klar för att krypa ner och sova.
     
    Det gick i alla fall bra att klippa Aleccis. Då blev jag lite småsur (inte utåt) på Pärla. Vafasen, det är ju bara för henne att se och lära! Grr, haha. (Pärla är ju som bekant en odåga att klippa!) Jag klippte henne i en sådan där ful halv-variant, och benen och huvudet har som vanligt kvar pälsen. Det är ju onödigt att ta all päls då hon behöver lite mer och dessutom inte ska gå på full effekt i vinter. Så det blir nog bra, denna mellanvarianten. Hon stod still hela tiden och det enda hon "gjorde" var att ge mig en blick när jag närmare mig huvudet. Den sa ungefär: "Är du säker...?". Så som sagt, inga problem vilket var jätteskönt! :)
     
    Därefter red jag Pärla, och sen fick jag bråttom. Jag ville hinna in till Maxi innan klockan 19 för att hämta ut ett paket, så lite stressigt blev det.
     

    Min sambo Emil och jag. Vi firar snart fyra år tillsammans!
     
    Nu är i alla fall kyl, frys och skafferi åter uppfyllt. Det var långt ifrån tomt, men jag jobbar på att göra dessa veckohandlingar som rutin. Det blir bäst och billigast så. Middagar är också planerade, till och med onsdag nästa vecka faktiskt, så det känns också bra att ha lite struktur och planering. Då rullar det på bättre och man behöver inte fundera på vad man ska äta just den eller den dagen, och så är allt fruset = tar längre tid att tillaga. Nu blev det visst bara massa hushållssnack, haha. Jag ska i alla fall alldeles strax krypa ner. Jag ser fram emot morgondagen och jag tror att A kommer vara piggare än sist pga pälsen. :)

    Planerade riddagar

    IDAG: Pärla
    TORSDAG: Båda
     
    FREDAG: Vila
     
    LÖRDAG: Vila
     
    SÖNDAG: Båda
     
     
    Bättre än såhär kan jag inte lösa det. På fredag har jag lovat att umgås med min sambo och på lördag ska jag, tillsammans med JLFF (Jönköpings läns fjordhästförening) iväg på Hästmässa i Borås. Så på söndag blir det ex antal timmar i stallet beroende på om jag klipper A eller inte. Sedan börjar nästa vecka, och hela tiden blir det både kallare och mörkare. Hualigen.
     

    Gårdagens ridning

    Jag red med min syster; hon hade Pärla (no shit? haha). Vi red i skogen, ner mot byn men tillbaka på den andra grusvägen in i skogen igen, skrittade uppför halva himlabacken (klätterbacken), red ner mot byn igen och så dahlsedarundan hem. Det tog lite mer än en timme men vi skrittade både fram och av väldigt länge, samt tog det väl ganska lugnt på turen.
     
    Jo, alltså jag har fått "order" om att rida Aleccis normalt; dvs lugnt med i alla gångarter. Så jag provade att galoppera lite (var typ två månader sedan sist!) och ja, haha, vad ska man säga? ;) Glad häst! Dessutom glömde jag martingalen med! Så ibland när hon slog med huvudet så saknade jag väl den lite, men trots det så gick det över förväntan.
     
    Men hon stressade ju en del så hon blev väldigt svettig (hon är inte klippt), så jag ska klippa henne så fort som möjligt. Dessvärre är det tidigast söndag men jag vet inte om jag är så sugen på att klippa häst då, så i värsta fall får det bli nästa helg... Dock känns det rätt surt, så jag ska se vad jag kan hitta på (och eventuellt prioritera om lite).
     
    För Pärla och Becka verkade det gå bra. Jag hörde inga klagomål direkt (förutom hennes slowmotion-skritt).
     

    Sommaaaaar!
     
    För dagen vet jag inte än var jag och Pärla ska rida... Blir väl runt i byn/skogen som vanligt antar jag. :)

    Stress, stress, stress

    Bläää. Jag orkar verkligen inte med all denna stress! Folk tror verkligen att man har all tid i världen på sig efter jobbet - men så är det inte alls, inte för mig i alla fall. Två dagar har det nu varit jobb, stall, och så fira min bror. Det verkar kanske inte stressigt men det är tider att passa (någorlunda i alla fall) och varje kväll rusar klockan så att jag inte kommer i säng förrän närmare 23 = INTE OKEJ. Uscha.
     
    Det borde/måste bli lugnare imorgon då jag bara ska rida Pärla. (Ååh, äntligen min Pärlefjun igen! Var hela tre dagar sedan jag satt på henne sist så jag har typ Pärla-abstinens ^^) Stallet ska fixas och sen ska jag ta det lite försiktigt faktiskt. Det kommer bli väldigt skönt faktiskt, att få andas lite. Myspys framför TV:n, tyvärr själv då min sambo jobbar eftermiddag men det får jag helt enkelt ta. Inga krav (funderar på om jag kan skita i att göra mat eftersom alla våra matlådor är fulla och vi äter ändå på jobbet..? Aja, får fundera vidare på det) men diska ska jag ändå "roa" mig med.
     
    Mina dagar är inte speciellt underhållande just nu. Det rullar på med jobb, stall, hushållssysslor och sova, från 05 till helst 22, en nu har det blivit senare. Hur hinner folk skaffa BARN?! Haha, det hänger väl på hur man prioriterar men ändå. Jag har fullt upp utan barn. :)
     
     
    Jag gjorde pasta och pastasås nyss så egentligen har jag bara två hållplatser kvar innan sängen; nämligen ducshen och tandborsten. Jag skulle så gärna vilja sova några timmar längre än till 05, snark....

    What about Aleccis?!

    Jo, alltså hovslagaren var ju uppe igår. Hon tog en fossing i taget och vi pratade som vanligt. Jag frågade massor och hon visade, målade och förklarade. Det är allt ifrån vinklar på rumpan för att hästen ska kunna hoppa effektivt och vinklar på benen/hovaran, till senor och innehåll i hovarna - SUPERintressant!
     
    Sedan kom hon då till det "skadade" benet. Hon drog av skon, verkade och tadaa! Vad hittade vi där då? Jo, ett "blåmärke" (har glömt vad det heter) på lamellen framme vid tån, OCH en gammal hovböld i kanten av yttersidan. Hon misstänker att den är större åt båda hållen, men det är onödigt att gräva där. Den var tom och är alltså gammal, så det var ju inget hon skar hål på.
     
    Så om jag har superdupermegaskitjättetur så är det bara detta som har spökat! (MEN, jag vill inte ropa hej än, för vi vet ju inte helt säkert än!) Jag ska i alla fall rida henne "som vanligt" vilket nu då är lugnt och fint men i alla gångarter = hon ska gå lite på halvfart under hela vintern.
     
    Jag har ändå tänkt att göra ett "återbesök" (hon ska ändå besiktigas) om några veckor, men detta var en OTROLIGT positiv nyhet! :):) Jag blev skitglad, haha, vilket kanske inte var så konstigt? ;)
     

    BILDER #3

     
     
     
     
     

    Rak respektiva svängd rygg

    Jag har egentligen inte så mycket djup kunskap även om jag kan vissa saker "på ytan". När man var yngre fick man veta att var ryggen "rakare" så hade hästen mer muskler och var den mer "svankig" så hade inte hästen så mycket muskler.
     
    Visst, det kan väl stämma. Men inte alltid! Det är ju faktiskt en genetisk grej hur ryggen ser ut; om den är rak eller svängd. Sedan gör ju såklart muskler en hel del - men de kan inte trolla!
     

    Kass bild men fann ingen bättre och orkade inte leta. ^^
     
    Pärla är lite svankig. Tyvärr klämmer sadeln något så det är svårt för henne att sträcka ut ryggmusklerna ordentligt vid ridning, men samtidigt är jag inget vidare på att känna när hon arbetar helt korrekt och framför allt höjer ryggen. Sedan ska man väl inte sticka under stolen med att hon faktiskt är 22 år... Det är ju lite naturligt att ryggen svankar ihop lite, men jag vill ändå försöka ha den bättre och mer musklad!
     
    A har en mer svängd rygg. Hon har ändå en ganska välmusklad rygg (med tanke på omständigheterna) vilket man framför allt känner när man rider barbacka och travar. Visserligen verkar hon ha lätt för att sträcka på ryggen och hon vill gärna arbeta korrekt. Jag kan tänka mig att det har med hennes förhållandevis korta rygg att göra. (Hon kan utan problem ha 135 cm täcken över ryggen men tyvärr blir det för lite plats för bogen i dem, så hon har storlek 145 cm.)
     

    Snyggt märke efter bogskyddet med! :P

    Vad får oss att läsa en viss blogg?

    Antingen att man känner någon/vet vem den är, tycker någon gör ett bra jobb, inspirerar och motiverar eller kan det helt enkelt bero på vad vederbörande har för häst? Jag har tänkt tanken, och visst kan det sistnämnda ha betydelse. Jag har börjat läsa vissa bloggar (ibland oftare, och ibland mer sällan) för att det handlar om en viss häst. Den kan vara speciell, ha ett visst utséende, en viss ras eller helt enkelt för att det inte är så vanligt. Något nytt liksom.
     
    En blogg jag började läsa var Fanny Kargedes tack vare hennes Pompay. En svart Welsh Cob, hingst, urläcker ponny av sportmodell som hon tävlar i främst hoppning, men även dressyr. Dessutom var Fanny riktit duktig och noga med att uppdatera bloggen och hålla en hög standard på allt hon gjorde. Nu har dock slutat blogga(?), i alla fall slutat uppdatera. www.fannykargede.blogg.se
     
     
    Jag läste även speakinghorses tack vare Herkules. En hopptokig nordsvensk brukshingst på 5-6 år som bland annat har löshoppat 140 cm och han är otroligt välriden i dressyr där han även kan flera rörelser. Mikaela var även otroligt skicklig på det hon gjorde,  och var naturlig i all hantering. Det var en fröjd att följa dem, men tyvärr så slutade även hon att blogga. Herkules var enda anledningen att jag flöjde den bloggen. Ibland kan jag kolla in och följa Frida (som driver bloggen själv nu) men det händer inte så ofta längre. (Har tyvärr ingen bild på Herkules här och nu)
     
    Det var två exempel jag kom på just nu. Sen finns det flera som har riktigt fina hästar men där bloggen följs kanske inte bara för den anledningen. Där en ryttare har fler hästar har brukar jag ändå hitta någon personlig favorit - exempel på det är Tyra Sjöstedts Landfreid, tidigare var det Joe men Lalle visade sig vara en riktig charmör ;)
     
    Vilken blogghäst skulle jag vilja ha (om jag typ fick den, haha)? Det tänkte jag skriva om framöver någongång. Någon som kan gissa? Det kanske inte är så svårt att gissa att Lalle hade varit rätt intessant - men det finns fler där ute! :)

    Trött tisdag

    Det tog faktiskt emot litegrann att gå upp idag. Usch, då blir det nog rätt drygt att jobba då jag redan är trött. Men aja, positiv inställning och fokusera på det som ska göras (och så radion såklart i hörselskydden) så tuffar förhoppningsvis dagen på. :)
     
    I eftermiddag blir det eventuellt lite stressigt igen. Vi ska fira min bror (med släkten) idag och innan dess ska jag såklart rida, men bara en häst då jag som sagt ska rida med syster. Sedan måste jag hoppa in på Netto (hur ska jag komma ihåg det?) och helst vill man ju hinna frsächa till sig lite med en dusch med. Jag dyker upp när det är dags helt enkelt. Och jag tänker inte vara där en sekund längre än till klockan 21. Jag måste sova runt 22 - det är inte okej att bara sova runt sex timmar. Det håller inte i längden.
     
    Imorgon ser det lugnare ut, tack och lov! Jag behöver ta det lite lugnt med... (Fast då ska jag äntigen få rida min Pärlis igen! Det var i lördags sist!)
     
     
    Ha det så bra och håll utkik på bloggen! ;)
    För sen är det dags - To drop the bomb.
     

    BOOOMB på ingång!

    Imorgon tänker jag släppa en ENORM bomb som gäller A. Det har med vår framtid att göra... Och kanske att jag nämner något om skadan? ;)
     
     
    TAKE CARE säger jag bara. Sitt ner, och håll i dig. Det blir spännande. ;)

    Inget blev som planerat

    Medan jag jobbade funderade jag ut veckans motion av hästarna. De kommer tyvärr stå både fredag och lördag så då ville jag lägga upp det vettigt utefter det. A ska gå varannan dag tänkte jag, och eftersom hon gick igår så skulle det bli tisdag och torsdag, och så söndagen med. Pärla ska ju numera gå så normalt som möjligt, men med lite fler vilodagar så hon hinner ta igen sig. Så Pärla skulle gå idag, tisdag, onsdag och torsdag, samt söndag.
     
    Men så kom jag på att min bror ska firas imorgonkväll så då kommer jag inte hinna rida båda, därför skulle båda ha gått idag och så skulle A få gå både onsdag och torsdag, samt söndag. Pärla fortfarande samma dagar som nyss.
     
    Detta var vad jag tyckte verkade vettigt - tills jag kom ut till gården och hovslagaren hade glömt att höra av sig att hon skulle upp idag, haha. Så den planen blev jämnad med marken ;) Men det var akut med skoning så det var såklart bara för henne att svänga upp.
     
    Planen blev alltså helt omvriden ytterligare en gång. Familjen firade min bror litegrann idag så jag hann inte rida. Men min syster är och hälsar på (hon bor egentligen i Kalmar nu för tiden) så vi ska förhoppningsvis rida tillsammans imorgon. Så om det blir som planerat är tanken att Pärla går tisdag, onsdag, torsdag och söndag denn vecka, medan A kommer gå tisdag, torsdag och söndag som det ser ut nu. Jag kanske byter någon dag om vädret är skittråkigt.
     
    Haha, det gäller att vara flexibel! ;) Dessutom är ju ingen av dem i någon vidare "tävlingskondis" så just nu kan jag pussla lite och så, och så är det inte hela världen om det blir någon mer vilodag just nu. Men resten av veckan hoppas jag blir som jag skrev. (:
     

    Gillar bilden :)

    BILDER #2

     
     
     
     
     
     
    HAHA, bjuder som tusan på de bilderna här under! Visste inte att hon fotade och ja, såhär ser det ut när jag ska upp på henne barbacka ;) (och med sadel också förretsten, vill inte slita på henne mer än nödvändigt när det finns smidiga hjälpmedel)
     
     
     

    Uppe, dags för att ta uppsuttna bilder.. (:

    Magen

     
    När hästarna antingen går ner eller upp i vikt kan det vara svårt att se det för att det sker successivt och att man är hemmablind. A gick ner lite i vikt ett tag, men nu när hon får kraftfoder och har fri tillgång på hösilage så har hon fått tillbaka det hon gick ner. Så det är absolut positivt. (Fluffig häst, haha!)

    Återigen ny vecka

    Jag är uppe och har ätit och sådär, så snart blir det att åka till jobbet. Jag hoppas att (arbets)dagen rusar iväg, så jag får åka ut till hästarna sen. Jag har funderat lite hur jag ska göra med A, men det får nog bli varannan dag den här veckan och så blir det förhoppningsvis varje dag nästa vecka. En dag ska det bli longering för att kolla hur hon är på böjda spår. Pärla ska i alla fall ridas och jag tror att jag återigen ska rida utan stigbyglar. Det blir helt klart bäst så och jag måste bli starkare i min kropp samtidigt som jag rider henne bättre och hon går mycket bättre så där.
     
    Det blir nog bra. Jag är nog inne framåt åtta-tiden och då ska jag laga mat, ta det lugnt och därefter sova. Det är synd att eftermiddagarna och kvällarna ska gå så fort, men det är ju inget jag kan göra något åt direkt.
     
    Ha nu en asabra dag! Hörs sen!
     

    Ärligt talat...

    Jag gjorde mig i ordning för att duscha; drog några drag med borsten genom håret, gick in i duschen och drog på vattnet. Då slog tanken mig. Just idag, här och nu - så är livet faktiskt bra. Och DET känns underbart! Jag har svårt för att uppskatta det jag har och jag kallar mig inte lycklig. Men nu, nu är det bra. Ååh, härliga känsla! :)
     
     
     

    Bloggtävling

     
    www.horsemeup.se
    Inlägget till tävlingen finns på: http://carolinebagfeldt.blogg.se/2012/september/bloggtavling.html#comment

    Bloggtävling

    www.emmi.se och inlägget till tävlingen finns på: http://ztreliin.se/2012/october/bloggtavling.html#comment
     
     
    www.chevalridsport.se och inlägget till tävlingen finns på: http://johannagrant.se/2012/10/05/bloggtavling-i-samarbete-med-cheval-ridsport-2/ 

    BILDER #1

     
     
    Här ser hon ut som en liten ponny! :P
     
     
     
     
     

    Skrittur med Jennie! :)

    Jag kom på den briljanta idén att ta med kameran ut till stallet när jag ändå hade ridsällskap! Så nu har jag äntligen lite nya bilder, framför allt på A! :)
     
    Bilderna kommer upp lite pö om pö i veckan - uppdelat på tre bildbomber och en sneak peak. Den sistnämnda kommer redan ikväll! Där är de bilderna som jag nog är allra mest nöjd med, iaf just nu.
     
    Vi ställde hästarna ute när vi gjorde iordning dem och det var inga som helst problem. Det tog dock sin lilla tid att att bli klar då allt tar längre tid (eftersom munnen går i ett hela tiden, haha). Sedan tog vi som sagt en hel del bilder också, och det tar sin lilla tid det med.
     
    Min porslinshäst A hade fått ett sår på kotan vb. Det hade runnit lite blod så det såg lite värre ut än vad det var. Jag tvättade lite och hon brydde sig inte alls om att jag var där och petade. I och med såret så ville jag inte ha de vanliga benskydden där, eftersom de skulle sitta rätt på såret i så fall. Så därför lindande jag även A's bakben. Hon var inte halt.
     
    Men sedan kom vi iväg och då skrittade vi flugebyrundan och hade lite travinslag. Det gick bra och A var lite taggad ibland och slängde med huvudet, annars var det finemang i stort sett hela tiden. Jag har inget att klaga på och jag vet att det kommer bli svårt för oss båda att behärska oss när sadeln kommer på igen! Idag var sista dagen på den ordinerade aktiva vilan. Så nu skittar vi på i drygt två veckor och därefter får vi se vad som händer.
     
    Vi var ute i ca 45 min och det var inga problem för Jennie med Pärla. Hon höll henne oftast i ett bra tempo (Pärla är ju inte direkt känd för att vara snabb) och det var mycket trevligt med sällskap! :)
     

    Orättvist?

    Vet ni vad... Nej, förstås inte.
     
    Jag läser bland annat Linn Strelins blogg. Jag var inne på måfå ibland och detta var när hon hade storhästen Putte (och även hennes nuvarande ponny Picasso). Deras historia höll på att ta slut och han skulle somna in för gott. Jag tycker det är så sorligt och även obehagligt så jag "bojkottade" helt enkelt bloggen i några veckor. Jag tyckte helt enkelt att det var så sorligt att jag inte ens ville läsa om det... :(
     
    Nu har jag precis läst att Elvira Henningssons fd ponny som hon bland annat har tävlat SM med (jag följde hennes blogg lite tidigare, men har inte gjort det på länge nu) har fått gå vidare. Man ser minnesbilder från deras tid på ett lyckligt ekipage och någonstans kan jag inte föreställa mig det. En fruktansvärt tragisk händelse som jag dock inte vet något om, men jag kan inte ens relatera till att förlora ens absolut bästa vän.
     
    Det samma gäller även Johanna Grant som tyvärr var tvungen att avliva sin underbara ponny Chaboukie. Ena dagen är allt frid och fröjd, livet leker och stegen styr mot nya mål. De åker på träning och sedan finns inte ponnyn mer. Från en dag till en annan. Hur otäckt som helst egentligen.
     
     
    Vad jag vill komma till är hur glad jag egentligen ska vara. Väldigt glad. Men jag har många gånger suttit framför datorn, kollat på bilder och filmer på Pärla och gråtit i timmar bara för att jag är så rädd att förlora henne. Det samma i stallet. Jag har stått där, pysslat, borstat, pussat och kliat på henne, och nästa sekund stått och hulkat i manen.
     
    Varför ska jag vara så rädd för att förlora henne? Varför kan jag inte bara vara glad och lycklig för att jag har henne? Att hon är förhållande vis hel, frisk, i bra skick och med en enorm livsglädje? Hon är 22 år, och många hästar i hennes ålder har ett slött pensionärsliv medan hon går som vilken tävlingsponny som helst (bortsett från skadan i somras).
     
    Det är dags att jag börjar leva i nuet, vara glad för att jag har henne och njuta av vår tid! Man vet aldrig hur lång den blir.
     
     

    Here I am

    with a fucking iiiinterneet! Nejdå, men det är lite som himlen..? ;) Sitter alltså i lägenheten och har internet via mobilen (den där utdelningsspoten eller vad det nu är och heter). Skönt som fasen faktiskt. :)
     
    Jag har klippt ihop filmen, och började ladda upp den - MEN, det gick inte. Den var alldeles för stor för det klena internetet via fånen. Så när den bara stod och tuggade vid 96% och Emil dumförklarade (hähä) mig för att jag inte begrier vad de olika siffrorna och bokstäverna betyder (dvs 109 mb via mobilnätet?) så var jag tvungen att skita i det. Surt. Så det får vänta några veckor tills vi har riktigt internet. (:
     
    Bilder printade jag ur också. Det blir inte alls samma sak som riktigt bilder, men har man ingen fotograf så får man göra det bästa av situationen. :)
     
     
    Vad gäller resten av kvällen så kommer jag (tyvärr) bli chaufför ikväll. (Dessutom ska jag, som är trogen volvonörd, köra BMW. Nejdå, det är inte så farligt, hähä.) Jag vill ju inte ha en sen kväll/natt! Uää. Vill sova tidigt, haha. Störd ungdom man är alltså ^^ Sova vid 22 när det är helg haha. Aja, jag ser fram emot morgondagen i alla fall! Blir kul att ha sällskap på hästryggen.
     
     

    Mitt hjärta klappar för gult.

    Dagens ridning

    Red Pärla. Hon går i stort sett normalpass nu. Men i och med att hon är tjock och har tappat en del kodis och så, så blir det ändå ganska svettiga pass. Jag red återigen utan stigbyglar och hon var skitfin idag med! Galoppen var TO DIE FOR! Underbart tryck och en bra, bärig form - oooh mums! Vi red dahlsedarundan och därefter i skogen. Innan vi skrittade av så tog jag två små språng (lägre än knähöjd). Hon har saknat att hoppa! ;) Men vad svårt det var att komma rätt på det där lilla sketna hindret! Haha, blev fel på det första men bättre på det som kom efter. (: Vi var ute i 55 minuter och därefter spolade jag benet som vanligt. Fina, kära hästapållen! :')
     

    Jobbar på det

    Jag har ganska stora problem faktiskt. Problemet gäller att vi inte har internet än. (GAAAAH!) Har ju det på telefonen, vilket jag använder som en tok, men det är inte samma sak som att sitta vid datorn. Så jag försöker verkligen passa på att sitta vid dator med internet när det finns möjlighet - som nu till exempel. Jag har precis ridit och har gått in i huset för att byta om och vänta en stund på att Emil hör av sig, annars ska jag snart ringa och se hur det går för dem.
     
    Annars då? Jodå, det verkar rulla på faktiskt. Förutom hästarna och det, så lyssnar jag just nu på fulmusik (det är något visst med att dra på lite "skräp" från när man var yngre ;) haha). När jag kommer hem igen (åå, det är verkligen inte "hemma" än. Säger som en bild jag såg på FB: "Hem är där hästarna är". Det stämmer verkligen!) och så ska vi göra mat. Idag blir det sipla makaroner och köttbullar. Vi har annars skött det där med maten himla bra nu den här veckan faktiskt, till exempel: pasta och köttfärssås, ris och kycklig, potatis och lax, och så idag då pasta men imorgon blir det finmiddag; potatisgratäng och köttbitar. Men det kostar att äta "bra"! Hua, jag har handlat för över 2000 kr på en vecka och än har vi inte ens allt! Samtidigt så är det en riktigt bra känsla när man vet att det finns mat (mycket mat) och allt man köper får plats (vilket det inte gjorde i den förra lägenheten). Så jodå, det fungerar bra.
     
    Imorgon ska vi tvätta och så ska jag skritta ut en sväng med min kära vän Jennie. Det blir skritt med travinslag, skitsnack och skvaller. Haha, njae, men det blir trevligt! Var ett tag sedan vi umgicks nu då jag jobbar. Jag är för övrigt kvar på samma industri även nästa vecka och det känns bra.
     
    Jag slänger upp ett inlägg om dagens ridning senare och när jag kommer in ska jag greja med en film jag filmade innan. Dessvärre är det oklart när (och OM) den kommer upp (pga internet) - om jag ens lägger upp den som en film? Tanken är iaf att ta bilder ur den då jag aldrig har någon som fotar. Då är det lättare att filma en skvätt och printa därifrån. Det blir inte samma sak, men bättre än inget.
     
    Ha en kanontrevlig lördag! (Jag själv har världens tävlingsabstinens! :( Men får väl nöja mig med att läsa om alla andra som tävlar... Ååh, sugen blir man minsann!)
     
     

    JA, jag har bildbrist...
     

    Foder

     
    En hästs mage är "uppbyggd" så att de ska ha den konstant halvfull med grovfoder. Det är därför de betar väldigt många timmar om dagen. När vi har gjort våra hästar tama och börjat använda dem till olika sorters arbete har vi även rubbat detta; framför allt på vinterhalvåret. Vi fodrar hästarna vid speciella tidpunkter oftast flera gånger, utspridda på hela dagen. Vad som händer då är att magen blir full ibland och tom ibland. Om magen är helt tom, och tvingas vara det i många timmar kan hästarna få magsår då magsaften börjar fräta på själva magen istället för på det foder som annars skulle finnas i magen.
     
    Hästarna känner inte av mättnad på samma sätt som vi gör. Deras mättnadsystem är baserat på hur mycket de tuggar. Därför är det väldigt bra om man kan ge hästen grovfodret under en längre tid, men en mindre mängd åt gången.
     
    Det är inte heller bra när hästarna får krafftfoder när de är tomma i magen. Det kan leda till bland annat kolik och andra hemska saker då magen får en typ av chock. Viktigt är därför att man börjar fodra med grovfoder och därefter ger hästen krafftfoder. Exakt hur lång tid man bör vänta innan man ger krafftfoder är individuellt men jag själv väntade allt mellan 10 min till 1 timme beroende på om jag hade någon tid att passa. Men så var det bara när  jag gav dem påsar med hösilage.
     
    Nu har mina hästar en rundbal med hösilage i hagen (dvs fri tillgång) och håller alltså mängden mat i magen på en jämn och bra nivå. Först blev jag orolig när jag skulle ge dem krafftfoder utan att veta hur det var i magen, men det tog inte många sekunder förrän det naturliga kom ifatt. Hästarna håller nivån i magen på en bra nivå automatiskt då det är en instinkt och instinkten kan man aldrig avla ur ett djur.
     
     
    Så nu ger jag hästarna krafftfodret med gott samvete! A får 1 l krafftfoder när jag tar in dem för att rida. Pärla får en näve (ca 1/2 dl) och lika mycket av korn-havre-blandningen. När Pärla har blivit riden (och om A ska stå) får de lite till. Då får A 1/2 l krafftfoder medan Pärla får lika mycket (lite) igen. Ska A motioneras får de den sista maten efteråt.

    Gårdagens ridning

    Pärla var helt uuuunderbaar! Jag red utan stigbyglar om kom åt henne rätt bra. Hon var pigg och framåt, lyssnade bra och ja, jag är nöjd med passet faktiskt. Vi håller ett lite högre tempo nu, men fortfarande inte så långa turer. Igår red vi återigen Dahlseda. Tanken var att rida i skogen men det hördes massa skott, så jag struntade i det.
     
    Tyvärr så "försvarar" jag mig själv genom att bli hårdare i handen när jag blir svagare/tröttare i sitsen och med sätet. INTE okej, men nu har jag i alla fall kommit på varför hon är mjukare i början av passen. Så det ska såklart tränas på (att jag blir uthålligare och bibehåller en mjuk hand).
     
    När vi hade travat av lite och jag saktade av och längde tyglarna så syntes det jätteväl att hon hade arbetat helt ärligt idag (jag är inte kapabel till att känna om det är helt rätt alltid). Men hon hade tuggat JÄTTEmycket och hade som ett moln av skum runt hela munnen. Det var en härlig känsla, och det gjorde mig såklart väldigt glad! :) Nytt "skumrekord" haha! ;)
     
    Jag ingivde därefter det nya tränset till A och skrittade henne en sväng barbacka. Direkt när jag satt upp och hade satt mig tillrätta/hittat rätt sits och balans så tog hon några långa travsteg, haha. PIGG och taggad häst! :)
     
    Vi skrittade neråt och det finns inget att klaga på. Men när vi hade skrittat kanske 6-7-800m så testade hon mig. Hon gjorde en sådan där snurr/"piruett" genom att lätta lite fram och swischa runt ett kvarts till ett halv varv. Jag morrade lite och så fortsatte vi. Vi kom väl en sådär 100-150 m innan jag kände att hon tänkte något igen. Vi mötte en bil och när bilen var ett 50-tal meter framför så lättade hon mer än vanligt och drog runt och jag blev ju lite stel/spänd ett ögonblick (var ju barbacka och ville inte kana av henne) och blev då samtidigt lite hård i handen. Det tog ju inte längre tid en max en sekund allt detta och när hon stod still provocerade jag henne genom att lägga om benen men ändå hålla i, fast nu med en mjuk hand. Hon undrade ju lite vad jag höll på med men när jag styrde tillbaka så skrittade hon på utan några konstiga idéer. Bilen var inga problem att möta och resten av rundan gick bra. Men för att träna lite på lydnaden så gjorde jag en del övergångar med trav, halt och skritt. Det gick bra och hon travade väldigt mjukt och fint. Dock lite snabbt de första gångerna (vi tog bara några steg oftast) men sedan gick det sakta och mjukt. Nöjd!

    Nu gör vi detta till en bra dag!

    Godmorgon! Här sitter jag och slevar i mig den sista frukosten. Idag ska hästarna vila och ikväll tills imorgon ska vi vara barnvakt - trevligt! Hästarna var finfina igår! Skit också, jag hinner inte sitta här och skriva. Ha det bra idag och gör detta till en himla bra dag! Yäyä :)

    Jag har aldrig...

    ...duschat någon av mina hästar. De har såklart blivit avspolade när de har varit svettiga, men ALDRIG duschade med schampo och så. Så de är rätt dammiga, men jag anser inte att jag behöver tvätta bort deras viktiga fettlager de har i pälsen som naturligt skydd. Det är inte värt att "förmänskliga" dem mer än vad de redan är för att vara "extra fin" på tävling. Nej, här är hästarna hästar! Inför tävling är det borstarna som gäller - endast! (: 
     
    ...noppat/plockat ögonbrynen. Varför göra det? Det gör ont och oftast blir det inte bättre av det. Ögonbryn är inte fina, så varför försöka göra dem till något de inte är? Börjar man så måste man dessutom fortsätta och nejtack, jag har annat att ägna mig åt!
     
    ...varit bra på att rida. Och jag har aldrig heller påstått det. Jag återkommer ofta till det och det är för att jag gärna vill tala om det. Alla är vi inte bra på att rida, men man kan ju alltid bli bättre och framför allt ha kul! Hellre än bra, som det brukar kallas. MEN något jag anser att jag är bra på - det är att ha en lugn, trygg, stadig och stabil häst oavsett vad hästen tidigare har varit med om. Exempel: hur många skulle hoppa upp barbacka ute i skogen (och på grusväg, bland rådjur, kor, fordon mm) utan hjälm i grimma och grimskaft på en häst man inte har suttit på 15 gånger ens, och dessutom inte klarade av på provridningen/med sadel och träns i en paddock (med hinder)? Jag gör det, och jag gör det fan bra.
     
    ...varit någon "festpingla". Det är sällan det är alkohol på mina helger och jag har aldrig druckit så att jag har fått minnesluckor. Nejtack, jag sitter hellre bakom ratten i så fall - spiknykter ofcourse!
     
    ...frågat om lov till mina piercingar och alla är gjorda innan jag fyllde 18 (jag har fem, varav tre i öronen). Den i ögonbrynet är gjord framför spegel med säkerhetsnål och den i naveln är gjord nere i Skåne när jag besökte en god vän.
     
    ...känt skam när jag har tävlat (över resultaten, alltså). För mig har det varit träning = inget att skämmas över. Men jag har haft otroliga skuldkänslor när det har gått dåligt och både min far och mor har varit med (min far är bonde = inte mycket tid över till annat, så när han har "varit tvungen" att åka med så har jag mått jättedåligt när det inte har gått bra för då har jag känt som att jag har slösat på både tid och pengar).
     
    ... gjort något grovt jag ångrar. Det är en bra känsla faktiskt - och ett tips! Tänkt alltid "kommer jag ångra mig om jag gör detta?". Skulle man göra det - stå då över, men gör man inte det så är det bara att köra på!
     

    Tjatja

    I och med att jag har brist på tid, internet och ja, det mesta just nu (man kan ju hoppas att det är tillfälligt!) så slängde jag ihop ett tidsinställt som kommer under dagen. Det kan nog vara intressant för den som gillar att snoka och få veta typ hemligheter/skvaller? ;)
     
    Annars får det bli mobilinlägg tills internet är installerat och allt vad det innebär (och utblandat med lite datorinlägg när tillfälle ges såklart).
     

    Gillar bilden. Gillar ponnyn.

    Pärla + dahlsedarundan

    Pärla har gått rätt bra idag. Vi red dahlseda och det tog typ 50 minuter. Vi höll ändå ganska högt tempo, men det är hennes fruktansvärt sega fram- och avskrittning som tar sådan jäkla tid! Haha, aja det är sådan hon är. Driver man på så tar hon två raska steg och sedan är man nere i samma lunk igen ;)
     
    Nu ska jag plocka ner grejer och mina ögon suger så jag avslutar nog här. ("#%& att jag aldrig har några bilder! :( hatar det!)

    New in!

    Var i behov av ett vardagsträns till A. Men i och med att Pärlis är min one and only number one så vet jag inte om det är hon eller A som ska få det nya tränset. Egentligen vill jag väl inte ha pullarnosgrimma toll vardags och inte heller i brunt (och blingbling känns lyxigt i skogen haha) - men det var det billugaste i REA-korgen som dessutom var i rätt storlek ;)





    Forts...

    (Åå skittelefon! -.-')
    Vad gäller hästarna så ska Pärla ridas men A får vila för jag måste verkligen ta det lugnt och även sova i tid ikväll. Bye so long!

    weikieweikie

    Jag har verkligen försökt att gå på autopilot men det är fasen inte lätt! Just nu är ju min livsstil under all kritik! (Sena "middagar" och alldeles för lite sömn bl a.) I vilket falk så har jag iaf fått liv att gå en halvtimma tidigare idag så att jag hinner ombesiktiga bilen. Vad gäller hästarna så sk

    Ligger efter!

    Ojojoj, vad jag märker av ett starkt datorberoende! Får ju nästan panik, hähä. Är iaf inte på något vidare humör just nu och är dessutom rejält hungrig och trött. Det är fullt håll igång från 05 till 23. Eller det var det igår och tyvärr lär det väl vara samma kaos idag. Det är en massa jag inte har hunnit göra än...
     
    Söndagens ridning: Pärla var mjuk och fin. Vi red dahlsedarundan har jag för mig och jodå, det var ett rätt bra pass. Med A gick jag en oplanerad sväng, som var tänkt att bara vara runt gårdsplanen, men vi gjode ett mörkertest och begav oss neråt skogen på den skogsvägen. Det var typ ingen reaktion och vi traskade vidare, utan reflex i mörket som sagt, och sedan var vi enda borta dit oljetorper. Jag hade klumpiga ridstövlar att gå i, då det som sagt var oplanerat att gå så "långt". Så på hemvägen hoppade jag upp på henne, med hjälp av en stubbe och så åkte jag häst hem. MYYYS! :) (Grimma och oknytet grimskaft. Hjälmen satt på huvudet iom att jag red Pärla före.)
     
    Igår stod de som sagt då det var fullt upp med flytten.
     
    Idag red jag i skogen med Pärla och så i byn innan vi red hemåt. En tjej som lånade häst i "grannstallet" (inte riktigt, men nästan) red ikapp oss när vi skrittade så vi tog sällskap. Trevligt! Pärla var pigg och stark! (vilket inte var så konstigt då vi sällan rider med sällskap.) Galoppen var väldigt markbunden, men hon hade ju fullt fokus på att röra sig framåt så fort som möjligt ;) (vilket inte var tanken, men hon försökte minsann!)
     
    Usch, jag ligger jättemycket efter vad gäller kommentarer och så, och tyvärr måste jag sticka nu så jag får skjuta fram det lite till. Sorry! :/
     
    Hörs imorgon eftermiddag/kväll!

    A's annons


    Tänkte att de olika siffrorna inte behövde bli offentliga, så målade över dem lite ^^

    Hur blir denna tisdag..?

    Det återstår att se. Det "klassiska" är ju att de går lite trögare, är lite tröttare och är allmänt... segast i veckan. Men vi får helt enkelt se. Det återstår även att se hur det blir på hästfronten.
     
     
    I brist på idéer kommer även annonsen på A komma upp senare idag. Kan väl vara intressant att se vad som egentligen stod i den? ;)
     

    This or that

    Några vanliga this or that, med motivering.
     
    Häst/ponny - Ponny i "sättet" men storhäst vad gäller storleken, att träna och tävla med. A är ju mer som en ponny i sättet än som en "vanlig" storhäst. Storhästar brukar vara så tråkiga och vanliga!

    Dressyr/hoppning - Ofc! Men skulle hemskt gärna vilja bli bättre på dressyr med, och dressyr är inte tråkigt, det är bara det att hoppning är roligare. :)

    Rida ut/rida på bana - Jag har tröttnat på att rida ut. Gör ju ALLTID det. Så det får bli banan. Men skulle aldrig få för mig att bara rida på bana om jag skulle ha det. Länge leve uteritterna!

    Paddock/ridhus - Hmm, det beror lite på väder och vind såklart. Men jag tror att jag har lättare att koncentera mig när jag rider i ridhus (och inte ser massa annat intressant, haha!)

    Träna/tävla - Jag älskar att tävla! Träna är med kul, men att tävla - det är där och då det syns om man har gjort rätt.
    Tävla utomhus/tävla inomhus - Såklart utomhus! Det blir en helt annan sak men då ska såklart vädret vara bra med för att få bästa upplevelse! Inpomhustävlingar är bra framför allt när man bara är publik = lättare att se.
     

    Annonsen på min guldklimpsponny

    Sommaren 2012 = skitsommar!

    Juni - lyckligt ovetandes och körde bara på.

    I juni jobbade jag, och red även både Pärla och Mellonie.  Månaden började bra; med en debut i LB+5/105 cm som jag var tillräckligt nöjd med, 12 fel men en bra känsla generellt. Det blev en missuppfattning vad gällde tid och klasserna då det var tre olika avdelningar, så framridningen blev lite väl kort, men med tanke på förutsättningarna blev jag nöjd. Första klassen den dagen, LB, kom vi igenom på 4 fel då vi kom helfel på första hindret och rev det. Så det var en bra tävlingsdag.

    Dagarna gick och oftast såg de flesta dagarna likadana ut; jobb, häst, sova.

    Sedan var det dags för midsommartävlingarna och jag startade med båda i torsdagens LB, avd B. I och med att båda var med så ropade de lite på varandra och framför allt Pärla var svår att få igång ett bra tempo. Men ändå fick jag och Pärla en ganska stadig nollfelsrunda och Mellonie skötte sig bra, även om vi fick med en bom i B-hindret samt hindret efter då vi tappade tryck i galoppen. 8 fel och jag var nöjd med deras insatser.

    En annan tävling där jag var med var i Sharpmans vårtävling där de utsåg vinnaren i juni. Jag vann ett presentkort på 500 kr och valde ett Lamicellschabrak samt läderrengörning och -balsen. För allt det fick jag bara betala en hundring (det som gick över 500kr och frakten).

    Det var väl ungefär vad som hände och jag kan egentligen inte klaga på juni månad.


    Pärlis, midsommartävlingarna, LB/90cm, avdB.
     

    Juli - snabba puckar, byte av häst och problemen började

    I början av juli var det som i juni; det var häst och jobb men dagarna rullade på.

    Jag och Pärla åkte på en lokal hopptävling i Eriksmåla där vi hoppade LC+5/85 cm och LB/95 cm. Hon kändes riktigt, riktigt fräsch och vi taggade inför SM:et! Resultatet på den tävlingen blev 0 fel resp 4 fel (rev sista).

    Pärla och jag var alltså kvalade till Fjord-SM i hoppning. Anmälan var inskickad och starterna var batalade. Men en vecka innan så drar hon på sig en skada på vänster bak. Hon gick med bandage i nästan tre veckor och fick en månads vila. SM:et besökte jag utan häst. (Och det var jobbigt...)

    Sedan var det dags för New Forest Mästerskapen och där fick vi säsongens sämsta resultat och känsla. Dag ett; pay and jump. Utesluten i mitten på första rundan och på sista hindret i andra rundan. Underlaget var snorhalt och Mellonie gillar inte halt gräs... Dag två; dressyr och utställning. Dressyren gick sämst för att jag var stressad och orolig över vart fotografen höll hus (min kille, för han hade missuppfattat helt och hållet), så jag letade oroligt och kunde inte fokusera. Det gick käpprätt åt skogen! Jag var rätt ledsen efter det, då hon faktiskt hade gått riktigt trevligt de senaste passen så jag var taggad på att prestera något bättre än "vanligt" - vilket förstås sket sig. I utställningen fick hon 38 poäng och där skötte hon sig riktigt bra. Dag tre; hoppning. Vi hoppade först en LC/90 cm och det det var en bra runda! Bra tempo, bra känsla och jag var nöjd, riktigt nöjd faktiskt. Men stat två gick sämre. Mellonie var kissnädig, sprang och knep/höll sig och så vägrade vi ut oss. Kändes hemskt! Efteråt gick det såklart att kissa..! Detta var också sista tävlingen med Mellonie.

    Jag såg en annons på en häst jag blev väldigt intresserad av. Funderade lite, räknade på det och funderade igen. Vågade jag chansa? Var det dags?

    Det var en ekonomisk fråga. Att byta häst, alltså. Jag hörde med min mor. Hon hakade på till viss del. Beroende på hur det skulle gå att sälja Mellonie. Jag åkte ner och provred A. Det gick inte så bra. Mitt "stöd" och min goda vän avrådde mig till köp men jag slog till.

    Jag satte ut Mellonie på annons och det ramlade in både mail och telefonsamtal. Det var på riktigt! Och det kändes.., det kändes konstigt. Hon var intressant, min ponny. Och det var egentligen väldigt impulsivt. Min lilla ponny! :(
    En provridning bokades och intressenterna hade åkt många mil. Vi gjorde iordning Mellonie och de gillade henne, men när jag satt upp och började rida fram så märkte vi att hon var halt. Hon var halt! Jag var förtvivlad. Vad nu?! Varför NU, och vad kunde det vara? Så typiskt!


    Mellonie, NF-mästerskapen, LC/90cm avd B.

    A hade hur som helst blivit veterinärbesiktigad (och skodd fram) två dagar efter att jag provred, och på lördagen åkte vi ner för att hämta henne. Det började bra. Mil efter mil passerade, men när vi var bara var några kilometer ifrån stallet så gick min bil sönder. Kopplingswiren gick av och vi blev ståendes. Efter flera telefonsamtal kom vi fram till att min kille skulle ta min fars bil och åka ner till oss (det skulle ta typ två timmar). Under tiden blev vi hämtade av tjejen i stallet och så fördrev vi tiden där genom att skriva papper, borsta och gosa med A, gå på "upptäcktsfärd" på gården, kollade när tjejen red och ja, satt och glodde. Det var ganska drygt att vänta men rätt som det var så var hon nere hos oss. Då lastade vi A och åkte hem. Min bil lämnade vi nere på deras gård över natten.

    Dagen efter, samma dag som SM:et i hoppning, så åkte min mor och far ner för att hämta min bil. Jag ville hemskt gärna till SM:et och kolla, så jag lånade en bil och åkte dit.

    Under tiden Mellonie var halt ville jag inte plocka bort annonsen, men till de som var intresserade berättade jag hur det låg till. Vi bokade ändå in en "preliminär" provridning en vecka senare om det nu bara var en "vanlig" sträckning eller liknande. Hon stod några dagar och jag skrittade henne efter några dagar vid hand. På torsdagen var hon helt bra, och jag red jag henne. På fredagen var det en ny provridning av en annan tjej och på lördagen var det ytterligare en ny provridning. Det var alltså två tjejer som provade Mellonie. Det var fortfarande folk som visade intresse.

    Från provridningen av A.

    Augusti - halta hästar och ridabstinens

    Jag märkte att de senaste spekulanterna var mest intresserade och mycket riktigt gav de, "så snabbt som möjligt", ett bud som jag accepterade.

    Besiktningen och försäljningen gick bra, och den tionde augusti lämnade hon mig för nya äventyr med en ny ryttare/ägare/familj.

    A skrittade jag några gånger. Sedan provade vi även att trava lite och det gick bra. Hon visade vilja att röra på sig men hon testade mig ett par gånger då hon inte är van vid detta "skogsmulleliv" med ensamma uteritter än. Hon började ömma och jag fick en hovslagartid. En gång provade vi att galoppera i kanten på en äng. Det gick bra, även om hon bara ville ta ena galoppen. Hon fick bakskor och efter några dagar åkte jag och hoppade lite med henne för jag ville känna hur hon var "hemma". Det gick bra och jag var så nöjd! Men sedan började problemen. Hon visade hälta. Hon var mer eller mindre halt ett tag och runt löning kollade jag upp henne hos en veterinär. Jag fick ett recept på medicin och gav henne det, samtidigt som hon fick aktiv vila (dvs skrittpromenader vid hand).

    Den enda hela, friska och ridbara hästen jag hade sålde jag. Men jag började planera en lugn och utdragen igångsättning av min Pärlahäst. Vi började och det gick bra. Det blev mycket skritt och jag följde schemat till punkt och pricka. Men så såg jag att hon var tjock på benet igen så jag satte på henne bandage och gav henne en veckas vila. Dock var det visst "bara" en galla och hon var ohalt så egentligen hade jag kunnat fortsätta med igånsättningen, lugnt och fint.

    Jag började sätta igång Pärla igen och gick regelbundet promenad med A.

    Jag har säkert missat massa men det känns verkligen inte som någon BRA sommar... Det har bara varit problem och oflyt. Men förhoppningsvis har det väl börjat släppa nu. *peppar peppar*

    Ny jobbvecka och nya tag!

    Det är återigen dags för en ny jobbvecka och även detta är en vecka där det kommer hända mycket! Jag och min kille ska nämligen flytta och helst ska allt flyttas idag. Jag jobbar till halv fyra så det lär väl dessvärre inte bli någon motion av hästarna tyvärr då jag helt enkelt inte hinner med det. Nu blir flytten första prioritering.
     
    Sedan ska min bil lagas och så ska den in på ombesiktning. Självklart så skulle jag även vilja hinna rida/motionera hästarna så mycket som det går och så mycket som de bör gå. Men just nu får det bli vad det blir helt enkelt.
     
    Jag hoppas verkligen att helgen kommer bli lugn och skön! Det kommer jag behöva efter två veckors jobb och fullt upp hela dagarna. Kroppen säger nämligen ifrån litegrann. Så min "morot" blir alltså helgen. Jag ser fram emot den! :)
     
    Tanken är att slänga in en del tidsinställt för att ha lite rullians här. Det blir nog bra och inte helt dött även om jag kommer vara lite frånvarande. Det som finns att vänta är bland annat en annons och en "samanfattning" av min skitsommar. ^^
     
     
     

    RSS 2.0