• START
  • OM MIG
  • ALECCIS
  • PÄRLA
  • LILLIS
  • Sumering av tävlingar 2012 - NOVEMBER & DECEMBER

    v 44 | 3 November | Lokal | Växjö RK | LC/80 cm + LB/90 cm | PÄRLA
    Resultat: LC/80 cm: 0 fel, LB/90 cm: 4 fel (nedslag).
     
    Detta är en tävling jag kommer minnas länge. Jag skriver ofta att hon är "pigg och glad" på tävling - för det är hon. Men denna dag slog hon alla rekord! Jag har aldrig under våra 6 år varit med om att hon har varit SÅHÄÄR glad och stark som hon var här. Det var som att sitta på en kanon. Hon var laddad och supertaggad på att få komma ut på tävling igen.
     
    När hon är så otroligt glad blir hon även stark. Sjukt stark. Jag som bara red med tredelat tränsbett hade inget att säga till om så jag försökte inte ens. Jag lät henne vara tung och ligga på. Tyvärr blir hon inte särskilt ridbar då, och sprången blir ganska flacka.
     
    I första klassen så var hon helt galen - eller jao, så galen en gammal fjording kan bli. När jag bad om galopp och lagom tempo, så satte hon självmant iväg i FULL FART! Man hörde hur famskydden slog emot i kurvan mot hindret - såå mycket drog hon på. Jag fick längre och längre tyglar, ju fler hinder vi hoppade. Så hon blev om än ännu flackare, men vi kom runt felfritt. På framhoppningen till nästa klass så var hon ännu värre än tidigare. Jag fick inte ut henne någonting i kanterna utan vi låg på varv efter varv på stora mittvolten, runt hindren. Som tur var så var det inte många ekipage där inne, men ändå. Jag ville ju inte att hon skulle springa sig trött, och eftersom jag inte fick ut henne kunde vi inte hoppa. Men det fick helt enkelt bli omhoppningsvägar till hindren (hon hade MAX ett rakt galoppsprång innan hindren). Jag lovar, hon var helt opåverkbar- bara sprang. Haha, men mig roar det bara. Jag blir lycklig av att hon är glad.
     
    Inne på banan så är första hindren en linje längs långsidan, i vänster varv. Jag får inte ut henne över huvudtaget och istället för att bara låta henne gå, så driver jag (VARFÖR, VARFÖR, VARFÖR?! -.-) och liksom skjuter in henne i första hindret. Första hindrets frambom. Det lägsta och lättaste på hela banan. Grrr. Efter det blev jag sur på mig själv och slutar rida. Jag glömmer allt vad min plan var och resten blir sjukt fult och hemskt ridet. Men vi tar oss runt utan fler fel. Jag var inte nöjd, men ändå var jag glad över hennes lycka. Att jag skulle gör en sådan miss och sumpa det?! Onödigt. Det stör mig fortfarande :P
     
    Det var min och Pärlas sista tävling för 2012 och den glädjen, den passionen hon har för detta och den viljan. Ojojoj, min bästaste stjärnhäst<3 (Och folk snackar om att pensionera henne!)
     
     
     
    Inga tävlingar/PnJ's i december.

    Sumering av tävlingar 2012 - AUGUSTI, SEPTEMBER & OKTOBER

    Inga tävlingar/PnJ's i augusti och september. (Pärla var skadad och Mellonie såld.)
     
    v 42 | 21 Oktober | Pay & Jump | SBHS (Bråtåkra) | 80 cm + KM | PÄRLA
    Resultat: 80 cm: uteslutna pga omkullridning. Inget KM pga för få starter.
     
    Jag ville starta Pärla på en PnJ innan JLFF's KM en vecka senare. Jag velade lite angående vilken höjd vi skulle hoppa, men det fick till slut bli 80 cm. Hon var väldigt pigg och glad! Det var full fart, och precis som vanligt fick jag inte ut henne på kortsidorna, särskilt inte i vänster varv. Alla hinder flöt på bra; ett, två, tre, fyra och fem, men sen tappade Pärla greppet och vi gick omkull. Det var otroligt jobbigt att vara med om det, då jag vet att hon är gammal och alltså blir hon betydligt skörare för varje år som går. Men Pärla visade absolut ingenting efter det - som tur var! Min älskade, fina Pärlahäst!
     
     
     
    v 43 | 27 Oktober | KM och Pay & Jump | Jönköpings läns Fjordhästförening, Lövhult | KM: 70 cm A:1a + PnJ 90 cm | PÄRLA
    Resultat: KM: vinst, 90 cm: 0 fel.
     
    Vi presterar som allra bäst när vi är lite lagom oseriösa (skojar runt, busar och bara har kul!) - och denna dag var vi båda på bästa humör. Pärla latjade runt och eftersom det bara var vi som var felfria i grundomgången så vann vi KM:et. Sedan gick vi in och satte en säker nolla i pay & jump'en, 90 cm.
     
     
     

    Dagens ridning

    Idag var första dagen som jag började med att rida Aleccis, även att båda skulle bli ridna. Jag och en kompis tog en skrittur och så snackade vi såklart en massa, haha. Alltid lika trevligt! Efter vår skrittur så tog jag lite trav och galopp med Aleccis. Fin häst, men lite extra taggad så att trava efter galoppen är inte så lätt, tyckte hon. Vi var ute ungefär 1 h 10 minuter totalt.
     
    Pärla och jag skrittade en bit, med lite inslag av trav. Hon var seg. Men hemåt var det lite mer action i stegen. 35 min.
     
     
     
    Ikväll kommer jag ta in dem, som vanligt, runt 22-tiden och släppa ut den igen när det värsta är över, vilket oftast blir senast 02-tiden ungefär. Hoppas de (läs: Pärla) håller sig i skinnet... Stackarna. Jag hatar verkligen fyrverkerier. Finner inget som helst nöje med dem.

    Sumering av tävlingar 2012 - JULI

    v 27 | lördag 8 Juli | Lokal | Eriksmåla RK | LC+5/85 cm + LB/90 cm | PÄRLA
    Resultat: LC+5/85 cm: 0 fel, LB/90 cm: 4 fel (nedslag).
     
    Jag lät henne bli lång och vi tappade tryck i första klassen. Hon var lite småseg men vi kom ändå runt felfritt. I andra klassen sedan så kändes hon ganksa bra, i alla fall den första halvan. Sedan var det en trippelbarr på diagonalen och jag hade planerat att sätta bra tryck och tempo mot den och det gick precis enligt planen - kanonsprång! Men pga det kom jag ur fokus (blev väl lite förvånad) och slutade rida. Det blev så gott som pannkaka resten av rundan, men hon försökte komma över och alla hinder utom det sista gick. Där tog vi ner frambommen på oxern. Det kunde ha varit värre, men även bättre.
     

    Hon kände sig rätt färdig efter denna dagens rundor och var inte så sugen på att bli fotograferad.
     
     
     
    v. 29 | torsdag-söndag 19-22 Juli | New Forest-Mästerskapen | Vetlandaortens RF | CR 90 cm + 1 m, LB:1, utställning, LC/90 cm + LB/1m | MELLONIE
    Resultat: CR: 90 cm: ute, 90 cm: ute. Dressyr LB:1: 54% Utställningen: 38p. LC/90 cm: 0 fel, 1 n: ute.
     
    Torsdag, clear round. Hemska, hemska dag. Mellionie var inget fan av gräs och definitvit inte blött gräs! Eftersom det var på gräsbanan hoppades jag hela tiden att morgondaggen skulle torka upp innan vår tur. Men det gjorde den inte Vi vägrade ut oss, och jag valde att hoppa 90 cm igen istället för 1m och där fick vi i alla fall hoppa alla hindren, då vi vägrade ut oss på sista och kom över på försöket efter uteslutningen. MISSNÖJD. Hon hade varit så klockren och medgörlig större delen av våren - men så stängde hon av och vägrade försöka och ställa upp.
     
    Fredag, dressyr och utställning. Vi har bara fruktansvärda dressyrresultat. Jag hatar dressyr, det gör mig frustrerad, jag blir stressad och får sjuk prestationsångest. Faktiskt. Jag har inte förstått att det var så tidigare, men nu gör jag det. Dock hade vi verkligen tragglat dressyr så jag hoppades, och trodde, att vi skulle slå vårt personbästa. Men eftersom det blev stressat och jag blev frustrerad på min personliga kameraman (som jag hade tvingat, men han fattade inte vilken av de tre banorna vi skulle vara på). Så jag kunde inte koncentrera mig och så kollade jag bara mot läktaren hela tiden. Så resultatet blev sämre än någonsin och jag var gråtfärdig efteråt. Jag ville ju så gärna att hon skulle vara lika fin som hemma, men såklart hon inte kan vara det om inte jag RIDER. Sista dressyren tillsammans med.
     
    Utställningen gick väl hyfsat ändå. Hon har tidigare fått 39 och 38 poäng, men såklart jag ville försöka få fram hennes bästa sidor så att hon kunde komma upp på guldplats; 40 poäng. Tyvärr fick jag inte fram henne ordentligt så hon slängtravade mest och poängen blev återigen 38 poäng. Det är inget jag är, eller kan vara, missnöjd över, men jag vet att jag kunde ha visat henne bättre. Jag fick uppvisningspris, vilket jag blev förvånad över men så är hon ju smidig som en hund att ha och göra med.
     
    Fredag, hoppning. Här var hon sitt rätta jag igen! I alla fall i första klassen, LC/90 cm. Hon var så gott som klockren har jag för mig. Det var en av våra bästa rundor. Allt flöt på och nollan var inte svår att sätta. Fina ponny! Till andra klassen red jag som vanligt. Hon svarade fram och det kändes bra. Men så står hon emot som tusan på banan. Hinder efter hinder. Vi vägrade ut oss på det fjärde hindret. Jag var inte så glad. Förstod först inte vad det var för fel..? Men sen fick jag veta. Hon var kissnödig. Inte så lätt för en blyg ponny att springa runt och hålla sig och dessutom hoppa. Nej, hon var kissnödig och ville inte hoppa. Typiskt. Den LCn var i alla fall det bästa på hela helgen, den var till och med bra! Men resten av del helgen ville jag bara spola bort. Vår sista tävling, dessutom.
     
     
    Clear Rounden, fredag:
     
    Hoppningen, söndag:
     
     
     
     
    Också från fredagen. Den här bilden är min favorit, av alla jag har tagit/fått på henne/oss under våra fyra år tillsammans. Fantastisk bild på min fantastiska ponny.
     
    Alla foton tagna av Theresia Sandahl (http://theresiasandahl.blogg.se/)

    Sumering av tävlingar 2012 - JUNI

    v 22 | lördag 2 Juni | Lokal-regional | Norrahammar-Taberg | LB/1m + LB+5/1.05m | MELLONIE
    Resultat1m: 4 fel (nedslag), debut 1.05m: 12 fel (stopp + två nedslag).
     
    Hon har aldrig varit så fin på framridningen som hon var här inför LBn. Helt fantastisk. Jag bara åkte runt och njöt medan jag värmde upp henne. Finponny! På banan var hon också bra, men tyvärr la jag upp tempot lite väl och vi kom jättenära första hindret. Så det blev ett hemskt kråkhopp där hon verkligen försökte vika sig dubbel, men trots det rev vi (grovt). Det är aldrig kul att riva första hindret! Resten var felfritt, och bra känsla så då var det ännu mer typiskt att vi rev första.
     
    I nästa klass var det tre olika "klasser"/avdelningar; avd A, finalen i Sweland och avd B - i den ordningen. Trodde jag! Så vi satt där och kollade på ekipage efter ekipage och sen hör jag att de nämner något med avd B! Då fick vi helt plötsligt väldigt bråttom, då de bytte plats och lät avd B hoppa före finalekipagen. Jag hann inte få fram henne såklart, allt blev haffsigt. Men hon ställde upp för mig ändå på framhoppningen. Inne på banan hade jag svårt att få fram henne ärligt. Redan mot första hindret kom vi fel. Vi liksom skjöts ut och tappade linjen till tvåan. Vägen blev helfel och ett stopp var inget konstigt. Andra försöket kom vi lite fel men hon hoppar ändå, men river. Sen flyter det på och allt går bra fram till ett räcke där jag tappar tryck och vi kommer nära så vi hoppar lite "genom" hindret, det blev inget språng uppåt. Resten gick med bra och jag var supernöjd faktiskt!
     
    Hon "frågade" genom känsla lite som om "menar du verkligen detta? Kommer vi över?". Och jag, som också backade av, kunde hålla om och ändå övertyga henne om att försöka. Min fina ponny. Äntligen började vi komma över den där spärren!
     
     
     
     
    Hade tyvärr inte min kamera, därav sämre kvalité än vanligt.
     

    (Länk: http://www.youtube.com/watch?v=GZkb5hxYGfI)
     
     
     
    v 25 | torsdag 21 Juni | Regional (-nationell) | Vetlandaortens RF | LB/90 cm + LB/1m | PÄRLA & MELLONIE
    ResultatPärla LB/90 cm: 0 fel, Mellonie LB/1m: 8 fel (nedslag).
     
    Pärla var seg som sirap. De gnäggade på varandra och jag var tvungen att vara på henne ganska mycket för att ens få fram henne någorlunda. Men vi tog oss runt, och utan att riva så ytterligare en nolla till samlingen.
     
     
    Mellonie stod också emot lite i början, men inte riktigt så mycket som Pärla. Efter första hindret dummade hon sig lite vid insläppet, men sen flöt det på. Eftersom hon är så kort så har hon svårt att räcka till i kombinationer. Detta var vad som hände i denna rundan och vi petade ner b-hindret i kombinationen. Sen så tappade jag såklart tryck och fart i svägen och vi tog räcket efter "av bara farten". De sista hindren kom vi över, så våra totala fel blev 8. Okej ändå, tycker jag. Känslan var inte dålig.
     
     
    Länk: http://www.youtube.com/watch?v=C3Sq9xj3wFg
     

    Länk: http://www.youtube.com/watch?v=tnmn2sRI7DQ

    Ingen har ett perfekt liv

    "Jag vet ingen som har haft ett helt perfekt lyckligt liv"
     
    Jag läste meningen, och fick upp ett namn i huvudet. Ett namn på en tjej i min ålder, en tjej jag inte känner, men en tjej som har vad jag inte har... Men även om hon kan visa andra, vad jag skulle kalla ett perfekt liv utifrån min livsstil, så vet jag att hon har varit med om otroligt tuffa saker - saker jag inte skulle vilja vara med om oavsett vad det hade givit mig för "vinnig" senare. Denna tjej är stark. Hon har mycket, men det har haft ett högt, väldigt högt pris. Livet har inte varit perfekt, inte än så länge. (No offence till henne, jag ser upp till henne! Hon är GRYM och hon är fantastiskt stark. Är det någon jag vill se lyckas - så är det hon.)
     
     
    Eftersom människor är just människor, och vi kan tänka, jämföra och komma ihåg, så lät jag mig bara fundera lite. Det är sant. Jag känner inte många, och det finns många (internet, vår dock osäkra källa) som har mycket jag skulle vilja ha - som jag inte har. MEN, inte en enda har haft det helt perfekt från början och tills nu. Inte en enda.
     
    Antingen kan man se mig som någon som bara jämför, letar fördelar och ser förutsättninar hos andra. Det är nog vad man ser när man ser mig, vad man hör när jag pratar och vad man läser när jag skriver. Men jag ser mig inte så. För det jag egentligen gör när jag jämför, letar och undersöker "andra"; det är att se och lära.
     
    Hur många går in på en blogg med en viss typ av häst, klickar in på kommentarerna och HOPPAS att det ska finnas så kallade "expertutlåtanden". Det gör jag. Jag har gått in på bloggar, och suttit med papper och penna bredvid tangentbordet. Sedan har jag punktat upp tips, men även "försök att undvika detta" som folk som antagligen vet bättre än vad jag gör, har skrivit. Jag vill bli bättre - och medan bloggägaren i fråga suckar då denne får skit kastat i ansiktet, kan jag göra vad som kanske var meningen från början. Jag tar emot och jag försöker komma ihåg. Jag försöker göra praktik av bokstäverna.
     
    Det kanske inte är bra. Inte alltid. Men hur kan jag låta en chans med tips gå omärkt förbi? Alla sätt är bra utom de dåliga. Att prova har ingen dött av.
     
    Jag vet att det spårade ur totalt nu. Men jag fick själv ett uppvaknande; INGEN har ett perfekt liv helt utan motgångar där de är lyckliga jämt. Ingen. Men man kan försöka göra skillnad. Oavsett situation. Försöka duger.

    Dagens ridning

     
    Bilden kanske säger en hel del om dagens ridning. Gyttjedressyr! Vad gör man inte för att hästen ska få sin motion. Finns det ingen stans att rida på så får man göra sig plats. Idag - geggig äng! (Den ska ändå plöjas upp, så jag tänkte att det nog inte gör något om vi rider sönder den lite.)
     
    Positivt: jag har ingen kräsen häst!
     
    Hon tuffade på även att det skvätte gödslad mark (jord), snö och gegga. Kan ju tala om att benskydden, bootsen och sadelgjordstunneln inte var särskilt varken torra eller rena efteråt, och inte hennes mage eller ens mina skor och chaps. Uschajajen!
     
    Negativt: det är aldrig bra med för mjukt underlag.
     
    Men vi red inte allt för länge eller för hårt/komplicerat. Hon hade spetsade öron och sprang gladeligen runt, runt i det där eländet!
     
     
    Innan jag skrittade av så lät jag henne trava lite på grusvägen, där det för övrigt var jättefint underlag där det inte var värre isgata än någonsin. Störande att det inte kan va så lagom mjuk och fin grusväg över hela vägen! Får hoppas att det antingen smälter bort helt, eller att det istället fryser på och snöar. Ärligt talat är jag nog mer för sista alternativet.
     
    Pärlahäst och jag traskade runt där det gick, men det var ganska slaskigt och mjukt på skogsvägen med... 25 min.

    Sumering av tävlingar 2012 - MAJ

    v 18 | söndag 6 Maj | Lokal | Braås PoRK | LC/90 cm + LC+5/95 cm | MELLONIE
    Resultat: 90 cm: 0 fel, 95 cm: 0 fel.
     
    Jag spolade den nya ridstilen och körde på, på det gamla vanliga. Egentligen är det något jag inte klarar av. Hemska, hemska ridstil - men det var ju den som fungerade. Någonting verkade släppa. Vi kom stort flera gånger, alltså väldigt stort, så stort att hon skulle ha vägrat i "vanliga fall", men inte den här dagen. Hon ställe upp. Fantastisk känsla! I andra klassen var hon också fin och vi var kompisar hela dagen. Bra dag och stolt ponnyägare var jag!
     
     
     
     
     
    v 19 | söndag 12 Maj | Lokal | Bratteborgs RS | LC/80 cm + LB/90 cm | PÄRLA
    Resultat: LC/80 cm: 0 fel, LB/90 cm: 0 fel.
     
    Hon stod emot något i första klassen, men det var ändå bara att styra så fixade hon över oss. Ibland kom vi lite nära, men det var aldrig något problem. När det var dags för andra klassen märkte jag att det vad bed A:1a, alltså istället för 7-8 hinder i grundomgången så var det här 10 hinder och 11 språng. Men det var bara att ge sig fan på att det SKA gå - och mycket riktigt! Hyfst flyt banan igenom och vi var kvalade till SM! Woho; lycka!
     

    Pärlahäst fastnade inte riktigt på bild, haha. För övrigt är hon sjukt vacker i svart! Mums!
     
     
     
    v 21 | söndag 27 Maj | Pay & Jump | Vetlandaortens RF, gräsbanan | 1m + 1m | MELLONIE
    Resultat: 1m: 8 fel (stopp + nedslag), 1m: 4 fel (nedslag).
     
    Mellonie var på skapligt humör. Jag hade glömt martingalen så hon studerade det blå och bara kutade på. Det fanns inte så mycket att säga till om utan försöka va kompis med henne ändå. Eftersom hon inte gillar vattengravar och en oxer stod mot/bredvid/i höjd med en vattengrav så stod hon emot som tusan och där stannade vi. Andra försöket kom vi över men rev det hindret. I start nummer två så var jag noggrannare, försökte vara tydlig med att vi inte skulle till vattengraven utan till hindret och då höll vi ett bättre tempo. Rundan kändes hyfsat bra, men så petar vi ner sista hindret. Det kändes som att det lika gärna kunde vara en nollrunda så det petet bekymrade inte mig. Fin ponny - trots hennes tjuriga "huvudet-i-luften-stil".
     
     

    Sumering av tävlingar 2012 - APRIL

    v 12 | måndag 9 April | Pay & Jump | SBHS (Bråtåkra) | 90 cm + 90 cm | PÄRLA
    Resultat: 90 cm: 4 fel (stopp), 90 cm: 0 fel.
     

    (Vet inte om det fungerar pga mina fb-inställningar?)
     
    Filmen, om den fungerar, är från andra rundan. Hon var pigg och glad. Stoppet i första klassen var det jag skrev om för ett tag sedan. Hinder nr 2 (stigsprång) var byggt med en låg bakbom som satt högt upp så att man inte fick någon helhetsbild av hindret och det stoppet klandrar jag inte henne för då jag själv inte kunde bedöma avsprångspunkten så väl pga det. Andra rundan var bra. (Vi är ju inte direkt kända för att rida bra vägar, Pärla och jag, haha).
     
     
    v 15 | lördag 14 April | Lokal | Lenhovda HSK | LC/80 cm + LB/90 cm | PÄRLA
    Resultat: LC/80 cm: 0 fel, LB/90 cm: 4 fel (nedslag).
     
    Underlaget var väldigt tungt och djupt. Jag var lite orolig om Pärla, som ju är tung som hon är, skulle ha svårt att behålla orken genom två klasser, där den sist dessutom var "viktigast" då vi kämpade på att kvala Fjord-SM. (Vi hade två felfria 90-rundor sedan tidigare på regional och lokal nivå, så det var bara en kvar.) Men jag behöde inte bekymra mig.
    Första rundan rullade vi igenom utan problem, en säker nolla. Men på framhoppningen till andra rundan höjde de hindren innan jag hade hoppat fram! Jag bad funktionärerna att sänka igen och de svarade typ "jada" men blev något hinder sänkt igen? Nej. Där hade jag ett val; antingen styra mot 1 meters oxern och antingen vägra och tappa allt självförtroende lagom till man ska in på banan, eller komma över det och istället få en självförtroendeboost. Det andra alternativet var att avstå från att hoppa oxern. Jag valde att prova - och det ångrar jag inte! Vi fick ett sådant perfekt språng så jag minns varenda millimeter av det! Rund galopp med tryck i mot hindret, perfekt avsprång och ett kraftfullt helt awesome språng henom hela hennes stora, gula kropp, ner på andra sidan och vidare i tempo. Jag var så glad! Vilket underbart språng!
     
    Inne på banan laddade jag upp henne, men det hade jag inte behövt för hon var redan taggad till tusen. Vi hoppade första hindret men när första linjen kom hade jag alldeles för mycket tryck i Pärla. Vi kom över första hindret som var ett räcke, men snuddade bommen så jag höll om henne lite extra vilket gjorde att galoppsprången inte stämde och vi kom för nära och verkligen petade frambommen som försiktigt rullade ner. Jag svor och runt kom vi utan stil, men utan fler fel. Jag var så sur på mig själv! Är hon inte i undertempo så är det för BRA med tryck i henne. Aldrig kan det bli bra, haha. Men det var inget långsint missnöje - hur kan man vara missnöjd efter en sådan bra tävlingsdag med en häst som var både taggad och med på noterna - dock lite väääl bra.
     
    Ingen film eller bilder.
     
     
    v 16 | lördag 21 April | Klubbtävling | JLFFs SM-uttagning, Lövhult, Nässjö CR 90 cm + 90 cm A:1a | PÄRLA
    Resultat: CR 90 cm: 4 fel (nedslag), SM-kval 90 cm: 0+4 fel (stopp)
     
    Hon stod emot neråt läktaren så vi rev ett räcke med bakhovarna som var placerad neråt. Men är det någon gång man "ska" riva så är det ju i så fall i en clear round! 4 fel totalt. Efter en kort paus var det dags för själva kvalet och där satte vi nollan! In till omhoppning på 1 meter och vi skämtade om att det ville vi väl helst slippa haha, en meter börjar bli högt! ;)
     
    Jag var sist ut, av två ekipage, och såg att min enda chans var att gå innanför till hindren då första ekipaget var felfritt men körde på säkerhet och längre vägar. Såhär skrev jag i april: "Hoppade ettan (oxer), gick innanför till tvåan (räcke), innanför till trean (räcke), höll ut henne lite längs med läktaren på kortsidan och satte fart, dock i fel galopp - jag lyckades inte byta! - så tog vi linjen 4-5 (oxer-oxer) och så svängde jag innanför till sista hindret, som var samma räcke som tvåan, fast åt andra hållet. Hon hade kunnat hoppa - men jag tror vi dels tappade lite och så var det såklart en högersväng (som jag har sagt förrut så ser hon något sämre på det ögat) så vi fick ett stopp där, haha. Jag gjorde en liten volt och så tog vi det igen och hon hoppade SUPER! :D" - Ja, vad ska jag säga. Jag var så äckligt nöjd över min fantastiska häst. Stod och höll om henne länge utanför och bet mig i läppen för att inte börja gråta. Detsamma på hemvägen. Jag var så nära att brista ut i gråt i tacksamhet och kärlek till min fantastiska Pärlahäst. <3
     

    Haha, hon ser rätt trött ut, men det var hon inte på banan minsann!
     
     
    v 17 | söndag 29 April | Lokal | Hultsfredsbygdens RK | LC/90 cm + LC/90 cm | MELLONIE
    Resultat: LC/90 cm: uteslutna, LC/90 cm: 0 fel.
     
    Jag provade att rida annorlunda och försökte få henne att hoppa trots att jag inte "sparkade runt" henne, inte ordagrant. Men hon vågar bara hoppa på fart och inte på styrka så det gick inget bra. Stopp på varje hinder tills vi blev uteslutna. Jag var inte så munter på henne då... Till andra klassen red jag fram henne hårt. Hon fick göra allt hon kunde; diverse skolor, sidvärtsrörelser, byten hit och dit och massa ställningar, tempoväxlingar osv. Hon var svettig redan innan vi började hoppa fram. Som tur var, var vi själva på framhoppningen och hon svarade framåt och hoppade allt utan problem. Inne på banan red jag som tidigare - inte snyggt men på hennes villkor - och vi kom runt felfritt.
     
     
     
    Detta är det enorma cob-tränset btw. Det syn verkligen hur stort det är, framför allt nosgrimman.
     

    Ja tack, nu i nyårstider

    Jag är själv emot när bloggar kopierar text hit och dit, och på sin höjd länkar källan, men nu gör jag också det (för jag orkar inte skriva om).
     
    Min far hade hört/sett/läst (minns inte) något om en gel man smörjde runt hästens näsborrar som hade en lugnande effekt och som, vad jag förstod det, rekommenderades av veterinär nu i nyårstider. Jag googlade lite, fann inget namn på någon färdig produkt - men jag fann detta. Det låter som det är samma/liknande?
     
     
    "Gelé för stressade hästar
     
    Feromoner är samlingsnamnet för vissa ämnen som tillverkas i kroppen och som människor och djur utsöndrar för att påverka andra individers beteenden. Ett sådant feromon som kallas EAP, har nu visat sig bidra till att minska stressen hos hästar.

    Under 2011 International Society for Equitation Science i Holland, berättade forskaren Alessandro Cozzi om EAP som produceras av stoet under dom första dagarna efter fölning och är en del av präglingen av sto och föl.

    Cozzi testade EAPs lugnande effekt genom att smörja en syntetisk version i gelform på och runt hästens näsborre 20 minuter innan en timmes åktur i släpet. Han delade 23 hästar i två grupper, en grupp med EAP-gel och en placebogel. Under resan mättes hästens puls som stressindikatorer.

    Studien visade att dom hästar som applicerats med EAP-gel visade högre koncentrationsförmåga vid ridningen direkt efter resan, jämfört med dom andra hästarna som dessutom tydligt visade ett mer stressat beteende."
    (http://equipage.se/index.php?option=com_k2&view=item&id=1217:syntetiskt-hormon-f%C3%B6r-stressade-h%C3%A4star&Itemid=93)

     

     

    Pärla är blixt- och skotträdd och är långt ifrån lugn och trygg just nu. Hon är inte sig själv riktigt en bra bit innan, och långt efter nyår - samma visa varje år. Det gick väl an när jag hade Mellonie med, som inte stressade upp sig trots smällarna. Men nu har jag ju en till, lättstressad häst. Jag kommer som varje år ha dem inne under nyårsnatten, men det hade nog inte skadat med något milt lugnande...

    Sumering av tävlingar 2012 - FEBRUARI & MARS

    Inga tävlingar/PnJ's i februari.
     
    v 12 | söndag 25 Mars | Pay & Jump | Vetlandaortens RF | 60 cm + 70 cm | MELLONIE
    Resultat: 60 cm: 0 fel, 70 cm: 0 fel.
     
    Mellonie var igångsatt efter ett tävlingsuppehåll på ungefär sju-åtta månader på grund av en hovböld som satt högt upp och som vi inte fann. Detta blev vår come back och hon var helt fantastiskt fin! Såklart ville jag inte utsätta henne för några vidare höjder, utan lät henne mest "lalla runt" och hon satte två stabila nollor.
     

    Dagens ridning

    Jag älskar Pärla. Det är allt jag behöver säga. Hon är dock inget fan av alla fyrverkerier, stackarn. 30 min.
     
    På Aleccis hittade jag tillbaka bättre till ridnigen. Större delen var hon skitfin, framför allt i galoppen. Men vi har lite problem med att bryta av och gå ner till nästa gångart; t ex galopp till trav eller trav till skritt, eller skritt till halt. Det går långsammare och långsammare, men hon håller minsann den gångart vi har när jag om att bryta av. Det är lite störande faktiskt. Nu ryggar hon förövrigt jättesmidigt och det känns bra! Hon "kunde" ju inte det innan(?). Förstod inte vad jag ville hur jag än bad henne, utan hon bara blåste upp sig. Men nu är det som att hon inte har gjort annat! 65 min.
     
     
    Orkar inte skriva mer för är inte på humör. Det stör mig att en del människor inte kan räkna... Lämnar därför bloggen till sitt eget öde ikväll. I alla fall för nu.

    Sumering av tävlingar 2012 - JANUARI

    v 4 | söndag 29 Januari | Pay & Jump | Vetlandaortens RF | 90 cm + 90 cm | PÄRLA
    Resultat: 90 cm: 0 fel, 90 cm: 4 fel (nedslag).
     
    Pärla var riktigt ridbar och mjuk. Enligt filmen har vi något undertempo, men det var inget som hade betydelse för resultatet den här dagen. Hon var ganska stadig, men tyvärr rev vi ett räcke ur sväng i andra rundan. Jag minns att jag var väldigt nöjd och det är lätt några av de finare rundorna vi har på film.
     
     
    (Ibland strular youtube och laddar upp fel film trots inbäddningskoden.
    Länk till rätt film, isf: http://www.youtube.com/watch?v=BgwYkiWxvMU)

    Det är skillnad på lång man och lång man

    Just nu ser jag allt fler fjordingar med lång man. Men det är faktiskt stor skillnad på hur man sköter/behandlar den. Ärligt talat tycker jag att det ibland ser KAOS ut. Det passar inte. Nu menar jag inte att hänga ut någon och jag syftar inte heller på någon, utan det är mer generellt.
     
    Har man lång man på sin fjording (eller annat kallblod) ska man absolut inte borsta den eller "jämna till" den i topparna så det blir rakt. Det blir alltså verkligen inte fint. Då ser den bara "oklippt" ut. Jag själv föredrar när det bara växer och det slits naturligt.
     
    Dessvärre är inte Pärlas man heller särskilt fantastisk just nu, då hon för något/ett par år sedan skavde av en del längst ner. Så där är det lagom fult och "rakt". Men när den var "hel" överallt så såg det riktigt bra ut. Bättre än så är svårt att få det när manen är lång!
     
    Ja, jag är helt skyldig till de spretande stråna högst upp... Tyvärr så klippte jag medvetet(!) lite för mycket med klippmaskinen när jag klippte henne förr (inte längre!) för att få en snygg kant. Bara det att när det växte ut blev det inte så himla fint...
     
    Eftersom vissa hästar (precis som människor) inte kan få ordentligt lång man, utan bara så att det blir ca 1-1,5 dm så tycker jag personligen att man ska hålla ståndman på dem. Det blir helt klart bäst och snyggast så.
     

    Fast... ärligt talat är Pärlas snyggaste sida den vänstra, manfria. Vackerhäst! <3

    Knäppesstörningar!

    Jag har tänkt på en sak... Även om man har ett exklusivt märke, med produkter för många, många tusen - borde man inte tänka i alla fall lite på förutom fuktion, även bekvämlighet för hästarna?
     
    Som ni vet blir jag tokig på när knäppen är knäppta så öppningen är mot hästen - det är inte okej, inte under några som helst omständigheter. Det ger ett intryck som ser obekvämt ut för hästen, risken för skav är stor och det ser så ogenomtänkt ut. Oskönt, opraktiskt och osnyggt.
     
    Jag pratar om Hööks Hunterträns vs Dy'on Working Collection, se och jämför:
     
     
     
    Om vi kollar lite närmare ser det ut såhär:
     
    Hööks Hunter Claridge House:
     
    Dy'on Working Collection:
     
    Här plockar alltså Hööks en stor, betydelsefull poäng!

    Motivation i vinter

     
    Konstigt nog har jag inte klagat på vintern än. Jag tycker istället det är helt okej, trots isgata och plusgrader blandat med minusgrader. Trots bärande av vatten och konstant fuktiga vintertäcken. Trots skadade hästar till och från och trots att det är mörkt innan man hinner vakna, ungefär. Nej det är väl mycket tack vare skadorna som jag faktiskt har motivation att ta mig ut. Klär på mig och går ut, utan ens en liten suck. Jag letar inte bortförklaringar och hittar inte på anledningar att få dem att stå istället för att rida.
     
    Idag till exempel tänkte jag att det nog inte GÅR att rida. :( Väglaget är värdelöst och jag vill inte ha mer skadade hästar. Men när jag gick upp till dem så blev det ändå "klart jag ska rida! Det är lite grus på sina ställen så det går nog". Så båda fick komma ut och visst gick det, men det är inte smidigt.
     
    Det är en sådan fantastiskt skön känsa att VILJA ut till dem och vilja rida, även att det nu är den "svåraste" tiden om man har denna livsstil.
     
     
    Det tråkiga är såklart att det är så svårt att rida nu. Som sagt är det isgata och i skogen, ängar osv är det så HÅRD snö och riktig jobbig skare. Jag tycker det är svårt att veta vart man ska röra sig. Svårt, som sagt, mycket svårt.
     

    Dagens ridning

    Pärla och jag trotsade superhalkan och kanade ner en bit åt byn och upp igen. 30 minuter på älsklingshästens gula rygg blev lagom. Bara skritt såklart.
     
    Aleccis fick använda hackamoret idag igen, och idag fick jag på henne det med båda fluffilufferna så hon hade det mjukt och gött runt näsan. Det satt bra - men det är inte det bästa! I dessa vintertider (utan rinnande vatten) slipper man ju värma det (jag doppar betten i hinkarna med ljummet vatten innan jag tränsar) och så slipper man skölja av det efteråt! Lyx!
     
    Jag kommer inte ner i sadeln på hennes rygg. Det går INTE. Hon ser absolut inte tung ut om man tittar på henne - men hon hänger som fan och ligger på. Det gör att jag direkt kommer upp ur sadeln och då fungerar inga halvhalter eller något såklart. Annars trivs jag faktiskt med att rida henne på hacket. Det kan vara så att det fungerar bra i hoppningen sen. Blir intressant att testa när den dagen kommer!
     

    Jeans säljes

    De finns på tradera (JessicaWilhelmsson); samtliga utrop 1kr och direktköp mellan 50-70 kr om det skulle finnas något intresse. (Replay, Wrangler, Levis och Crocker - alla från JC från början.) W 25, 27, 29  och L 32.
     
     
     
     
     
     

    Byxor och linne

    Nu blir det lite modeblogg!  ;)
     
    Har ju som sagt "shoppat" idag. Vad jag stör mig på det ordet! Fulaste som finns. Hur som helst så jag i alla fall upp massa presentkort. Fyra på JC, ett på HM och två på Vetlanda Handelsplats totalt sju stycken och flera var inom utgångsdatumet!
     
    Jag gick där och rotade efter ett vettigt par jeans, på JC alltså, och rätt som det var så var jag bland killjeansen. Återigen började jag rota i tjejavdelningen, men så var jag bland killjeansen igen. Det var ju bara där de snygga byxorna fanns! Men såklart inte i min storlek... Efter en herrans massa om och men så fann jag ändå några jeans (modell tjej) att prova och tog med dem till provrummet... Nr 1; okej men inte mer. Kände mig som lätt överviktig. De var stuprörsmodell som jag tycker är snyggt (på andra) men jag får cellskräck i dem! Så trångt och tight! Nr 2 var ganska lika, men midjan gick nästan ända upp till brösten, enj såklart inte. Men äckligt höga var dem! BIG NO NO. Nr 3 var inte min stil. Jag trivdes inte alls i dem. Mönstret var det inget fel på, de såg helt okej ut - men inte på mig. Nr 4 satt inte bra. De var av något silver/glittermaterial och var hyfsat snygga att se på - på bordet. INTE på mig. Vilket var synd, för jag tyckte det var rätt ballt med silvret.
     
    Det blev nr 1. Behöver jag ens nämna att dessa INTE var på rea och definitivt inte på mellandagssådan... 100% ordinarie pris på 999:- Blä. Så typiskt. Som vanligt börjar jag med att kolla prislappen innan jag ger några varor en chans att följa med mig hem och jag ansåg ju att hellre ett par som jag tänker använda en sjutton stycken billiga som blir liggandes. Vilket jag har. MÅNGA. Ska försöka bli av med dem på ett eller annat sätt. Tradera 1:- i utrop kanske?
     
    Fyra presentkort, som sagt. Ett med 200 (WOHO, kändes det som där jag stod i kön), ett med 33 och ett med 32 kronor. Och så det senaste på 100 kr. Men där använde jag även de båda 100:-'s korten från Vetlanda Handelsplats så ur egen ficka blev det drygt 400kr. Helt okej ändå. (Bara jag använder dem nudå, skräckjeansen haha!)
     
    Nästa station: HM. Usch, jag är inget fan av den fjortisbutiken. Men har man presentkort så är det bara att plåga sig. (Jag föredrar hästaffärer tusen gånger mer än "vanliga" klädbutiker!)
     
    Där hade jag ett presentkort som jag visste att jag hade använt delvis, men jag hade ingen aning om varken hur mycket det var från början, hur mycket jag använde sist och alltså inte heller hur mycket det var kvar på det. När vi kom in sa min godabästavän Ams (moraliskt stöd - och smakråd - denna jobbiga dag) något i stil med att hon tycker blåa byxorn är snyggt och att hon ville ha sådana, medan hon pekade på ett par som hängde fel. De var väl okej, eller något så jag tog dem. Men eftersom jag inte trodde att jag skulle få på mig stl 34 så letade vi reda på vart de hängde från början. Där fann jag ett par 36:or och ställde mig i den segaste kön någonsin. När jag stod där såg jag att någon före mig hade lyckats dra sönder en sådan där ögla där skärpen sitter så att den var trasig. Typiskt, hoppas att 34an passar då, tänkte jag. När det väl var min tur så började jag med 34:orna. De var inte ens för små?! Satt helt okej faktiskt. Dock äckligt höga i midjan, men är de gratis så är de tänkte jag. Någon gång kommer de väl till användning och jag ville INTE varken leta fler kläder eller stå i kön igen så dem fick det bli. När jag gick igenom butiken såg jag ett par tjejer stå och dra i några långa, fluffiga linnen och den ena tjejen utbrast: "Bara FEMTIO KRONOR!!" Så då var jag tvungen att bläddra lite där med. Femtio spänn kan det ju vara värt att prova något nytt/en annan stil. Så jag fick med mig ett sådant med innan jag traskade iväg till kassan. Vilken tur att jag tog båda plaggen för annars hade jag inte kommit upp till summan på presentkortet. Det var nämligen 150 kr, så då kändes det helt okej faktiskt att stappla ur den affären - med kasse nummer två och den sista för dagen.
     
    Hua, nu slipper jag leta kläder på ett tag igen. Skönt! Ska dock försöka bli av med lite gamla, men inte särskilt välanvända jeans.
     
    Hur långt inlägg kan man skriva om att "shoppa" då? HAHA. Kanske borde byta inriktning på bloggen. Modeblogg och bli riiik. Nejdå, nu blir det inget mer av detta förrän nästa år. Gonatt, gonatt!

    Pärla = fyra skor!

    Yes, nu är Pärla återigen redo för att kana runt på byavägarna. Nej, faktiskt så kommer jag låta min stjärnhäst fortsätta betrakta hagen tills det är bättre väglag. Hon stapplar så försiktigt även när det är packad snö, så isgata vill jag inte "utsätta" henne för. Jag vet inte riktigt hur hon gör när hon går, men på något sätt lyckas hon ibland sätta ner hoven så att broddarna inte greppar och så kanar hon ett par dm. Det gör väl att hon inte riktigt litar på dem. Dock bara i nedförsbackar, resten är lugnt. Men eftersom det är nedför oavsett vart man ska rida så väntar vi lite. Hon har mer eller mindre alltid varit sådan, men jag börjar ju blir mer och mer rädd om min "sköra" guling, så vi tar det säkra före det osäkra. Fortsätter det dessutom som det går nu så är det snart grusväg här och där och då ska vi skritta igen, och därefter blir det trav också.
     
     
    Min mor är "duktig" på att köra fort i byn (och så gnäller hon på att jag/vi kör fort... -.-' Jag kör SÄLLAN över 40 över järnvägen och där vid, medan hon plöjer på i 60) så när hon slickar mitten och möter hovslagaren, så har hovslagaren inte så mycket att välja på:
     
     
    Haha, kan ju tillägga att min bil inte lyckades få upp henne. Vi slet av linan två gånger (på två olika ställen) eftersom den inte pallade att rycka och ska man dra upp med en gammal slöförti så måste man rycka. Pappa fick ta över "uppgiften" och dra upp med traktorn istället = nemas problemas.

    Dagens ridning

    Rider just nu bara Aleccis.
     
    Idag var jag nybörjare. Efter ett långt "sadeluppehåll" så fick det bli ridning med sadel idag. Usch och fy, säger jag bara! Snacka om dålig ridning, är riktigt missnöjd med mig själv idag. Ostabila skänklar, kan inte hålla om, inte heller sitta bra, otakt(!) och sjukt oföljsam samt låst vänsterarm. Min vänsterarm är väldigt jobbig. Den låser sig, inte så jag blir hård i handen, men ändå helt stilla och orörlig = inte bra. Sen så typ försvinner blodet eller något regelbundet så armen känns som den sover och delvis "dör". Det är rätt obehagligt och idag störde det mig mer än vanligt. Hemska vänsterarm!
     
    Hon var pigg och glad, vi red i skogen. Ett "varv" och sedan ner mot byn men där fick det bli raka vägen hem för isgata är inte det trevligaste underlaget precis.
     
    Just nu är faktiskt galoppen den bästa gångarten. Hon var fin i galoppen, och egentligen betyder det väl att det är då jag kan sitta hyfsat och jag håller om utan att behöva tänka på det. Hon KAN ta att bli omhållen där, men inte i trav - då gör det bara fortare och fortare (med sadel).
     
    Efter framskrittning och ridning i trav och galopp längs ena vägen, så krävde jag faktiskt lydnad av henne på nästa väg. Grr. Morrade åt henne för att hon inte stod still i halten och så försökte jag få henne att rygga. (Det har hon vägrat att göra; oavsett rätt eller "fel" hjälp för att få henne att ta några steg tillbaka). Men idag skötte hon sig så vi skrittade, travade, gjorde halt, ryggade och galopperade som tusan där på den där vägen. Hon blev faktiskt rätt lydig då! Men så skrittade vi igenom skogen och ut på vägen igen och så hade hon genast glömt bort all den där lydnaden igen... Så då var det bara på'at igen.
     
    Jag kan väl erkänna att jag inte var så munter på henne i dagens trav. Hon var bara... jobbig. Drog på och med stora kliv där jag inte hade en chans att "halvhalta" henne med sätet och så var hon inte så sugen på att ta förhållningar heller. Eftersom jag red utan martingal (som går jättebra barbacka) så slängde hon upp huvudet i stället och så fort hon väl stod still och det var dags att röra på fläsket igen så försökte hon dra på igen. Gång, på gång... Aja, hellre en glad och pigg häst än en trött och seg. Men ändå. Skadar ju inte om hon är lite lydigare :)
     
    Det märks i alla fall att nu för tiden "tål" hon ett morr/ryt. Förr blev hon väldigt osäker om man höjde rösten. Och hon verkar ta det hela lite med en klackspark, fast hon lyssnar när jag "säger till" på skarpen. Hon visar att hon blir allt tryggare och tryggare. Sen är ju såklart målet att rida med så lite/stillsamma hjälper som möjligt och där inkluderas inte ryt och morrande, men ibland - som idag - behövde vi en lite nödbroms. Är det halt så är det minsann halt. NU.
     

    Om jag inte ...

    ... red - skulle jag hålla på med friidrott; jag var bra på det, det var kul och framför allt SJÄLVSTÄNDIGT.
     
    ... var hoppryttare - skulle jag rida western; fantastisk sport, men inte när de går omkull pga oansvarig hastighet.
     

    Cash eller presentkort

    Jag får ofta presentkort, och egentligen är jag ingen sån man ger presentkort till. Varför? För att de blir liggande. År eller år. Sen så kommer jag ihåg dem, köper något (förhoppningsvis) men så är jag för snål för att lägga till pengar ur egen ficka så oftast blir det något mindre och då är det pengar kvar på kortet - som blir liggandes.
     
    Eftersom presentkort blir för gamla och pengarna brinner inne efter tre år så är det på tiden att jag kollar igenom mina kort nu igen. Jag fick även ett par nya och tänkte faktiskt ta tag i detta (det är ju mellandagsrea = typ enda gången på året jag köper kläder).
     
    Min tanke är alltså att försöka gå runt på stan idag. MEN det är ju så äckligt tråkigt att gå i affär efter affär. Blä. Hittar aldrig något och trivs inte med allt skräp som finns i vissa affärer. Nej fy, det blir lite av en plåga.
     
     
    Sen så är det ju så att jag helst rider och fixar stall och hästarna så tidigt som möjligt på dagen, men får väl helt enkelt (tyvärr - åå vad det stör mig att rida på eftermiddagen! När man kommer in igen så är ju dagen snart slut...) offra sig.
     
    Poängen var att istället för ett presentkort - varför inte bara ge rena pengar? De blir i alla fall (förhoppningsvis) inte för gamla - nehej, på mina sedlar finns det bästföredatum!

    Klämma och känna

    I Jönköping var vi på mellandagsrean på Mediamarkt och såklart var jag tvungen att klämma och känna på kameraavdelningen. Min kille skulle köpa en leksak (jopp, PS3 - och vi har PS2. Aslönt känner jag, INTE. Hahaha) så det var därför vi var där från första början.
     
    Men så hade de riktigt vettiga priser på de äldre systemkamerorna (typ 2-3+ tusen) och jag var såååå sugen! Men så måste jag ju hålla i pengarna...
     

    (Kolla vad vacker den är i bruuuunt! Älska brunt!)
     
    Egentligen är jag renodlad canonnörd (fråga mig inte varför, har inte ägt någon systemkamera men har varit mycket nöjd med deras digitalkameror jag ägt), men eftersom en jobbarkompis till sambon har massa Nikonkameror och anser att dem är bäst så trycker ju han på att jag I SÅ FALL ska skaffa mig en Nikon. Jag var därför lite mer öppen och kikade även på den sorten.
     

    :/

    Ingen ny sko på Pärlahäst idag... Förhoppningsvis får hon det imorgon istället. Hon har alltså fått vila från sin skrittrunda idag igen.
     

    Hackamore

     
    Ujuj vad komplicerat det skulle va att använda ett hackamore då! Började med att sätta det på hennes vanliga träns, utan nosgrimma och i översta hålen i sidostyckena. Men då hängde det fortfarande alldeles för långt ner. Kom då på att jag som tur var(!!) sparade ett cob-träns (annars skickade jag med i stort sett allt med Mellonie) då det var så stort tänkte jag att jag kanske hade nytta av det (iaf nosgrimman) och idag var jag rätt glad att jag sparade det, som sagt. För hon fick ha det tränset i nackstycke och sidostycke men det vanliga pannbandet (full) och hackamoret. Efter ganska mycket om och men fick jag det iaf på plats och det verkade sitta vettigt. Dessvärre fick jag plocka bort de ena fluffiluffen då det blev för litet med båda på, haha.
     
    Sen red vi! Vi började rida neråt men ganska snart kände jag att det var rätt elakt att låta henne kana nedför backarna, så vi vände och tog in på oljetorpsvägen istället. Så red vi exakt samma runda som igår, och den tog ca 55 min.
     
    Jag tror inte hon har ridits med hackamore innan för det verkade inte så på hur hon "höll på". Hon skickade runt huvudet, upp-fram och tog och lättade lite, och sträckte sig framåt och hade sig; det kändes som hon försökte lista ut hur det fungerade och i början kändes det verkligen som hon letade efter stöd i munnen. Ju längre vi red desto bättre gick det. Jag kände dock ibland hur hon la sig lite i handen, vilket jag har hört att de har en tendens att göra på hackamore. Självklart måste jag prova att hoppa henne på det någon gång i framtiden. Men jag kommer hålla mig till pelhamet igen nu, dock är tanken att variera så mycket som möjligt. Nu har jag ju tre olika alternativ; gummipelham, tredelat och hackamore.

    Ny sko

    Jag hade tur att hovslagaren ska komma uppåt redan idag så efter att Pärla återigen har fyra dojor på fossingarna så tar vi en sväng. Sen får hon fasen behålla dem på till framåt februari!
     

    Barbackahäst

    I söndags tog jag som sagt med Aleccis som handhäst, så hon fick en kort skrittpromenad (plus sin egen upptäcksfärd i skritt och trav).
     
    På måndagen sedan så red jag barbacka. Ett varv runt dahlsedarundan i både skritt, trav och galopp. Vi var ute i drygt en halvtimme och hon var fin. Ganska pigg, och väldigt glad, så hon var inte riktigt lika mjuk och fin som för en vecka sedan men helt klart ridbar.
     
    Igår red jag återigen barbacka. Men eftersom det var isgata så valde vi (hon) att rida i skogen. Där var det såklart inte plogat och hyfsat mycket snö så jag skojar inte när jag hade håll efter 200 meter trav! Fyfan vad jag studsade runt. Eller inte studsade, men stegen blev så höga så jag lättade från ryggen även om jag försökte krama om och följa med. Hon blev piggare och piggare ju mer vi red och började ligga på som tusan efter ett tag. I en backe reagerade hon på en isfläck i en hage så då tänkte hon dra på genom att sätta in rallyväxeln, men njae såå kul ska hon inte ha! Så jag fick ta tag i henne där. En annan gång när hon också såg något så svarade hon genom att öka på och det tycker jag är tusen gånger bättre än att hon ska vända. Vi red sedan två varv runt flugebyrundan och tyvärr så lät jag henne rulla på en del i galopp för det blev så orytmiskt när hon körde upp huvudet och trippade. Skritta var ju inte att tänka på! Så hon var mer som hon är med sadel faktiskt, än som hon har varit barbacka. Men det hänger ju på två saker; först och främst har hon vilat och nu när hon rids igång blir hon piggare och piggare (ju mer energi man gör av med desto mer produceras) och det andra är såklart min ridning. När jag fick håll och kom ur rytmen så blev hon mer taggad och jag hade svårt att sitta bra. Vi var ute i 50 minuter.
     
    Idag tänkte jag rida med sadel, men så är det riktigt pissväder ute och jag vill inte fresta på min halvdana utrustning mer än vad jag behöver så därför får det nog bli barbacka idag igen. Jag ska dessutom prova ett nytt bett! Det kan alltså bli ganska spännande, haha.
     
    Vi var nyss i Jönköping (så gick det med den sovmorgonen alltså...) och jag har länge kikat på ett visst bett och innan vi åkte hem hoppade jag in på Eko och köpte det. Utvärdering kommer senare!
     

    Sugen!

    Jag letar som bekant efter ett par bakskydd (Veredus Carbon Gel) bruna, i storlek L. (Lilla Storhäst har grova ben.) Och jag letar, letar och letar. Eftersom jag tycker det är lite väl häftigt att ge 1.xxx för dem (nya) så är det på olika begagnatmarknader jag sitter klistrad. Men än så länge har jag inte fått napp.
     
    Google är min bästa vän! Nu har jag hittat en webshop som säljer dem nya för tresiffrigt belopp så jag är skitsugen på att beställa! Men vi får se. Vore ju bättre för plånboken att hitta begangnade.
     
    Nej, men jag har eventuellt ett par begagnade på g, men de är tyvärr kanske i fel storlek. Väntar i alla fall på svar därifrån och sedan får vi se om det blir att skicka efter de nya eller inte.

    Nej, nej, jag har iiiinteeee glömt bort dem, inte alls... -.-'

    HA-HA-HA. Skratta eller gråta? Alltså... Stackars mina hästar! Nackdelen med att ha lösdrift, och stänga in dem för att de ska torka till, och åka och äta julmat, och komma hem, "pusta" ut och tänka att "vad skönt att allt är klart för dagen" och sen komma på "HÄSTARNAAA!!!".
     
    Jo, tanken var att släppa ut dem när vi åkte hem från min mor. Men de har fått stå där i två timmar till nu. Hoppsan. Sånt som händer - eller? L-Y-C-K-A-T Jessica... (y) Skit också. Hoppas verkligen de är torra nu!
     
     
    Nehepp, dags att åka ut och MOCKA en jävla massa nu då. Hörs och störs om en stund!

    Nu är julfirandet slut

    Hua, mätt och... tjock. Och trött! Det är påfrestande att var ute till 03 om nätterna och gå upp hyfsat tidigt för att rida, och därefter hålla igång med tjocka släkten, på olika håll dag efter dag. Men nu ska jag försöka ta det lugnt och imorgon blir det en fet sovmorgon!
     
    Eftersom det "hör till" att tala om sina julklappar kan jag ju också gå igenom mina. Som vanligt är det INGET hästrelaterat och är det något jag faktiskt VILL ha så är det ju hästgrejer. Men nepp, haha, och jag klagar inte för jag vet hur det fungerar i vår släkt. Men det blev lite olika presentkort, ett smycke (till en av pirercingarna), handdukar, godis, photoshop, grillbok, trisslott, pengar och en ny MOBIL! :D (Och så ska jag få glasögon senare när vi har tagit tag i det). Jag fick mycket, mycket mer än vad jag trodde jag skulle få och är nöjd.
     
     
    Dock är det en julklapp som är mindre omtyckt. Den sämsta för i år (och för alla år). Den är av Pärla och har såklart precis perfekt tajming. Hon har nämligen dragit av sig en framsko så nu kan jag likt förbannat ändå inte rida båda... Alltså, åååh, den där burken med flyt jag önskade mig - när får jag den?!

    God Jul!

    Som ni förstår tänker jag inte ladda uppdatering efter uppdatering idag, utan bloggen får andas lite. Vi påbörjade julfirandet redan igår och ska vara hos olika släktingar olika tider, olika dagar till och med imorgon - dock är (nästan) alla inom samma kommun så det blir inte så mycket körande ändå.
     
     
    Jag vill ändå önska er en GOD JUL och hoppas ni tar vara på god mat, julgodis och förhoppningsvis även några klappar. Njut även av släkten, framför allt de äldre, då man inte vet när deras tid har gått ut. Jag själv förlorade nyligen min mormor och det gav mig ett litet uppvaknande. Men som sagt; ha det nu fantastiskt trevligt så hörs vi igen efter jul.
     
    Även Pärla önskar god jul! (;

    Cronas Adde

     
    Jag vet att jag är för stor. Men enligt viktrekommendationerna har jag en hel del kilo till godo. Dessutom rids han bara två dagar i veckan och efter premieringen ska jag inte rida honom alls. Trevlig liten kille! :)

    Woho, ridning imorgon!

    Jag är jättesugen på att rida - och imorgon är det dags igen! Det var lite drygt en vecka sedan, men känns som en halv evighet! Eftersom vi hade en sådan underbar barbackatur sist jag red så tänkte jag göra samma sak imorgon. Barbackamys i byn. Hon ska inte gå hårt och inte heller länge, så det känns lagom med en mysig jultur :)

    Pärla ska skrittas som vanligt nu för tiden. Det blir 100% mys med andra ord!
     

    Min fina lilla storhäst - håll dig nu skadefri 2013!

    A = ohalt = motionering

    Jag fick order om att skritta Aleccis så fort hon är ohalt i skritt och börja rida när hon även är ohalt i trav. Idag var hon helt ohalt i både skritt och trav samt diverse andra rörelser. Så jag tänkte att hon skulle få sig en promenad men eftersom jag har en tid att passa så skulle det bli knappt om både Pärla och Aleccis skulle ut, samtidigt som jag vill hinna med båda och hur löser man det då? Jo, Aleccis som handhäst på Pärlas skrittur. Sagt och gjort. Dessvärre förstod inte Aleccis detta med att stanna utanför, stå still och vänta även att ingen håller i henne så hon tog ju självklart en upptäcktsfärd på egen hand... Jag och Pärla följde efter. Aleccis valde att plumsa igenom snön och rå sig högst upp på "berget", och fortsatte allra längst ner, längst bort på andra sidan, igenom hage efter hage. Suck. Men längst ner fick jag tag på henne. Och det var ju lagom kul att plumsa tillbaka igen för jag gick nämligen bredvid då. När vi var bakom, innan jag fick tag i henne, så kom ju jag och Pärla efter (jag satt på då), så Pärla la ju såklart in rallyväxeln och stack - i snö, nedforsbacke och dolda stenar... Behöver kanske knappt nämna att då gäller också "i krig och kärlek är allt tillåtet". Hua, försökte bromsa på alla möjliga sätt och faktiskt, precis innan den mest steniga delen fick jag ner henne i, ja men inte full fart iaf. Stark häst. Som sagt så fick jag ju tag i Aleccis och sen skrittade vi en sväng. Det gick bra så nu vet jag att även hon klarar att va handhäst! :)

    Omvända årsider, till viss del

    Solnedgång. April 2012. Det var så varmt och fint väder då! Lite som sommaren vi aldrig fick i juni, juli och augusti. Jag red i t-shirt flera dagar den månaden, men i höstjacka under själva sommarmånaderna. Bara det är väl ett tecken på att världen blir väldigt påverkad av oss människor. Det är också en anledning till varför våren är min favoritårstid och inte sommaren. ("Vilken sommar?")
     
    Men visst är det rätt skönt att slippa alla flugor, blinningar, myggor och andra insekter just nu?

    PÄRLA 2855 - från mina ögon

    Fjordhästens rasstandard är jag väl egentligen inte särskitl insatt i, men för det kan jag ha min "smak" på hur jag tycker de snyggaste fjordingarna ser ut. Min egen Pärla uppfyller inte alls min "smak" om man bara ska se till utseendet. Jag tänkte tala om hur jag ser henne och hur jag skulle vilja att en eventuell hingst skulle se ut för att få fram en snygg avkomma. Eftersom jag är långt ifrån kunnig tänker jag inte gå in på djupet, utan bara skrapa lite på ytan.
     
    Obs: lutande bild.
    Pärla har en ganska lång rygg, och är ingen vidare högrest fjording. (När hon sträcker på sig är hon som snyggast!) Men man får inte bli blåst pga avsaknaden av ståndman - det är (tyvärr, tycker jag) många fjordingar som inte har någon resning men eftersom de ofta har välfriserad man luras ögat att se mer resning. Pärla har även ett stort huvud och när vi lånade hem henne hade hon hovar av dålig kvalité; "som att skära i smör" sa vår dåvarande hovslagare. Men hon har nu en annorlunda foderstat och hovarna är mycket bättre idag, än då.
     
    Hos en hingst skulle jag vilja ha följande kropp; kort rygg, långa ben, resning och ett proportionerligt huvud (mindre, men inte för litet). Han skulle vara tvungen att ha bra ben och hovar. Jag är rätt kräsen på storlek; skulle jag betäcka Pärla så vill jag helst ha en c-ponny; därav en inte för hög eller stor hingst. Inte för grov, men absolut inte tanig. Det måste finnas lite att bygga muskler av!
     
    Temperamentet och egenskaper spelar såklart alltid in, men eftersom detta inte är några seriösa tankar så är det inget jag lägger vikt vid idag. Dock ska han röra sig bra och hoppa både bra och gärna!

    Hur många hästar är optimalt för mig?

    En häst: för lite (massa överflödig tid), kan va lugnt och skönt på vintern, och bra för plånboken.

    Två hästar: för lite ibland (på sommarhalvåret, när man är arbetslös osv), på gränsen med mycket vid heltidsjobb och familj, lagom på vinterhalvåret, lagom att ha med på tävling (syftar på tvåhästarstransport), kan börja bli ansträngande för plånboken.
     
    Tre hästar: för mycket vid sidan av heltidsjobb och familj, lagom som arbetslös, ansträngade för plånboken.
     
    Fyra hästar: för mycket och dyrt.
     
     
    Men jag skulle "vilja ha" fyra; Pärla, Aleccis, Mellonie och * .
    (plus egentligen föl efter de första tre, haha.)

    Vi tuffar på...

    ... Pärlis och jag. Det går inte fort - men det går varje dag. Idag hände det grejer! En fågel (hyfsat stor rovfågel) flaxade upp framför oss och Pärla ställde sig i "fotograferings-ställning". Synd att det inte var kameror runt omrking, haha. Precis, det var allt som "hände" under dagens ridtur. Vi har det kanske inte så spännande under vår dagliga halvtimme, men vi har i alla fall varandra.
     
     
    Jag kan inte se mig mätt på denna bild. Detta är hur Pärla ser ut, och vilken stämning hon är, inför tävling. Inga nerver där inte, haha! Hon bara är, lika stabil som vanligt och med ett uttryck som tillåter de flesta intryck att falla på plats efter varandra under dagen. Hon vet vad som ska ske och hon vet vad som förväntas av henne, så länge jag gör rätt  En riktigt trygg tävlingskompanjon - en sådan alla borda ha i början av sin karriär. Fin, älsklingshäst :')

    Jönköpingsresan

    Vi åkte ju till Jönköping igår och förutom vindrutetorkare och hink så hoppade vi in på Hööks. Det jag behövde där var någon typ av "få av manen utan att klippa" ungefär och jag hade sett ut två prodkuter vilka jag köpte båda två.
     
       
     
    Jag trodde att jag inte skulle hinna med detta manfix idag, så planerade väl egentligen in det imorgon. Men så fick jag en stund över och valde att börja i alla fall.
     
    Före:
     
    Efter: (tycker fortfarande det är lite för långt)

    Inte så bra bild heller kanske, haha, men ändå. (Man blir trött av att bli ompysslad.)

    Luftigt stall

    För lite sedan så snöade det väldigt mycket (pudersnö) och så blåste det en del. Nackdelen med att ha luftigt stall är följande:
     

    Trappan = hylla vilket är på både gott och ont. Det är lätt att få tag i grejerna, men det blir snabbt rätt fullt på trappan och svårt att ta sig upp/ner säkert, och jag lovar; det är inte skönt att ramla ner från den trappan!
     

    Inte så kul när det blåser in, nej.
     

    Tur jag inte äger några Dyon-träns!
     
     
    Men detta är det inte mycket som slår. Kolla vad mysigt! Världens mysigaste fönster är det med. :)
     

    Smudge tool

     
     
    Jag tar en sak i taget med Photoshop. Nu har jag till exempel hittat "smudge tool" - grattis till mig!

    Make over

    Before: (haft flätor i ett dygn typ)
     
    After:
     
    Jag ville ha lite blondare hår (igen). För ett och ett halvt år sedan så färgade jag det två gånger med ungefär två månaders uppehåll, men nu var det alltså dags igen. Jag hade utväxt till nacken och kände mig ganska trött på mitt väldigt mörkblonda hår. Nu är det... gult. Haha, önskade kanske lite mer blont (men inte rent "vitare"/ljusare) men det blev rätt gult. Anyway, kul med förändring iaf och mjorå, bättre än den tråkiga originala hårfärgen jag har.

    Bildminnen - Del Amir

    Två bilder på en schagya-arabvalack vid namn Del Amir som jag lånade vintern 06-07, tyvärr inte längre än ca en månad - vilket jag ångrar idag. En himla trevlig kille att ha att göra med (men inte att sko = det gick inte att sko honom bak), dock väldigt, väldigt pigg att rida. Det gick t ex inte att skritta fram/av på långa tyglar, och han stack ett antal gånger med mig i livsfarlig sken. Men efter den månaden jag hade honom var han redan lugnare, så som sagt, jag ångrar att jag inte gav honom mer tid. Född 1999, och ca 150 cm hög.
     
     

    Dagens ridning med mera

    Pärla och jag tog en skrittsväng i morse, som jag nämnde. 30 minuter. Hon är fin häst.
    Känns ganska olönt(?) att göra ett inlägg om det, haha, men aja.
     
    Jag har talat om Aleccis förbättringar för veterinären med, och har fått lite mer kött på benen hur jag ska göra med henne. Hon verkar inte döende. ;)
     
     
    Jag fick för övrigt världens sötaste mail innan! Aaw :):)

    Detta visste ni garanterat inte!

    Ett år innan jag köpte Aleccis så kollade jag, som många andra gånger, på hastnet. Den här gången fann jag en valack med en otrolig hoppteknik och han hade ett fantastiskt scope. Inte inriden trots att han var 3 år gammal (sommar). Prislappen låg på en liten bit över Aleccis.
     
    Jag kollade varje dag om annonsen låg kvar. Den var kvar i några dagar och jag kunde inte "hålla mig" längre - så jag ringde och körde lite. Pratade med mamma. Grät när jag gjorde det för att jag inte visste hur jag skulle göra (Mellonie, Pärla..?)... Hörde ytterligare lite till, men som ni vet äger jag ingen valack - det blev inte. (Jag valde att ha kvar båda mina istället.)
     
    På filmen de hade på honom stod inte hans namn, inte heller i annonsen så jag vet inte vad han heter. Jag har försökt söka på stammen på youtube, men filmen är raderad. Dessutom tror jag inte att jag har någon print ur filmen heller. Men som sagt; en riktigt snygg häst med en awesome hoppteknik!
     
    Ett år senare fann jag Aleccis. Ni vet den historien, men vad ni inte vet är att när jag slog numret i min mobil och skulle ringa - så var numret redan sparat i min telefonbok. Gissa om jag blev förvånad! Hon stod under namnet på 3åringens stam. Så båda dessa hästar som jag har visat seriöst intresse (ja, jag hade seriösa funderingar på valacken) hade samma ägare! Snacka om slump!
     
     

    Käääär!

    Igår kollade jag runt lite - och titta vad jag hittade! En ganksa "ofin/osöt" väldigt stor häst (170 cm + GROV), sto och så den snyggaste färgen såklart (född 2004). Först är det inget speciellt egentligen, inte sen heller - men så börjar hon galoppera och där blommar hon ut. Så himla glad! Och så lite framåttänk i hästen med. Alltså, en sådan hade jag lätt kunnat köpa. *Svag för grovisar* :)
     
     
    Voskahuvud
     
    Visst hade det varit kul att se om hon besitter några hoppskills? (:

    10 gånger bättre idag!



    Aleccis är mycket, mycket bättre idag. Hon använder benet och skrittar nästan rent - lättnad! Men hon kommer självklart fortsätta vila. Nu blir det skrittur med tanten :)

    21-12-12

    Fredag, och som jag tidigare nämnt händer det lite mer idag än det brukar göra i min vardag just nu:
    1. Hästarna
    2. Möte
    3. Jönköping
    4. Make over
     
    Men jag har förberett lite tidsinställda under dagen. Framför allt ett "det visste du inte"-inlägg om en komisk slump!
     
     
    Har en bra fredag så hörs vi live framåt kvällen eller imorgon. (Om inte jorden går under förstås... :P)

    Dagens ridning

    Idag har jag och Pär-lis, Pär-lis, potatisgris varit ute på riktig långritt (haha) på hela 35 minuter! Vi skrittade 3 km och jag lät henne trava lite med bara för att. Hon var inte riktigt lika seg idag, utan tyckte väl att det var lite mer "lönt" än vad de andra miniturerna har varit.
     
    Jag masserade in arnika och lindade om Aleccis ben och så ringde jag en veterinär. Hon stod återigen lite bättre, men benet är svullet. Eftersom min veterinär inte hade möjlighet att kolla på henne förrän nästa vecka så ska jag prova att höra runt lite mer. Jäkla juletider...
     

    Tomten, jag vill ha hela och friska hästar...
     

    Torsdag, dagen innan fredag

    Jag hoppas på en storhäst med inte lika tjockt ben idag. Sen hoppas jag på en Pärlahäst som inte skrittar lika sakta som en sengångare, haha. Slöis<3 Älskar den hästen något sjukt - även när det går så sakta att vi står still ibland.
    She's my fucking reason.
     

    Lukta goott!
     
     
     
    Därefter ska jag roa mig med att tvätta och sen... sen blir det väl datorn igen. Om, och om igen. Jag umgås mer med datorn än vad jag gör med både hästarna och min sambo just nu - bad girlfriend and horseowner. Men så blir det när de är ofräscha stup i kvarten (hästarna alltså, hahaha) och när han jobbar denna veckas skift.
     
    Imorgon ska jag på möte och därefter tuffar vi upp till Jönköping. Där blir det som vanligt att storhandla på Biltema (vår månadstradition), fast jag ska bara ha en sak den här gången: en vindrutetorkare, och överlåter således storhandlandet till den andra av oss två. Jag blir snart tokig på min utslitna torkare som tar bra överallt FÖRUTOM där jag tittar. Störande. Så en sådan ska jag kosta på min lilla bil. Sen ska vi faktiskt till Höös för jag ska införskaffa mig ett par tidiga julklappar till mig själv. Men tyvärr inget som är varken dyrt eller fint; nu är det välbehövliga grejer och så billigt som möjligt.
     
    Tillbaka till dagens torsdag. Det blir en lugn dag, men jag skulle vilja börja motionera på något sätt. Blir ju inte så mycket med hästarna, som ni förstår. Men tummen sitter. Och det är lättare med sällskap. Nej, inget gym - sådant kostar pengar. Här får det bli billiga varianter; typ promenader. Jag tar det som det kommer, men hoppas att jag lyckas övertala mig till att gå en sväng.
     

    Det lär såklart bli en promenad utan häst isf. Haha, hon ser verkligen ut som en ponny - min förväxta ponny!

    Aleccis inte ridbar just nu

    Min lilla, fina häst :( Hon är så himla, himla snäll... - men varför ska hon ha ont för?! Ååh... :(
     
    Efter att Pärla satte upp tempot i hagen härom dagen så har Aleccis blivit halt. Först var det inget alls, hon var helt ren och jag gjorde i ordning henne inför en ridtur, men lagom till att all utrustning var på så blev hon på två sekunder jättehalt. :S Jag antar/hoppas att det är en sträckning/vrickning eller likannde just eftersom att hon från stillastående började härja runt i det hala slasket i hagen. Onödigt? Så in i. Och jag känner att jag har ett himla oflyt med hästarna just nu. :( Någon med tips? 
     
    Update: Jag svängde ut till dem igen strax innan kl 21 nu ikväll för jag ville se så att lindorna satt som de skulle så att de inte hade, ja men typ öppnats eller kanat ner eller något. Man kan ju aldrig veta liksom. Det var som det skulle och jag hoppas på att det är ytterligare framsteg imorgon...
     
    Och som vanligt när man öppnar käften om en skadad häst så ska alla ge "TIPS" liknande "ring veterinären". Det begriper jag såklart själv och jag har pratat med min far osv så det är på gång. Tilläggas bör att det var bättre idag, men benet var tjockt. Tidigare har det alltså inte synts någonting.

    Min dag

    När jag skrittade Pärla fick jag ett mail "din video är nu uppladdad". Va? Det tog tydligen över två dygn för videofy att få upp den. Men ändå var den klar långt innan. De har antagligen haft lite strul. Så det var därför videon laddades upp på bloggen (automatiskt) en gång till.
     
    De fick nytt vatten och mat, och därefter skrittade jag som sagt Pärla. Det var väldigt halt nu, så vi pulsade genom snön på oljetorpsvägen istället för att halka runt på grusvägen. Någonstans runt halvvägs. Hon tycker inte det är kul att bara vara ute och skritta. Det går ganska sakta, haha, rätt som det är står vi still. :P Men det är bara för henne att finna sig i det, för när hon har skrittat och skrittat och skrittat så kommer vi successivt trappa upp och då kommer hon bli sig själv igen - precis som i somras.
     
    Aleccis (det kommer ett inlägg om henne senare) har givit sig självutnämnd boxvila så hon har stått inne och "ugglat" i över ett dygn. Stackare. Det har såklart varit öppet, så det har varit helt och hållet frivilligt från hennes sida. Men det är ju inte svårt att gissa hur det såg ut där inne. Nedkissat, nedskitet och omkringblandat = inget trevligt. I vanliga fall är de så gott som "rumsrena". Så jag tömde allt och slängde in ny, ren spån så att de har det fräscht igen. Men när jag tömde så slängde jag först ihop allt i en hög för att därefter ta en del i taget via grepen och slänga ut i skopan. Men så ställde sig Aleccis, med en eller båda frambenen mitt på/i högen varje gång jag var och slängde en del. Så det tog mer än dubbelt så lång tid som det skulle göra i vanliga fall eftersom jag i början var tvungen att flytta henne varje gång (sedan flyttade hon sig själv). Men nu är det i alla fall extra rent, snyggt och julfräscht!
     
    Sedan bokade jag en tid med min syster på fredag eftermiddag - vad vi ska hitta på det återkommer jag till.
     
    Det sista som bjöds på denna dag ute i naturen var hingsten. Min kompis var hemma från pluggstaden så det var extra trevligt idag! Hingsten skötte sig större delen av passet och han gör framsteg för varje gång; rätt galopp, påbörjade sidvärtsrörelser och ryggningar, halter, övergångar och avsaktningar samt lite tempoväxlingar (i trav). Inget blir förhastat utan vi tar det i hans takt; lugnt och metodiskt. Det är så kul!!! :):) De tog även några foton idag och tack vare att jag skrev detta kom jag ihåg att jag måste be henne skicka dem.
     
     
    En mindre rolig sak är att valacken fortfarande "finns kvar" - och jag har ingen 100% ridbar häst :( Snacka om att jag har beslutsångest... Men vill ju inte göra något förhastat ändå.
     
     

    Nyår och fyrverkerier

    Jag är emot fyverkerier helt och håller. Tycker de borde förbjudas och aldrig, aldrig få säljas. Det är en helt värdelös "uppfinnig" och ja, jag fullkomligt hatar dem.
     
    Dels för djuren. Alla dessa fina, oskyldiga djur. Både mina, andras och dem i skogen som inte ägs av någon. De borde få ta det som vilken dags om helst, och inte bli skrämda till livet av människans dumma idéer med blixtrar i regnbågens alla färger och smällar värre än de värsta åskknallarna.
     
    Men dels för att vi, människor som har ett enormt ansvar, inte kan hantera dem. De tänds på av onyktra personer, de tippar, folk håller i dem när de "går av" men det allra, allra värsta är vad många BARN gör i alla fall i min hemstad. Ungdomar och tyvärr även en del barn samlas på torget. Sedan smäller det hit och dit. De lägger dem ner, siktar mot folkmassorna och tänder på - i Sverige, på tvåtusentalet. Det gör mig vansinnig! Så fruktansvärt och hänsynslöst. Vem vill förstöra för andra människor på så sätt att de till och med försöker ha ihjäl dem?!
     
    Nej, förbjud raketer! Företagen får helt enkelt använda sin kunskap till annat och tjäna pengar via andra saker istället. Jag håller med att det inte skulle bli "samma sak" utan raketer, men det skiter jag i. Det är ju värt det, tusen gånger om!
     

    Från mig till er alla (haha)

    Jag har ett förslag; det blir som en liten julklapp - till er. :)
     
    Nummer 1:
    Det är oftast väldigt laddat, nervöst och himla jobbigt att tala inför människor. Men jag har inga problem med det. Det är väl klart att man kan vara lite ringrostig och sådär, men jag tillhör faktiskt dem som tycker "yes!" om att få höra att det ska vara muntlig redovisning (när jag gick i skolan). Eftersom jag kan tänka mig att fler som läser min blogg just går i skolan, så vill jag gärna dela med mig av mina "tips" som har fått mig att bli trygg framför en grupp människor. MEN, det är inget hästigt och kanske har jag redan trygga och stabila tala-inför-grupp-människor här och då är det ju inget intressant att läsa - därför har jag ett alternativ.
     
    Nummer 2:
    Det är en mer "praktisk" grej; man kan kalla det en "hård julklapp" jämfört med tidigare nämnt den "mjuka". Jag pratar om att få se när Aleccis löshoppar. Jag har det på film och har redigerat det lite, men har inte laddat upp det.
     
     
    Detta är mina alternativ på julklappar till mina kära läsare. Och eftersom jag inte bryr mig om vad du heter (eftersom vi har det så himla trevligt här) och eftersom IP-uppsökningen bara är bullshit (yes, det går att förfalska och är vanligare att folk förfalskar än vad man tror) så blir det mer demokratiskt om så många som möjligt vill pick a side, så att säga.
     
    (Vi kan väl kalla detta idébrist.)

    Alla sätt är bra..!

    12-04-01 "Hoppträning" i skogen. Jag och Pärla hoppar en serie med hjälp av lite stubbar och pinnar.

    Svar på kommentar

    Nackdelen med anonyma kommentarer = finns ingen blogg att svara på, haha.
     
    Fråga: "Vad är det för sadel du skulle vilja ha och till vem?"

    Svar: Det är enkelt. Jag vill ha en (helst) svart sadel som passar. Vem den passar - helst Aleccis, men även Pärla behöver en vidare. Det hade känts bra med något som man vet passar helt och hållet. Den jag har duger (och jag älskar den, typ) men den är trasig... Så inget speciellt egentligen, men om jag skulle gå in på detaljer så borde nog 16" passa mig bättre, men inte större än 17", svart som sagt, och allround eller allround mot hopp. Vidare än vad jag har nu, men återigen - jag vet inte exakt. Eftersom det ändå inte är aktuellt så är det väl mest bara "en sadel" för det vore bra. Iaf med en varsin, så man kan rida tillsammans och slipper ha den andra värdelösa i västa fall.
     
    Den jag har nu är en Lewa Ingolf 17" normal bom och smal midja. Det är typ vad jag vet om den..? Denna sadel tillsammans med en sadelgjord på 1,05 cm har jag använt/använder jag på alla mina senaste tre hästar; Pärla (fjording, C-ponny), Mellonie (NF, D-ponny) och Aleccis (liten storhäst). Lite kul att alla kan ha samma grejer, trots storleks och kroppsskillnader.
     
     
    På denna bild syns det vart sadeln är trasig. Sömmen på den understa fliken (kanon, jag vet vad alla delar på sadeln heter - not, haha) har sprättats upp, på båda sidor, ungefär 2/3.

    Och ett halvt

    Yes, så är det. Idag fyller jag "och ett halvt". När man var liten hetter det "...och ett halvt *stolt/viktigt*" medan det numera heter "...och ett halvt *WAAAH, såååå gammal/åldersnoja*". Så är det för mig. Jag känner mig äckligt gammal. Ärligt talat känner jag mig som runt 15, fast med körkort. Eller kanske inte 15, men inte en dag över 17 - eller något. Ålder är bara en siffra heter det, men det är så mycket mer! Jag upptäckte nyligen (för kanske ett par månader sedan) när jag borstade tänderna, tittade i spegeln, tittade närmare och POFF, #%#&! min HY börjar ju bli... begagnad! Alltså, som en... inte ungdom. HAHA, störd - jag vet. Men så är det. Jag är inte 15, och inte 17. Jag är 21. Och ett halvt. Shit. Tror jag dör snart (åh, kan misstolkas - är snart den 21 och vem vet vad som händer då?) Nej, jag tror inte på att världen går under... Hum, nu är det som vanligt - jag spårar ur totalt. Ni ska bara veta hur ofta och mycket jag brukar spåra ur. Nu skiter vi i det här och istället blir det;
     
    GOD MORGON, onsdag 19 december. Den enda 19 december detta år, har ni tänkt på det? Mina planer är inte så många faktiskt; mata och vattna hästarna, skritta Pärla, boka tvättid, rida hingsten, göra mat och allt det andra hemmafru-görat. Det blir nog en trevlig dag det här också. Vi gör den till det.
     
     
    Förresten så kom jag på en halvdan "julklapp" till er - men ni får välja själva vad det ska va. Klockan 14 kommer alternativen upp - det finns två att välja mellan; ett mjukt och ett hårt paket. Hoppas så många som möjligt vill, och vågar, välja.
     
     

    Allt är möjligt

    Det kanske finns hopp i mänskligheten, trots allt? I alla fall finns det människor som gör mer än mest för sina bästa vänner.
     
    Jag lovar, mina tårar föll.

    Topp 3 - godis

    Här kommer mina favoritgodisar:
     
    1. Sura vattenmeloner. De är som bäst när de är allra färskast.
     
    2. Ferraribilar. De har varit med på favvo-listan i många, många år nu. Och de måste ätas på ett visst sätt; först däcken vf, hf, vb, vb. Därefter framifrån lite i taget. Det blir exakt likadant varje gång jag äter dem, haha tvångstanke? :P De är som bäst när de inte är jättefärska (då är de för mjuka, och lite fööör smakrika) men de ska inte vara gamla och hårda. Lagom ska det va!
     
     
    3. Nappar, men inte vilka som helst utan dessa större med vit undersida. Jag tycker personligen bäst om de gul-oreangea(röda), men alla är goda. De är som bäst när de är väldigt färska.

    Hjälp att rida

    Jajamän, idag fick jag hjälp att rida! Av lilla Matilda som har skrittat och travat lite med Pärla idag. :)
     
     
     
     

    Spö

    En gång, för några år sedan, var det en större ponnytävling på hemmaklubben. Jag minns inte om det var SM eller om det var en av alla midsommartävlingar, men jag minns att det var en tjej som red en ponny och först såg man inget annorlunda med det. Men när jag fick höra en tjej i publiken, som stod bredvid mig, säga: "Kolla! Hon rider inte med stö, utan har det i stöveln istället!". Då fick jag ett uppvaknande.
     
    Varför ska det tillhöra standardutrustningen att rida med spö, i framför allt hoppning? Jag vet att alla inte gör det, men många har ett spö i ena handen som någon typ av försäkran eller "ifall att". Vad hjälper egentligen ett spö?
     
    Nu talar jag mot mig själv då jag har spö på Pärla (för att kunna peta bakom skänkeln om hon inte lyssnar framåt) och det hade jag även på Mellonie. Men på Mellonie försökte jag ha det i stöveln flera gånger. Tyvärr så behövde jag ta fram det ibland då hon ofta hade en tendens att inte gå fram ordentligt för skänkeln. Själva spöt stör jag mig inte på egentligen, utan användandet av det.
     
    Man ser ofta, väldigt ofta, ryttare som daskar till hästen på bogen precis innan eller samtidigt som den hoppar. Varför det?! Jag fullkomligt hatar det. Ett spöslag på bogen symboliserar för mig att hästen ska "backa av"/bromsa/lyssna tillbaka på ett eller annat sätt. Så därför tycker jag det är världelöst att använd det på detta sätt. Dessutom; varför använda spöt precis när hästen hoppar? Jo, jag vet att ibland behöver man ha det som en extra hjälp då man kommer lite fel eller i undertempo mot en kombination till exempel och "ber" hästen att ta i och anstränga sig lite mer. Jag har förstått att en del gör så, men det är fortfarande inte okej. Ska man använda spöt ser jag hellre att man petar till bakom skänkeln, på rumpan eller någon annan stans men bakom sig själv som ryttare om man ska använda det som ett extra drivande hjälpmedel. ("Fram NU, tack!")
     
     
    Det samma gäller om hästen stannar. VARFÖR i hela friden piska hästen då? Stoppet måste verkligen vara just av en enda anledningen för att det ens ska ge någorlunda "effekt" av att slå hästen. Jag tror sällan det hjälper. För man ska inte starta om man inte är redo för en viss höjd. Och är det nu för att ryttare och häst har sämre självförtroende; inte hjälper det att slå hästen då? Det sitter ju mycket, mycket djupare än så! Kom ni rätt på hindret, hade ni bra galopp, var ni koncenterade/fokuserade, var känslan bra osv, eller - har hästen ont? Nej, att slå hästen för att den (ekipaget!) stannar - det är inte okej. Det är någon typ av trend/myt. "Man ska piska hästen när den vägrar". Nej, inte på 2000-talet. Vi vet bättre än så.
     
    Jag piskar aldrig hästen om den stannar. Aldrig. Det beror sällan på det. Men beror det på att vi inte har galoppen och hästen inte svarar framåt använde jag hellre spöt under "försök två" genom att peta bakom skänkeln och på så sätt försöka lösa problemet - som aldrig berodde på att det stod ett hinder i vägen.
     
    Det jag vill uppmana till är att SLUTA slå hästen vid var och varannat språng, framför allt på bogen. Det ser så hemskt tråkigt ut. Ger det dig, som ryttare, ett bättre självförtroende så måste du lösa DITT problem. Detsamma gäller vid vägringar. Lös grundproblemet istället. Allas mål borde vara att kunna rida utan spö - oavsett uppgift eller utmaning.

    Failbild

    Jag måste bara dela med mig av denna bild från förra vintern. När jag skulle gå ner till lagården för att hämta vatten så såg jag dessa kattspår på en isfläck i nedförsbacken. Det var is under och katten verkar ha missbedömt hur halt det var. Hur sött?! :)
     

    Pärla hoppar i skogen

     
    Jag har precis suttit och kollat igenom väldigt mycket på min externa hårddisk. Phu, vad tiden går! Jag fann iaf en film (tyvärr med mobilen = dålig kvalité) sedan i april med Pärla. Här "hopptränar" vi på mina skogshinder inför SM. Man tager vad man haver så att säga och, ja, precis som jag delvis döpte filmen till så heter det ju "alla sätt är bra, utom de dåliga". :)

    Löshoppning Aleccis

    Juni 2012, hos tidigare ägare.
     
     

    HAHAHAAHAA!

    Jag fann en video av en slump och bara måååste dela med mig av den!
     
     
    Ser ut som de misshandlar en häst här, men det hoppas jag inte de gör. Det var för övrigt inte det som var kul. Men kolla, jag lovar att det är underhållande! (Och en sak till; hur dålig balans kan man ha? :P)

    Pärlas tvåtusentolv

    2012 har varit Pärlas bästa år, och det värsta/sämsta. Innan skadan (och efter) har hon varit väldigt fräsch och stabil. Vi har ridit felfritt i alla 80-stater (förutom i den vi gick omkull; men fortfarande noll fel "på hinder"), och i alla 90-starter har hon känts jättebra. De felen vi har fått (aldrig mer än 4 detta år) har varit helt och hållet på grund av mig.
     
    Återigen får jag bevisat hur svårt jag har att koncentrera mig och fokusera, men även att hålla mig till de planer jag bestämmer mig för när jag går banan. Det känns ändå riktigt, riktigt bra att vi har passerat "höjdskräcken" (= "ser hon bakbommen?").
     
    I år har hon (vi) inte vägrat en enda gång på en "riktig" (lok/reg) tävling i 90 cm. Vi fick dock ett stopp på en PnJ i april, första starten av två den dagen och det är inget jag klandrar oss för då hindret var riktigt illa byggt, så inte ens jag fick en helheltsbid av den och då skulle jag aldrig skylla på Pärla när hon dessutom antagligen ser lite sämre. I andra starten sedan var det inga problem, då jag visste att det krävdes bättre precision och mer inramning mot just det hindret.
     
    Vi vägrade dock på sista hindret i JLFFs SM-uttagning i omhoppningen när hindren var 1m då jag tappade henne i svängen samtidigt som jag gick innanför vilket gav henne än helt omöjlig uppgift. Också ett stort fel från mig och detta för att jag inte kunde behärska mig.
     
    Annars har vi som sagt inte vägrat en enda gång och det har varit ett mindre mål jag har haft, i 90 cm, som sagt. Vi har rivit av anledningar som att jag slappnar av innan vi är klara, rider slarviga vägar, jag inte har fått ihop henne så hon är för lång och flack eller som nu senast; jag jagade iväg henne mot hindret. Allt är mina egna fel och för att jag inte kan rida efter hur jag har planerat. I bland blir jag dessutom lite frestad och fuskar med vägar osv. Ryttarfel och en hel del "nybörjarmissar".
     
     
     
     
    Nästa år är Pärla 23 år, och med ett "begagnat" ben. Jag har inte alls de kraven på henne då som jag faktiskt har haft i år, men jag tänker inte heller ge upp. Visar hon bra dagsform så är det bara att köra på, men säger kroppen emot så prioriterar jag att vi ska ha roligt istället för att prestera och nå de resultat som jag tidigare har haft som rena mål. Men en sak är säker;
     
    "We are the champions, my friend
    and we'll keep on fighting, till the end"
     

    Skrittur



    med stjärnhästen <3

    Dear Santa Claus...

    Om jag skulle önska mig saker i jul och göra en önskelista, så skulle den se ut ungefär såhär:
     
    Men eftersom jag inte får julklappar så kan jag inte heller önska mig något, och därmed inte heller få något. Fast, när jag blir rik (mjorå) så ska jag införskaffa mig detta, en sak i taget. 
     
    Prioritet ett är något jag däremot inte kan köpa. (Men det är definitivt något jag ska önska mig ändå!) Vi jobbar på det varje dag, nämligen: hela och friska Pärlaben på en hel och frisk Pärlahäst. :)

    Alltså... sambo med en icke hästmänniska

    - Vad önskar du dig i julklapp?
    - Inget... Eller jo förresten, ett hackamore.
    (När han vet vad det är): - Pfft.
     
    - - -
     
    - Såna vill jag ha..? (Ridbyxor)
    - Varför det? Går hästen fortare då eller...
     
     
    Så äre, vill jag ha något får jag köpa det själv. Precis som vanligt.
    (Tur för honom att jag älskar honom ändå.)

    Pärlahäst tror hon bestämmer

    Idag när jag skulle ta ner hästarna till stallet så hade Pärla invändningar. Jag fick inte ner henne! Det var helt omöjligt! Hon bara stack, gång på gång. Efter en lång stunds sprignande runt i hagen och efter flera försök med grimma och grimskaft så gav jag upp och knöt grimskaftet som tyglar och försökte rida ner henne. Hon bara vände runt med mig då med. Stark och envis Pärlahäst. Så jag satte på Aleccis grimman istället och hon följde med så snällt och då följde såklart Pärla också med. Idéer! (Man kan ju iaf inte påstå att hon har ont längre, haha)
     
     
     
     
     
     
     
     
     
     
    Från idag, i slasket och dimman.

    Bildminnen - Mellonie i mars 2012

    Sommaren kom i mars. Det var en av de första ridturerna i t-shirt. Här är några av bilderna jag inte la upp sist, för jag tyckte inte de "dög" för publicering. Men nu - nu sympoliserar de ett viktigt minne. Li Mellonie <3
     
     
     
     
     
    HAHAHA, snygg ponny? :D
     

    Gårdagens ridning

    Pärla fick sin dagliga skrittur barbacka.
     
    Eftersom det var (är) så himla blaskigt och igår föll det även blötsnö från himlen, så då ville jag inte använda sadeln. Så jag red barbacka även på Aleccis och bestämde mig för att "idag ska vi minsann även galoppera!". Det har vi inte gjort tidigare eftersom att jag var osäker på om 1. jag skulle sitta kvar. Inte för att hon är studdsig eller ojämn såsätt, men man ska ju även kunna sakta av igen efter galoppen. och 2. om hon skulle sticka = inte så himla lyckat, och där finns även en del av nummer ett igen. Nej, sååå kul ska vi inte ha det! ;)
     
    Men idag så tyckte jag det var dags att prova. Provar man aldrig, så vet man inte hur det går. Hur det gick? Det var en av de absolut bästa ridturerna vi har haft! Åh, mums på den hästen!! Eftersom jag sitter bättre och är mycket mer följsam barbacka så gick hon himla fint. Lugna galopper och lyssnade bra. Jag är förälskad i min lilla häst! :') Vi red i byn (dahlseda + flugeby) när vi red uppåt för andar gången så såg hon något och reagerade genom att slänga sig ut åt vänster, i diket, i djupsnön. Jag reagerade genom att försöka greppa tag i manen med vänster hand och parera genom ett ledande tygeltag åt höger. Jag hann tänka att detta går aldrig. Vi går omkull! Men hon fick tack och lov grepp och vi kom upp på vägen igen (efter ett par sekunder) utan problem. Pfjuh. Vore ju synd om det skulle hända något.
     
    Förresten så drog hon på lite i en sväng, där vi skulle galoppera (och där vi brukar galoppera), men så tappade jag  balasen lite och klämde därför åt lite extar med benen. Vad hände? Hon fattade lugnt galopp och så rullade vi uppför backen mjukt och fint. Hade det varit med sadel hade hon kastat sig fram i stressad panik. Vilket enooorm skillnad det är när man sitter bra (på röven) och håller om lagom med benen.
     
    Jag ska verkligen försöka rida barbacka regelbundet då det ger oss båda en hel del. FINHÄST!
     

    Fin röst!

     
    Jag hoppas inte ni har missat den här tjejen; Zara Larsson. Hur go röst har hon inte?! Gillar dessutom låten :)

    Varsågod och rid!

    OM jag längtar?! Det kommer bli så bra. Med lite rutin, haha.
     
    Först och främst längtar jag tills vi börjar "hoppa" över småhindren och lär känna varandra ännu bättre. Kanske till och med att det blir nästa vecka, men bara lite grann som en introduktion i så fall.
     
      

    Min och Pärlas första tävling

     
     
    Världens finaste Pärlahäst.
     
    Det var höst och det var 2007. Oktober närmare bestämt. Den 27e har jag för mig. Jag var nervös. Allt gick så himla bra! I LCn låg vi riktigt bra till då det bara var vi som hade tagit en viss sväng osv. Men så tabbar jag mig så otroligt..! Jag räknade hindren i huvudet, och missar att tänka "11" så när det är dags för tolfte hindret så "letar jag" efter elvan - som vi precis hoppade. Så jag irrade runt och "missade" alltså att hoppa tolvan. Vi fick massa tid för överskriden maxtid i omhoppningen och även minst fyra fel för korsande av sin egen väg. Inget kul när allt gick så bra.
     
    Jag hade tidigare bara hoppat clear rounder. Dvs oavsett hur många starter det blev på en dag så var det alltid samma bana. Så jag hade jättesvårt för att komma ihåg banan till LBn sen. I min skalle blandade de bara ihop sig med varandra. När det väl var vår tur så missade jag en sväng och fick svänga efter vi hade passerat ett annat hinder så där fick vi ett stopp. Sen vet jag att hon flöt ur kombinationen för mig. Antagligen kom vi väl runt med de felen för jag kan inte minnas något mer stopp eller att vi vägrade ut oss. Men jag var besviken. För det var inte alls många nollor och då var höjden absolut inga problem. Det var före "ser hon bakbommen?"-tiden, om man säger så.
     
    Nästa gång det var tävling där, ungefär ett halvår senare så tog vi revansch! Två vinster av två möjliga och än idag vår bästa tävling. :)

    Positiv energi, stämning och tankar

    Det är mycket jag inte kan. Jag har till exempel aldrig påstått mig rida bra och det tycker jag inte heller. Men en sak är A och O och det, det har jag. Jag talar om bra inställning, positiv sinnesstämning och glädje - VARJE DAG.
     
    Jag busar, tjoar, hoppar runt och sjunger, skrattar och älskar mina hästar villkorslöst. Efter ett ryt för att få uppmärksamheten kan jag utan problem nästa sekund berömma hästen som att den har vunnit OS för att den, enligt många andra; "bara skrittar". Det handlar om att inte fastna i några negativa cirklar, utan hela tiden vara öppen för vad hästen gör just nu. Behöver den en tillrättavisning, behöver den beröm eller behöver den en ny hjälp - hela tiden nytt, nytt och nytt. Inte fasta, utan vara rörlig - i tanken och energin.
     
     
    Jag får ofta beröm för mina trevliga häsar och min hästhantering. Man kan säga att i början var det mer "äsch" och jag såg inget speciellt i varken det ena eller det andra. Men nu förstår jag. Det ÄR trevliga hästar och ja, de är trevliga som individer - men tack vare Mellonie kan jag ta åt mig lite av det. Min hästhållning (som jag är stolt över att kunna erbjuda mina hästar) leder till stabila, trygga hästar som är nöjda med tillvaron och är glada.
     
    Det är tabu att prata om sig själv, framför allt att nämna att man är nöjd. Men att prata "vanligt" är inget konstigt, och tyvärr lider jag av den feminina prata-om-sig-själv-sjukan så då nämns ju hästarna och deras framsteg. Klart man vill tala om att det går framåt, men inte skryta eller på något sätt låta märkvärdig - absolut inte. Men hästfolk som är intresserade och engagerade VILL veta hur det går och man pratar och diskuterar. Både bra och mindre bra saker.
     
    Jag berättade att Aleccis har blivit ännu trevligare och stabilare att hantera (typ ta på/av täcket) och kom strax efter på vilken stor förändring hon har gjort "redan". Och vad har jag gjort? Ingenting. Inte tränat och egentligen inte gjort något. Men jag har erbjudit tillit, jag har betett mig "som vanligt"; varit tydlig och trygg och tagit för givet att hästen löser utmaningarna jag stället henne inför (= inget avancerat).
     
     
    Det är återkommande bland mina åsikter och texter att oavsett djur; häst, hund eller för den delen BARN. Alla behöver en trygg tillvaro, en stabil och rättvis ledare och lagom motion. Simple as that.
     
     
    Långt ifrån perfekt...
     
     
     
     
     
    ... men vi har kul!

    You're making my mind up

    "Det kommer aldrig att gå, det kommer aldrig att gå, det kommer aldrig att gå - men vi gör det ändå!"
     
    Hörde det precis, och gissa vad?! Det är nog därför jag har dem och därför vi gör det.
    Some day, some fucking day...
     
     

    Vardagsblogg, eller något

    Jag är väldigt kluven. Sedan jag gick i 7an har jag haft min andra blogg, som även är den första. Väldigt, väldigt mycket (bland annat allt innan dec 06) är raderat, men en del finns kvar. Ibland är jag taggad som fan att skriva där, men ibland inte; som nu. Det händer inget där. Står still. Men jag vill ändå ha kvar den. Så mycket av mitt liv står där.
     
    Jag som sagt kluven. Ska jag ha kvar den, ska jag ta bort den, ska jag fortsätta skriva eller ska jag bara låta den... va? Vet inte. Men jag tror jag ångrar mig om jag raderar den helt och hållet, så den lär väl iaf finnas kvar. Ett tag till.
     
     
    nogg.se/jagheterjessica är adressen. Även på instagram (som jag inte är världens mest aktiva på kanske) heter jag jagheterjessica. Follow if you want to.

    Dagens ridning

    Pärla - skritt barbacka. Fick sällskap på hemvägen och vi snackade lite om hästen. Men jag tror inte det är aktuellt. *Blandade känslor*
     
    Aleccis - Jag ville rida ordentligt, så ordentligt it was! (Ons: 35 min, tors: 45 min) Ett "varv" i skogen, ett runt flugeby och dahlseda bak och fram. 1 h 10 minuter, mysigt! Fick även här sällskap en bit och efter de minutrarna skritt så var hon finare än tidigare. Över lag var hon bättre idag än tidigare.
     
     
    Jag drog på mig hela michelingubbeutstyrseln och hade ett mål: INTE FRYSA. Det lyckades! Jag var lagom varm under ridningen (förutom på hakan?), men i stallarbetet så var det rätt svettigt att gunga runt i alla kläder. Jag köpte ju nya termobyxor och en reflexvinterjacka i Ullared sist, och det var inga bortkastade pengar direkt. Bådar gott inför resten av vintern :)
     

    Vi kom lite nära. Hindret är 1m och Pärla kommer över ändå. Men landar i trav, haha. Sötnöt!

    Byte av internetleverantör

    Yes, nu är det på gång. Så vi blir internet-fria (HUR SKA JAG ÖVERLEVA?!?!?!!!) i (max) en vecka. Hua. Mobilen lär väl gå varm, och det blir dyrt för jag har inte fyllt på den på ett tag så har inte gratis surf. Typiskt.
     
    Förresten så har jag reedaaan bytt telefon. Tillbaka, alltså. Till min gamla HTC för Samsungen var värre än någonsin. Trots en återställning så hade han ÄNNU SÄMRE batteritid - till och med inomhus = inte kallt. Varnade en gång (efter bara några minuter efter att man tog ur laddaren) och sen stängde han av sig. #"¤"@$€! Så bytte tillbaka, som sagt. Även om den inte heller är något att hurra för så håller den iaf batterier längre än 5 minuter (vilken kan underlätta när man är ute och rider och någon vill något eller om det händer något). Samsung = SKRÄP. Aldrig mer Samsung. Grrr. Den förstörde mitt liv! :@ Och jag menar det, haha. Vem är inte mobilberoende i dagens samhälle liksom? ;)
     
     
    Men som sagt; inget internet (i datorn), så förutom lite tidsinställda här och där så lär det vara lite halvdan uppdatering och den som lär ske är via mobilen. Så, så ser läget ut i några dagar.
     

    Höst, grått, blött och mjukt. Men inte lika kallt. Fast geggigt och träligt. Äsch, just nu känns inte snön riktigt lika hemsk som det eviga regnandet. Mer och tjockare kläder bara, så ska det nog ta och bli vår även nästa år!

    "Vintervilan"

    Pärlas vila blev 3 veckor och 3 dagar, och det kan väl kännas ganska lagom för en tant i sina bästa år?
     
    Aleccis vila blev 1 vecka och en dag. Det verkar ha varit ganska lagom för henne - men framför allt för mig! Fasen, jag vill ju rida min "nya" häst! Haha, och hon skulle nog klättrat på väggarna (eller staketet) om hon skulle stå längre.
     
    Jag kan ändå inte låta bli att jämför Aleccis med Tola. Tola var lagom pigg, lagom känslig, och en trevlig häst. Och hon sköt iväg en som en katapult när hon var extra glad, haha. Aleccis är ännu piggare, ännu känsligare och också en trevlig häst. Men även nu, (och likadant vid förra vilan) så gör hon inte en antydan till att bralla eller liknande. Lite synd kan jag tycka. Jag uppskattar om de visar att de är glada. Aleccis är väldigt glad, men snäll. Alltid snäll. Vilket faktiskt kan kännas rätt tryggt för jag vet inte hur "kul" det hade blivit i längden om hon skulle sparka och leva hejvilt vid varje galopp. Känns om jag har full upp med att hålla henne i ett vettigt tempo. Antingen har hon väl fått stryk om hon har busat (vem vet?) eller också så är det en "bus-fri" häst som kan behärska sig. Hon har ju bara vad jag sett busat runt i hagen (med bocksprång) en enda gång.
     
     

    Hästar växer på träd, eller?

    Tänk att en 4, snart 5 år gammal valack, halvblodskorsning på +/-170 cm.
    Tänk att få samma häst skodd ett år GRATIS.
     
     
    Detta är ett erbjudande jag har fått.
     
     
    ("Det är för att jag tycker om dig!" Ååh :') Tack, men..?)

    Staffan var en stalledräng vs Staffansvisan

    Antar att det nog är olika sånger (med olika namn), men aja. I lussetågen jag har varit med i så har båda varit benämnda som staffan var en stalledräng. Men den jag personligen tycker bäst om är Staffansvisan.
     
    Staffansvisan över och Staffan var en stalledräng under. (Gitarren låter förövrigt inte så bra stämd och överröstar dessutom barnen, haha, skulle låtit bättre utan gitarr tror jag.)

     

    Dagens ridning (i 12 freaking minusgrader!)

    Började att skitta Pärlahäst. Hon tyckte det var en bättre idé idag än vad hon tyckte igår. Det gick bra, och finns väl inte direkt något mer att dokumentera om det. Finhästen.
     
    Red därefter Aleccis och hon var megapigg idag. Så i början var hon mest pigg åt det jobbiga hållet, sen försökte (obs, försökte!) jag få henne lite lydigare så gjorde övergångar mellan halt, skitt och trav. I början gick det inget vidare, men sedan så gick det iaf liite bättre. Kylan fick tålamodet att bli något kortare, så när vi inte hade så mycket kvar så  tog jag tag i henne och röt till för jag blev trött på att hon inte lyssnade. Då var hon faktiskt jättefin och lydigast hittils efter det. Suck, att man ska behöva visa att man menar allvar. Aja, hon var som sagt fin i slute sen.
     
    Jag trodde att mina fingrar och tår skulle ramla av. Så himla kallt var det! Då visste jag inte att det var tolv minusgrader, utan tänkte typ "shit, vad kallt det blir sen när det är kallt på riktigt!" så jag måste väl medge att jag drog en suck av lättnad när jag såg att vi nu är nere på "kallt på riktgit" och att det inte blir så mycket kallare än såhär. Så med andra skor (mina bästa goretex-kängor!) och andra vantar så kommer jag nog överleva.
     
    För att vinna över kylan idag så övertalade jag mig att vicka på tårna men det är inte lätt när de är så kalla. Det smärtar vill jag lova! Men så fick jag en smart idé och kom på att om jag sjunger för då blir det lättare att vicka genom att göra det i takt. Så vi skrittade hem till tonerna av (haha) ekorren satt i granen, bumbibjörnarna, bananer i pyjamas och de olika versionerna av Staffan var en stalledräng (dagen till ära), dock bara två verser (de båda jag kom ihåg). Under tiden funderade jag även på vilken av dem som jag tycker är bäst. Och helt klart den jag antar är äldst. Happ, i vilket fall som helst så hjälpte det i alla fall! Jag fick tillbaka känseln och blev förvånad hur bra min idé faktiskt var, haha.
     
    Men som alltid är det ett krig att hoppa av. SMÄRTA! Fy fan, känns som fötterna ska explodera. Oooooh, vad ont det gör. Detta trots att jag hade vickat och grejat.
     

    Nejdå, inte alls bildbrist - som vanligt.

    Topp 4 - Mina favorit-fraser ur "Tomten är far till alla barnen"

    1 - ur detta klipp. 05:53 "Det kunde man ge sig FAN på!"
    Jag gillar hur han går från tyst och ganska lugn till förbannad på några ord. Big like! Jag gillar att citera det, men ibland kan det bli opassande, oftast när folk inte har hört/fattar varifrån det kommer, hahaha.
     
    2 - ur detta klipp. 32:08 "-Fikon? -Håll käften för fan!"
    Att bryta tystnaden är förenat med livsfara, hähä.
     
    3 - ur samma klipp som topp 1 (del 3). 22:15 "Men dö för helvete, tomtejävel!"
    Klockren. Jag gillar den för det är en fras man sällan, sällan säger.
     
    (4 - återigen i samma klipp som 1an och 3an (del 3). 12:34 "-Förresten ljuger du så jäävla dåligt! -Vadå, jag ljuger väl inte dåligt? Jag ljuger väl inte sämre än nån annan?"
    Alltså, så dålig, haha. Måste bara ha med den som en eftersläntare på fjärde plats.)
     
     
    Hett tips! Har du inte sett filmen - GÖR DET! Detta är tradition, inte någon tråkig Kalle Anka här inte! :)

    Hästarnas motionering


    Gillar bilden :)
     
    Idag ska hästarna ridas igen (såklart!). Fast "ridas" är att ta i. Pärla ska skrittas, likadant som igår, vilket lär blir +/-17 minuter igen. Tanken är att hinna med båda innan det blir mörkt, och det borde gå i och med att ingen av dem går stenhårt eller aslänge. Aleccis har jag inte riktigt bestämt mig än; blir det skogen, byn eller både och? En sak är iaf säker och om ett tag ska vi börja hoppa småhindren på skogsvägen. Cant wait!

    13 december

    Lucia! Alltså jag måste erkänna att jag saknar det. Kanske inte att gå lucia (förutom busandet runt lucia med hästarna), men att lyssna på. Egentligen är jag kanske lite kräsen och tycker att orden ska uttalas rätt (julaftons-kväll - inte "jul-aftonskväll") men det är ändå så mysig stämning! Mer luciatåg åt folket!

    Jag kan typ inte heller förlåta mig för att jag misade VRFs. Jag hade tänkt att gå! Men sen gjorde vi annat och då glömde jag bort det helt och hållet. Ååh. Så kom på det dagen efter. Så dags då liksom...

    Sen vill jag även sända en tanke till vår (förra) trogna hund Staffan. Om han hade levt skulle han idag fylla år. Vila i frid, bästa vovven. See you, some day.


    R I P<3

    Bensnörestrassel

    Täckets ena bensnöres knäppe har gått sönder. Jag sparar alltid på knäppen när t ex täcken och grimskaft går sönder så att jag har det på hög att sätta dit externt om det är så att de går sönder. Men nu var min knäppeshög väldigt liten. Ärligt talat hade jag inte en enda. Så när jag såg det för ett tag sedan så satte jag dit ett buntband (det var vad jag fann). Detta buntband går ju alltså inte att återanvända, så antingen får det sitta där och fylla sin funktion, eller så måste jag klippa bort det och lösa "problemet" på annat sätt. I vanliga fall brukar jag klippa bort hela bensnöret om det inte går att fixa, och då knäppet jag det hela från den hela sidan, till knäppet på den trasiga sidan. Så att det bara blir ett bensnöre och det sitter "diagonalt". Det har fungerat bra, men jag vill inte förstöra detta täcket (än) då det just nu är hennes "förstatäcke".

    Idag så knäppte jag upp alla knäppen utom högra bensnöret. Och sen drog jag täcket bakåt, ner på golvet, lyfte hoven och tada - täcket var av. Sen när det skulle på så gjorde jag likadant, fast tvärtom; ner på golvet, i med hoven och benet i snöret och så knöla på täcket åt fel håll. Det var inte smidigt - men det gick! Tänk att den stressade hästen som spände sig bara man hämtade sadeln, och som flög i luften om täcket fladdrade lite, nu klarar av dagens prövning. Det är en miniseger i sig! Hon stod helcool hela tiden, trots att jag drog, slet och bökade med det där täcket - mothårs. Kul!

    Dagens ridning - 3 av 3.

    Började med hingsten som hade lite egna åsikter idag, men jao.., jag vann.

    Åkte därefter till gården, bytte vatten och gav dem lite att äta och sedan skrittade jag barbacka på Pärla i 17 minuter. Jag skulle ljuga om jag sa att hon var överlycklig haha, hon skrittade ganska motigt faktiskt, men hemåt var det stora, fina steg. Älskade häst. Var länge, länge sedan jag satt på henne sist.

    Sist, men inte minst (höhö), Aleccis - som för övrigt har namnsdag idag, fast felstavat! ;) Först verkade hon inte riktigt lita på att hon faktiskt hade grepp, men efter första traven sen så släppte det. Förresten så har hon ett balltramp (mer en "spark", då det yttrar sig som ett blåmärke), så jag hade boots på henne och dem brydde hon sig inte om. Vi red bara ett varv runt dahlseda, så det blev varken långt, ansträngade eller komplicerat. Mest bara ett motionspass. Efter att ha ridit de andra kändes hon rätt lång och sprattlig, haha. Och jag satt och åkte runt som en ganska orutinerad ridskoleunge. Nävarna flaxade och Aleccis hade bara en gångart; trav. Jag struntade i martingalen för den satt inte på (red barbacka sist) och jag orkade inte greja med det. Det är ju sååå jobbigt, ehm. Men den hade jag nog behövt framför allt för min egen skull. Stabilisera upp lite.

    Egentligen funderade jag en kort stund på om jag ens skulle låta henne få ta lite galopp eller om vi skulle skita i det, men äsch, det var klart vi skulle galoppera lite! Hon var faktiskt förvånandsvärt fin!

    Man känner ju hur ridning är en färskvara och jag måste ändå säga att visst har det blivit bättre! Nu var hon mer som hon var strax efter köpet, och inte alls så som hon var innan hon fick lite vila. Så framsteg, det är det. Sedan hur stora de är, det är en annan femma. Kul med förbättring i alla fall. Nu blir det regelbunden ridning igen och snart ska hon nog vara vettig att rida, precis som innan. Och sen, jodå, visst kan det bara bli bättre!

    Funktionsduglig

    Sådärja, nu får det duga. Information och bild i menyn samt annan design är vad jag har lyckats åstadkomma. Jag är än så länge bara på ytan och skrapar vad gäller både kodning, design och PS - men det duger och det är kul att även om det inte är så avancerat, så har jag iaf lyckats helt på egen hand; en sak i taget.
     
    Det har varit väldigt mycket fokus på utséendet och mindre på innehållet. Det ska det bli ändring på! Dock ska vi byta bredbandsgrejsimojs så därför kan det bli så att vi blir utan internet under tiden de byter = sämre uppdatering. Jag vet dock inte från när det kommer hända, men det lär vi märka.
     
    Idag ska jag förhoppningsvis rida tre hästar, och det ska ske i storleksordning för en gångs skull! Hingsten gör det han brukar, även där en sak i taget och provar nya saker i hans takt. Pärla ska skrittas barbacka lite lagom långt/hårt - absolut inget komplicerat där inte. Aleccis skulle egentligen bli riden barbacka hon med tänkte jag, men eftersom jag inte hinner rida henne innan det blir mörkt så får det helt enkelt bli med sadel. Hon ska ju med "sättas igång" efter en mindre tids uppehåll så vi rider väl runt i byn litegrann.
     
    Hörs ikväll igen!
     

    Simple

     
    Blev inte nöjd så tog bort en del och låter det vara såhär istället. Simple och lite vintrigt med "kallt" ljusblått, och såklart med Pärlahäst :)

    121212

    Undra hur många bloggrubriker och facebookstatusar man kommer se innehållande de siffrorna idag?
     
    Jag har inte så mycket att dela med mig av just nu. Jag fick hjälp med datorn igår (haha) så nu kan jag fortsätta med min vinterdesign. Det tråkiga är dock att jag redan har tröttnat på den och vill göra en annan. Men skitsamma, julen är snart slut så då är det bara att byta igen. ^^
     
     
    Min bil, på väg hem från Borås för några veckor sedan. Emil ligger före, och det "komiska" var att det aldrig skulle gå såhär sakta om han hade en fungerande hastighetsmätare, för det hade han inte. Iofs var det även problem med bilen, men ändå. Lite kul att vi ändå låg lagligt mellan Jönköping och Nässjö. Tidigare hade det iaf gått lite fortare. Det är rätt drygt att tuffa fram långsamt när man har många mil framför sig.

    Så typiskt!

    När jag väl börjar få till det så ska jag komma åt någon knapp så allt är ENORMT = det blir fel proportioner och jag kan inte fortsätta med finliret som jag höll på med. Så jag får skjuta upp det ytterligare. FML. Smsade till och med Emil för att få svar, men just nu är han tydligen upptagen. Jippie... Går inte att googla på skiten heller. Blää. Någon annan som vet hur fan man får ner skärmen (bara internetfönstret) i size normal och inte 150+% eller vad det nu är. Nej, jag har ingen sådan där procent-väljar-grej nere i högra hörnet så tyvärr var det inte riktigt så smidigt att fixa. Suck.
     
    Får väl ta och dela med mig av dagen och morgondagen istället då. Hovslagaren kom förbi ikväll så nu ÄNTLIGEN är mina kära djur redo för hala vintervägar och fluffiga snöängar! :D
     
     
    Imorgon är det återigen dags för hingsten, så jag vet inte riktigt hur upplägget blir med mina egna då. Jag vill såklart sätta fart med igångsättning igen så fort som möjligt. Men mörker är ingen höjdare, framför allt inte när den ena hästen ska vända så fort något ser annorlunda ut än tidigare (och det har ju snöat som bekant, så det är mycket som ser annorlunda ut - och jag syftade på att isf "åka barbacka") och den andra är halvt blind och inte har varit ute på tre veckor, typ. Nejdå, så illa är det inte. "Problemet" med Pärla är snarare att jag inte är kapabel att gå, så i så fall "blir jag så illa tvungen" att hoppa upp och skritta på henne. Vi får se hur det blir. Och en sak till, nej jag kan inte rida tidigare för då har vi kvalitetstid.
     
    All tid förutom när vi jobbar, jag rider eller han skruvar har vi kvalitetstid. Vi umgås nämligen ALLTID. Jag rider alltså medan han jobbar eller skruvar. Yes, så ser det ut i vårt förhållande. Allt för att pussla med intressen, men även umgås med varandra.

    Äntligen lite datortid!

    Hähähä, nej men lite så är det faktiskt. För igår fick jag en idé om en förändring och jag satte igång med den, men direkt när allt var spikat - trodde jag - så var det inte riktigt så jag hade tänkt, så att säga ;)
     
    Nu ska jag slänga i mig lite onyttigt snabbkäk och sen ska vi se om jag kan lösa mitt "problem". Det finns ju en hel del att anmärka på vad gäller mina PS och designskills...
     
    Hörs snart, dåva.
     

    Wiho, jobbdags!

    Jodå, idag blir det några timmars jobb. Helt och hållet oplanerat. Det blir kul! :)

    Allroundponny

    Jodå, nu börjar de förstå att de bör komma ner självmant när jag kommer ut till gården. Det har de gjort några gånger i rad nu, så lite borde de väl uppskatta maten och "te:et" de erbjuds. Nej, jag ger dem såklart inte te, men ljummet vatten och det brukar de uppskatta. Jag "vaktar" dem alltid så att de verkligen tar några klunkar efter att de har ätit så att jag iaf ser att de får i sig en del vatten. Men de dricker även mer, vilket syns i hinkarna när jag byter vattnet ca ett dygn senare. Det känns ändå bäst att se dem dricka i alla fall litegrann i och med att det inte är jättenyttigt för dem att dricka iskallt vatten.
     
    Lagom till att jag hade kommit in, gjort mina negerbollar, diskat och satt mig tillrätta med SIHS på datorn (via svtplay), så ringde det och jag fick bege mig ut på nya äventyr. Nej då, haha, men mekonomen, tanka lite och ut till gården för att därefter svänga ut och lämna grejerna till emils bil. Men är man snäll så är man.
     
    Därefter fick det bli Stockholm International Horse Show för hela slanten! Jag började med att kika på showen, men jag kom på mig själv med att bli lite ledsen. Jag sålde ju min trickponny... Hade vi bara haft någon inhängnad ridbana, paddock eller annan vettig plätt att vara på, så hade vi garanterat varit ännu bättre samansvetsade och det hade varit så kul att lära henne mer saker. Nu blev det ju inte så, då motivationen tryter eftersom vi inte har någon bra plats att vara på. Jag kunde ha henne lös och hon följde mig utan problem, backade när jag bad henne, stegrade osv. Men så fort jag bad henne om någon hon inte var sugen på eller inte förstod helt så vände hon mig baken och gick tillbaka till stallet. Vi var inte riktigt såå tighta som jag hade önskat, och vi låg på en väldigt basic nivå vad gäller trick med. Annars hade jag faktiskt viljan att en dag vara med på någon mindre show/uppvisning. Just nu grämer det mig att vi inte har den där paddocken...
     
     
    För några år sedan blev jag även sugen på att lära mig hoppa upp på hästen i de olika hastigheterna istället för att hästen bara stod still. Det var nog innan jag hade Mellonie tror jag, för jag minns bara att jag började prova med Pärla. Men det gick inte så bra. För när jag travade där med henne, vilket för den delen gick bra, men när jag "stannade upp", gjorde ett hopp för att ta sats upp - så stannade hon. Lite frustrerande, haha. Det hjälpte inte med smackningar heller, så det la vi på hyllan ganska snabbt. Men ambitionerna fanns!
     
    Det som gjorde att det inte blev verklighet beror till viss del på gårdsplanen. Den lutar och så svänger det typ överallt. Så det är lite svårt att hålla till på den.
     
     
    För två år sedan var jag i full gång med att köra in Mellonie. Det gick - trots brist på vettig plats att vara på. Gick vi neråt så skjöt rockarden på, gick vi upppt så fick hon dra, svängde vi så kom skakeln emot henne osv. Men det gick och ja, jag är stolt över det! Jag önskar bara att jag hade bra utrustning till henne för då skulle vi köra mycket mer, och jag önskar även att jag hade en "riktig" ledad vagn som hon kunde dra istället för rockarden. Och så skulle vi ha kört mer på ängar och engagerat oss. Nu blev även detta på hobbynivå, men vet ni vad - DET GICK! Och jag är stolt över henne, mig, oss och det vi faktiskt hann med.
     
    Min fantastiska ponny med ett hjärta av guld och den smartaste hjärnan jag någonsin stött på i en häst!
     
     
    Dessvärre har jag inte särskilt mycket dokumenterat då jag alltid är själv, och gör allt själv. Ingen fotograf och oftast svårt att filma själv då vi rör oss mycket under ett pass. Men det jag har - det är för mig guld värt.
     
     
    Ååh, nu blev jag bara ännu mer ledsen :(

    Om man skulle ta och göra lite nytta?

    Vattna och mata hästarna så de är nöjda (snart dags för vinterkängor för deras del, wiho!) och därefter göra något gott att käka tillsammans med någon hästfilm? Det är ju bara det att jag starkt ogillar sorgliga filmer och många hästfilmer (de jag vet om) är tydligen sorgliga. Och sen så vill jag ju inte leva så hemskt onyttigt, men så såg jag av en slump en bild på negerbollar och blev såå sugen..! Får se hur det blir. Först, som sagt, hästisarna!
     

    Hey you, I like your style

     
     
     

    Runda hästar

    Något jag hela tiden har viljat, är att Aleccis ska bli lite rundare. Helst lite för rund. Hon gick ner en del i samband med köpet (de kom ju inte överens, mina just då, tre hästar). Men nu är hon faktiskt rund. Till och med för rund! I och med att de går ute så mycket så är det också en anledning till att jag vill att hon ska vara rund = hålla värmen ännu bättre.
     
     
    Men ingen vill ha en överviktig häst som pga vikten mår dåligt, så jag håller på att bli tokig... När det väl är dags för igångsättning, och regelbunden motion, så kommer jag framöver även börja låta Aleccis lyfta på fötterna över skogs"hindren". Längtar!
     
    Förra vintern. För vår del var detta hur vi tränade inför SM, som var målet som vi uppnådde - men aldrig kom iväg på...
     

    Att rida likadant oavsett utmaning

    Det är jätteviktigt! Man ska inte ändra ridstilen bara för att t ex hindren blir högre - och det är just det jag gör! Det märks extra tydligt på Mellonie. Högre hinder gjorde mig stressad och jag började veva med nävarna framför hindren.
     
     
    Här är en film på oss i mars 2012. Hon hade stått ganska länge pga en defust hälta/orenhet i vänster fram. Det visade sig vara en hovböld - en mycket välgömd sådan! 7-8 månader var hon borta från tävlingsbanan. När det sedan var dags att komma tillbaka började vi med en pay and jump på 60 och 70 cm. Inget avancerat och våra absolut SNYGGASTE rundor. Även om dem är obalanserade osv så låter jag henne rulla på och jag gör ingen stor grej av det - just för att hindren är så små. Så här lugnt skulle jag alltid rida. Istället för att lägga mig i och sparka och veva för att hon inte svarar framåt. Det är så himla tydligt.
     
     
    Här är vår sista start vi har på film. Debuten i LB+5 och jag var medveten om min kassa ridstil så jag har faktiskt försökt göra något åt det. MEN så sitter dessa ovanor väldigt djupt och det syns hur jag stressar runt, vevar och sparkar. Det är så långt ifrån den övre rundan man kan komma. Hade jag bara - från BÖRJAN - varit noggrannare med ridningen så hade det sett annorlunda ut. Det ångrar jag idag.
     
    Det ska jag ta med mig med Aleccis. Ett mål är att rida likandat oavsett hinderhöjd. För hittar man bara rätt ridning, så kvittar höjden. Nu har jag grävt ner mig i att höjden är någon "stor grej", vilket det inte är, och jag måste ta mig loss från de tankarna.

    Fleece

    Fleece är bland det bästa matierialet som finns. Jag älskar fleece! Det är bra till så mycket, och är nog många ryttares "bästa vän". En tröja i fleece är många gånger lagom varmt att ha under jackan när det är kallt, ett täcke i fleece att ta på hästen efter ett svettigt ridpass, eller vantar i fleece som i och för sig är ganska värdelösa när det snöar - men annars är goa att ha på sig.
     
     
     
     
    Jag själv har två "fleece:ar". Den ena är den blå (Jacson) på printerna över, och den andra är en reflexgul med lite reflexer (Gekås) på, som är här under. Jag använder den blå dagligen och den har hängt med i många år nu. Dragkedjan har gått sönder en gång, men byttes ut.
     
     
    Det fleecetäcket som för tillfället har blivit mest använt på sistone är detta blå. Passformen är sådär på Aleccis men bättre på Pärla. Båda kan ha det och båda är snygga i det. Jag fick det för ett tag sedan men då blev det bara hängandes. Ganska nyligen "upptäckte" jag det och det är därför jag har börjat använda det. Det är det snyggaste jag äger för tillfället.
     
     
    Det andra täcket ser ut som detta fast är grönt och blått, istället för beige och blått. (Hittade ingen bild, och orkade inte koppla in den externa).
     
     
     
    Men så har vi en stor, hemsk nackdel med fleece. Att det blir elektriskt och håret flyger. Usch, det är så onödigt och grymt jobbigt!

    Bättre idag

    Idag ska jag få rida, dock inte på någon av mina, men ändå - rida!
     
    Det går verkligen trögt nu, när det inte är mycket häst i min vardag just nu. Hur det är? Sjukt tråkigt! Det går inget vidare med att låta det vara en "vintervila" heller, för jag grämer mig bara över att de aldrig får nya skor. Nu missar jag ju allt det där mysiga ridandet i djupsnön...
     
    Jag minns i vintras, när jag hyfsat ofta red Pärla i den (lilla, jämfört med nu) snön som var. Vi nötte mycket böjda spår, övergångar och, ja, ganska inriktad dressyrridning över lag med allt vad det innebär; sits, form, och så det vanliga med kondis och styrka. Jag minns att hon var fantastiskt fin! Mjuk, arbetsvillig och uppmärksam, och vi hade ofta bra pass. Det saknar jag. Mycket.
     
     
    Tyvärr så har jag inte så mycket bilder, och i detta fototillfälle var det verkligen inte alls mycket snö. Det kom mer framöver, och det var då vi snirklade runt på volter, åttor, serpentinbågar och liknande. Just det här passet var hon lite framtung.
     
     
    Så här blev resten av bilderna det passet. Suddiga och hemsk, hemsk sits från min sida.
    Åh, jag vill ha igång hästarna och rida i snön, och få nya bilder, och kunna busa och mysa...

    Goda lussebullar

    Lussebullarna var även riktigt goda idag. Nomnom. Smakar som köpta - alltså goda köpta. Inte torra och tråkiga. Kul att de blev bra :)
     
     
    Nu blir det julbord och om ett par timmar rullar vi fram, hela bunten. Hörs imorgon igen.

    Tjurskalle med hälont

    Varning för ett tråkigt klagoinlägg utan innebörd...
     
    Alla som känner mig vet att jag blir väldigt sur och arg på allt och alla när jag har ont.
    Jag kan inte ens köra! Och det är knappt att jag ens kan sköta om hästarna. Alltså FATTA HUR JÄVLA ONT JAG HAR! :(
     
    Sen är jag återigen nere i det där sakna-Mellonie-träsket. Började fan nästan lipa för det innan. Hon kom alltid när man ropade. Och mötte en med gnäggnigar när hon såg en. Och var alltid kul att rida och hålla på med.
     
    Vi ska på julbord sen. Det kommer väl inte bli så himla lätt att sitta där och se glad ut när jag inte är det. Hatar att låtsas, och sen kommer väl frågor med. Varför man är sur osv. Usch, är inte särskilt taggad. Och ännu mindre med tanke på att det kostar 400:- per skalle.
     
    *sur på allt*
     
    Igår mådde jag även skitdåligt. Vara tvungen att vila lite och slockande som en sten vid 21. Blev väckt runt tolv för tanken var att vi skulle ut. Då trodde jag det var bättre, men direkt när jag ställde mig upp var jag lika dålig. Så det blev inget annat än sängen igår.
     
    Nu hoppas jag att jag har fått all skit för det här året. Några veckor kan jag väl få må bra?!
     
     
    Hästarna då? De lever väl livet nu. Bara slöar... Jag däremot börjar snart klättra på väggarna. Vill även sätta igång Pärla igen! Älskade hästen...
     
     

    Lussebullar it was!

    Jag har gjort mig jätteilla på vänster hälsena, så det gör skitont att gå. Det plus alla tusen minusgrader gjorde att jag och Jennie valde att befinna oss inomhus efter en promenad till Maxi. BULLBAK! :D Det var mycket roligare med sällskap, men inte riktigt lika kul att hennes bullar blev mycket snyggare än mina, haha. ;D
     
    Nu ska jag snart bege mig ut till gården och hästarna. Jag ska faktiskt vara så snäll att jag tar med påse till min far. Så får han äta lite julstämning han med. Trevligt, trevligt.
     
    Jennies över, mina under. Den där gula klumpen skulle först föreställa barbapappa, men sen blev det pappa Simpson och efter ugnen en sköldpadda, haha.
     
    Russinfritt ofc!

    Topp 3 - låtar

    Jag fick en ny idé för ett tag sedan, man har inte gjort den till verklighet än. Men nu - nu tänker jag börja att väva in detta! Jag pratar alltså om en lista. En ny kategori som kommer bygga på vad jag tycker och tänker om olika saker. Först ut; topp tre - bästa låtarna just nu.
     
     1.
     
    2. 
     
    3.
     
    Just nu, just idag ser det ut såhär. Jag gillar David Guettas she wolf och den där Sia - hon kan sjunga!  Åh, den är så fin! Därefter tycker jag att Rihannas nyaste diamonds är himla fin med. Den påminner faktiskt lite om she wolf, och här visar Rihanna vilken fantastisk röst och kapacitet hon besitter. På tredje plats hittar vi Asaf Avidan med one day. Den gick på p3 för ett tag sedan, men jag hörde den först via en bekant. Och ja, jag gillar den.

    Att kriga mot kylan

    Nu, kära hästvänner, när temperaturen sjunker måste vi hjälpa våra hästar att hålla värmen. Mitt tips är (som vanligt) att kika över fodret! Fryser hästen är det alltid fodret som ska ökas, först och främst, därefter kan man kika över vad det finns för alternativ i täckesväg.
     
     
    Mina hästar har fri tillgång och jag vet att det börjar bli tjatigt vid det här laget, men jag slår verkligen ett slag för det! De får i sig så mycket de behöver/vill och de kan äta långsamt (=behöver inte stressa för att någon annan ska ta maten, eller att någon föser bort den andra eller liknande), men även äta när som helst under dygnet. Bättre kan det inte bli!
     
    Mina hästar går med fleecefodrade regntäcken under hösten och framåt våren. Men som det är nu, under själva vintern, går de med vintertäcken fodrade med 300g. Det är ytterst, ytterst sällan de fryser. Jag kommer egentligen bara ihåg en gång; förra vintern när jag hade Mellonie. Hon stod och åt, och hade vintertäcket på sig, men ändå frös hon. Då ansåg jag att jag egentligen bara hade en sak att ändra - täcket. Jag slängde på ett fleecetäcke underst och slängde på ett för stort vintertäcke över. Då tog det inte lång tid förrän hon var nöjd.
     
    Men något som många borde se över och prioritera absolut först är grovfodret och inte täcken! Jag tycker man ofta ser/läser om hästar som går med dubbla (eller ännu fler) täcken - men det är inte där skon klämmer!

    Vintermysfredag

    Om jag ska fortsätta tjata så kan jag återigen gnälla lite på att jag inte får rida idag heller. Så istället kommer jag ha en mysfredag ganska mycket för mig själv, men inte bara. Först promenad (med sällskap av Jennie) och därefter hästarna och mys. Jag har faktiskt seriösa funderingar på att ge mig på att baka lussebullar, haha. Men vi får vänta till i eftermiddag innan vi vet om jag faktiskt kommer bråka mig igenom och prova (debut isf, hähä), eller om jag lägger det på hyllan.
     
    Igår i bilen:
    Jag: jag är jättesugen på lussebullar. Tänk, nybakda, ljumna... Mmm!
    E: köp det då?
    Jag: KÖP?!
    E: Ja, det finns nog på Oskars.
    Jag: Ja, med massa äckliga jävla russin, nej fyfan! Isf ska jag ju göra själv.
    Kommer inte ihåg mer av den dialogen, men snacka om att vi kommer från olika sorter jag och min Emil (;  Bönder skapar själv, yes.
     
    Oavsett om jag ska baka eller inte, så kommer jag iaf INTE att köpa några färdiga, nej usch och fy. Russin är inget vidare. Särskilt inte när de knölar ner dem i hela degen och inte bara har två stycken i. Och så råkar man bita i en och... uääk!
     
     
    Jag tycker det är lite spännande, haha. Kommer det bli några bullar - eller inte? :P

    Det tär på humöret att inte rida/motionera

    Behöver jag ens nämna att det inte blev någon ridning?! :(:( Blir inte heller någon ridning innan hovslagaren kommer, så får väl helt enkelt ge mig och låtsas att det är en välplanerad vintervila. Jävla skiiiiiit!
     
    Var och provade glasögon tidigare idag. Vad ska jag säga? Suck, inget passar... (och så stör jag mig på att jag ser ut som min mor, min lillebror, min kusin och något annat. Blä, är rätt missnöjd med att vara så himla lik alla släktingar...)
     
     
    Men om man MÅSTE välja... vilken sort? Större i plast eller mindre i metall? Dyrt som fan är det med. Hua, hua, hua. Mellan 2000-2500 kr kommer det att gå på.

    #¤%&$£@ FML

     

    Läängtar!

     
    Snart, snart är jag ute och rider på min galna häst. Eller alltså, jag gissar att hon lär vara lite smågalen idag, hähä. :]

    Pärlas toviga fluff

    Så var det ju det där med min fotomodell Pärlahäst. Så här fin blr hon ofta på bild.
     
    Det syns knappt, men hon hade ett hemskt trassel för någon dag sedan, hua!
     
     
     

    Mus, polis, hingst, rallykörning osv

    Jag hann med en del igår faktiskt:
    o torka klart, fortsätta vika
    o diska
    o posta grejen (<- reeedaaan hähä)
    o hästarna (men red inte:/)
    o hämta emil
    o hingsten
    o sälja hans bil (skjuts upp)
     
    Jag dammsög aldrig, men vi åkte faktiskt och hämtade en ny bil. Småvägar hela vägen! Halt och på vissa ställen oplogat. Alltid lika trevligt att få möte som inte har någon koll på sin högersida så att de slickar mitten. Blää. Men det gick ju.
     
    Var ju även ute hos hingsten. Han skötte sig finfint! Såklart det var lite jobbigt för honom att pulsa runt i djupsnö, men han gör så gott han kan. På tal om hingst och detta "jobb" så kan det eventuellt bli mer av det... Wie! :):)
     
    Det är lite konstigt, men jag har verkligen kommit in i någon period när allt är mysigt och sött. Som igår, när vi var ute och åkte 25 mil; så fort vi passerade ett julpyntat hus så: "kolla va myyysigt!" Och det var ju inte så sällan då vi passerade en hel del småbyar. Men å andra sidan är det nog inte dumt att uppskatta vintern och all snö, för det känns inte alls lika tungt och jobbigt som "det brukar".
     
    Vi kom hem till stan igen ganska lagom för att haka på och kolla/hjälpa till att dra upp en i "sladd-gänget" som hade halkat ut med bakänden i diket, hahaha. Första kurvan på en viss runda de skulle köra (y) Sedan fick det bli McDonalds, därefter lite mer tuffande runt, runt med bilarna och ja, sen sova. :)
     
     
    När jag var ute i stallet så hade jag fått en ny kompis! En liten mus :) Kolla så söt!
     
     
     
    Vi har (har haft?) riktigt bråkande grannar här över oss. De börjar 06 och håller på till sent på kvällen - varje dag. Helt sjukt hur folk kan bråka så mycket?! De slår igen dörrar så rutorna skallrar i hela huset, vrålar på varandra, drar runt saker på golvet så det låter som det är bombnedslag och jag vet inte vad! Men igår stod två snutbilar utanför vårt, och antagligen var de någonstans på övervåningen för jag såg aldrig till någon av dem. Jag HOPPAS verkligen att det gällde dessa bråkstakar...
     
     

    vilken dag!

    Nu blir det sängen efter en ganska innehållsrik dag. Jag är faktiskt astaggad och längtar efter att få rida imorgon! Men jag är även glad att jag fick rida lite idag (hingsten, som sagt), för annars vore abstinensen outhärdlig, haha. Nej, men helt ärligt så känns det som.julafton imorgon; först leka med jennie och sen rida. Men tyvärr tänker jag bara brodda A, så Pärla får helt enkelt lite extra "vintervila" tills sulorna är på - och det ser jag fram emot! :)

    Nu blir det till att dejta kudden!

    Världens tråkigaste

    Känner att det är väldigt, väldigt, väldigt tråkigt här just nu...
     
    Blir ingen ridning då klockan rusar. Men imorgon, när jag inte ska tvätta, så ska jag minsann ut på tur! Annars river jag snart mitt hår av överskottsenegi och dåligt samvete. Gaah.
     
    Jussteja, ska försöka komma ihåg att ladda in bilder från telefonen med. Men det lär väl inte ske än på ett tag, i vilket fall inte idag. Tror jag.
     
     
    Känner mig som en halvsur tonåring just nu. Har dessutom även tappat idéerna jag hade. *Klaga, klaga, klaga*

    Brodda och rida, eller inte brodda och inte rida?

    Jag vill rida, men jag vill inte brodda. Det känns lite onödigt att brodda eftersom det som sagt är hovslagardags snart. Dessutom känns det som broddarna börjar rosta och de ska ut i snön och därefter skruvas loss och ha sig.
     
    Sitter just nu och letar ny bil. Men det är inte lätt! Allt är antingen obesiktigat och avställt, automat eller sålt, eller så är det 100 mil bort. Skam den som ger sig! Jag håller för övrigt på att tvättar med. Känns som jag har fullt upp, haha. Glömmer ju bort tiden mitt i allt letande... Ska även till hingsten i eftermiddag och förhoppningsvis ska jag hinna posta en grej med. Usch, nu börjar jag känna mig stressad!
     
    Får strukturera upp det hela med en to-do-list:
    o vika kläder
    o torka klart, fortsätta vika
    o diska
    o posta grejen
    o hästarna (rida, eller inte rida?! beror på klockan...)
    o hämta emil
    o hingsten
    o sälja hans bil (men det gör han medan jag rider hingsten)
    o förhoppningsvis hämta en annan bil!
     
    Någon gång ska det dessutom hinnas äta och helst även dammsugas. Hua, dags att sätta fart!
     
    Jag har varit vaken sedan halv sex imorse. Så jag känner mig faktiskt lite trött nu. Det innebär att jag antagligen kommer vara helt slut i kväll. Ujuj.
     
    Hähä, så kan det gå när det står skräp i vägen. Första bilen han har smällt btw. Lite för skev för att laga och mycket för kallt för att orka laga! (Grejerna vi hämtade igår passade för övrigt inte. Det var vad vi fick tag i och, ja, något av en chansning.)
     

    Han, hon, den.

    Jag tycker det är mycket trevligare när tränaren benämner hästen som "han/hon", "henne/honom", istället för "den". Det känns som att många tränare som är lite "högre upp" ofta säger den om hästen. Men det blir så mycket personligare och det känns även lite seriösare, när tränaren vet vad det är för kön på hästen och låter den vara en "henne/honom". Dessutom så kan det ju faktiskt ha lite betydelse för hur hästen beter sig ibland, beroende på kön. Så för mig känns det lite proffsigare att låta hästen få vara en sort, istället för odefinerad.
     
     
     

    Ingen ridning :( buhuu

    Nej, jag kände att det skulle vara helt omöjligt att rida. Det är mycket jag är och inte är, men att fega ur pga skaderisken - det är väldigt, väldigt sällan. Idag var dock en sådan dag. Jag tänker inte "satsa" hästen bara för att rida en sväng.
     
    De hade ett tjockt lager snö på sig, som underst var is här och där. Blöö. De har inte varit inne någonting sedan det började snöa ordentligt. De står bara ute och glor. Går in och dricker ibland, men inte ens det har de gjort inatt/morse (=inga steg i snön till stallet). Alltså, de dööör ju inte av att stå där inne. *sur* tycker de kan gå in så att de inte blir så snöiga, hähä.
     
    Pärla slår väl världsrekord i is-och-rufs idag. Tog ett par halvdana bilder på hennes frisyr. Jag gillar inte att hon är så orädd om den där manen...
     
    Happ, nu står de inne. Tog med dem in (oavsett om de ville eller inte - de ville inte), gav dem mat och stängde dörren. Nu får de minsann vara där inne och dricka ordentligt, och förhoppningsvis torka till litegrann innan jag tar ut dem om några timmar. *Elak hästägare*
     

    Fluffiluff :] Jag lääängtar tills hovlsagaren kommer..!

    Detta visste du inte

    Jag hade länge "problem" med Pärlas namn. Jag tyckte det var så fult! Kort och med "ä" i, nej, det trivdes jag inte alls med. Men nu har jag vant mig och tycker det är fint. Dock finns det en sak som INTE, aldrig under några som helst omständigheter, är okej. Det är att benämna henne i bestämd form: "Pärlan". ALDRIG. Det är det fulaste och mest hemska man kan göra. INTE okej. Men däremot tycker jag det är helt okej att säga "Pärlisen" eller "Pärlahästen" - där i bestämd form alltså. Detta för att det är smeknamn. Lite "ulligull" sådär. Men att säga "Pärlan" är brist på kunskap och FEL.
     
     

    Snöig tisdag!

     
    Nej men ibland blir det inte som man har planert. Till exempel så fick Emils bil lite närkontakt igår så den måste lappas ihop lite, hähä. Så i morse var jag uppe halv sex för att skjuts honom till jobbet. (Tur vi har min bil<3 ^^) Vi parkerade någon gång runt halv tio-tio, och vid halv sex var det ytterligare ett tjockt snötäcke på 1,5 dm på bilen!
     
    Hur ska det gå att rida i denna snömängd utan grejer för det?! Vägen lär ju vara snorhal eftersom det är plogat. Men så kom jag på att det kanske är effektivare att rida på en äng? Förhoppningsvis blir det inte snösulor... Får prova det idag. "Problemet" blir bara att ta sig till en äng där det inte är plogat. Det lär bli spännande. Bara hon inte halkar och slår sig fördärvad.
     
    Så OM detta fungerar så får hon ett styrke-pass dagen till ära. Troligtvis inget tufft sådant, utan ett kortare men effektivare pga snön.
     
    Därefter ska jag och Emil åka och hämta grejer för att laga bilen och därefter är vi väl "på'at" igen ikväll. Jag filmade lite igårkväll, innan den där närkontakten, men har inte fört över det än. Annars då? Vi ser på Heroes, jag ska laga mat, skicka in blanketter, ringa AF (hade plats 89 i kö = la på, och ska prova någon annan gång...)
     
    Så ser min dag ut! Jag börjar få lite smått panik vad gäller Pärla. Det går iofs ingen nöd på henne, men jag vill ju kunna skritta henne! En sak är säker och henne tar jag INTE ut obroddad på detta underlag. Halkar hon kan hon ju gå i tusen bitar. Gamlingar blir ju oerhört sköra och jag tänker inte ta den risken! :P Så jag avvaktar till hovis kommer förbi och så får jag väl helt enkelt låta henne vandra runt med sina extra kilon ett tag till. Blää. Som "tur" är så har de ju precis lika mycket snö i hagen att trampa runt i = några extra kalorier(?) borde hon väl ändå göra av med!
     
    Tur man inte har bildbirst... ><

    Glad :):)

    Red Aleccis. Barbacka fick det bli, för om underlaget inte skulle palla så skulle det bli smidigare så. Men gissa vad?! Underlaget var helt okej. Hon halkade inte en enda gång, och det trots både uppförsbackar och nedförsbackar, och som sagt - obroddat. Hon var dessutom hyfsat lugn och jag kunde hålla om henne vettigt så ingen kroppsdel putade ut. Hon bjöd på mot framför allt en backe, men nja, såå kul ska vi inte ha, tyckte jag. :P Hon fick däremot trava upp och... jag vet inte vad jag ska säga - typ: "OMG!!!". Vad hon arbetar med ryggen! Hon blev ju bredare än ett överviktigt kallblod. Helt sjukt. Har aldrig känt något liknande. Helt otroligt. Jag kunde ju knappt hålla om henne för hon blev så... bred? Underbara häst. Hon har iaf lätt för sig och så fort hon är i balans och lugn så arbetar hon på bra. Sedan tycker ju jag att jag vill ha mer action och mer rörelse så att säga, men hon rör sig iaf i en naturligt bra form "av sig själv". Det känns extra tydligt barbacka.
     
    Vi red inget avancerat utan bara mös lite i byn, dahlseda + flugeby, i skritt och trav. Det var den bästa ridturen vi har haft på länge. Inte för att det har gått dåligt - tvärtom, men idag var vi riktigt bra kompisar och det var så mysigt! Sen mötte vi pappa med traktor och vagn, och det var väl inte riktigt lika mysigt. Hon höll sig iaf i skinnet.
     

    Dagsfärsk. Så mysigt <3
     
    Sen måste jag ju även tala om att nu är väglaget PERFEKT att sladda på. Igår så var det knappt halt där bilarna kör, och det är inte alls kul när det greppar här och där och förstör. Men nu när det snöar på detta så är det halt även på landsvägen! WIE! :D Happyface! Men så var det ju det där med att det är dyrt, så jag kan inte vara ute och roa mig så mycket. Däremot kan man ju ta lite omvägar så det blir extra långt... (; Hähä, är iaf skitkul och konstigt nog hade jag saknat det mer än jag trodde. Är ju ett helt år sedan sist! (Förutom det som kom för ungefär en månad sedan).

    Har ni sett detta?! Haha!

     
    Shit, har aldrig sett något liknande! Att det ens är fysiskt möjligt? Nu kan man ju även komma ihåg att han aldrig hade ridit för ett par år sedan - och nu i klänning och damsadel! Imponerande alltså. Själv föredrar jag ett ben på vardera sida, faktiskt (;

    Tjockispärl!

     
    Konstigt nog är det faktiskt bara magen som har vuxit. Hon är inte så mycket större i övrigt. Visserligen är hon ju fluffig med när det är kallare så det gör att det ser värre ut. Men ändå. Tjock och lycklig. Äsch, vad fan är detta för jojjobantning?! (Pärla är inte riktigt lika modellvänlig som A, haha. Antingen är hon för nära/går mot en, hinner röra på sig innan man tar kortet, eller så ser hon bara tråkig ut. ^^)

    Aleccis + vintertäcke

     
     
    135 cm + halvhals. HATAR det täcket. Det suger. Eller egentligen inte, men aldrig mer halvhals på pärla. Det har de senaste vintrarna bara hängt och dammat. En gång fick Mellonie ha det, med ett fleecetäcke under för att hon frös när hon hade sitt täcke. Hon drunknade i det, men varm, det var hon!
     
    Jag tänkte att det nog var lite längre än de "normala" 135-täckena och det var ju just längden som var på gränsen när hon provade det nya täcket. Detta var faktiskt längre, och passade bättre! Tyvärr så är det verkligen på gränsen i bogen (vilket jag räknade med) men det verkar fungera. Så det vore ju kalas om detta kunde vara hennes ordinarie täcke medan de som är något mindre får vara reserv.
     
    Hon är lite av en modell den här hästen; ofta öronen framåt och står still i olika vinklar så man hinner med och fotografera. :)

    Julning pågår

    Min frukost idag:
     
    Köpt tomtegröt. När jag var liten (uppvuxen med hemgjord gröt, hemgjort allt faktiskt) så var det godare med köpegröt, för den är så söt. De få gångerna vi fick köpegröt, oftast efter att pappa varit på olika arrangemang med LRF el dyl, och fått med sig överblivet hem. Men nu är det tvärt om. Jag har inte orkar engagera mig och ställa mig och göra gröt, så då har det fått bli affärens variant. Men just pga att den är så äckligt söt så tycker jag att det är bättre med hemgjord. Aldrig blir man nöjd!
     
    Igår, när jag var ute hos hingsten, frös jag något otroligt. Det var länge sedan jag frös så mycket. På hemvägen i bilen höll jag inte ens i ratten utan hade nävarna i varmluften från fläkten istället. Styrde med armbågarna. Inte världens tryggaste bilkörning kanske, men vad gör man inte för att få upp värmen igen! Satte säkert personligt rekord i att duscha när jag äntligen kom in igen. 35 minuter, i skollhett vatten. Jag hatar att duscha - men igår var det rätt fint att få upp värmen igen.
     
    Idag slår jag på stort och använder mina nya termoleggins som långkalsonger under ridbyxorna. Egentligen vet jag inte om jag ska rida då det är -13 i stan och hur kallt är det då inte ute på gården?! Hua. OFLYT. Jag som vill rida..!
     
    Eftersom det börajde bli ruskit kallt igår och verkar hålla sig på den nivån, så bytte jag till vintertäckena. Och vad fick jag se då? :( Har ju låtit Pärla ha täcket på sig utan att ha kollat under det ett tag i streck nu och, alltså, jag har klagat över att hon är rund tidigare - men nu är det EXTREMT. Hon är SMÄLLFET :(:(:(:( ååhh... Ska dra ner på kraftfodret till henne helt nu (från en näve till inget alls) och så får hon bara lite kraftfoder istället. Sen blir det att sätta igång med skrittpromenader. Någon motionsform är iaf ett krav nu.
     
    Det finns en del att diska och därefter åker jag ut och då får vi se hur jag gör med Aleccis idag. Finns ju ingen vettig plats att rida på heller.

    Suuuur

    Idag är jag inte på humör. Att allt ska va så himla komplicerat?! Att vara arbetslös är inte lätt... Men det är inte heller lätt att få jobba.
     
    Min dag annars då? Tyvärr så kommer Aleccis stå. Det var ju vad vi kom överens om/ett villkor för att arbeta med hingsten. Jag rinder bara om Emil gör något annat. Så idag blir det bara att ge dem mat och vatten där ute, och därefter åka ut och rida hingsten. (Egentligen borde jag väl inte göra någon stor grej av det, då det inte "ger oss" så mycket av att rida när hon bara halkar omkring just nu, så lite vila dör hon inte av. Det är jag som gör det. Överskottsenergi och dåligt samvete!)
     
    Slö dag kommer det här bli och om humöret fortsätter vara längs med golvet lär vi inte ha så kul idag. Jag har en tendens att sprida mitt humör/min energi så andra känner av samma sak. Så nepp, ingen bra dag. Nästa vecka tar vi nya tag och det är verkligen dags att jag kommer på vart jag ska vända mig!
     
    Funderade innan på om jag skulle kolla upp recept och ge mig på att göra någon typ av julgodis; knäck eller kola. Ska även försöka haffa Jennie för en promenad. Jag känner att jag behöver ventilera... *arg, arg, arg*
     
     
    Idag är det regionala hopptävlinger i Värnamo och om jag hade haft råd, Pärla var frisk och väglaget var lite mer inbjudande hade vi varit där. Men redan för flera veckor sedan förstod jag att vi inte skulle åka dit. Men OM allt hade varit på vår sida, så skulle det ha varit årets sista tävling för oss.

    Den berömda nosgrimman

    Så var det den där berömda nosgrimman. Debatter om att den sitter för hårt, eller att den sitter för löst. Jag kör säkert och låter den mer eller mindre hänga löst runt näsan. Såhär löst t ex:
     
     
    Som synes får jag utan problem in nästan hela näven. Det finns även utrymme för tummen, men det är inte lika smidigt att hålla alla fem stumparna där samtidigt. Lös nosgrimma, det är grejer det!

    Pärlas favvofrisyr

    Här är då många, typ likadana, bilder på Pärla in sin favvofrisyr. Såhär ser hon alltid ut i hagen/när hon själv får bestämma. Vad jag tycker? Det stör mig litegrann, allt ska ju va på EN sida ;)
     
     
     
     
     
     
     
     
    Lite svårt att fota skönheten när man har gottis i ena handen ^^ Men sju halvdana bilder kanske lyckas säga lika mycket som en vettig bild? Aja, manen som sagt. Vi har ju våra egna åsikter och den lilla biten närmast öronen. Egentligen är det faktiskt ungefär halva, eller tre fjärdedelar av manen som är på fel sida, så lite är på rätt håll även där fram. Jag brukar lägga över den delen mellan öronen som lugg. Eller på höger sida såklart, men det blir inte lika snyggt då den är lite mer böjd/ligger inte hundra bra bland den andra manen just pga att hon slänger över den på fel sida till "vardags" haha.

    Dagens ridning

    Underlaget var ganska oberäkneligt, ibland gick det bra men rätt som det var så kunde hon halka till. Hon rörde sig lite stelt i början och men blev säkrare och säkrare vid varje steg.
     
    För att slippa den värsta halkan höll vi oss i skogen. Vi red annorlunda än vad jag någonsin (på dessa 6+ år) har ridit tidigare, nämligen; mot oljetorpet, ner (korta) mot byn, upp tillbaka (långa), stigen genom skogen, och så ett varv till, korta, långa, stigen, oljetorpet och tillbaka. Det fungerade bra faktiskt och vi var ute i 55 minuter.
     
    Idag fick hon minsann nöja sig med endast skritt och trav! I början var hon inte så lydig och utan hon trampade mest på, men sista biten skärpte jag till mig och gjorde avsaktningar och övergånger vilket i sin tur ledde till en något lugnare häst.
     

    Bildbrist varehär

    RSS 2.0